Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
För oloflig rapphönsjagt voro åtalade f. sjömannen Lars Jakobsson, Tammung i Gotbem, sjömannen Gustaf Gustafsson i Bro socken samt Karl Bäckström, Östergårda i Stenkyrka. Alla svarandena nekade, hvarför målen uppskötos för bevisnings förebringande.

Till edgång dömdes husbondesonen Oskar Lundberg, Klints i Othem, instämd af Emma Palmgren från Othem om barnuppfostringsidrag.

För misshandel å Kristina Maria Pettersson, Ala i Rute, var husbonden Petter Hallberg dersammastädes instämd. Enär Hallberg nekade, erhöll käranden uppskof för vittnens inkallande.

Södra häradsrätten.
Ansvars- och ersättningsyrkanden hade K. H. Eskelund i Sanda framstält mot O. H. Nyman i Vestergarn, emedan Nymans hästar skulle hafva insläpts på kärandens högård och der hafva uppätit två lispund hö. Nyman ålades ersätta häranden med en krona för höet; ansvarsyrkandet ogillades. Rättegångskostnaderna qvittades parterna emellan.

För olofligt tillgrepp af sex troder från N. P. Lingström i Leifves och 1 1/2 kast ved från kyrkoherde Bolin i Levide var Petter Jakobsson, Alskute i Levide, åtalad; det tillgripna värderades till 10 kronor 10 öre. Jakobsson dömdes att för snatteri böta trettio kronor.

För oloflig försäljning af vin- och maltdrycker dömdes handlande J. Malkan i Stånga till tjugu kronors böter.

Äktenskapsskilnad höft Jakob Jakobsson å Sutarfvegrund från sin hustru Margareta Gertrud Larsdotter. Hustrun hade vägrat att fortsätta äktenskapet och förklarat sig ej hafva något att erinra mot käromålet, hvilket emellertid såsom ej grundadt på laga skäl ogillades.

Ansvar för skadegörelse hade kyrkoherde Kullin i Vamlingbo yrkat å hemmansägaren Karl Andersson, Sandqvie i Öja, hvilken hade afbrutit ett ungt träd & en plantering. Andersson dömdes att härför böta tjugufem kronor samt att ersätta trädet med en krona.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 April 1886
N:r 31.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
För åverkan, bestående i sönderbrytande af några fruktträd, yrkade Olof Cedergren, Bopparfve i Ejsta, ansvar å Sofia Håkansson derstädes. Ehuru besvärande omständigheter förekommit mot svaranden och då ed på grund af svarandens fräjd ej kunde henne anförtros, kunde hon mot sitt enständiga nekande ej ådömas ansvar.

För oloflig harjagt å af kronolänsman Svallingson arrenderad jagtmark vid Sallmunds i Stånga. dömdes skomakare Olof Malmberg i Stånga till tio kronors böter, hvarjämte Malmberg ålades ersätta kärandens rättegångskostnader med 45 kronor.

För att hafva beskylt jägmästare Sylvan för ämbetsfel vid landtmäteriförrättnivg har Gustaf Sandström i Fröjel åtalats af allmän åklagare. Då svaranden förklarat sig vilja styrka sanningen af sitt tillmäle, förelades han att vid femte sammanträdet visa att han anstält åtal derom vid äfventyr att annars målet ändock afgjordes.

Norra häradsrätten.
För att hafva rubbat utmätt lös egendom dömdes hemmansägaren Lars Johansson, Butreifs i Norrlanda, åtalad af länsman Boberg, till tjugufem kronors böter.

För misshandel af Samuel Hellgren å Fårön fäldes hemmansägaren Lars Östman, Karlbjerga å Fårön, att böta tio kronor. Länsmans Smedbergs yrkande om ansvar å Östman för att Ö. kallat Hellgren för tjuf kunde rätten ej upptaga till pröfning, enär åklagaren ej var befogad att i denna sak åtala.

För oloflig rapphönsjagt dömdes arbetaren Anders Gahnström, Norrbys i Hejdeby, åtalad af länsman Håkansson, att böta femton kr.

Fiskemål. Hemmansägaren P. E. Bergström och Johanna Steffens på Bräntings samt Olof Nordahl och Oskar Norman, Nors, yrkade, att hemmansäg. Olof Vahlgren och Johan Olsson, Ala i Rute, måtte förpliktas att gemensamt med dem i s. k. Seldeviken idka fisket, hvari samtliga parterna ägde del. Enär nämda fiske var oskiftadt, hvarigenom parterna ägde att hvar till sin nödtorft bruka fisket med not och nät, kunde svarandena ej förpliktas att gemensamt med kärandena idka fisket, hvarför käromålet ogillades af häradsrätten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1886
N:r 23.

Från landsbygden.

Norra Gotland, 14 Mars.
Under förra veckan hafva tvänne lika sällsynta som egendomliga dödsfall inträffat i Lärbro.
Det ena rörde en alldeles obekant gammal man från Visby, hvilken vandrade kring landet för att medels sko- och sellagning söka sin näring. Kom han så till Källstäde i näm da socken och insjuknade der samt dog efter några dagar. Mannen blef emellertid på dens försorg, kos hvilken han dog, i fredags begrafven på Lärbro kyrkogård.
Lika arm på anföryvandter, som han varit i lifvet, lika ensam var han i döden, som sökte honom bland främmande och obekanta.
Det andra, ett mera beklagansvärdt fall var ett af ett fattighusbjon framfödt oäkta gossebarn, om hvilket, då detta skrifves, ännu ej blifvit utrönt, huravida det varit dödfödt eller efter födseln ljutit döden. Man har emellertid enligt hvad det uppgifves anledning misstänka något, på grund deraf att modren i största tysthet framfödt barnet, ehuru flere menniskor funnos i samma hus, och att det blifvit doldt i en byrålåda, der det först elfva dygn efter födseln påträffades af socknens barnmorska, som fått kännedom om förhållandet och på grund af misstankar på stället nndersökte förhållandet. Närmare undersökning kommer af vederbörande att hållas med skyndsammaste.

