Borgenärerna

i handlanden C. J. Martins konkurs; som anses börjad den 15 i denna månad, hafva genom offentlig stämning kallats att sist torsdagen den 23 Februari 1888 före kl.
12, här å rådbuset, sina fordringar lagligen anmäla och bevaka.
Visby rådhus den 16 December 1887.
På Rådstufvuarättens vägnar:
HJALM. TORPADIE.

Borgenärerna i hustrun Anna Sofia Anderssons med firma: A. Andersson denna dag började konkurs äro genom offentlig stämning kallade att sist torsdagen den 23 Febrnari 1888 före kl. 12, här å rådhuset, sina fordringar lagligen anmäla och bevaka.
Visby rådhus den 16 December 1887.
På Rådstutvnrättens vägnar:
HJALM. TORPADIE.

Borgenärerne i Carl Hanssons, Båtels i När, konkurs kallas härigenom alt sammanträda å handlanden Emil Krokstedts i När kontor fredagen den 30 invevararande månad kl. 9 f.m. för alt emottaga redovisning öfver boets förvaltoiog och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Anderssons, Bota i Garda, konkurs kallas härigenom att sammanvträda vid Frendarfve i Garda onsdagen den 28 innevarande December kl. 12 på dagen för att.emottaga redovisniog öfver boetsförvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Bergmans, Frendarfve, i Garda, konkurs kallas att sammanträda vid Frendarfve onsdagen den 28 innevarande månad kl. 10 f.m, för att emottaga redovisning öfver boets förvaltniog och granska utdelningsförslaget.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Per Perssons, Bosarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 invevarande December kl. XI f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprätta dt utdelnvingslörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Johan Olssons, Smiss i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnivgsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i husbondeenkan Lovisa Ahlberga, Heffride i Lye, konkurs, kallas härigeovom att sammanträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 3 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Hanssons, Eriks i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks torsdagen den 29 dennes kl. 9 f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Olof Jacobssons; Rotartve i Lye, konkurg, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl. 1 på dagen för att emottaga redovisning öfver boets förvaltviog och granska upprättadt utdelnings förslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Jacobssous, Medebys i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl 2 em. för att emottaga redovisuiog öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Anton Hermanssons, Bogs i Stånga, konkurs kallas att sammantiäda å Burge gästgitvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. X f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i kaptenen J. N. Sommars konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. XI fm. för att emottaga redovisniog öfver boets förvaltniog och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Petter Hemmins, Rigges i När, konkurs kallas att sammanmanträda å bandlanden Emil Kroksteds, i När, kontor fredagen den 30 dennes kl. X f.m, för att emottaga redovisnivg och granska upprättadtutdelningsförelag.
Stånga dena 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Kreditorerna i förre bonden Olof Nilssons vid Petsarfve i Eke, konkurs varda härigenom kallade till sammanträde å Ronehamns värdshus onsdagen den 28 dennes kl. 3 eftermiddagen för att emottaga redovisning för konkursboets förvaltning, granska upp rättadt utdelningsförslag samt bestämma arvode.
Rone & Eke den 7 December 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 December 1887
N:r 101

Från landsbygden.

Hemse, 26 Nov.
Eldsvåda
utbröt i onsdags natt vid tretiden på morgonen hos svickare Hagström, (boende på Hulte grund) i en honom tillhörig verkstadsbygnad. Elden varsnades först då verkstaden stod i ljusan låga af nårboende grannar. Då de kommo till stillet, hade elden åfven fattat i boningshuset, som stod endast några fot med sin ena gafvel från verkstadsbygnaden.
Med möda haun också elden, som redan genomtrångt gafvelu in på loftet i boningshuset, slåckas af flere tillskyndande persouer. Verk, staden, som åfven var af trå, brann totalt upp. Ej heller några af de i verkstaden varande verktygen hunno bergas, utan de blefvo lågornas rof; åfven en del på bestållning fårdiggjorda möbelarbeten blefvo uppbrånda. Huset och en del af verktygen voro försikrade. Hur elden uppkommit kan ej med beståmdhet sågas, men troligen, då eld dagen förut vid fyratiden på eftermiddagen varit uppgjord i verkstadsspiseln har någon gnista sprakat fram och legat dold bland sågspånen och först senare brutit ut til eld. Ägaren hade en half timme före eldens utbrott varit uppe, men då ej varsnat något.

