Målet är att lägga in elektroniska utgåvor av gotländska dagstidningar m. m.
Knut Henning Gezelius von Schéele, född 31 maj 1838 i Stockholm, död 7 april 1920 i Uppsala, var en svensk teolog, biskop i Visby stift 1885–1920.
i ämbetet kommer efter hvad som nu är bestämdt att försiggå i Upsala domkyrka söndagen 6 September. Någon dag i samma vecka torde biskopen vara att vänta till Visby på ett pär veckors besök. Hitflyttninogen lär icke komma att äga rum förrän på våren 1886. Som bekant tillträdes biskopslönen först I Maj 1887.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Juli 1885
N:r 55.
Den 4 Mars innevarande år samlades Visby stifts presterskap och domkapitel för att upprätta förslag till besättande afbiskopsvärdigheten inom stiftet. Den förre innehafvaren hade i väl tio år sett sina kroppskrafter stilla aftaga på ett sätt, som illa stämde med den ännu på ålderns senaste; dagar starka viljan. Stiftsstyrelsen, som i mycket legat nere, kräfde derför en man i sin fulla kraft, stark utan att vara despot, mild och försonlig mot olika tänkande utan att vara släpphändt; vaken för kyrkans kraf, men icke heller blind för Tifvet inom de frireligiösa lägren.
Kommo så dertill, med hänsyn till biskopens egenskap af själasörjare i Visby, krafven på god herde, en skicklig predikant och en folkupplysningens vän.
Så der ungefär tänkte man iskilda lägér, och valrörelsen började, något famlande och obestämd i begynnelsen; mera säker och enig mot slutet. Och likväl var denna enighet, om man såg den på närmare håll, mestadels negativ, gående ut påvicke så mycket att få just den eller den utan mera att söka afböja en kandidatur, genom börd, tjenstgöring inom stiftet och åahdra egenskaper ganska naturlig, men ur andra synpunkter ansedd såsom olämplig och oläglig både för stiftet och kandidaten sjelf.
Med de förbindelser våra prester äga med Upsala högskola, der det öfvervägande flertalet bland dem fullbordat sina studier, låg detnära till hands, att blickarne vid valet af kyrk lig styresman i Visby stift i främsta rummet skulle riktas till akademien vid Fyris. Men huru det nu kom sig, såg det till en början ut, som skulle ingen bland den teologiska.yetenskapens målsmän vid den högskola, som ligger oss närmast, kunna samla något större röstetal. Röstsplittring befarades med en utgång, som icke skulle tillfredsställa flertalet. Och så inträffade då det vid valtillfällen icke alldeles ovanliga, att de väljande lättare. ena sig om: obekanta, af någon. förtroendeingifvande man, framhållna personer än om sådana, i högre eller mindre. grad kända. Ty ur vals förrättningen framgick som: resultat, att af stiftets prester i första och andra rummen, med 39 och 34röster uppförts tvänne teologer Ifrån: den sydsvenska högskolan, mänjutan tvifvel af framstående förtjenst, men för vårt stifts valmän båda personligen fullkomligt obekanta. Med ringa röstskilnad (32 röster) sattesypås tredje rummet Upsalaprofessorn von Schéele.
Valet företedde alltså en vidsådana val mycket ovanlig enighet, enär samtlige förslagsrumsinnehafvare erhöllo mycket öfver halfva röstetalet.
K. m:ts val vid platsens besättande föll på professor Knut Henning Gezelius von Schéele. För vår del tro vi, att detta val för Gotland var lyckligt, ehuru vi komma till denna uppfattning på helt andrå grunder än dem som sannolikast bestämt k. m:t. För regeringen ha väl lärdomsmeriter, konsistorieverksamhet, framstående författarskap, brinnande håg att draga »till strids för friden» jämte ändra egenskaper utgjort de bestämmande förntsättningarhé vid ’utseendet af en bland svenska kyrkans tolf stödjepelare. Men med allt detta kräfves, Synes det oss, för en stiftsstyresman på Gotland en egenskap, utan hvilken hanicke kommer att rätt lyckas: ham bör icke hvarken förakta eller ringakta de frireligiösa andliga rörelserna en yttring af frihetsbegär blandsde mera beaktansvärda. Dessa rörelser, ha inom vår provins nått en omfattning, som gör anspråk på uppmärksamhet och, hvarför ickej äfven understöd och ledning. Derför ha vi trott, att en representant för den mera lågkyrkliga, lekmannaverksamheten inom kyrkan icke obenägna Upsalateologien härstädes vore mera lämplig som högste vårdaren af de andliga intressena, än en som insupit de mera prelatensiskt-högkyrkliga idéerna vid högskolan i biskop Absalons stad.