Medan vi nu rusta i dödsriket, kunna vi göra en liten »afstickare» till Rute och få då veta, att i söndags en åldrig gumma från Tallugs i nämda socken, på väg till kyrkan och i sällskap med sin dotter-dotter, efter yttrandet: »jag kunde gerna gett mig i väg en stund förut, ty jag har så\’n andtäppa», föll framstupa till marken samt var och förblef — stendöd. Ett hjertslag hade ändat hennes lif, då hon var i begrepp att göra sin kyrkfärd, som sålunda blef hennes sista.

Äfven i Lärbro afkördes i söndags ettslädparti. Utgåvgspunokten var Angelbos, hvarifrån vägen togs förbi Pazalds, Wägome och Gisslauser tillbaka till utgångspunkten, der en glad afton tillbragtes med spel och dans. — Men Lärbroborna tycktes ej hysa särdeles stort intresse för detsamma, ty hela skjutslaget bestod blott af 12 par; och det var ganska litet i en så stor socken.

Utom de vanliga vårtecknen med uppsjö på mjölk och kattserenader, samt brist på potatis, hafva vi äfven i förra veckan sett ra svanorna dragit häröfeer till nordligare trakter; och det är ej utan, att äfven det goda väglaget, som på senvintern varit rådande, börjar tävka på våren, ty här och der kan man få erfara, att kälkmedarne och marken dysta på hvarandra litet smått.
Parvus.

Sundre, 13 Mars.
Väderleken
har en tid varit ovanligt vacker. Solen har nästan bränt om dagarne och en stor del snö har försmält. Nätterna deremot ha varit kalla (9 grader om morgnarne). Slädföret är detta oaktadt ännu välbehållet, dock ges vissa ställen der solen verkat så, att bar jord kommit i lagen.

Sjöisen
sträcker sig långt ut i sjön här för södra udden; så långt att knappast öppet vatten kan förmärkas. Långs med stränderna ha hopat sig väldiga isvallar, nästan höga som hus. Vattenfåglarnes område är betydligt inskränkt och i de små vakar, som äro närmast land, lägga sig fåglarne i betydliga flockar. En stor del äro ock så tillvida medtagna af köld och hunger, att de ej förmå flyga vid jägarens ankomst, hvilket gör att jagten derå lönar sig förträffligt. Svanvar ligga i hundratal i de små vakarne längre ut i sjön. En död men ännu varm svan hittades häromdagen.

En jakt
syntes passera igenom isarne härutanför onsd. 3 dennes på e.m. Isen hade då ännu icke hopat sig så vidsträckt, som nu är fallet. Jakten, hvilken man med kikare kunde iakttaga, förde flagg under gaffeln, styrde med den friska S. V. viod, som då blåste, för fulla segel N. O. kurs. Kommen ostvart om Heligholm, möttes han af en stor issträcka och för att undvika påstötning med denzamma måate hon styra fullt syd kurs, hvilken kurs hon ock behöll så länge man kunde se en skymt af henne.

Starar
hördes här i förgår morgse; ytterligare en påminnelse om att sommaren är i antågande.

En olycklig familj
finnes här i Sundre. I ett gammalt kyffe — uppbygdt af kokhuset från ett strandadt fartyg — mätande tio fot i fyrkant och fem fot i höjd, dväljas sju personer. »Herren på täppam> är en båtskeppare, en gammal bepröfvad väderleksspåman, och han rådfrågas gerna af sundreborna, då någon upplysning önskas med afseende på väderleken. Tre minderåriga barn uppfödas här och det är i sanning ett under, att deej under vintern frusit ihjäl. — Det synes verkligen, som om helso- och fattigvårdsnämden härstäd:s slumrar, då den icke vill ngripa och vidtaga anordningar i och för upphjelpandet af dessa förhållanden. En olidlig stank kommer alltid den besökande till mötes, och vid inträdet här måste man minst sagdt hafva kallt blod, för att icke genast rysa och rygga tillbaka. Två qvinnor och en gosse ligga här höljda af trasor. Allt härinom vittnar om fattigdom, nöd och elände.

En gammal gumma
finnes i socknens fattighus; hon är f. o. m. i går 97 år; ty hon är född 12 Mars 1789. I förhållande till den höga åldern kan det sägas att hon år ovanligt frisk. Så till dömes hugger hon ännu dagligen sin ved, lagar sin mat, hämtar sitt vatten och utför förutan ringaste möda alla sina sysslor. Iunan denna qvinna uppnått 63 års ålder, var hon allt emellanåt sjuklig ömsom svag till sinnet; men sedan dess har hon varit som en nötkärna kry och vaknar alltid då dagen börjar gry.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Mars 1886
N:r 22.

Från landsbygden.

Vestra Gotland, 2 Mars.
Slädpartier,
förekomma nu tidt och ofta härute på landsbygden. Så hade i om Vestergarns socken alla husbönder med:sina gummor en dag i förra veckan förenat sig om en sådan utflykt, som, gynnad af ett angenämt väder och godt före, vardt. särdeles angenäm. Vägen togs genom Sanda till kyrkovärden Karlsson, Mafrids, der qvällen tillbragtes under gladt och trefligt samspråk.
Tre dagar senare var det ungdomen som på dylikt sätt roade sig.