Sundre, 23 Nov.
En gripande jordfästning,
förråttades höromdagen å Sundre kyrkogård, då stoftet, efter den i sina blomstrande ungdomsår vådligen omkomne husbondesonsn Niklas Nilsson från Hallbjens, invigdes åt den sista hvilan och nedsinktes i jordens tysta sköte. På kyrkogården var en ovanlig mångd folk församlade, kanske för att såga ett tyst farvål åt åt den allmånt afhållne ynglingen.
Kyrkoberde Kulliu, som förråttade jordfåstningen höll, efter de vanliga ceremoniernas slut, ett för tillfållet och efter omståndigheterna sårdeles anslående tal, hvaruti han framhöll lifvets ovaraktighet, och huru snart såvål ung som gammal blir skördad af dödsengelns hand, helt hastigt och oförmodadt. Till den i tårar badande, djupt sörjande modren stlde talaren många trösten och uppbyggelsens ord. »Denne son» sade han »som nu nedbåddades i jorden, hade, menskligt sedt, varit en förhoppningsfull yngling, sin moders ålderdomströst; men hvem visste ifall han fått lefva långre, om haus lif blifvit till någon glådje för de sina; kan hånda, hanhånda icke. Detta låg i den allvises beslut förborgadt för oss menniskor; om det ån syntes oss svårt, vore det helt visst till nytta, ty »mina vågar åro icke edra vågar», stiger Herren. Man fick hoppas på ett lyckligare återseende derofvan, der ingen död mer år».
I de nårvaraudes ögon glånste sorgens och saknadens tårar.
Oaktadt ifriga spaningar har man ånnu icke lyckats finna liket efter fadren Nils Larsson.
Såsom en sårskild ömmande omståndighet kan antecknas att denna familj, som så tvårt hemsökts af sorg och olycka, befinner sig i knappå ekonomiska omståndigheter.

En åldrig gumma,
— jag tror Vamlingbo sockens åldsta invånarinna, — har i dessa dagar gått ur denna verlden, nåmligen förre husbondeenkan Kajsa Lona Söderlind vid Rofinds, hvilken — enligt uppgift — uppnått den höga åldern af 94 år.
På tal hörom han anföras att i Sundre lefver ett fattighjon, Anna Kajsa, som snart nog kan fira sitt hundraårs jubelium. Gumman år, i förhållande till sin höga ålder, ovanligt kry och rask.

Egendomligt jagtäfventyr.
Att stena harar till döds hör nog till sållsyntheterna. Detta inträffade dock för kort tid sedan, då en landtman från Vamlingbo, åtföljd af sin hund, befann sig ute på marken i arbete, ty då den senare plötsligt fick upp en »jösse» hvilken iblixtsnabb fart kom kilande förbi bonden, fattade denne en mindre sten, och slungade åt haren med den påföljd att han föll till marken och blef således den lycklige jägarens byte.

Från sjön.
Tre större okände ångare inkommo i dag — antagligtvis för motvind — till ankars å vestkusten utanför Burgsviks hamninlopp.

Hamra, 24 Nov.
Hamra socken,
en bland Gotlands mindre församlingar, har på senaste åren haft många och stora utgifter. För.ett par år sedan uppfördes ett nytt skolhus och anskaffades tidsenlig materiel för undervisningen, så renoverades kyrkan och nu i dagarne har uppsatts i nämda kyrka en orgel — sjuståmmigt labialverk — hvilken högtidligen invigdes söndagen 13 dennes Orgelverket är bygdt af herr Johan Lindgren från Göteborg, född i Linde socken på Gotland.

Fo!kskollärareval
har för eu tid sedan hållits i Eke, der ende sökanden, vikarien på stället, hr Ezström, född i samma församling exhälligt antogs som ordinarie lärare.

Herta salteribolag.
som nyligen upplösts, har sålt sin salteribygnad, som stod vid Herta strand, till styrelsen för Levide mejeribolag, hvilken skall använda bygnaden till mejerilokal.

Brandsynerna
å Södra Gotland hålla nu på att verkställas inom socknarne för innevarande år. Måtte nu vederbörande synesmän äfven efterse, huru pass flitige föreningens deltagare äro att hålla sina skorstenar frie från sot. På de flesta ställen torde sällan eller aldrig sotas, fastän erfarenheten lärt oss, att många för att ej säga de flesta eldsvådor uppkommit genom skorstenseld.

