Länstäfltingsskjutningen,

den andra i ordningen, ägde rum igår invid Visborgs kungsladugård under gynsam väderlek. I målskjatningen voro 400 per: soner (287 sistl. år) berättigade att deltaga på grund af att de vid målskjutningar inom skyttegillena i tre serier om 8 skott på 800 fots afstånd uppnått minst 32 riogar i hvarje serie jmot tioringad tafla af 6 fots genomskärning och 6 decimaltums prick. Af dessa 400 deltogo 295 skyttar (253 förra sommaren) från samtliga (29) gillen med undantag å Hoburgs.
Skjutningen gick i år ovanligt raskt på grund af skottaflornas mängd, tjugu stycken. Täflingen började klockan åtta f.m. och fortgick oafbrutet till kl. 3 e.m. samt vidtog åter klockan 4 och var afslutad klockan 6.
Pris af statsmedel till ett värde af 2,463 kronor utdelades till följande 71 skyttar. (I fjor utgjorde beloppet 1,849 kronor och antalet skyttar 55).

Såsom ledare af skjutningen var jägmästare Sylvan förordnad; befälet öfver skyttarne, som samlades kl. 7 på f. m. vid Söderport, fördes af kaptenerna Ternstedt och Aspegren.
Å det rymliga fältet, der en liflig rörelse rådde hs.la dagen, voro de tjugu skottaflorna ordnade i livis, afslutande med en väldig flagga på hvardera ändpuokten. Utom det festligt prydda skjuttältet voro tre mindre tält uppförda å slätten samt ett marketenteritält på andra sidan om landsvägen. Anordningarne å skjutfältet hade utförts uuder ledning af bryggare Vedin, kaptenerna Ternstedt och Lindström samt löjtnanterna Edström och Engström.
Vid half 7-tiden på e. m. förrättades af öfverste v. Hohenhausen prisutdelningen, hvarunder stora folkskaror rörde sig å den vidsträckta slätten.
Af pristagarne äro de fem förstnämde, som uppnått högsta ringantalet, berättigade att deltaga i den stora allmänna täflingsskjutniogen, som i höst skall äga rum i Stockholm.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.

Dödsfall Mårten Johan Vahlgren

Att den Högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min käre man, förre husbonden Mårten Johan Vahlgren, som efter låpgvarigt lidande afled på Valla i Rute den 31 Juli 1886 i en ålder af 58 år, 20 dagar; djupt sörjd och saknad af mig och syskon, ivarder endast på detta sätt deltagande slägtingar och vänner tillkännagifvet.
Katrina Vahlgren.
Ps. nr 482: 5, 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.

Sommarluft.

