Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Rone
Rone socken ligger på södra delen av Gotlands östkust.
Gårdsnamn: Autsarve, Botes, Burge, Davide, Domerarve, Findarve, Frigsarve, Gerete, Getor, Gullgårde, Hallbenarve, Halor, Hägdarve, Jakobs, Jaksarve, Lauritse, Lillgårds, Magnuse, Malms, Mattsarve, Ogges, Prästgården, Roes, Sigdes, Smissarve, Stale, Tomte, Tronhage, Uggårde, Vinarve, Ålarve, Änggårde.
Genom offentlig, frivillig auktion, som lördagen den 21:te dennes från kl. 9 f.m. förrättas vid Tomta i Rone socken, låta sterbbusdelägarne efter aflidne hemmansägaren Mathias Edvard Hoftman försälja all i boet efter honom befintlig lösegendom bestående af: guld, silfver, deribland en bägare, mat-, te- och förläggskedar, fickur, krydd- och svampdosor; malm, koppar, jern- och träkärl; glas- och porslinssaker; snvickare- och emedjeverktyg; möbler såsom tvänne schiffonierer, flere mat- och spelbord; skänkar och skåp, tre kommodar, polerade och oljemålade sängar, flere dussin dels målade. dels polerade stolar, en fruntimmersbyrå, större och mindre speglar samt väggur och klädeskistor; vackra fjäderfylda sängkläder; flere stycken stoppade fäcken och madrasser; borddnukar, servietter, lakan, handdukar och spanmålssäckar; åkeåbruks- och körredskap bestående aft tröskverk, skakoch vindmaskin, en väderqvarn, flere stycken vagnar; en släde, kälkar, två jernpionhbarfvar, billbarf, myllkam, fösa, vändplogar, spetsplogar, toderbäckar, par- och enbetsselar; bästar, oxor, kor, ungnöt och får; fiskredskap såsom slingor, strömminggarn, afkasttåg, strandbod, båtlott och segel; den aflidnes välbehållva gåvgkläder m: m. Vederhättige och af mig kände inropare lemnas anstånd med betalningen till den 1:a instundande Oktober; andre ställe borgen eller betale sina inrop kontant. Alfva och Gudings d. 10 April 1888. Efter anmodan, AMD:S MAGN:S ENEMAN.
Vamlingbo, 26 Mars. Folk och småskolorna ha i denna och flere närgränsande socknar, nu ett par veckors tid fått inställa sin verksamhet med anledning af den myckna snön och det otjenlige väglaget för skolbarnen.
Liten post erhölls här i torsdags, då blott två, säger två bref utgjorde dagens hela post. Visbyposten för veckan hitkom ej förrän på lördagen till följd af snöhinder.
Omslag i väderleken ha vi numera erhållit. Temperaturen har de sista dagarne växlat emellan + 2 och — 2 C.; i går på eftermiddagen och qvällen föll ett länge efterlängtadt regn. Förut har lin: driga snöfall ägt rum.
Öppet vatten, så långt man kunnat se, har sedan sistl, 17 dennes å vestra kusten förefunnits; blott de senast tvänne dagarne bar en massa dritis samlat sig, hvilken, när detta skrifves, åter drifvit tillgsjös; utom synhåll. Såsom ett exempel på de kolossala snömassor, som hopat sig å landsvägarne, kan anföras, att vid skottning under förra veckan en del af manskapet måste ställa sig ofvanför på drifvorna, för att bortskotta: de af det öfriga manskapet uppkastade snöblocken. Jag tror mig ej gå till öfverdrift, då jag säger att snödrifvornas höjd å åtskilliga ställen belöpa sig till omkring 15 fot.
Egendomligt missfoster. Ett sådant har i dagarne framfödts af en sugga å Gervalds gård i denna socken. Fostret i fråga, som var af en ovanlig storlek — ungefärligen dubbelt så stort som en vanlig gris — saknade helt och hållet både hufvud och bakfötter; blott å ena sidan tycktes vara tillstymmelse till tryne, för öfrigt var kroppen af oval form, Oåfvanpå ryggen, om man enskan beteckna det så, syntes en utväxt liknande en del af en svans. Såväl det missbilda fostret, som en vid samma tillfälle framfödd välskapad gris, voro då folk kom tillstädes utan lif, men det antogs att åtminstone den senare haft lif vid födseln.
Rone, 26 Mars. Höken i ladugården. Eno hök flög under den stränga kölden i förra veckan in i sjelfva kostallet, der hönsen också funnos. Ägaren, som just gick derin, anade ingenting, förrän den objudne gästen började kretsa krig öronen då han greps och fick med lifvet plikta för det djertva tilltaget. Då ett ploglag härstädes häromdagen skottade snö blefvo de vittne till huru
en räf gjorde sina skutt och lade ut sina krokar för en kråka -en liten bit från landsvägen. Den gången lyckades ej mickel, troligen derför att det blef för många vittnen. Bättre lyckas han med rapphönsen, hvilka tyckes vara hans säkra byte. En hemmansägare, hvars dräng fitigt undanskottat snön för dem, hade på sin åker trenne kullar tillhopa 21. Antalet minskades hastigt till 14, men dessa höllo sig rätt bra en tid. Men sedan minskades den till 8. Då beslöt man passa på. Jo, mycket riktigt, kära mickel kom och knep en tre eller fyra och en hittades död på snön. Afståndet var dock för långt att skjuta på honom. Emellertid är det örskvärdt att skallgånger anställas ty det är ovanligt godt om Gotlands »högdjur» räfven här, och torde herrar räfjägare äfven bebjerta den saken. På åkrar och gödselhögar kan man se honom morgon och qväll.