Stararne,
dessa lifliga och sällskapliga fåglar, tyckas i år hafva god lust att stanna qvar hela vintern, ty ännu för en vecka sedan såg man dem i stora flockar slå sig ned i trädens numera nakna kronor och sjunga lika muntert som om våren.

En nykterhetsförening
är bildad inom Öja socken, och har densamma i kyrkoherden derstädes en varm vän och beskyddare, som esomoftast uppträder med uppmuntrande och sakrika föredrag för hämmandet af dryckenskapslasten.

Orgelverket
i Wamligbo kyrka, hvilket är ett af de största och äldsta på gotländska landsbygden, undergår för närvarande reparation och ombygnad af orgelbyggaren herr Johan Lindgren, förut nämd-i brefvet.

Den regniga väderleken
har orsakat att vägar och stigar nu befinna sig i ett tillstånd, som påminner om nyligen tillredt murbruk. Våra skolpligtiga barn härute på landet, helst de fattiga, som sakna täta och bastanta skodon och ytterplagg, hafva derför under denna årstid det ej för angenämt.
Att i »ur och skur» dagligen gående trafikera de samtliga vägarne från och till skolorna är verkligen för barn ett påkostande arbete. Deras skodon och kläder äro alldeles genomvåta, då de komma från skolan, och hinna knappast torka, förrän de följande morgon åter skola påtagas för att ytterligare vätas ned. (Tänk huru luften i skolrummet blir beskaffad då kläder och skodon från ett 50-ja 60-tal barn under dagers lopp i skolrummet få torka på barnkroppen!) Och renligheten sedan? — Somliga barn hafva en half mil ja insändaren känner ett skoldistrikt så vidsträckt, att de fjermast boende barnen hafva tre fjerdingsväg till skolan. När dessa sistnämda barn Komma hem om qvällarne i mörkret, äro de alldeles uttröttade och förmå ej ordentligt lära sina hemlex\’r; och nästa morgon måste dexbege sig i väg långt före dagningen för att i smutsen och slasket arbeta sig fram till bestämd tid. Det fordras i sanning stor lust till skolan för att ej under sådana omständigheten tröttna. Många af oss vuxne torde knappast äga en så seg vilja, som dessa små visa sig besitta.

Ovanlig fruktsam jord.
En person i Rone hade på ett »lopsland» (1/4 tunuland) jord fått några kappar hvete förliden höst, och i eomras skördade han på denna jordbit sex tunnor.

Strömmingsfångsten
har åter de senaste dagarne varit rätt gynnande vid några af våra fisklägen härute.
Vid t. ex. Herta i Burs såldes strömmingen för 28 öre valen.

Ett par storkar
syntes en morgon i förra veckan på södra Gotland. Troligen var besöket härstädes af kort varaktighet, eller hålla de blott här ett par dagars hvila för att sedan, ehuru sent, med all kraft anträda resan till Nilländerna.