Till den manligt prydliga, mildt allvarliga bilden här ofvan af vår nye, 47-årige stifts- .och skolstyresman behöfva vi icke foga många ord: De yttre dragen af hans lif känna våra läsare redan genom den af oss för någon tid sedan meddelade förteckningen öfver hans många och stora lärdomsmeriter. Hans inre och mera personliga sådana få vi i sinom tid Jära känna under en verksamhet, som det må förunnas honom att länge utöfva! Vare han till det arbetet välkommen!
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Juni 1885
N:r 46.
har idag ägt rum inför stiftets kontraktsprostar kyrkoherdarne Örfverberg, Gustafson och Broander i Björke, Tingstäde och Hemse kyrkor. Vid sammanräkning af de på skilda håll afgifna rösterna visar sig resultatet sålunda: Kontraktsprosten, utnämde kyrkoherden i Norrköping Edvard Herman Rohde 34 röster, professorn i Lund Per Gustaf Eklund 30, professorn i Upsala Knut Henning Gezelius von Schéele 27 röster, professorn i Upsala E. G. V. N. Rudin 21, kyrkoherden i Torrlösa 8. L. Bring 15, professor Norrby 9, kontraktsprosten Lyth 6, professor M. Johansson 5,samt statsrådet Hammarskiöld, doktor O. V. Lemke och lektor U. L. Ullman hvardera 1 röst.
Domkapitlets fem röstsedlar äro ännu icke öppnade, men antagas komma att tillföra hrr Rohde och Eklund hvardera fem röster samt Schéele 3 eller 4 röster, hvadan förslaget skulle komma att upptaga dessa namn i nyssnämda ordning.
Prof. Schéele, som enligt de båda profvalens sammanlagda röstsiffror fick första förslagsrummet, har- vid dagens val förlorat några röster i norra kontraktet.
Ryktesvis förljudes, att professor Eklund icke är synnerligen hugad att eftertrakta platsen, då han antages komma att varda en bland de mera framstående kandidaterna vid biskopsval i Lund.
För dem, som möjligen äro intresserade att: se valresultatet inom de olika kontrakten, hafva vi uppgjort följande öfversigt. Siffran inom parentes under hvarje kontrakt angifver huru många röstsedlar, som afgifvits:
Hela det afgifna röstetalet utgör alltså 150. Om denna siffra delas med 3, vi sar sig sålunda, att 50 valsedlar afgifvits. Det är möjligt att vi misstaga oss, men det synes vara en sedel för mycket. Ty pastoraten äro visserligen 44 och komministraturerna 6, men kyrkoherdebefattningen i Visby är ledig och dess v. pastor röstar endast såsom komminister. Huru härmed än må förhålla sig, inverkar denna omständighet icke ändrande på valets resultat.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Februari 1885
N:r 18.
äger rum nästkommande onsdag. Det är en valförrättning af största betydelse icke blott för stiftet såsom sådant utan jämväl för Visby stad, hvars kyrkoherdebefattninog är förenad med biskopsstolen. Och då genom en orimlig lagstiftning en prebendeförsamling är utesluten från inflytande på sådana val, är det sjelfklart, att man inom samhället med största intresse emotser utgången, hoppandes att den måtte varda sådan, att man får anledning dermed vara tillfredsstäld. Det har derför också varit glädjande att på sista veckorna följa valrörelsen, enär man deraf förnummit, ax detre personer, om hvilka flertalets meningar synas komma att ena sig, hvar för sig äro egnade att väl fylla krafven på en dugande styresman på detta område både för stiftet och staden.