Snö, mycket snö ha vi fått härstädes, I måndags blef ett fruntimmer, som bodde ensam i en stuga, insnöadt och måste hjelpas ut.
På hamnen äro vägkanterna 7 alnar höga och trettio alnar breda mellan Cramérs och bron. Snö på en gård, som är 200 alnar lång och 56 alnar bred, ligger ända till 18 fot hög på vissa platser. Snömängden på detta ställe kan lågt beräknad godt skattas till 224,000 kubikfot.
Skarlakansfebern går epidemiskt här, dock ej många fall med dödlig utgång. I ett hus lågo 5 barn på en gång för litet sedan.
Vårförebud visa sig. Vid vårdagjämningen blef det omslag i väderleken, så vi fått rätt blidt med starkt töväder + 9 t. o. m. på dagen. Vårens föregångare ha också visat sig. Ett par lärkor sågos redan 19 dennes, men sedan har man sett starar vipor, änder och gäss. Så nu lära vi få vår, fast det nog dröjer innan drifvorna smälta.
Hemse, 25 Mars. Missionsmöte Missionsmöte hölls härstädes i missionshuset i lördags och söndags. På första dagen predikade de vanliga predikanterna Jaeobsson och Ahlqvist, hvarefter hölls middagsrast till kl. half 3. Som alla deltagarne infanno sig något sent, blef tiden framskjuten. Derefter samtalades öfver frågan: »Hvilken är dep rätta platsen för den troende att lära sig följa Guds bud, inom eller utom församlingen»? hvilken naturligt besvarades sålunda att rätta platsen vore inom församlingen. För öfrigt voro meningarna något skilda om begreppet församling. Derefter predikade Hendrickson och Skedin i stora salen, under det ombuden höllo konferens i den lilla. Mot denna konferens må med fog påpekas det slarf, ombuden tillåta sig, att under förhandlingarna springa ut och in samt att aldrig sitta till slut. Man kan börja med en 40 till 50 medlemmar men måste sluta med 10 till 15. Som intet tåg anlände från Visby på f.m. måste ordföranden, som är från Hogrän, taga skjuts från Roma, med hvilken han anlände kl. 2, Det offentliga mötet slöt kl. 6 och konferensen kl. 9. Andra dagen predikades af Ahlqvist och P. A. Wassberg. Den senares predigan torde blifva offentliggjord sedermera. Det gilde att vinna hjertan för missionssaken. Texten var Joh. 12:1—16. Derefter offentliggjorde predikanten en öfversigt öfver fjorårets räkenskaper, hvaraf framgick att under året influtit genom förbundet till inre och yttre missionen omkring 4,200 kr. Dessutom redogjordes för Hemsehusets skuld, som nu var betald, och som orden föllo >vi samlades i dag för första gångeu i ett skuldfritt hus», För att vinna detta mål hade några gjort rätt stora sammanskott vid ett sammanträde hos kassören. För detta sade tal. borde man tacka all god gåfvas gifvare och med all kraft taga i för att få ett hus i Visby till stånd. Ena kollekt upptogs genast för sagde ändamål, som ej inbringade så litet.
Till Norder Jaku. Sum de nå jär faslit läng\’ se\’n vör talt mä hvarandrä, så kom de nå för mi att skrifvä någlä radar till di gamlä haidarsbror, nå sum vör, bad ja w mejvä grannkarlar, för att int talä um kvinfolki, mattä sitä inne hajlä tejden för den miknä snåjens skuld. Tänk um däu kundä kummä hejt till uss skudd däu fa sej, snåidrejfvar som gar langt upp på taki, u kåirvägar sum gar yfvar stuckar u stain, så att man kan brautä bajni af bad kräk u folk, när man promt skall äut u färdäs. Ja har mangä gangar tänkt att däu var dödar u väl bigrafven, ettar sum däu vart så tystar af di en så langar tejd, ellar att däu hadä ränt i sjoän u bränt upp di sum kalfskinnsollä, men sum ja int\’ fat någä sorgbud så har ja den tankän att däu ännu lifvar. Nå kan däu tro att vör gynnar ta uss upp häräntä i sudrä, sen vör fat bad telletån u maijarej; tänk va ust u mjölk de nå jär till fas, bad till grejsar u folki. Kaffi de har ja sägt mor att vör ekall vän uss af mä nå etterhandi, när vör kan fa mjölki fran majjarejä för tejä stöifvar kannu, för kaupmännar, de döirgudar, di sättar npp bad kaffi, sockär, u fårtujen, så att allmogen inv kan ha rad till fa någderä, atminstän intä förr än vör far sej um tullen sättar någ prejs pa sedi, sum vör far till sälä i haust, Kärä Jakul säg din rajnä majning när dän kummar till skrifvä järnest, um däu tyckar um tellefån, maijarej, snåi u allä sånnä nöjjä uppfinningar. — Ja vill nå till släut talä um en lejtän passjas sum händädä i sundäsnat för di. Da var astu stejnä, pejku sum di har, u så skräddarpellä pa lajkstävå, u när di fram imot måndäs mårgnän gick haim to di in pa