Fyrmästarens och fyrvaktarens,
på hvilken klippa eller strand de än må beffona sig, öden tänker jag på både dag och natt, såvida jag är vaken. Sofverjag på skinnsoffan å vindskammaren, drömmer jag om de tåliga och oförskräckta menniskorna, då nämligen stormarne ryta och rycka och kila in under utsprånget på spåntaket, så att väggarna (men icke jag, som tycker om sådan musik) darra af skrämsel.
Vare sig det är på Sandön, der flygsanden far in genom nyckelhålet och lägger sig i drifvor inne i rummet, ifall man inte är ytterst försigtig att väl stoppa till hvarje hål, om ett sådant också icke är större än ögat på en böjtnal (stoppnål som man bytt sig till, t. ex. för ull eller säd), ty gör man inte detta, då får man tro på annat; eller på Fårön derborta något i nordost om Ava gård; (i hvars närhet alen växer vildt, men på den ena partens storgård står en stor väldig ek, åtminstone har hon stått der, — kanske hon nu i tysthet för sudergutar ramlat öfver ända till följd af hög ålder). Men jag borde väl inte vara så långrandig, utan skynda fram till Fåröbåken. Det är tre och tretti vintrar sedan jag en mörk höstqväll vandrade dit i sällskap med en af Ava-karlarne. Under vägen förde han mig upp på en hall (hög), som bar namn efter gården. Slutligen kommo vi fram till båken, den första i sitt slag undertecknad gutason sett i sina dagar, Jag fick stora ögon, när jag såg det stora, vackra ljusskenet derborta i vrån (af viken), långt skildt från kyrka, prestgård och skola, men man vakade här då vi hunnit spiraltrappan uppför och fått se resans mål. I en handvändning kunna vi (tidens kraf är att resa fort), om icke just med hästar och vagn eller ångslup, vara vid Stenkyrke-huk och efter gammalt helsa på fyrmästaren derstädes, han, som i många år slet ondt som hund under tiden å Gotska Sandön, der han, menskligt sedt, icke kunde hafva mycket att roa sig med. Vil sådana kritiska lägen gäller det att vara uppfinningsrik och hafva godt förråd af idé-associationer.
Till sist bär det ändå aftill hemorten, resan får vara lång eller kort: Stora Karlsön, vid hvars båk man några fot från den höga lodräta klippväggen kan eisna eller frukta för att blåsa öfver lotsstyrelsens staket cch plumpsa ner »uti hafvet». Isynnerhet kan det vara farligt för små barn, som älska friheten mer än lifvet och vilja se sig om utför fyrtornet, som står »ytterst på skärets strand, sköljd utaf hafvets svall.» Och det blåser och det brummar och det tjuter derute! Det kan man tänka sig, om ock man ej varit mer än tre alnar från sjöstranden. Och aldrig någon vänlig menniska att få se och tala med på vintertid. Bara sin Gud, sin båk, sin klippa, sitt haf. Bara? Ja, det är tillräckligt tör den, som lärt sig förstå att vara nöjd; och är man inte det, då är det beklagligt.
Jag kan ej förneka att de stackars isolerade menniskorna jämt och samt komma för mig.
Ibland tänker jag: då de stadigt måste vara på sin post och aldrig komma på land, borde vi, fria barn, glädja dem då och då med ett litet besök. Senast tänkte jag så kl.5 på morgonen vid mitt uppstigande då jag såg deras vänliga helsning, de tre blänkarne efter hvarandra lik kornblixt vid horisonten. Da synas öfver trädens toppar endast vid duskig, snöblandad luft. En gång har jag sett det förut. Inte kommer jag för det, och troligen icke många andra heller medan det är vinter , ty den falska Ran fruktar man så mycket i öppen båt. Det är ingalunda såsom att gå till närmaste granne och sjuvga tillsammans med denne, om han har röst, Sehlstedts tilltalande »Fyrtorn»:
»Alltid lika på vakt
vakar du dag och natt
gungar en stolt fregatt
eller en gotlands-jakt;
lika för hög och låg
trotsar du vind och våg.»

Fyrbetjeningen måste kunna förströ sig med ett kärt och hemtrefligt familjelif, läsning, slöjd, fiske, ja brefskrifning till den öfriga lilla verlden. Det sista nöjet blir väl ej så strax besvaradt. Kanske kommer kuttern i regel en gång i månaden med post och förnödenheter. Men när böljorna vyreda som lejon, gå höga som hus, eller det är snötjocka såsom i dag, då får man vänta och vänta och blott lefva på hoppet. Men när han, lotskuttern, då ändtligen kommer, är den lilla farkosten säkerligen välkommen.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 28 November 1887.
N:r 95.

Från landsbygden.

Hangvar, 8 Nov.
Uti tidningen för i onsdags förekom att vid kyrkostämma med församlingen förrättades val till besättande af folkskollelärare, m, m. hvilket utföll sålunda, att biträdande lärareb i Rone, Johan Lyth, erhöll de flesta rösterna. Medsökande voro folkskolläraren H. P, Gardell i Lye och O. Rabe från Linderyd. Enligt hvad det förljudes kommer valet att öfverklagas.
Härmed får meddelas huru valet utföll för de sökande, nämligen: Johan Lyth erhöll 2,282 röster af 25 röstande, Gardell 286 röster af 11 röstande och Rabe ingen röst. Hvad klagomålet angår, gick allt på stämman lagenligt tillväga, utan att skolrådet och dess ordförande ha begått någon olaglighet vid förslagets uppsättande.
Det är ordföranden i kyrkostämman som anmälte reservation öfver valets utgång, derför, att icke medsökande Gardell erhöll platsen. Då ofvannämde stämma var slutad och justeringsmän skulle utses af stämman, gjorde ordföranden invändningar vid att antaga de af stämman utsedde, utan föreslog hvilka han ville hafva att justera protokollet, men det gick icke stämman in på, utan fasthöll vid dem de hade utsett. Då yrkade ordföranden på votering, men med samma utgång att de af stämman först utsedda blefvo enhälligt valda att justera dagens protokoll.
Medlem af stämman.