Ohyggligt att se
var det dop, som vid Valbyters fiskstrand förrättades sistlidne söndag. Från en vid pass 400 fot från stranden belägen bostad ses en liten flock, mest qvinnor och barn, vandra ned till sjöstranden. I spetsen synes mellan tvänne predikanter en 18 års flicka i en så lätt drägt och så föga passande för årstiden, att mången åskådare ryste för den dystra anblicken. Nedkommen till stranden aftager hon ytterligare några klädesplagg och den arma flickan står der utsatt för den skarpa vinterkylan i en drägt, som nära nog anständigheten en; iron mig närmare beskrifva. Så börjas vandringen mellan isbitarne ut i det kalla vattnet; flickan leddes nu af den ene af predikanterna — den andre stannade qvar på stranden — tills vattnet steg nära nog till midjan, och nu måste det arma offret der i vattnet stå stilla en lång stund, medan en bön lästes. Derefter fattar prediganten flickan om midjan och doppar henne under vattenytan hel och hållen. Efter den betan börjades återtåget; men i den kalla vinterdagen dröjde det ej länge förrän de tunna klädesplaggen, som hon hade på sig, voro styffrusna och de nakna lemmarne skälfde af kölden, fastän några tjocka klädesplagg efter uppstigandet kringsveptes henne. Efter -öfversköljningen i det kalla vattnet och den öfverväldigande smärtan deraf föreföll det, som hon kom i ett slags förlamningstillstånd och måste mera bäras än ledas af tvänne personer till närmaste bostad.
Huruvida flickans helsa efter den behandlingen kommer att lida något men, får väl framtiden utvisa; dock lär hon ännu samma afton gått till sitt i närgränsande socken belägna hem.
Temperaturen visade den dagen 4 köldgrader.

Lågt vattenstånd
har det nu varit en längre tid och är ännn, då detta skrifves, så lågt, att några personer knapt minnas att något dylikt förekommit på 80 år. Säkert är emellertid, att det en dag var mer än 3 1/2 fot under vanliga vattenståndet.

Norra Gotland, 3 Mars.
Rutekretsen,
som sedan norra tredingen 1884 itudelades, omfattar Fårö, Rute, Hangvar, Lärbro, Othems och Hejnums pastorat, hade sistlidne lördag i Lärbro folkskola, under skollärare O. N. Ljungbergs ordförandeskap, sitt första möte för året. Mötet öppnades med bön, i samband med hvilken hölls den sedvanliga bibelkatekisationen — denna gång öfver Luk. 10: 25—87. Omedelbart derefter behandlades den förelagda uppgiften: satsanalys ur >läseboken>, allt af läraren på stället. Efter att hafva genom på »svarta taflan> uppskrifna enklare satser visat, af hvilka delar en sats består, öfvergick läraren till läseboken, hvarvid särskildt afseende fästes vid satsens hufvuddelar. Vid den härefter företagna granskningen af den sistnämda lektionen leddes samtalet in på frågan, till huru stor omfattning den enkla utbi\’dade satsens behandling bör förekomma i folkskolan, och uttalades härunder något skilda åsigter, i det man å ena sidan ville i folkskolan lemna så mycken tid till detta läroämne, att barnen lärde sig ur enkel text särskilja såväl satsens hufvud- som dess underordnade delar med begagnande af deras latinska bevämningar. En af mötesdeltagarne ansåg sig deremot nödsakad begränsa läroämnet derhän, att man finge nöja sig med, om barnen kunde något så när nöjaktigt särskilja hufvuddelarne från deras bestämningar. Undantagandesnamnen subjekt och predikat kunde hvarje annan benämning saklöst förkastas såsom varande här alldeles obehöfliga.
De på föredragningslistan från föregående möte uppstälda öfverläggningsämnena kommo härefter under diskussion. Första frågan: »Huru kan läraren bäst bevaras från sleatrian?» inleddes af skoll. Mörrby med en kort historik öfver folkskolans utveckling. Genom det ringa intresse, hvarmed folkskolan i början omfattades, och bristande kontro 1 öfver hennes arbete låge frestelserna till hennes lärares förfall i slentrian nära till bands. Med inspektionen och tillgodogörandet af de viskar och råd, som intpektörerna lemna, bar en friskare verksamhet i skolans arbete inträdt. Aficke mindre betydelse för läraren i här ifrågavarande fall vore läraremötena, särskildt kretsför sningarnes möten, der undervisningsprof vore anordnade. Under öfverläggningen frambölls vidare nödvändigheten af lärarens fortsatta studier på egen hand. Önskligt vore derför att hans ekonomiska ställning vore sådan, att han till sitt förfogande ägde härför lämpliga böcker och tidskrifter samt att hans tid och intressen ej behöfde delas på flere för skolan främmande sysslor. En uppriktig föresats att efter bästa förmåga följa den apostoliska uppmaningen: »haf akt uppå dig sjelf!» framhölls slutligen såsom ett bepröfvadt medel mot bevarandet från äfven detta onda. Olver den andra frågan: Huru böra de särskildt rikt begåfvade barnen behandlas? uppstod en kort öfverläggning. Erfarenheten hade visat, att behandlingen af sådana barn vore svår och derför icke alltid lyckats. Genom att forcera ett dylikt barns kunskepsförmåga, i det att läraren läte det ohejdadt tilltredsställa sitt begär efter det kunskapens träd, som stode planteradt på folkskolans mark, hade inom kort ett slags öfvermättnad uppstått; de lofvande förmågor, han mottagit, hade han lemnat från sig såsom vanliga »medelmåttor»; af det uppmärksamma, flitiga barnet hade, genom lärarens frestelse att särskildt framhålla det, snart nog blifvit en utpräglad egoist, den der ej tålde klander eller motsägelse, ej ens af den, som nyss favoriserat honom. pill all den visliga behandling, som här vore af nöden, hörde, att man skänkte barnet ett rättmätigt erkänvande såsom en uppmuntran till fortsatt flitigt bruk af sina gåfvor och anlag, under det att man, så snart en osökt anledning dertill gåfves, påvisade dess ofullkomlighet och brister i såväl den teoretiska förmågan som viljeriktningen, för att bevara det från sjelfbehag och bibehålla det i ödmjäkheten.
Nästa möte beslöt man hålla i Helivi folkskola lördagen 22 Maj, hvarvid till undervisningsämne föreslogs: sol- och månförmörkelser samt ny och nedan. Öfverläggningsämnet skulle blifva: Huru bör uppfostraren behandla barnens hederskänsla (ambition)?