Fardume träsk och näktergalen.
Bland de många rätt vackra landskapsstycken, Gotland har att uppvisa, intager det träsk, som utbreder sig mellan Rute och Helvi socknar, det s. k. Fardume träsk, onekligen ett af de första rummen. »En vrå af verlden», kunde man säga, ligger det nästan gömdt mellan omväxlande, på sina ställen ganska täcka stränder — gömdt, ty med undantag af några puokter i Rute och den sluttande vägen förbi Helvi kyrka, från hvilka ställen man har en präktig utsigt öfver träsket, döljer det sig ivom sin ram för främlingens blickar. Icke blott den, som, ostörd af det mångahanda, hvari verldslarmet och jordiska bestyr gifva sig form, vill hängifva sig åt betraktelser, sådana till hvilka naturens helgedom ensam kan stämma sinnet, bör uppsöka denna »vrå», äfven för den, som önskar mätta ögat med tjusande bilder ur naturens panorama, lönar det mödan att söka sig väg hit. Inbjudande som det vid denna årstid alltid är, snart sagdt hvilken tid på dygnet man än väljer, bör man dock helst se det i morgonbelysningen, eller då attonsolen kastar sina strålar deröfver. Man bör ro ut på den vid minsta vindfläkt lätt krusade vattenytan för att få se, huru de små vattentopparne glittra i skenet af den väldiga glödlampan der uppe i rymden, återkastande i flere skiftningar hennes strålar; för att få höra samma »våror» plaska emot båten; höra den egendomliga subsningen af vindens lek i vassen, som nästan öfverallt, hvar den lilla farkosten går fram, stält sig i hans väg; höra bymnerna från stränder och holmar. Vill man närmare orientera sig härute, kan man styra färden genom »Kalmarsund», ett smalt vatten mellan »Storholm» och en annan mindre holme, ett »Öland», om man så vill, hvilket i sin ordning har andra holmar omkring sig. Här, i dessa sund, slösar blomstergudinnan med sina skönaste håfvor. Hon har utbredt en enla stor duk, sammanvirkad af stora runda blad, på hvilken de friskaste näckrosor äro uppdukade. Men det är ej blott på denna ena sida om nämua holme, de omtyckta näckrosorna utbreda sig på vattnet. Under en färd kring honom skall man finna, att han är helt och hållet infattad i en krans af sådana smycken. Ur dennna praktfulla garnering reser sig den löf- och barrskogsklädda holmen. Med undantag af granen, som här tyckes hafva kommit på en olämplig plats, visa träden en frisk, saftig grönska. Särskildt om alen gäller det, att hon, såsom någon sagt, står väl försörjd vid sitt lugna vatten. Sedan man stigit iland, har man från skilda punkter utsigt öfver träskets omgifningar. I en enda vy ser man på samma gång stycken af den allvarliga norden och den leende södern. Det vackraste strandpartiet, kronan i vattenspegelns ram, är utan jämförelse Facrdume gård i Ruts, efter hvilKen också träsket med rätta synes hafva fått sin benämning. Beläget på östra stranden, som här djerft uppstiger till en för våra förhållanden icke så obetydlig höjd, presenterar det sig särdeles väl från vår holme eller ute från träsket. Bakom eller öfver den rätt väl bebygda gården synes den barrskogklädda höjden och nedanför ett stycke äng, värdigt representerande de beprisade gotlandsängarne. Den mörka furuskogen, de täta hasselbuskarne och de lummiga björkarne upplåta här sina tempelportar för skogens och ängens sångare. Också hafva de här ett älskadt tillhåll. Till och med Nordens mest berömde sångare, näktergalen, har sedan i fjor värdigats uppträda här för att låta höra sig. Ryktet om denna sångares ankomst har, säges det, i år lockat många kringboende till Fardume. En af de vackra aftnarna i förra månaden var eder brefskrifvare, i sällskap med några andra, inbjudna till en roddfärd öfver träsket till denna vallfartsort. Vi landade ett godt stycke från stället, der han uppehö!l sig, och redan der tyckte vi oss höra hans toner, som med väldig styrka fördes genom skogen. Ankomna till stället, erforo vi, att han denna afton ej sjöng med samma liflighet, som han eljes lät höra. Utan att hvarken kunna eller vilja försöka en beskrifning på deuve sångare, vilja vi blott gifva dem rätt, som tillerkänna honom första rammet bland Nordens bevingade sångare, på samma gång vi kunna intyga, att talltrasten, »nordens näktergal», gör skäl för detta träffande svenska hedersnamn; han kommer den förre ganska nära att döma af bådas prestationer vid detta tillfälle. Skönt var att höra, huru trasten från furuskogen täflade med näktergalen från löfbuskarne, dock ej samtidigt. Såsnart den ene slutat en längre strof, inföll nästan omedelbart den andre. Näktergalens kända äregirighet i sångtäflan med såväl sina likar som andra sångfåglar tycktes den gången sålunda ej göra sig gällande uti försöket att öfverrösta den andre, men väl dernti, syntes det oss, att han ville, så att säga, hafva sista ordet. Klockan var 11, och sångaren i tallskogen hade tystnat och var måhända redan vaggad till sömn af den sakta gungande furaus krona, medan de sista tonerna klingade från näktergalen i den täcka löfdungen. Han har väl för i år tystnat; måtte hans toner dermed ej för alltid förklingat bland stränderna vid Fardume träsk !

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Juli 1886
N:r 55.