stallsluftä beiastäuas, der di sumnäd\’ till a stund på dag. Astufar sum int jär så bleidar af si fick håir dum snarkä i håjjä, u da stängd han till duri sått di inv kuud\” kummä äut, u int viddä di heldar vejsä si i fölgä så bi dagen. Da hittäddä pejku pa att pellä, sum uss imillum sägt, jär en dummerjöns, skuddä gäjmä si i håijä, när ha bankädä pa duri u vidd ävt, sam u skedä. Astufar, däu vajt att han jär väl lumhåirdar, sat just i stäugu u jetäd ust sum sunän kaupt hajm fran maijarejä, när stejvä gynt allarmä pa luftduri, men han störtäd si gejnäst äut u frågäd pejku när han fick luck upp för nä, um ha var ajosummi på höusä, da sägdä ha jå. Astufar blaj da argar u rautäddä till att ha ljaugäddä, u så upp i håjjä u ravastä, till han trampäd pellä pa nasar, sått Lå fick ajn stor skråmä der, u da störtäd\’ pellä, si upp, u såg så slokåirå äut när ban kräupt äut i ginum duri men sägdä alldri ett ård, gick se\’n på häudä pa göjselhopen u förstördä bästä troiju, da grejndä astufar da kan däu tro Jaku, u sägd till mi att de var bäst att löjden nå för tejden, gick in kyskhajt u nyktarhajt u kaupäddä blå band u drack mjölk sum vör andrä. Låt snart håirä någ af di Jaku, bidar din gamlä vän Hobergsgubben.
Rone, 5 Mars. Ett oväder, hvars mako man icke i mannaminne härstädes skådat drog i lördags fram öfver våra kuster. På morgonen var vinden O. men öfvergick sedermera till NO och på e. m, till full Nord under orkanlik storm och förfärlig snöyra. I hugs, stall, lador, vind ja isjelfva boningsrummen pressades snön in genom de minsta springor af det starka lufttrycket. Vägarne voro ofarbara och omöjliga att hålla öppna. Postbudet från Hemse måste öfver natten qvarstannna på Ronehamn till påföljande söndag. Åkande måste taga in hvar de kunde och man berättar om personer, som kommit vilse, hvilket dock ej är bekräftadt eller närmare kändt då detta skrifves. Rapphönsen kommo in under boningshusen.
Sitt ben afbrutet fick häromdagen en arbetarehustru, då hon gick alldeles ensam bärande endast en kanna mjölk. På vägen måste hon ligga, tills hennes man ändtligen fick höra hennes rop och måste köra henne hem. Läkare tillkallades och benet blef gipsbehandladt eftersom håda läggpiporna voro afbrutna.
Hafsisen utanför Ronehamn är icke blott gångbar utan äfven körbar. Dagligen forslas »släke» från holmarne af flere par dragare. Sedan 1881 har isen icke varit sådan.
Rone mejeribolag hade idag ordinarie bolagsstämma som leddes af handlanden L. Cramér med landtbr. Nils Eneqvist till sekreterare. Styrelsen redogjorde för bolagets ställning 29 sistlidne Februari, hvaraf framgick att bolaget tills dato inköpt 9,263:70 k:r mjölk för kr. 1,654:82 samt afsändt tillsammans 2,308 skålp. smör. Vid mejeriet såldt smör, ekum- och kernmjölk belöpte sig till kr. 465:05, hvilket sammaalagdt med hvad man tror sig erhålla för afsändt smör utgör 2,285:33. Derifrån afgår ofvanstående summa för inköpt mjölk ellar 1,654:82, och några div. audra omkostnader 420;82. I så fall skulle dock uppstå en behållning af något öfver 200 kr. Vid mejeriet hade tillverkats 2,366 skålp. smör hvilket visar att omkr. 3,91 kanna mjölk utgått till hvarje skålp. smör. Härefter föredrogs revisiousberättelsen, som tillstyrkts ansvarsfrihet, hvilket af stämman tacksamt beviljades. Nuvarande styrelse omval des för nästa verksamhetsår 1889. — 100 kr. stälde bolaget till denna styrelses förfogande som ersättning åt verkställande direktören för korrespondens och besvär. Af suppleaaterna omvaldes de förre med undantag af handl. Fagerberg, i hvars ställe utsågs landtbr. Karl Norrby, Bölske, Eke. Revisorer blefvo hrr Nils Eneqvist och nämdeman O. N. Bolin. Styrelsen uppmanade alla aktieägare, som icke fullgjort sina amorteringar för halfva December, Januari och Februari månader att desamma ofördröjligen fullgöra med kr. 1,58 för aktie. Frågan om att bygga svinhus, hvartill ritning genom styrelsens försorg inkommit jämte kostnadsförslag slutande på 400 kr., uppsköts till framtiden. Men deremot lemnade stämman styrelsen i uppdrag att genast så fort ske kan låta uppföra en vedbod och skjul för skjutsar. Sedan åtskilliga mindre vigtiga frågor dryftats afslöts stämman sedan fabrikör A. V. Krokstedt och N. O. Nilsson utsetts justera dagens protokoll. Länsmejeristen G. af Wetterstedt har undersökt mjölken, Se här buru ett af hans undersökningsprof taget 23 Januari tar sig ut.