Ett slädparti
var anordnadt bland Hangvarsborna, söndagen 28 sistlidne Februari på e.m., då samtlige slädarne, 18 stycken, samlades vid Qvie och fortsatte körningen landsvägen till Ihre och vidare förbi Onsters-till Sigsarfve, der deltagarae togo in och tillbragte en högst angenäm afton med dans.

Södra Gotland, 3 Mars.
Om fartygs-strandningar.
Sundre och Vamlingbo socknars kustbor hafva ingått på Neptunbolagets ackord — eller rättare kustbornas begäran af Neptunbolaget har af detsamma antagits.
Detsamma är deremot icke fallet med kustborna i Hamra och Öja socknar.

Olycksfall.
Vid en gård i Hamra, har ett kokreatur ljutit döden derigenom att kon hade invecklat och insnärjt sig uti sitt bindsel på så sätt, att framfötterna kommit i bindslet, hvilket gjorde att kreaturet i hängande ställning ljöt en långsam död.

En brefskrifvare
från södra Gotland ville veta, att den kista, om hvilken jag i nr 11 af Gotlands Allehanda talat, ingalunda är upphittad, derför att man ej vet hvem, som varit upphittaren. Här kan upplysningsvis sägas att tullvaktmästaren på Burgsvik verkligen kommit denna kista på allt för tydliga spår, för att kunna säga att fs ej funnits, hvilket man nu med säkeret vet.

Oförutsedt.
Vid Drakarfve i Näs socken skulle man för eh tid sedan slagta ett litet griskreatur. En äldre qvinna och en pojke skulle förrätta slagten. Men grisen hade annorlunda beslutit; han lyckades undkomma sina »bödlar», dermed att han helt lugnt började trafva utåt den då svaga isen på Burgsviks hamn. Gumman och pojken vågade icke följa grisen i spåren och det enda de tyckte sig. kunna uträtta, var att så mildt och kärleksfullt, som möjligt ropa sitt: gysa…gysa…gysa… Grisen, lydande sin sjelfbevarelseinstinkt, lyssnade icke på sina skarprättares formler, utan skyndade allt mer och mer mot gränsen af sitt korta lif och . . . plums! — der låg han | den öppna vaken, der han i stället fick sin bane.

Mejeriet på Burgsvik
drifver nu oafbruten verksamhet. Den stora tillförseln at mjölk och grädde har gjort att både arbetspersonal och materiel måst tillökas. Ända från Hamra och Vamlingbo afyttrar man sin mjölk till Burgsviks mejeri, hvars föreståndare är hr Mertz.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Mars 1886
N:r 19.

Auktion Gärungs i Rute.

Måndagen den 1 instundande Mars kl. 10 f.m. låter bandl. J. Ledin, Gärungs i Rute, genom offentlig auktion till den mestbjudande i mindre utrop försälja: ett parti råg, hvete, korn, ärter, potatis, hvetemjöl, fläsk, talg, brissling, stockfisk, gryn, läder, bodvaror af flere slag, mansgångkläder och skodon, en vefmangel, stopptäcken, en något begagnad skomakaresymaskio, kreatur, bestående af en ung felfri arbetshäst, 2:oe mjölkkor m.m.; och lemnas åt fullt säkre köpare 3:ne månaders betalningsanstånd.
Koparfve i Rute d. 19 Febr. 1886.
Efter anmodan,
J. S. KARLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 Februari 1886
N:r 16.