Hushållningsgillena

inom länet tio till antalet hafva under de två sistl. veckorna haft sammanträden under landshöfding Poignants ordförandeskap. Länsagronomen af Vetterstedt har på nio af dessa sammanträden hållit föredrag om ladugårds- och mejeriskötsel samt sekre terare H. Gustafson om kreatursförsäkrings nytta vid två sammanträden.
Till ordförande omvaldes för Burs och Garda gille nämdeman O. R. Pettersson, för Hoburgs och Grötlinge handlande V. Hansén, för Hejde och Fardhems godsäga re V. Wöhler, för Hablinge och Hemse folkhögskolföreståndaren Sätervall, för Stenkomla och Banda folkskollärare Anderason, för Endre och Dede direktör Gardell, för Bro och Lummelunads konsul Stare, för Rute och Forsa handlande F. Nyström, för Bäls och Lina kapten Broander samt för Halla och Kräklinge landtbrukare N. Jakobsson, Kyrkljufves.
— Angående gårdfarihandeln uttalade nio gillen som sin åsigt, att ortens tillverkningar måtte få af ortens befolkning kringföras till salu, men annan gårdfarihandel aflysas.
— Endre och Dede gille ansåg, att endast ett kreatursförsäkringsbolag borde finnas inom länet. Landshöfding Poignant nämde för några gillen att, sedan beslutade väsentliga ändringar i länsbolagets stadgar vunnit stadfästelse, dessa stadgar skulle utdelas till gillets medlemmar, samt uttalade den önskan och förhoppning, att landtmännen mera allmänt skulle ingå i bolaget, helst genom ett allmännare till slutande till bolaget tillskotten kunde väntas varda billigare.
— Vid Halla och Kräklinvge ting väckte hr J. Kjellström fråga om fördelen af ränte- och kapitalförsäkring särskildt med afseende på fattigvården. Landshöfdingen upplyste att sådan försäkring kunde vinnas i Stockholms ränte och kapitalförsäkringsanstalt genom förmedling af D. B. V:s sparbank samt att denna försäkring gjorde gagn isynnerhet genom att uppmuntra till sparsamhet, som i allt fall vore den vig tigaste utvägen till sjelfhjelp. På af skollärare Qviberg framstäld fråga om utsig terna för sparbanksräntans nedsättande anförde hr landshöfdingen, att den egentliga svårigheten låge uti att få gemensam åtgärd vidtagen af sparbankerna; i detta syfte torde uppmaning först böra utgå till sparbanksstyrelserna att bereda sådan ändring i reglementena, att styrelsen blefve berättigad att nedsätta räntan.
— I fråga om den föreslagna jernvägsutsträckningen från Barlingbo till Fårösund och Slite ansågo ledamöter i Fole och Lokrume, att den borde gå midt mellan den gamla utstakningen 1875 och den nu i år gjorda, men i allt fall öster om Videmyr, hvarigenom vida mindre dyrbar jord komme att upptagas af jernvägen. Foleledamöterna ansågo vidare, att i stället för vid Krampebo station skulle läggas vid Kisslings såsom mer centralt för Fole, lämpligare för Hejnum, Bäl och Bro samt ej otjenligt för Källunge. Station vid Träskvälder ansågs mycket olämplig. Utgångspunkten för bibanan till Slite önskades der jernvägen skulle skära vägen mellan Grausne och Mallgårds, och syntes denna linie kunna förläggas vester och norr om Norrbys och Nygårds samt söder om Rnigs. Ledamöter från Tingstäde, Martebo och Stenkyrka ansågo station fördelaktig vid Furubjers.
Medlemmar från Rate önskade att linien i Rute socken måtte dragas norr om landsvägen med minsta möjliga vägöfvergångar och att en mindre station måtte förläggas vid Rute kyrka. Äfven Fårö ansågs af ledamöter derifrån kunna hämta nytta af jernvägen i hvarje händelse, men en ojämförligt större om en ångfärja förde en jämn och oafbruten kommunikation öfver Fårösund.
Ledamöter i Bäls och Lina gille ansågo rätta platsen för första station vara vid Krampebo, der station ovilkorligen be höfdes. Ledamöter från Hejnum yttrade derjämte, att på banan till Slite, som borde utgå från Grausne, hållplats vore behöflig norr om Bjers vid vägen, som går genom Hejnum och Tingstäde. Gillet ansåg vidare rättvist att biljett ej skulle behöfva betalas för längre väg än från den håll plats, vid hvilken påstigning skedde, samt att hållplatser borde anläggas vid hvarje vägöfvergång.
— Bro och Lummelunda gille ansåg den nu föreslagna utdikningen af Martebo myr vara högst önskvärd och nyttig för de kringboende förutsatt att den utfördes utan uppskof och på deafingeniör Faustman föreslagna vilkor.
— Vid Rute och Forsa gilles sammankomst nämdes, att erfarenhet angående Wagnerska foderodlingen vore, att under innevarande år, vallarnes andra, de visat sig täta och rika på olika grässlag samt att redan förlidet år efter den torra försommarens slut vallarne betydligt förkofrats, Sådan odling ansågs med fördel kunna fortsättas.
Erfarenbeten härom från andra trakter åter går i motsatt riktning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 6 Juli 1886
N:r 54.