Som synes äro profven nr 16, 72, 101, 129 de styfvaste.
År 1830 var det påstå de gamle sådan vinter som i år. Mars var ovanlig kall och snörik och April hade starka yrväder så man i Rone kastade snö 16 dagar i denna månad och sista gången 19 April.
Tidig lamning. Den 16 Januari erhöll en hemmansägare ett unglam, som nu är krytt och raskt.
Wamlingbo, 5 Mars. En åtgärd, som af de kyrkobesökande emot tagits med särskild tillfredsställelsa, har kyrkoherden i denna socken vidtagit, nämligen
passionspredikningarnes hållande i skolsalen, Under den nu rådande ganska skarpa kölden, torde detta tillvägagående mana till efterföljd flerstädes.
Snöyran 3 Mars. All samfärdsel, likaså alla utomhus förefallande göromål måste formligen inställas. Stormen, som vid middagstiden uppnådde en orkanlik styrka, sopade snön i drifvor af flare famnars höjd å flere ställen, och de landtmän, hvilka det ålåg att hålla landsvägen öppen för dem som af nödvändighet måste färdas, hade en ej afaudsvärd sysselsättning, då de, bokstafligen förvandlades tilllefvande isstoder, måste i det förfärliga ovädret traska öfver åker och äng, för att utstaka 8. k. bivägar, der snön & landsvägen ej till följd af sin myckenhet kunde undanskottas. Fram emot qvällen bedarrade dock vädret något, under det termometern sjönk allt mer och mer, tills den på natten visade 11—12 gr. Cels. under fryspunkten. — Å vestra kusten, från Hoburg och norrut, har ganska mycket is lagt sig å sjön, ända ut till omkring 16—20 famnars djup, öfver 1/2 mil från land. För den väldiga snömassan och den stränga kölden infann sig i söndags blott en åhörare i Sundre kyrka, och derför vardt ingen gudstjenst förrättad, utan presten måste resa hem med oförrättadt ärende. I Vamlingbo kyrka infunno sig blott tre qvinnor och några män.
Flere ångare, ha under den sist förflutna veckan synts trafikera Östersjön, de fleste å östra kusten af ön. I onsdags åtta dagar sen, inkom i Stockviken för att kola och proviautera en göteborgsångare, hvilken var lastad med sill och destinerad till Libau. På lördagsmorgonen afgick den åter med lots från Faludden ombord, och då hvarje försök att landsätta lotsen, till följd af påträngande drifis, syntes fruktiöst, måste deune, som var åtföljd af en kamrat, medföljde på färder. Fartygat angjorde sedermera för storm Visby, derifrån de bägge gotlandsmännen fortsatte resan åt hemmet.
Illa skadad i ena foten blef en arbetare från en närgränsande socken för en liten tid sedan, då yxan slant med den olyckliga påföljd att foten nära nog klöfs midt itu från tårna och till yristen. Genom en skyndsam och omsorgsfull behandling har det gapande såret, som måste sys tillsamman, så småningom läkts, så att mammen numera är utan all fara.
Östergarn, 6 Mars. Att gifta sig midt i smällkalla vintern och uti ett så stormande yrväder, som knappast någon »ungdom» bevittnat, syntes häromdagen vara ganska riskabelt. Det fingo tvänne unga tu erfara under sista högtiden. I Alskog, brudgummens hem, skulle brölioppet stånda redan i lördags; men vigselförrättningen skulle försiggå uti härvarande kyrka, ity att bruden var född härstädes. Men »bradgummen dröjde» till följd af det då rådande yrvädret, och anlände först i söndagsaftop, På måndags f.m. vid tiotiden först kunde den högtidliga akten försiggå ehuru icke under gynsamma omständigheter, ty yrvädret tog åter till med sådan styrka, att återfärden till »brudhuset stälde sig enligt mångas omdömen ganska tvifvelaktig. Emellertid så bar det i väg, och hur det gick med »kronan» och hvad »kokarmor» sade, det vet ingen här ännu.
Buttle, 7 Mars. Messfall inträffade i söndags i Buttle och Guldrupe på grund af mycket svåra snöhinder. Till Vänge kyrka, der gudstjensten var utlyst till 12 midd. kommo endast ett par personer, hvarför gudstjensten, sedan pastor delgifvit de närvarande dagens text, blef instäld. Man kan icke minnas att messfall här förut inträffat 1:a böndagen.