Kretsmöte

var af folkskoleinspektören dr Rosman ordnadt i Slite skolhus sistlidne fredag, hvartill utom inspektören och en skolrådsordförande, kyrkoherden Gradelius i Othem, på kallelse infunnit sig lärarepersonalen inom Källunge, Hejnum, Othem, Lärbro, Rute och Hangvar pastorat, tillsammans 12 lärare och 6 lärarinnor. Från Fårö, dit äfven kallelse utgått, var på grund af naturhinder — sundet har de senare dagarne varit isbe-lagdt — ingen tillstädes. Proflektioner höllos af nyvalde läraren kand. Östman från Othem: behandling af poetiska stycket >De små fåglarnas klagan> med särskild hänsyn till djurskydd, hvarför ock efter 1ektionens slut till barnen utdelades småskrifter från Gotlands djurskyddsförening; sedan af lärarinnan vid Fieringe folkskola, Eulioa Sandström: fjerde budet med utveckling ; af Mörrby frän Boge: striden mellan konung Sigismund och hertig Karl, dess orsaker, förlopp och följder; slutligen af läraren på stället, Ljangberg: Luftens ezenskaper, beståndsdelar och betydelse för växt- och djurlifvet. Efter nvarje lektion hölls, under inspektörens ordförandeskap, kritik, som jämte andra praktiska vinkar och råd bör blifva af nytta för deltagarne vid deras arbete i folkskolans tjenst.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 Januari 1886
N:r 6.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Follingbo socken: födde 12; döde 8; inflyttade 78; utflyttade 55; folkmängd 31 December 513; ökning 27.
Akebäcks socken: födde 5; döde 4; inflyttade 23; utflyttade 19; folkmängd 31 December 168; ökning 5.
Hablingbo socken: födde 10; döde 8; inflyttade 25; utflyttade 26; folkmängd 31 December 652; ökning 1.
Silte socken: födde 6; döde 6; inflyttade 14; utflyttade 22; folkmängd 31 December 395; minskning 8.
Närs socken: födde 19; döde 17; inflyttade 33; uflyttade 45; folkmängd 31 December 1,144; minskning 10.
Lau socken: födde 9; döde 8; inflyttade 23; utflyttade 28; folkmängd 31 December 538; minskning 4.
Öja socken: födde 26; döde 17; inflyttade 30; utflyttade 43; folkmängd 31 December 881; minskning 4.
Hamra socken: födde 5; döde 6; inflyttade 5; utflyttade 5; folkmängd 31 December 336; minskning 1.
Veskinde socken: födde 19; döde 12; inflyttade 52; wflyttade 74; folkmängd 31 December 569; minskning 15.
Bro socken: födde 5; döde 4; inflyttade 28; ARR 87; folkmängd 31 December 287; minskning 8.
Atlingbo socken: födde 38; döde 3; ivflyttade 19; utflyttade 11; folkmängd 31 December 244; ökning 8.
Othems socken: födde 80; döde 21; inflyttade 93; utflyttade 79; folkmängd 31 December 1,065; ökning 28.
Boge socken: födde 11; döde 7; inflyttade 30; utflyttade 22; folkmängd 31 December 485; ökning 12.
Rute socken: födde 14; döde 7; inflyttade 30; utflyttade 63; folkmängd 31 December 626; minskning 26.
Fleringe socken: födde 7; döde 5; inflyttade 27; utflyttade 34; folkmängd 31 December 370; minskning 5.
Bunge socken: födde 9; döde 5; inflyttade 53; utflyttade 27; folkmängd 31 December 500; ökving 30.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 Januari 1886
N:r 4.

Till ordförande

i Rute sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse är kyrkvärden Karl Millin, Puttersjaus, vald.
— Hemmansägaren Olof Hansson, Snoder, är vald till ordförande i Sproge sockens kommnunalnämd och fattigvårds styrelse.
— Husbonden J. P. Littberg, Buasarfve, är vald till ordförande i Roma s0ckens kommunalnämdoch fattigvårdsstyrelse.
— Till ordförande i Visby norra landsförsamlings kommunalnämd är landtbrukare M. F. Gahne, Stora Hästnäs, utsedd.
— Viklau sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse bar fått hommansägare Johan Pettersson, Tune, till ordförande.
— Hemmansägaren Olof Jacobsson, Skogs, har valts till ordförande i Hejde sockens kommunalnämd och hemmansägare Jacob Hägg, Qvie, till ordförande i samma sockens fattigvårdsstyrelse.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1886
N:r 3.

Landtbruksingeniörens årsberättelse.