Anslaget till Gotlands skyttegillen

för detta år är på följande sätt fördeladt:

Dessutom äro till målskjutningspremier anvisade 2,463 kr. samt till länstäflingsskjutnivgens ordnande 400 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Juli 1886
N:r 53.

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Förfalskningsbrott. Ransakning med häktade f. husbonden Jakob Evgström, nu senast boende vid Pattersands i Rute, hölls i lördags å länsfängelset.
Engström erkände otvunget, att han, som varit kassaförvaltare i Bunge sockens magasinsbolag, i början af 1883 falskeligen i Olof Verkanders namn utfärdat en revers å 100 kronor, hvarå han äfven falskeligen tecknat Edvard Kahlströms namn såsom borgen; att ban 1884 likaledes falskeligen utgifvit en revers å 90 kronor i Oskar Kahlströms namn med borgen af P. Bergbom, äfvensom falskeligen skrifvit två vittnens namn, samt att han 1885 på liknande sätt utgifvit en förbindelse å 48 kronor i J. Olssons, Ducker, namn, med borgen af J. Olsson i Åla, Dessa förfalskningar hade han begått i afsigt att betäcka den balans, som uppstått i kassan. Balansen hade han nu betäckt af egna medel.
Åklagaren länsman Johan Smedberg yrkade ansvar å Engström men-anförde såsom förmildrande omständigheter, att E. under trettio års tid på ett redbart öch plikttroget sätt skött nämda kassörsplats och fjerdingsmanstjensten i Bunge, hvarjämte E. ätven varit kyrkovärd.
Engström dömdes till två års straffarbete och tre års vanfräjd utöfver strafftiden.
Af vid rätten företedt protokoll vid maga sinsbolagets stämma framgick, att samtlige bolagsmännen yttrat sig mot Eugströms åtalande : med undantag af fjerdingsman A. E.
Blomgren och L. P. Dahlström samt att stämman beslutit att, då Engström betäckt till fullo balansen, något åtal ej skulle äga rum, mot hvilket beslut Blomgren och Dahlström reserverat sig, Aumälan om förfalskning hade derpå gjorts till åklagaren af nämde Blomgren.

För inbrottsstöld häktades i lördags drängen Petter Hellberg från Hangvar af kronolänsman Smedberg. Hellberg, som af en del personer anses såsom mindre vetande, har tillgripit en klocka och några hudar.

Äktenskapsskilnad. Gjutaren E. Hansen och hans hustru, Anna Kristina, född Lindqvist, sammanvigdes i Visby 1875 och hafva i äktenskapet tre barn. Numera kunna de dock enas om endast en sak, nämligen att de äro så oenige, att de icke kunna lefva tillsammans.
På hustruns begäran dömde Stockholms rådhusrätt i måndags makarne Hansen till ett års skilnad i säng och säte, med vite vid en månads fängelse att under denna tid besöka hvarandra. Hustrun skulle uader skilnadsåret få sitta med barnen i orubbadt bo och af mannen åtnjuta ett månadtligt underhåll af 24 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Juni 1886
N:r 48.

Biskop v. Schéele

kommer nästkommande höst att förrätta visitationer i Martebo, Fole, Rute, Dalhems, Gothems, Levide och Närs pastorat.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Juni 1886
N:r 46.

För förfalskning

häktades i fredags af länsman Smedberg hemmansägare Jakob Engström, Puttersands i Rute.
Den häktade, som sistl. April flyttade från Boge, hvars magasinskassa han under många år förvaltat, hade råkat i balans i kassan på omkring 400 kronor, hvilken balans han delvis sökte betäcka genom tre af honom i andras namn skrifna reverser å tillsammans omkr. 309 kr., hvarå han falskligen tecknade några personers namn. såsom borgen. Förhållandet lär hafva upptäckts af granskarne af kassan, hvilka anmälde saken för länsmanten.
Balansen har nu till fullo betäckts.
Engström, född 1824 i Bunge, är icke i dåliga ekonomiska omständigheter. Han sålde nyligen sin hemmansdel i Bunge, hvarvid han erhöll 150 kronors årligt un derhåll samt tre tusen kronor; hemmanet var endast intecknadt för ett tusen kronor och de öfriga två tusen kronorna får han lyfta nästa 1 Oktober. Helt nyligen köpte han den lilla gård i Rute, han vid häkningen bebodde.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Juni 1886
N:r 46.