De namn, hvilka, ifall det verkliga valresultatet kommer att svara mot utgången vid ett par enskildt vid skilda tider och på skilda håll af tillsammans hälften bland de röstberättigade anstälda profval, skulle komma att samla de flesta rösterna äro: den såsom andlig vältalare kände professor K. H. Gezelius von Schéele, professor P. G. Eklund, den teologiska vetenskapens erkändt förnämste stödjepelare vid Lunds högskola, samt kontraktsprosten E. H. Rodhe, den framstående predikanten.
Den ordning, i hvilka namnen här upptagits, betingas af deröstsiffor, som fram gått ur profvalen.
Då vi efter allt hvad man om dessa personer känner eller genom andra erfarit hafva anledning antaga, att stiftet, hvilken af dem som än kan komma att nämnas, bör känna anledning till belåtenhet, hafva vi, såsom här ofvan antydts, icke kunnat annat än med tillfredsställelse se utgången af de förberedande valen.
Det återstår blott en maning till endrägt och sammanhållning, övsklig icke blott derför, att den som kommer att utnämnas, må varda det med, icke mot, flertalets önskan, utan äfven derför, att genom en splittring af rösterna ett af förslagsrummen mycket lätt kan komma att upptagas af ett namn, som endast ett rivga fåtal önskar.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Februari 1885
N:r 17.
har vid det med stor högtidlighet nyligen firade Commencement i Rock Island, Ill., tilldelats af Direktionen för Augustana College and Theological Seminary hödetemruden Doctor of Laws såsom uttryck för »dess uppskattande af hans storartade lifsgärning och den insats, han gjort för Augustånasynodens högr e skolverksamhet, samt för frätande af ett bety delsefallt rapproachement mellan noder kan i Sverige och dotterkyrkan i Amerika».
Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.
Byggmästaren N. Pettersson har på begäran af biskop von Schéele rörande den af oss förut omtalade restaureringen af altarskåpet i Vamlingbo kyrka i skrifvelse till domkapitlet i Visby bl. a. meddelat, att riksantikvarien gifvit sitt tillstånd att enligt af artisten Vilhelm Pettersson uppgjordt förslag uppsätta ett öfverstycke på skåpet. År 1902 eller 1903, då riksantikvarien var på Gotland, sammanträffade artisten Vilhelm Pettersson i sällskap med byggmäst. Nils Pettersson med riksantikvarien, hvarvid denne omtalade, att han besökt Öja, Vamlingbo och Sundre kyrkor och då sett de af Vilhelm Pettersson utförda arbetena, med hvilka han sade sig vara nöjd och belåten och tackade honom för vad han där gjort.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Juni 1915
N:r 138
Bland talare vid den nu afslutade fattigvårdskongressen, hvilka yttrade sig i den af t. f. landshöfding Hamilton inledda diskussionen ora inspektion af fattigvården var äfven biskop von Schéele, som vitsordade behöfligheten af inspektion. Erfarenheterna från hans eget stift, yttrade tal., torde bra nog öfverensstämma med hvad man funnit behöfligt på andra håll. Det tillkomme både kyrka och stat att vårda sig om de behöfvande. Dess värre anser sig dock mången präst icke ha några särskilda förpliktelser å tjänstens vägnar beträffande den egentliga fattig vården utan anser denna ligga helt under den borg orliga myndigheten. Detta är icke godt. Båda böra gå hand i hand.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Juni 1915
N:r 138
med biskopinna har idag hemkommit från hufvudstaden.
På onsdagsförmiddagen besökte biskop von Schéele jämte andra fattig vårdskongressens medlemmar det nya Danvikshem. Kongressen mottogs af underståthållare Hintze, som gaf en kortfattad Tredogörelse för Danvikshemmets tillkomst. Sedan talaren äfven framlagt en tablå öfver den ekonomiska ställningen, inbjöd han de mnärvarande att bese anstalten. Biskopen tackade för inbjudningen.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 17 Juli 1915
N:r 137
afreste i förmiddags med ång. Hansa öfver Nynäs till Stockholm för att såsom ombud för Visby — jämte folkskollärare P. J. Gerdén — deltaga i andra allmänna svenska fattigvårdskongressen 14—16 dennes.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Juni 1915
N:r 133
Ärkebiskop Söderblom väntas på besök i Visby, på inbjudan af biskop von Schéele, i slutet af juli eller början af augusti.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Juni 1915
N:r 128