Följande förrättningar, numrerade efter reseplanen, hafva verkstälts:
N:ris 1, 7, 17, 23, 83, 42 och 57 Visby: I landtmäterikontoret hatva kartor blifvit kopierade, kompletterade eller sammandragna öfver omkring 1,000 hektar, hvarjämte omkring 60 tjensteskrifvelser aflåtits eller mottagits.
N:ris 2, 29 och 41, Stockvik: År 1882 uppgjordes af undertecknad plan till afdikning af Hongänna myr med omkrivgliggande sankmarker inom Öja, Vamlingbo och Hamra socknar; planen omfattade då 665 hektar 97 ar, och erhölls för arbetets utförande bidrag af sllmänpa medel efter de grunder för erbållande af lån och anslag, som tillämpades före år 1834.
Vid sammankomst 16 sistlidse Oktober baslöto intresseuterna att efter en ny, under tiden uppgjord utvidgad plan, som omfattar 1184 hektar 79 ar, fullfölja torrläggningsarbetet medels lån ur deu vya odlingsfonden ecligt 1883 års riksdagsbeslut. Den till k. m:t red[n ingifoa, underdåniga ansökan om detia lån är af mera allmänt intresse de\’s derför, att det är det första förslag, som från Gotland uppgått till sökande af lån ur den nya fonden, dels derför, att deri utvecklas skälen, hvarför det vid odlingsfonden häftande odlingstvåuget är olämpligt för Gotlands jordbruksförhållanden, ty odlingsfonden blir för Gotland nyttig och användbar endast om odlingstvånget upphör. Förslaget har erhållit k. m:ts befallningshafvandes lifliga förord i den antydda rigtningen.
N:ris 3 och 31 Burs: Sedan en förut uppgjord plan till afdikning af Kuts myr blitvit kompletterad i öfverensstämmelse med instruktioner af 14 September 1883, beslöto intressenterna att göra underdånig ansökan om lån ur odliogsfonden till arbetets utföravde och kommer denna plan att under vintern utarbetas.
N:ris 4 och 82 Krämplösa: Förlidet år verkstäldes den yttre undersökningen för atdikning af 366 hektar 35 ar Luudsmyr, till hvilken förrättning herr Johan Procopé2 på Krämplösa var ensam sökande och störste intressent; hvarjämte redan då beslöts, att lån ur odlingsfonden till företagets utförande skulle sökas, Under vintern har förslaget blifvit utarbetadt i öfverensstämmelse med nyssnämda instruktion af 14 September 1883, men vid utlyst sammankomst denna höst för handlingarnes aflemnande upplystes, att sökanden under tiden sa konkurs och afrest till Amerika samt Krämplösa öfvergått i anvans ego, och ansågs i följd deraf frågan om arbetets utförande åtminstone tills vidare förfallen, till stor skada för saken, enär myren är särdeles duglig till odling.
N:ris 5 och 48 Källunge: Förliden sommar verkstäldes den yttre undersökningen för afdikning af omkring 300 hektar vattensjuka marker inom Käliunage skifteslag. Sedan planen under vintern blifvit utarbetad och uudersökningen på stället blifvit kowpletterad med delar af Ekeby socken, beslöts vid sammanträde med delägare och ombud, att quderdånig ansökan om lån ur odlingsfonden skulle göras, hvarvid såsom nödvändigt vilkor utta lades, att hvarje odlingstvång borde såsom skadligt förkastas.
N:ris 6 och 47 Fardume: Undersökning för sänkning af Fardume träsk inom Rute och Helvigs socknar fullbordades under 1884 års sommar; under vintern har alternativa förslag för sänkningen med kostnadsberäkning blifvit utarbetad och förevisades för intressenter och ombud vid sammankomst förliden Oktober men som, enligt § 13 af lagen om dikning och annan vattenafledning af den 20 Juni 1879, sjösänkning ej får äga rum, der ej de, hvilka om företaget sig förena, äga mera än hälften af den jord, som skall vivnas eller förbättras genom företaget och de som önskade sjösänkningen ägde endast 23 hektar utaf 136, som i företaget ingick, så måste frågan för det närvarande förfalla af brist på den i lagen föreskrifna majoriteten.
Nr 18 Thomase: Undersökning för torrläggning af 203 hektar 88 ar vattensjuka marker inom Thomase m, fl. hemman i Lokrume soc: ken verkstäldes 1884 års sommar och ville redan då sökanden till förrättningen göra lån ur odlingsfonden; förslaget har under vintern blifvit uterbetadt i öfverensstämmelse med ofvan nämda instruktion, men som öfrige intressenter fortfarande äro obenägne för torrläggningen, och företaget syntes sökanden för stort att ensam genomföra, så önskade han, att saken skulle tillsvidare få hvila.
N:ris 19 och 20 Qvarna: Förrättningen afsåg undersökning af skifteslaget Eskelhem 7 nr 1 i och för afdikningsplans upprättande, I följd af förvaltningsutskottets skrifvelse af 9 Februari detta år till k. m:ts befallningshafvande, hvilken skrifve!se åtföljde de till landtbruk;akademien insända agronomiska reqvisitionerna för året, hvari meddelas utskottets beslut att icke vidare bekosta lösen af de plankartor med profiler och kostnadsförslag, som blifva en följd af dessa slags förrättningar, utfördes denna förrättnivg endast på det sätt, att de föreslagna kanallinierna uppdrogos i blyerts på skifteskartan. Någon arealuppgift om vattenskadad mark eller beräkning af gräfningskostnaden kan derför ej meddelas. Förrättningen torde få anses ofullbordad.
Nr 20 Gerum: Förrättniogen afsåg afdikningsplans uppgörande för skifteslaget Gerum och bebandlades lika med föregående. Sammanträdet bevistades utaf skiftesförrättaren, som framstälde den högligen beaktansvärda åsigt, att den första afdikningsplanen öfver ett skifteslag bör vara endast provisionel, hvaremot kanalliniernas bestämmande bör ske i sammanhang med den provisionela planens utläggning. Såsom en följd deraf beslöts, att förrättningen icke nu skulle afslutas, utan slutbehandlas i sammanhang med provisionela planens förevisande.