Burs, 5 Mars. Snöstormen. Vid 1-tiden på e. m. hade stormen nått sin höjdpunkt. Saön yrde, så att man ej såg föremål två alnar framför sig. Några olyckor med anledning af stormen ba, då detta skrifves, ej athörts; dock såg det betänkligt ut med tegeltaken. På ett ställe måste man med stänger och rep binda fast taket, som flere gånger var i lyftning. På ett avnat ställe hade taket öfver pumphuset till gårdens bruan af stormen kastats ett långt stycke bort. Posten, som i vanliga fall brukar anlända kl. 1, kom ej förrän kl. 1/26, men gående, ty häst och släde måste lemnas vid stationen. De gamle säga, att de ej minnas ett så fruktansvärdt yrväder sedan 1849, Äfven kölden har varit ovanligt stark. Så har det natten mellan lördagen och söndagen frusit i de källare och ladugårdar, hvilka förut i vinter rätt bra motstått kölden. Man hade af barometern förusett att något stort oväder skulle komma, ty den visade nära orkan; men äfven en annan ovädersspåman hade på förhand tillkännagifvit ovädret, nämligen
En tupp, ifråga om hvilken man flere gånger förut iakttagit, att han genom sitt galande tillkännagifvit att oväder vore i annalkande. Nämde tupp gal då om qvällarne vid 9-tilen, hvilken tid i vanliga fall ej hör till hanegället.
ett föredrag i Rone skolhus. Landsh, Poignant var dervid närvarande. Vi vilja söka återgifva några af de vigtigare punkter, som föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare bade infunnit sig. Först tackade hr K. för det förtroende, han i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det nu i gång) varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpskadesvigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icka hålla för mycket dragare eller andra öfverflödedjur. Särdeles vore det här på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa; Baljväxter, vicker, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvicker, förordades lifligt. Vore det en sanning att kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lägga an på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfde. På tal om kraatursstam vore den inhemska djurras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet at andra . Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balkon. Nyiödda kalfvar t. o. m, i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom. vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Davide, lågo korna bäddade i hö, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Äudock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar — grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar för:rätfligt. Ea 15 lass i blandning med fosfat är nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnes i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skäggs bevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställes detta arhata lätt. Hafre är bäst att odla på myrmarken och jämfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, när hafren uppfodrades i ladugården, hvilket bevisades med exempel. Med besök hos nämdeman Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr. Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till fyra dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu eker endast en gång, så bygde man påjbra mycketsäkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes
ladugården. Vi måste iarätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge tör sig, en krubba med en grind öfver och så att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta förderfva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselstaden, den de trampa sammarz, hvilket är mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för qvafva; temperaturen bör vara mellan 12—15 Celsius. Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjenliga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjölkspegel. I de 17 län, der talaren föreläst, stälde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet enda tuberkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afseende på
mjölken var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jafren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast iså fall kan ett rent välsmakande smör produceras, Afionmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen, Kaffegrädden får tagas annorstädes eller undvaras. Räåmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar efter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då -otjenligt att bereda. Hr Kihlberg trakterade derefter sällskapet med prof på välsmakande sötmjölksost, beredd förra året vid Hushållsgillenas sammanträden. Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal. Landshöfding Poignant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. s. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttra mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigten af kornets bindning vid skörden och om fördelen ef svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. »marmoreradt» fläsk.
Kråkfångst. 13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.
Kölden fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.
Skogsafverkning. Ena hemmensägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan : framkörda, Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om szogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhbafven.
Gotlands Allehanda Måndagen 27 Februari 1888 N:r 17
Rone, 25 Jan. Mejeribolaget hade i dag extra bolagsstämma (under kommissarien Enaemans ordförandeskap med komm. Svallingson till sekreterare) besökt af 35 delägare. Framskaffande af is och sågspån samt något sten åtogo sig delägarne frivilligt. Vidare beslöts uppförardet af svinhus, vedbod m. m., hvilket styrelsen på billigaste vilkor skulle låta verkställa, dock först sedan ritning förelagts ordinarie marsstämman. Det betviflades, huruvida det vore välbetänkt att lägga an på svinafvel, åtminstone ansågs det ej för bulaget förmånligt under nuvarande förhållanden. Bland öfriga beslut må nämnas, att mjölkleverantör, som icke vore aktieägare, skulle erhålla ett öre mindre för kanna, och att alla som till mejeriet ville sälja sin mjölk skulle vara skyldiga dagligen återtaga skummjölk motsvarande en tredjedel af den lemnade mjölken. Vidare skulle de delägares aktiebref, hvilka icke kontant inbetalt sina aktier, till gemensam säkerhet deponeras i D. B. V:s sparbank i Visby: Styrelsen erhöll i uppdrag att inteckna bolagets fastighet och att använda denna inteckning som säkerhet för ett kassakreditiv i Riksbankens afdelningskontor (stort 2,000 kr.) så att styrelsen må äga nödigt rörelsekapital. Verkställande direktören lemnade derefter en tablå öfver bolagets ställning 31 Dec, förra året, ur hvilken vi endast vilja anföra, att bygnaden med maskiner och redskap i det skick de nu befunnos icke stodo bolaget högre än till 6,058 kronor. Mjölkkontraktet undertecknades derefter af samtlige närvarande.
