Doktor M. Klintbergs disputationsakt

i lördags afton varade ungefär 3 timmar och hade lockat en talrik skala af åhörare. Förste opponent var doktor Venström, såsom den andre var kallad kapten Lindström, hvarjämte biskop von Schéele opponerade extra mot de tyska teserna.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Maj 1888
N:r 39

Gotlands sedlighets förening

höll i onsdags afton sitt årsmöte härstädes. Sammanträdet började med predikan af kyrkoherden Uddin, omedelbart hvarefter föreningens ledamöter samlades i sakristian, der styrelsen redovisade för årets verksamhet och penningoförvaltning. Styrelseberättelsen innehöll, att ehuru visserligen på föregående årsmöte föreningen ändrat namn och stadgarna i någon mån ändrats, halva dock de bestämmelser, som begränsa föreningens verksamhet behållits, så att föreningen fortfarande har till syftemål att, dels egna sin vård åt den qvinliga ungdomens sedliga uppfostran, dels besöka sådana hem, der föreningens mellankomst kan vara behöflig, dels lemma särskild vård åt värnlösa flickor och dels slutligen uppehålla en hushållsskola.
Uppgiften att verka genom enskilda medlemmars besök i eländets hem har svårligen kunnat organiseras i bestämda former, hvarför styrelsen på förslag af inspektor antagit för regel, att dessa besök böra göras efter anvisningar af församlingens presterskap. Den särskilda vården om värnlösa flickor har styrelsen, likaså på inspektorns förslag, trott sig bäst främja genom att anskaffa plats för sådana flickor hos någon kristlig familj på landet.
Med afseende på hushållsskolan, hvara uppehållande och utveckling varit och torde komma att blifva en hufvuduppgift för föreningen, har styrelsen fortfarande hållit sig till den grundsatsen, att i den samma förnämligast böra upptagas fattigmans döttrar, hvilka i hemmen dels ej kunna erhålla någon undervisning i skötseln af ett hushåll och dels äro utsatta för de laster, som följa nöden i spåren. Detta vill dock icke säga, att vanartiga flickor skola intagas i skolan; tvärtom måste de vara välfräjdade.
Från föregående årsmöte, 27 Febr. 1887, har antalet af frielever i skolan ej öfverstigit 6, enär lokalen ej rymmer flere. Två af dessa halva olofligen afvikit, hvarför de blifvit uteslutna för alltid och nya i deras ställe antagits. Med dessa undantag har elevernas uppförande varit godt.
Utom frieleverna har styrelsen antagit en betalande elev och dessutom beslutit att för en tid af högst 3 månader antaga ännu en eller annan, hvilket beslut nu gått i verkställighet. Åt betalande elever lemnas kost och undervisning, men ej kläder och husrum. Afgiften är bestämd till 25 kronor för första, 20 för andra och 15 för tredje månaden. Att skolan vunnit förtroende synes framgå deraf, att vid senaste antagandet af en frielev hade 9 sökande anmält sig.
Sedan fröken Stenberg, som allt från skolans inrättande förestått densamma, i Mars 1887 begärt och erhållit afsked, har skolans föreståndarinna från 1 Juni 1887 varit fröken Åsandar. Enär derjämte antagits en tjenarinna bar verksamheten kunnat vidgas genom utsträckt mathållning ej blott under sommaren för badgäster, utan ock under vintern, då fattiga skolbarn på enskildes bekostnad bespisats.
Som lokalen ovedersägligen är för liten, har styrelsen vidtagit åtgärder för åstadkommande af utredning rörande kostnaderna för inköp och ordnande af ett för skolan lämpligt, väl beläget hus. Denna utredning har ännu ej kunnat medhinnas.
Styrelsen har under året sammanträdt 9 gånger, hvarför, utom de qvinliga styrelseledamöterna samlats 1 gång i månaden. På grund af beslut 27 sistlidne Januari har föreningens grundfond ökats med 268 kr. 48 öre och utgör nu 1,355 kr. 77 öre. Att detta, oaktadt skolans ökade utgifter kunnat ske, måste tillskrifvas frikestigheten hos föreningens beskyddarinna, prinsessan Eugenie, som 8 September 1887 öfverlemnada till skattmästaren 700 kronor, deraf 300 kronor som årlig afgift för ett af de i skolan inackorderade fruntimren.
Af räkenskaperna för år 1887 inhämtas, att utgifterna för hushållsskolan uppgått till 4,656 kr. 42 öre. Afräknas härifrån livad skolan inbragt, nämligen inackorderingsafgifter 740 kr., afgift af en betalande elev 30 kr. och för verkstäldt arbete 2,404 kr. 63 öre, eller tillsammans 3,174 kr. 63 öre, så befinnes den verkliga kostnaden för skolan hafva utgjort 1,481 kr. 79 öre eller, efter fördelning på 6 frielever, i det närmaste 247 kr. för hvarje elev. Uti denna beräkning har ej ingått den af fruntimmersföreningen afgiftsfritt upplåtna lokalens värde.
Ansvarfrihet beviljades styrelsen för förvaltningen under det gångna året och valdes till revisorer för år 1888 kamrer K. Norrby och handlanden R. Wallér.
Mötet afsutades med bön af biskop von Schéele.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18