N:ris 21-och 53 Vamlingbo: Vidlaga skifte & skifteslagen Vamlingbo n:ris 1 och 2 hade beslutats, att gräfning af de vid skiftet utlagda kanalerna skulle vara verkstäld inom viss tid efter skiftets fastställelse. Förrättningen afsåg derför att i öfverensstämmelse med dikningslagen uppgöra delningsgrund för gräfningskostnaden. Vid sammanträdet valdes bestyrelse samt aflemnades provisionel delningsgrund för hvar och en af de 9 kanalerna inom skifteslaget, hvarjämte beslöts att gräfning geflöt Skalle böris.
N:ris 22 och 44 Tjengdarfve: Vid skiftet i Spr ge uppgjordes sådan afdikningsplan, hvarigenom tvänne olika afdikningsområden, hvilka dittills baft olika utlopp, gåfvos ett gemensamt sådant. Förrättningen afsåg att bestämma delningsgrund och gräfningskostnad för det mindre af dessa områden, innan afdikning af det större området, som barodde på det ännu icke faststälda skiftet i Ejsta, hunne komma till verkställighet. Som sökandena oriktigt förestälde sig, att detta särskiljande skulle minska deras gräfningskostnad, låg det i sakens intresse att uppskjuta förrättningen, till dess Ejsta laga skifte blifvit afslutadt.
N:ris 24 och 55 Buttle: Förrättningen afsåg syn med jordvärdering för afdikning af 76 hektar Kyrkmyr, hvarpå plan förut är uppgjord; men som myren var full af vatten och således graderingen, om ej alldeles omöjlig, dock skulle blifva mindre tillförlitlig, ansågs nödigt uppskjuta förrättningen till tjenligare årstid.
Nr 25 Norrbys: Enligt reqvisitionens ordalydelse skulle denna förrättning beröra endast ett par hemmansdelar, men vid okulär besigtning på stället befans frågan gälla en mycket stor del af om ej hela Linamyr, ty de uti ansökningen berörda sankmarkernas torrläggning syntes förutsätta utvidgning af Lina myrs utlopp. Intressenterna beslöto emellertid att till frågans utredning begära k. m:ts befallningsha\’vandes förordnande för vederbörande förrättningsman.
Nr 26 Barlingbo: Reqvirenten hade begärt, att-statens landtbruksingeniör skulle åt honom afväga afloppet för en åker. Vid sammanträdet framgick emellertid, att förrättningen ej var så obetydlig, som reqvisitionen syntes antyda, ty frågan angick omkring 80 hektar åker af god beskaffenhet tillhörande ett tiotal ägare, hvarjämte upptagandet af en ny trumma under jernvägen syntes vara enda rätta sättet för frågans lösning. K. m:ts befallningshafvandes förordnande till förrättningen skulle begäras.
N:ris 27 och 50 Myre: Föriidet är hade uppå ansökning k. m:ts befallningshafvande utfärdat förordnande att fullfölja den redan uppzjorda afdikningsplaven öfver Fjale myr genom verkställandet af jordvärdering för gräfningskostnadens fördelning.
Då vid sammanträdet ue tre sökandena till förrättningen bland ett trettiotal intressenter blefvo nästan ensamma i sin önskan att fullfölja afdikningen, och vid sådant förhållande äfven fökandena icke vidare påyrkade fullständig torrläggning, utan endast öfverflödsvattnets aflägsnande, så och då gällande dikningslag icke förutsätter annat än fullständig torrläggving, var hela frågan nära att förfalla.
Sedan emellertid intressenterna blifvit upplysta om de närmare vilkoren för erhållande af lån ur odlingsfonden för fullständig atdikning, och derjämte meddelats, att en ansökan om odlingslån för Hongänna myrs afdikning redan blifvit till k. m:t ingifven, i hvilken dess delägare begära och k. m:ts befallnvingshafvande tillstyrter lån till kostnadsförslagets hela belopp för dikningen, utan odlingsskyldighet, så beslöts att frågan om Fjäle myra afdikning skulle hvila, till dess kändt blifvit, om ansökningen angående Hongänna myr vunnit nådigt bifall.
Nr 28 Tjouls: I arbetsredogörelsen för förlidet års förrättningar påpekades, att, vid upp görande af afdikningsplan för ett skifteslag i Eskelhem, afloppskanal för en vattensjuk del af skifteslaget hade blifvit utlagd med hänsyn mera till skiftesläggningen än till det afdikningsområde, som skulle med kanalen torrläggas, och hvaraf största delen låg utom skifteslaget. Då nu frågan skulle företagas till vidare behandling, delade sig intressenterna i två grupper, af hvilka den ena påyrkade kanalens gräfning i det läge den vid skiftet fått, emedan hvarje förändring deruti skulle framkalla ruobning i den egoareal hvar och en vid skiftet blifvit tilldelad; den andra gruppen åter afsade sig all delaktighet i kostnaden för gräfning af denna kanal, emedan den hade sådant läge i ena kanten af dikningsområdet, att den ej kunde torrlägga detsamma. Den senare gruppen beslöt att begära k. m:ts befallningsbafvandes förordnande för frågans behandling i laga ordning.
N:ris 30 och 49 Lye: Förlidet år utfärdade uppå ansökan k.m:ts bafallningshafvande förordnande för uppgörand> af sådan afdikningsplan för torrläggnirg af Laus myr med omgifvande sankmarker, att på grund deraf lån ur ödlingsfönden kunde sökes. Den yttre undersökningen är fullbordad, men saken har bland intressenterna långt ifiån pluralitet. De, som icke vilja företaget, söka motarbeta det genom att förklara de omkring 250 hektar träsk, hvilka ligga inom afdiknisgsområdet, såsom sjöar och således, i kraft af § 13 af gällande dikvingslag, förrättningen omöjlig i brist på den pluralitet, som för sjösänkving fordras. Dessa träsk med undantag utaf en göl på omkring 10 hektar, som alldeles aknar utlopp, uttorka om sommaren och deras botten är då så hård, att öfverallt derå kan köras med tunga fordon; de hafva således icke sjöars egenskap i vanlig mening, och det är alltså tvifvelaktigt, om den p!uralitet, som diknivgslagen fordrar för sjösänkningar eller sjöaftappningar, här ens är behöflig. Vid sammanträdet meddelades vilkoren för odlingslånet, hvarjämte den upplysninge, att det dervid häftande odlingstvånget antagligen alls icke skulle blifva på Gotland tillämpadt, syntes göra på de närvarande ett fördelaktigt intryck, och beslöts, att förrättningen skulle fortsättas samt värdering af de vattenverk, som ligga i myrens utlopp, skulle, så fort omständigheterna det medgåfve, företagas.