Lärbro 9 Nov.
Lång fisketur.
Häromdagen kom en ensam fiskare vid 4-tiden på morgonen i land vid Kyllej, der han vid först påträffad bostad anhöll tå taga in och bad om upplysning, hvarest han landat. Han hade dagen förut från Östergarn ensam begifvit sig ut på fiske; hade vid 7 tiden på qvällen dragit sina garn i tanke att gå i land; men i den påkommande regntjockan tagit oriktig kurs, hvadan följden blef, att han istället landade på ofvannämda ställe. Ett opåräknadt besök fick härigenom hans i Rute boende slägtingar, hos hvilka han tillfölje af storm måst för någon tid qvarstanna utan att dock — som det säges — på något sätt underrätta hemmavarande om sin belägenhet.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 11 November 1887.
N:r 90.

Dödsfall Mathias Petter Pettersson

Att Herren efter sitt allvisa råd den sjette dennes behagat hädankalla min ömt älskade make f. husbonden och kyrkovärden Mathias Petter Pettersson, Eagårda, i en ålder af 59 år, 9 mån. och 6 dagar ; djupt sörjd och saknad af mig, dotter och måg samt slägtingar och många vänner, har jag härmed den smärtsamma pligten att tillkännagifva. Engårda i Rone den 7 Nov. 1887.
Dorotea Elisab. Pettersson.
Ps. 90:12. Sv. Ps.-b. 489:6.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 11 November 1887.
N:r 90.

Broar omläggas

på följande ställen nedannämda dagar:
den 8 och 9 en bro å vägen emellan Träskvälder i Tingstäde och Rings i Hejnum socken, under hvilka dagar i stället kan begagnas vägen från Kyrkeby i Hejnum genom Fole och Lokrume socknar till landsvägen vid Hammars och derifrån till Tingstäde;
onsdagen 9 en bro å vägon emellan Högby och Gammalgarn sockens kyrka, då i stället kan begagnas landsvägen genom Östergarn och Gammalgarn socknar;
samma dag en bro å vägen mellan Vänge och Guldrupe kyrkor, då i stället vägen kan tagas genom Buttle socken;
tor:dagen 10 en bro å vägen mellan Halor gårl i Rone socken och a. k. Dalsvide bro, då vägen till och från Ronehamn blir ofarbar.
Tisdagen 8 en bro å vägen invid Bäckstäde gård i Sanda Socken, hvarigenom samfärdseln å allmänna vägen mellan Ejmunds i Mästerby och Sanda kyrka blir afbruten.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 26 Okt., skeppet Christina, Falck, Hull, stenkol. — Till Rone: 18 Okt., galeas Apollo, Karlström, Kalmar, barlast; skonert Oscar, Pettersson, Scockholm) barlast; ångaren Sirius, Boström, Petersburg, hvete (vinddrifvare). — Till Slite: 20 Okt., jakt Mathilda, Bergedahl, Wismar, barlast; 21 Okt., jakt Laurine Marie, Lundberg, Stockholm barlast; jakt Caroline Liders, Kahl, Lule, barlast; jakt Mina, Godman, Stockholm, barlast.

Utgångna: Från Visby: 24 Okt., slup Albert, Larsson, Borgholm, barlast. — Från Rone: 11 Okt., slup Märtha, Andersson, Norrköping, hvete; 21 Okt., galeas Apollo, Karlström, Norrköping, spanmål; 22 Okt, ångaren Sirius, Boström, Kiel, spanmål; skonert Oscar, Pettersson, Norrköping, spanmål, — Från Slite: 19 Okt., jakt Adolf, Falk, Karlshamn, släckt kalk; 25 Okt., jakt Mathilda, Bergedahl, Norrköping, släckt och osläckt kalk; jakt Laurine Marie, Lundberg, Stockholm, ökläckt kalk.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 28 Oktober 1887.
N:r 86.

Dödsfall Mattias Edvard Hoffman

Att min ömt älskade make Mattias Edvard Hoffman, född den 17 Juli 1850 efter ett smärtsamt lidande, afled i tron på sin Frälsare å Visby lasarett den 18 Oktober 1887; djupt sörjd och saknad af mig och trenne barn samt föräldrar, syskon, slägtiogar och talrika vänner är min sorgliga pligt tillkännagifra.
Tomte i Rone den 20 Oktober 1887.
Anna Hoffman,
född Ekström.