Kyrkovigsel

förrättas af biskop von Schéele i härvarande domkyrka i morgon kl 1/2 4 e. m., då domkyrkoadjunkten C. G. Hasselberg sammanviger med fröken Hilma Sjögren från Eksjö.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Februari 1888
N:r 13

Med anledning av biskop

von Schéeles frånfälle har domkapitlet påbjudit, att i morgon efter slutad gudstjänst i varje pastorat, där så lämpligen låter sig göra, ringning skall ske under en halv timmes tid.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82

Biskop von Schéele.

\"\"
Då porträttet av vår avlidne stiftschef i onsdagsnumret blev mindre lyckat, meddela vi här ett annat, taget för helt kort tid sedan

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82

Sorgegudstjänst

kommer att med anledning av biskop von Schéeles frånfälle hållas i härvarande domkyrka i samband med aftonsångsgudstjänsten på söndag. Minnastalet över den avlidne hålles därvid av utnämde kyrkoherden P. H. Nehleen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81

Biskop von Schéeles minne hyllas.

Vid sin föreläsning i går ägnade professor E. Reuterskiöld i Uppsala några erinringens och tacksamhetens ord åt sin lärostols förste innehavere biskop von Schéele. Ett arv att troget förvalta efter denne var, framhöll talaren, det ärliga försök den hänsovne
alltid gjort att fullt förstå sina motståndare, något som dock ständigt skett under bestämt fasthållande av den egna trosövertygelsen. Professor Reuterskiöld erinrade vidare om, de betydelsefulla vetenskapliga insatser biskop von Schéele gjorde under sin professorstid i Uppsala och om den ställning han som en betydande kulturpersonlighet intog vid universitetet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81

Biskop von Schéeles frånfälle.

Med anledning av biskop K. H. G. von Schéeles bortgång har konungen och drottningen sänt bisjopinnan Gustava von Schéele kondoleanstelegram. Ärkebiskopen och ärkebiskopinnan Söderblom och änkeärkebiskopinnan Hilma Ekman ha personligen uttryckt sitt deltagande.
Biskop von Schéeles jordfästning äger rum på onsdag i Uppsala domkyrka kl. 3 e. m. Akten skall förrättas av hovpredikanten J. Norrby från Stockholm.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81

Dödsfall. Knut Henning Gezelius von Schéele

Min älskade make Knut Henning Gezelius von Schéele, Biskop över Visby stift, född den 31 Maj 1838, avsommade så stilla i dag.
Välsignat vare Ditt minne.
Uppsala den 7 April 1920.
Gustava von Schéele, född Ekman.
1 Kor. 4: 2. Sv. Ps. 471: s.
Tillkännagives endast på detta sätt.

Jordfästningen äger rum i Uppsala domkyrka onsdagen den 14 April 1920 kl. 3 e. m.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81

Biskop. Knut Henning Gezelius von Schéele.

F. i Stockholm i8383i/5. Stud. i Upps. 56; fil.
kand. 63; fil. dokt. s. år; teol. kand. 67. Docent i
teolog, prenotioner vid Upps. univ. s. år; prv. 72;
rektor o. lär. vid Högre elem.-lärov. för flickor i
Upps. 72—76; förste teol. adj. vid Upps. univ. 73;
teol. dokt. 77; koutr.-prost 77—79; e. o. prof. i teolog,
prenotioner o. teolog, encyklopedi 77; prof. i samma
ämnen 79; inspektor för Upps. folkskollär.-semin.
80—85; biskop öfver Visby stift fr. 85; ordf. i Dir.
för Navigationsskolan i Visby 1901—03 o. v. ordf.
fr. 03; jur. liedersdokt. vid Yale univ., Amerika, 01.
Teologisk författare. Led. af Riksd. 2:a k. fr. 1900.

Prästerlig tjänst i Visby stift. 1895-1913.