Jernvägsfrågorna

hafva varit föremål för behandling af hushållningssällskapets förvaltningsutskott vid dess sammanträde häromdagen. Ordföranden, landsh. Poignant sade sig äga anledning antaga, att regeringen, på derom af länsstyrelsen sistlidne November gjord framställning, möjligen ämnade till nästa riksdag aflåta proposition om anslag af en million kronor till jernvägens på Gotland utsträckning, åt norr till Fårösund och Slite, åt söder till Burgsvik, på grund af den pytta häraf kunde väntas härflyta i militära hänsyn. Han förklarade sig hafva kallat utskottet till öfverläggning om hvad af detsamma kunde göras till denna angelägenhets främjande, enär frågan, såsom på det närmaste berörande utvecklingen af länets ekonomi, ovedersägligen låge inom området för hushållningssällskapets verksamhet. För sin del föreslog han, att ut skottet måtte söka bereda den för frågans framgång nödiga utredningen af de med jernvägens ifrågavarande utsträckning förenade omständigheter, bland annat af utsigterna till trafikinkomst af de nya bandelarne; och för att åstadkomma en fullt tillförlitlig utredning i detta syfte föreslogs att härför utse tvänne komitéer, den ena för norra, den andra för södra delen af Gotland, hvar komité bestående af fem personer, bland hvilka för vinnande af nödigt sammanbang i arbetena en ordförande och en sakkunnig jernvägsman bordo utses gemensamma för båda komitéerna.
Med gillande häraf, och sedan det bestämts att komitéerna när så erfordrades skulle äga komplettera sig sjelfva, utsåg utskottet till ordförande i komitéerna lands höfding Poignant och till den andre för båda komitéerna gemensamma ledamoten kaptenen vid väg- och vattenbygnads-kåren G. N. Morsing och till öfrige ledamöter i komitéa för norra delen af Gotland: riksdagsmannen P. Larsson, Lilla Fole, handlanden F. Nyström å Slite och kyrkoherden A. H. Nyberg i Rute, samt i komitéa för den södra: hemmansägaren Tomas Mattsson, Qvinnegårda i Hafdhem, handlanden J. F: Jacobsson å Burgsvik och skolläraren P. Svallingson i Vamlingbo.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Maj 1886
N:r 42.

Landstingsmannaval

förrättadös i går i de afgåendes ställe:
I norra häradet återvaldes (af 22 väljande) de afgående riksdagsm. P. Larsson (20 röster), hemmansäg. L. P. Bodin((17), Lokrume, och nämdemannen L. P. Christensson (16), Hörsne.
Bland dem, på hvilka röster föllo till den efter aflidne P. Endrell lediga platsen, erhöll ingen mer än hälften af de afgifna rösterna. Omval måste derför anställas mellan. de två, som erhållit de flesta rösterna, landtbrukarné M. P. Pettersson, Kaungs, och M. Larsson, Skäggs, hvarvid hr Larsson valdes med 14 röster, under det 8 tillföllo den först nämde kandidaten.
Till ersättare återvaldes de afgående hemmansäg.N. Jakobsson, Kyrkljufves (14), fanjunk. J. Österberg (14), Kräklingbo, hemmansägarne T. Viberg (13), Endregårda, och M. Pettersson, Kaungs, samt nyvaldes (efter till landstingsman valde M. Larsson) efter omval hemmansäg, K. O. Björkander (12), Martebo.
Genom lottning bestämdes, att bland ersättarne N. Jakobsson först skall inkallas till tjenstgöring.
Valmännen uteblefvo från följande 26 socknar: Visby norra landsförsaml., Hejdeby, Björke, Stenkyrka, Othem, Boge; Hangvar, Hall, Helvi, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö, Bäl, Vallstena, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Buttle, Guldrupe, Östergarn, Gammalgarn, Ardre, Ala och Anga.
I södra häradet återvaldes bland de afgående landstingsmännen hemmansäg.
Åkerbäck, Hejdegårda, nämdeman O. R. Pettersson, Liffride, och hemmansäg. L. Norrby, Fardhem, hvarjämte nyvaldes postmästare O. Lagergren och bemmansäg.
J. Uddin, Ståvga, efter konsul L. Cramér och hemmansäg. O. Pettersson, Odvalls.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 Maj 1886
N:r 38.