Mejeriet arbetar med en daglig mjölktillförsel af mellan 150 och 160 kannor. Skummjölken säljas enligt nu fattadt stämmobeslut för 6 öre kannan och tilll leverantörer för 5 öre. Största delen går åt i socknen, men något säljes i Hemse. Smörproduktionen är dagligen mellan 35 och 40 skålp., som exporteras till Eugland. Verkställande direktören meddelade att bref ingått från agenten i Enogland att denne emottagit mejeriets första sändning och att priset torde kunna antagas blifva 75 öre netto skålpundet, hvilket ju måste vara glädjande. I brefvet yttras om varan att den »kan hänföras till 1:sta klass medium smör, och artar sig blifva än bättre». Detta omdöme, måste hedra i första hand mejerskan, under hvars hand och vård det arbetas, och i andra mjölkleverantörerna, som lemnat god vara; men på samma gång sporra till att icke detta omlöme måtte behöfva nedsättas, utan kunna uppehållas och förbättras. Att det för allmänheten ovilkorligen måste vara nyttigt att ett sådant mejeri kom till stånd bevisas blott deraf att under nu gångna Januari månad skall utbetalas för lemnad mjölk omkring 800 kronor och hvem fick en sådan summa förut? Nej, mjölken gick åt hemma i hushållet och kassan var tom. Det torde icke sakna sitt intresse att nämna de personers namn, som först tagit initiativet och satt sina namn på papper för sakens framgång. Må de nämnas här: Först herr J. Broander, som verkade enskildt men med stor framgång och mer »än de alle». Interimsstyrelse: konsul L. Cramér, konsul Broander, landtbrukarne Rasendahl, P. Pettersson och N. O. Nilsson. Ordinarie styrelse blef sedan vald och består af följande ledamöter : ordförande kons. Broander, verkställande direktör handl. G. Cramér, ledamöter : landtbrukarne P. Pettersson Eke, O. Olofsson, Rone och A. Olofsson, Rone. Dessa handhafva nu bolagets angelägenheter, alla utan någon som helst ersättning.
Burgsvik, 26 Jan. En bemärkelsedag, efter gammalt hade vi i går, S:t Paulus, och då skall både föda och foder till folk och kreatur blott vara halfätna, ty eljes räcker det ej till, säga farfar och farmor. Huru den kommande sommaren skall te sig i väderleksväg, skall äfven S:t Paulus upplysa om. I enlighet med sägnen skulle vi således i år få torr försommar och våtväder på eftersommaren, eller i skördetiden, samt äfven ett godt skördeår, naturligtvis under förutsättning att den gamla spådomen håller streck, och detta tvifla de gamle alls icke på, änskönt det merändels ej, i nio fall af tio, slagit in.
Egendomlig önskan uppfyld. Tvänne flickor från en socken i trakten stodo i ett mycket intimt och förtroligt förhållande till hvarandra: nästan jämnåriga som de voro, hade de så att säga växt upp vid hvarandras sida. Något blodsband förenade dem icke, utan grundade sig den ömsesidiga vävskapon på uppriktig kärlek, För omkring ett år sedan dog den ena af flickorna, och den efterlemnade väninnan sörjde djupt förlusten af henne som hon så innerligt älskade, samt uttalade den önskan att hon inom ett års förlopp ville följa den bortgångna, för att de för evigt åter måtte blifva förenade och alltid få vara i hvarandras närhet. Nu har denna egendomliga önskan gått i fullbordan, ty för några dagar sedan skördades äfven denna omkring tjuguåriga flicka af dödsengelns hand och nedbäddades i jordens tysta sköte.
Olyckshändelse. Då en arbetarehustru härom dagen skulle gå ut genom dörren till boningsrummet, slog mannen — det påstås i vredesmod — så hårdt igen dörren efter henne, att högra handen, som var emellan dörren och karmen, mycket illa tilltygades, senor och ådror skuros bokstafligen af på yttersidan, så att fara för förblödning uppstod. Lyckligtvis befann sig en person tillstädes som stillade blodet, så att den olyckliga hustrun hann skynda till en i läkekonsten kunnig person som förband det gapaude såret. Att manren- handlat under inflytelse af starka drycker, påstår min sagesman.
Från sjön. Flere ångare ha under senare tiden synts plöja hafvets blå böljor å både östra och vestra kusterna. — Någon drifis synes ej för närvarande.
kommer snart att börja sina resor i länet, dervid basökande de nyanlagda andelsmejerierna. Der man nu har någon fundering på sådant mejeri, är bäst att anmäla sig ju förr desto hellre, enär intet vidare statsunderstöd för företagandet af sådana resor inom länet lär kunna påräknas. Beträffande för öfrigt de redan i gång varande mejerierna, så erfara vi, att man i Rone hunnit till det vackra resultatet att få 1 skålp. smör ur 3 3/4 kanna mjölk och i Levide samma mängd ur endast 3 1/2 kanna mjölk.
Rone, 27 Dec. Julmorgonen inträdde här med ett det härligaste vinterväder och godt före, som hade lockat ut en stor mängd slädar och bjellerklang i tidiga morgonstunden. Kyrkan, festligt belyst, var fullsatt och orgelns toner brusade högtidligt genom hvalfven. Till magister Granberg, som snart ett år härstädes tjenstgjort som predikobiträde och ämnar affiytta på nyåret frambar för församlingsmedlemmarne sina gåfvor i form af offer efter gudstjenstens slut som en enkel gärd af välvilja och förtroende.
Mejeriet, som omkring fjorton dagar härstädes varit i verksamhet, står nu färdigt, vittnande om hvad enighet och samfundsanda kan åstadkomma. Utom mejerskan tjenstgöra der 2 elever, som utan någon som helst ersättning från bolaget sköta pigsysslorna. Af de män som utom interrimstyrelsen särskildt böra ihågkommas för energiskt arbete vid bygget vilja vi nämna konsul Broander. Äfven den som utfört arbetet, byggmästare, J. Jakobson, Frixarfve, bör icke glömmas, Mjölkmängden har hittills visserligen varit ringa (omkring 80 och 90 kannor om dagen) men man hyser grundad förhoppning att fram på nyåret få mängden fördubblad.