Nr 34 Dune: Ett par reqvirenter hade begärt k. m:ts befallningshafvandes förordnavde för landtbruksingeniör att uppgöra. afdikningsp\’an för vattensjuka marker inom Kaungs hemman i Dalhem socken; ansökningen ver remitterad utan resolution. Förrättningen var af ringa omfattning, enär den rörde ett afloppsdike på 300 meter med 3 intressenter. En frivillig förening i denna obetydliga dikningsfråga var emellertid alldeles omöjlig, och då sökandena icke påyrkade frågans fullföljande i laga ordning, ansågs förrättningen hafva förfallit.
Nr 35: Garde: Denna förrättning afsåg afdikningsplan för de 3 skifteslag, som tillsammans utgöra Garde socken. Vid sammanträdet voro skiftesförrättarne nätvarande, och liksom vid förrättningen Gernm framhölls här nödvändighefen af att afdikningsplan uppgöres före skiftesläggningen, men planens definitiva bestämmande sker i sammanhang med den provisionela planen för skiftet. Denna förrättning afslöts derför ej, utan skulle ännu en gång behandlas.
Nr 36 Stenkumla: Sedan kungörelse om förrättningen var utfärdad, blef den skriftligen återkallad, emedan efter det den yttre undersökningen nu är afslutad intet vidare ansågs deråt kunna göras förr än kändt blifvit, om odlingslån utan odlingstvång kunde för Gotland erhållas.
N:ris 37 och 46 Wall: Sedan, på grund af k. m:ts befallningshafvandes förordnande, kungörelse blifvit utfärdad för sammanträde med intressenterna i Wall sockens skifteslag att uppgöra afdikningsplan för skifteslagets vattensjuka marker i och för odlingslång er hållande, blef förrättningen skriftligen: återkallad under nppzift att intressenterna sins emellan öfveren2skommit om så väl gräfning som: kostnadens fördelning.
N:ris 38 och 54 Simunde: Några intressenter i Öjle myr hade redan förlidet år begärt k. m:ts befallningshafvandes förordnande för uppgörande af dikningsplan till odlingslåns erhållande, men ett vida större antal intressenter hade skriftligen protesterat emat förrättningen. Karta med kostnadsförslag var uppgjord redan 1874. Vid sammanträdet beslöts, att frågan skulle hvila, till dess kändt blifvit, om lån ur odlingsfonden kunde erbållas utan odlingsskyldighet, i bvilket fall saken hade utsigt till framgång.
Nr 39 Hägvalls: K. m:ts befallnivgsbafvande hade uppt an-ökan af 3 reqvirenter utfärdat förordnande för bläggande af en dikningstvist i öfverensstämme!se med diknvingslagen, inom Hägvalls m, fl. gårdar i Vallstena socken. Vid utlyst sammanträde med intressenterna blef tvisten utan tillkallande af gode män och utan jordvärdering bilagd gevom frivillig förening, som uppsattes och underskrefs.
Nr 43 Dalhem: Hos k. m:ts befallningshafvande hade förordnande begärts för landtbruksingeniör att uppgöra äfdikningsplan för sanka marker inom Siggurds hemman af Dalbem socken. Ausöknivgen varremitterad utan resolution. Vid sammanträdet kuude saken uppgöras geuom frivillig öfverenskommels, som uppsattes och undertecknades, Nr 45 Ekeby: Hog k. m:ts befalluingshafvande hade b-gärts förordnande för landtbruksingeniör att upprätta afdikning-plan för Hemmyr och Ängsmwyr inom Ekeby socken, der laga skifte nyligan blifvit afslutadt. E\’ter verkstäld okun är besigtning befans afdikningen beröra minst 200 hektar af skifteslaget, hvarå afdikningsplan ej blifvit upp2jord isammanhang med skiftet; och beslöts, att lån ur odlingsfonden skulle sökas, för få vidt sådant kunde erhållas ntan odlingsskvidighet. Resor lution å ansökningen skulle hos k. m:ts befallningshafvande begäras.
Nr 51 Sundre: Förrättningen afsåg afdikningsplan för Muskmyr inom Sundre och Vamlingbo socknar; men som myren mycket sällar kan beträdas och knappast undersökas annorledes än på is, samt företaget ej tillvunrit sig något större intresse, ansågs frågan böra föralla.
Nr 52 Kräklingbo: Ett par hundra meter norr om Sojdesmyr går ett vatterdrag från vester till öster utan att beröra myren. I myrens: norra kant ligger Boters såg vid ett ursprungligen mycket obetydligt vattendrag. För att öka vattentillgången till sågen bar sedan lång tid tillbaka dot förstnämda vattendraget blifvit afdämidt och des: vatten ledt till sågen. Sedan vattnet begagnats för sågdriften, faller det ut i myren och förorsakar öfversvämning på närliggande åkerfält. Nu var intressenternes afsigt den att få den ofvannämda fördämnivgen för olaglig förklarad, hvarigenom vattnet skulla återtaga sitt forna lopp och icke vidare ivkomma i myren; men då det upplystes att sågen var åtminstone 200 år gammal och således kunde åberopa gammal häfd samt dammen således «j kunde borttagas utan inköp af sågen, så tillstyrktes intressenterna att utau rubbniag af sågeu med dertill hörande dam söka undanrödja olägenheten af öfversv-moingar genom npprensnivg af myrens nuvarande urlopp. Myren var i sjelf fullt odlingsbar och omgifven af rätt be\’ydliga åkerfält, men då intressenterua ej sjelfve trodde på myrens odlingsbarhet, så kunde intet beslut om dess torrläggning genomdrifvas, I stället nppsattes en förening om upprensning af myrens utlopp till aflägsnande af öfverflödsvattuet, hvilkea förening af samtiige intressenter underskrefa.
Nr 56 Möllner: K. m:ts befallnirgshafvandes förordnande var urfärdadt för undersökning i och för säukning af Möllner träsk på Fårö. Intresseuterna i företaget voro ej i ansökningen nppgifna, hvadan det första sammanträdet endast kunde afse erhållande af uppgift om hvilka som voro intr-ssenter. Frågan syntes afse vinst af omkring 85 hektar odlingsbar, af sjöas nuvarande vattenstånd beroende sankmark, deri Fårö prestgårl var största intressent. Karta öfver prestgårders andel saknades, Ehuru töretaget icke tycktes hafva stora sympatier, önskade dock sökanden förrättningens fortgåvg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 November 1885
N:r 95.