Alltså återstår ju en sabbatshvila för Guds
folk, ty den, som inkommit i hans hvila
han har ock fått hvila från sina verk så-
som Gud hvilade från sina.
Ebr.-bref 4 kap. 9 och 10 vers.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 21 Oktober 1887.
N:r 84.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby 8 Okt.: skonert Amfion, Lötström, Timmernabben, ved; 10 Okt.: jakt Karolina, Österberg, Åhus, barlast. — Till Klinte: 5 Oktoker, skonert Amanda, Bengtson, Odense, barlast; jakt Två Bröder, Ahlström, Rostock, barlast; 6 Oktober, skonert Lovisa, Ablström, Rostock, barlast; galeas Margreta, Nyman, Kiel, barlast; skeppet Maria, Wessman, Ostende, barlast. — Till Kylley: 6 Oktober, jakt Providentia, Andersson, Köpenhamn, barlast. — Till Rone 20 September: skonert Märtha, Andersson, Aalborg, barlast; skonert Ingeborg, Nilsson, Sundsvall, barlast (vinddrifven); 25 September; ångaren, Freij, Lönquist, Karlstad, jernlast (vinddrifven); 29 September: slup Karl Edvard, Wallin, Riga, barlas:; 30 September: skonert Två Bröder, Lund, Stockholm, barlast; 4 Oktober: skonert Charlotta, Israelsson, Kiel, barlast; galeas Apollo, Karlström, Femern, barlast; 5 Oktober: skonert Laurentia, Westberg, Kiel, barlast; 6 Oktober, slup Märtha, Andersson, Norrköping, barlast.

Utgångna: Från Visby: 9 Oktober: Briggen Svante, Stenberg, Umeå, barlast. — Från Klinte: 6 Oktober, skonert Karl Johan, Fisch, Borgå, Korn; 7 Oktober, skeppet Maria Vessman, Cardiff via Ljusne barlast. — Från Kylley, 3 Oktober, skonert Anna, Ruthström, Davzig, oarbetad sten. — Från Ronehamn, 4 Oätober, skonert Två Bröder, Lund, Norrköping, spannmål; 5 Oktober, skonert Charlotta, Israelsson, Hernösand, barlast; 6 Oktober, slupen Karl Edvard, Wallin, utrikes Östersjöort, slipsten; 7 Oktober, galeas Apollo, Karlström, Kalmar, spanmål.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 10 Oktober 1887.
N:r 81.

Från landsbygden.

Hemse, 3 Okt.
Stortorgdagen
här i dag, gynnad af det vackra vädret, var ganska talrikt besökt af både folk och kroatur, mera än något af de föregående åren. Affärerna gingo, som det tycktes, ganska bra, och omsättningen af kreaturen var äfven stor, hvilket man bäst kunde sluta af det stora antal kreatur, som gick med eftermiddagståget, ty icke mindre än åtta fullastade jernvägsvagnar med nötboskap afgingo härifrån. Prisen voro i allmänhet taget ganska låga. Af mjölkkor var efterfrågan störst, och prisen på dessa växlade mellan 40—70 kronor. För oxar betalades 70—110 kronor och för hästar (minsta omsättningen) 100—200 kronor allt efter beskaffenheten.
Öfverallt hvar man såg rådde lif och glädtighet icke minst på värdshusen, som voro fullproppade med folk och der också åtgången var ganska stor, ja så stor att förrådet tog slut långt innan qvällen, Mången hade också sett för djupt i glaset, hvarom sönderrifna tröjor och blodiga ansigten nogsamt vittnade.
Ett par positivhalare gästade också marknaden! Dessa gåfvo sin ankomst tillkänna genom att flitigt »dra vefven». Stor afgång på »lycka och framtidsblad» tycktes dessa hafva.