Andradag jul kl. 5 e. m. höllo goodtemplarne härstädes en fest till förmån för logen. Magister Granberg höll föredrag. Allmänheten bjöds på kaffe.
Skörderesultat 1887. Hvete: 1 person sådde 10 kappar, erhöll 6 1/4 tunna. Ena annan 1/4 tunna och erhöll 8 tunnor. Råg: En person sådde 1 tunna, erhöll 15. En person sådde 1/6 tunna, erhöll 9 tunnor. Korn: En landtbrukare har skördat efter 3 3/4 tunna utsäde 53 1/2 tunnor. Flere andra exempel kunde anföras, men detta torde bevisa att 1887 varit ett godt skördeår och biingat utomordentliga resultat på goda jordar. Hafre: Af Visingöhafre har en person sått 7 lopar (1 3/4 t:na) och erhöll derefter 40 tunnor, Af potatis må nämnas endast ett fall, der efter 2 3/4 tunnas utsäde skördats 30 tunnor god vara. Det har berättats, att en person här i socknen sedan tre månader arbetat på en
s. k. evighetsmaskin, som en gång igångsatt aldrig skulle stanna. Jag kan visserligen ej borga för uppgiftens riktighet, men tror den ej vara utan grund. Mannen tror sig snart hafva lyckats, ehuru allt måste förklara saken omöjlig.
En fågel, tämligen ovanlig, liknande något mellanting mellan kråka och skata eller kråka och skrika har en tid uppehållit sig här. Han är allätare, förtär kött och fläsk, är tämligen tam och låter intet ljud eller läte förnimmas, Mången tror det är en s. k. bastard; storlek som en större skata.
Tillbud till eldsvåda yppade sig julafton på Ronehamn hos hemmansägaren M. Uddin. Någon större olycka skedde dock ej.
Hemse, 28 Dec. Vice pastor. Vid senaste biskopsvisitation med Hemse och Alfva församlingar 11 September framhöll biskopen det trängande behofvet af en yngre presterlig kraft, hvarvid också pastorn förklarade sig villig att för aflönande af en sådan bidraga med 350 kronor, under förutsättning och förhoppning att församlingen skulle vilja lemna resten, Då fyllandet af den lika stora återstående summan, som för ett biträde vore erforderlig, näppeligen genom uttaxering inom församlingarae kunde ifrågakomma, så har nu genom frivilliga bidrag, genom en energisk persons åtgöranden, den behöfliga summan i det närmaste blifvit fyld. Till vice pastor är hr H. Pettersson — den samme som här under kyrkoherdens sjukdom för ett par år sedan tjenstgjorde, utsedd. Pastor Pettersson lär i dagarne hitkomma, så att hau med nästa års ingång kan få börja sin befattning.
Nykterhetsfest. Goodtemplarlogen Goda hoppet hade i går, tredjedag jul, ordnat en fest i folkskolesalen. Äfven kyrkan hade dertill tagits i anspråk, i det pastor Granberg från Rone vid femtiden på qvällen höll ett intressant och sakrikt föredrag för en talrik åhörareskara, som fylue templet. Förvintern har i år varit ovanligt blid, om man frånser blåsvädret, som varit ihållande. Synnerligast ha adventstormarne varit ihärdiga mer än vanligt. Termometern har också hållit sig krivg fryspunkten med ett undantag endast, då han var nere vid femton grader under densamma.
Byggandet har derför också med all kraft kunnat bedrifvas och flere bygnader ha erhållit sin resning under December månad. Att dessa kunde uppföras så sent på året, har varit beroende på blidvädret, men äfven en annan orsak har idragit härtill, nämligen bestämmelsen i brandstodsförordningen, som föreskrifver att efter nyår på méra tätt bebygda platser, inga tak få läggas med spån och då spånen är ett bland de billigaste taktäckningsämnen, så har en och annan tagit tiden i akt. Alla de nu sent uppförda bygnaderna ha också erhållit spåntak.
Harjagten. Äudtligen har dennu för alla jagtvänner efterlängtade spårsnön fallit. Harjagten, som nu förut gått på bart, har varit mindre lönande i brist på föremål och den kommer väl ej heller nu att lemna något större byte, ty hararnes led börja allt mer och mer att glesna. Mången dag får också sportmannen vandra, utan att få sigte på något som helst jösseföremål. Det är också man med tillfredsställelse erfar, hurusom fridlysningstiden kommer att utsträckas, i hopp om att detta kommer att göra något. Det bör också vara i den sanna jagtvännens intresse, ty kommer ej något att göras för att skydda hararne mera än hvad förut varit fallet, torde snart harjagterna komma att betydligt inskränkas. Men att skyttarne, eller rättare sagt menniskorna, äro de enda gom tillgodogöra rig alla harstekarna är långt ifrån förhållandet, utan brorslotten taga väl räfven och höken tillsammans, synnerligen den senare, ty den är mycket mera talrik än räfven. Att detta är förhållandet får man bäst erfara under vandring i skog och mark, då man icke sällan på en upphöjd sten eller stubbe fioner skelettet at en hare. På tal om harjagten kan jag nämna en episod, utspelad här i socknen, och det t. o. m. inom Hemse handelsplats för icke så länge sedan.