Strömmingsfisket,
som för ostkusten en liten tid varit ringa eller intet gifvande, har nu åter börjat »vanka» och färsk sådan fisk såldes här på torget i dag för 33 öre valen.
Hösten är kommen och vinterns snara annalkande: derpå tyda nu många tecken. Stora skaror vildgäss draga nu dagligen åt det varmare söder, och de flyttfåglar som ännu ej lemnat oss samlas nu eller laga sig i ordning till afresa.
En annan sorts flyttfåglar — om vi så få kalla det — som nu i stora mängder draga häröfver äro

»Sudergutlambi»,
som dock åkande byta om vistelseort. Årligen hålles, som bekant, 1 Okt. i södret så kallad samling, dervid säljare på ett visst ställe samla sina lam, som året rundt gå ute på de s. k.
allmänningarne, hvarvid äfven köpare i mängd infinna sig, I år betalades för en uug bagge 5—6 kronor. För ullen betalas 67—75 öre skålpundet.

Gotl. Missionsförbundets
sedvanliga höstmöte hölls i missionshuset härstädes i lördags och i söndags. Folksamlingen på lördagen var rätt liten, men på söndagen större, dock ej som det brukar, en följd af den bråda tiden, Mötet började med pre-.
dikan af predikanterna Elfgren och Ahlquist, hvarefter vidtog samtal öfver frågan: »Tillhöra löftena om helbregdagörelse\” genom tron nya förbundets folk, eller står man i vår tid i fara att fresta Gud på grund af sådana löften som endast tillhöra gamla förbundets folk?» Någon meningsskiljaktighet yppade sig ej, utan sökte man ur bibeln bevisa att dessa löften tillhöra både nya och gamla förbundets troende folk.
Sedan dryftades frågan: »Äro de troende fullkomligt rena från all synd?» Derefter afslöts dagens offentliga möte med predikan af J. Jakobson som till text valde psalmen 118.
Ombuden höllo konferens, som slöts först kl. 11. Många frågor förehades, hvaraf här må nämnas val af predikanter och beslut om uppförandet af ett missionshus i Visby i mån af medel och tillgånger. Om reglering af de s. k. distrikt, som pläga föreläggas predikanterna att besöka, beslöts äfven. Förbundets kanske mest begåfvade predikant, Elfström, förklarade sig ej vara valbar hädanefter, hvilket kanske åstadkom en viss förstämning och efter något ordande uppsattes i den afgångnes ställe missionseleven Hendrickson, som äfven vardt vald. Teckningslistor hade utgått för betäckande af en gammal skuld å huset i Hemse öch kunde meddelas det lyckliga resultatet att den så godt som vore betald.
På söndagen predikade Schedin från Lye och Wassberg från Visby. Schedins gitarr ackompanjerade sångerna, som härefter sjöngos. Derefter samtalades öfver frågan: »Hvad hafva vi att iakttaga på det vi må kunna uppbyggas till ett andligt hus och till ett heligt presterskap enligt 1 Petri 2: 5»?
På e. m. predikade Bolin från Garda och T. Jakobson från Burgs och dagens möte var afslutat.

Rone, 1 Okt.
Den bekante ordensbrodern och

nykterhetstalaren J. A. Kraft
höll härom qvällen föredrag i skolhuset. Föredraget var godt och åhördes med spänd uppmärksamhet af en stor folksamling. Loge sattet efteråt och några personer intogos i orden.

Nykterhetsmöte
hölls för kort tid sedan härstädes, anordnadt af Rone nykterhetsförening i skolhuset, Föredrag hölls af kyrkoherden Söderström, hvar efter vissa frågor lifligt berörande nykterhets rörelsen diskuterades. I öfverläggningen deltogo pastor Söderström, magister Granberg, skoll, Stengård, predikant J. Nilsson, landtbrukare Nilsson, Ja acksarfve, Lindquist, Halor, O. Andersson m.fl. alla uttryckande sympatier förnykterhetsrörelsen. Endast omde olika sätten att verka förekom meningsskiljaktighet. Mötet var godt och;många uttryckte sin önskan att dylikt snart åter måtte komma till stånd.

En bislagt.
Oktober är ju slagtmånad, fastän bina bruka tagas i September. En person skulle emellertid slagta sin stora mångåriga kupa och kunde i vanliga fall hafva gjort sig räkning på minst 10 kannor honung. Men tillsin öfverraskning finner han ickeett uns honung och icke heller ett enda bi, bara tomma kakor. De hade blifvit angripna af s. k. »nattflyn», hvilkas larver lära förtära både bi och honung.

En landtbrukare
här tror sig enligt egen uppgift erhålla omkring 210 häckar, säger häckar korn. 70 äro inkörda och 140 återstå. Flere hafva ännu kornet i stack på åkern, emedan de ej hunnit inberga detsamma.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 7 Oktober 1887.
N:r 80.