Värdshus förbi. Ett par personer gingo för några dagar sedan ut åt skogen med bössan på axeln för att om möjligt fånga sig en harstek. Mycket riktigt fick ock den medföljande hunden upp en hare och ett klingade dref började, som fortsatte både länge och väl, utan att dock skytten kom haren inom skotthåll. Slutligen tappade dock hunden, då det blef ett långt letande, utan att hunden kunde komma på rätta spåret. Sent omsider kom man dock att misstänka, att det ej stud så rätt till med spåret, som kom att leda rätt in i en källare. Då beslöt man att förvissa sig om saken, och så snart man fick nyckeln till källaren och inträdde blef man förvissad om sammavhanget, ty då satt verkligen vår jössee der helt beskedligt hopkrupen i ett hörn af källaren. Då hunden blet honom varse, rusade han ej genast på honom, utan betraktade ömsom sin underlägsne motståndare, ömsom sin husbonde, utan min af att vilja anfalla förrän han blet tussad — då några slag krivg källaren och haren fick med lifvet plikta för sitt värdshusbesök.
Alfva pastorats sparbank, som i fjor våras af länsstyrelsen stäldes på utredning, har nu realiserats så till vida att 95 procent äro utbetalade, hvadan således återstår 5 procent af kapitalet, som dock framdelezs lär komma insättarne till godo. Indrifningen af de utlånta medlen försiggick jämförelsevis lätt, utan att medföra några fallisemang. Reservfonden, uppgående till närmare tiotusen kronor, åtgick till betäckande af förluster.
Hablingbo, 29 Dec. Decemberstämman för året försiggick härstädes i går, då fyllnadsval af kyrko- och skolrådsledamöter som voro i tur att afgå skedde; hvarvid samtlige desse återinvaldes. Derefter föredrogs och granskades fyrktals och debiteringslängderna, då man erfor att årets debitering uppgick till 18 öre å fyrk.
Ordinarie kommunalstämma vidtog derpå, då val af kommunalordförande ägde rum. Till ordförande i stämman utsågs hemmansägaren Niklas Nilsson, Stjups och i kommunalnämden och fattigvårdsstyrelsen hemmansägaren Olof Jakobsson Vadstäde.
Gotlands Allehanda Fredagen 30 December 1887 N:r 104
i Carl Hanssons, Båtels i När, konkurs kallas härigenom att sammanträda å handlanden Emil Krokstedts i När kontor fredagen den 30 innevararande månad kl. 9 f.m. för att emottaga redovisnirg öfver boets förvaltnicrg och granska upprättadt utdelningstörslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Nils Anderssons, Bota i Garda, konkurs kallas härigenom att sammanträda vid Frendarfve i Garda onsdagen den 28 innevarande December kl, 12 på dagen för att emottaga redovisning ötver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Nils Bergmans, Frendarfve, i Garda, konkurs kallas att sammanträda vid Frendarfve onsdagen den 28 innevarande månad kl, 10 f.m. för att emotfaga redovisning öfver boets förvaltning och granska utdelningsförslaget. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Per Perssons, Bosarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 innevarande December kl. XI fm, för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningstörslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Johan Olssons, Smiss i Lye, konkurs kallas att sammarträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningstörslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i husbondeenkan Lovisa Ablberga, Heffride i Lye, konkurs, kallas härigenom att sammanträda vid Smiss i Lye oasdagen den 28 inneva rande December kl. 3 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelniogsförslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Jacob Hanssons, Eriks i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks torsdagen den 29 dennes kl. 9 f.m, för att emottaga redovissing öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnivgsförslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Olof Jacobssons, Rotarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl. 1 på dagen för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnings förslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Jacob Jacobssons, Medebys i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag. Stånga den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Anton Hermanssons, Bogs i Stånga, konkurs kallas att sammantiäda å Burge gästgitvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. X f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag. Alfva den 16 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i kaptenen J. N. Sommars konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgilvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. XI f.m. för att emottaga redovisniog öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdeloingsförslag. Alfva den 15 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Petter Hemmins, Rigges i När, konkurs kallas att sammanmanträda å handlanden Emil Kroksteds, i När, kontor fredagen den 30 dennes kl. X f.m,. för att emottaga redovisning och granska upprättadt utdelningsförslag. Stånga den 16 December 1887. RÄTTENS OMBUDSMAN.
Kreditorerna i förre bonden Olof Nilssons vid Petsarfve i Eke, konkors varda härigenom kallade till sammanträde å Ronehamns värdshus onsdagen den 28 dennes kl. 3 eftermiddagen för att emottaga redovisning för konkursboets förvaltning, granska upp rättadt utdelninogsförslag samt bestämma arvode. Rone & Eke den 7 December 1887. KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Gotlands Allehanda Tisdagen 27 December 1887 N:r 103
för 1888 har länsstyrelsen utsett: för Visby stad kronofogdon Aug. Bokström, för Norra fögderiet kronofogden D. Callissendorff, för Visby Södra landsförsamling, Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Lefvide, Burs, När, Alskog och Garda pastorater häradsskrifvaren T. Bergman samt för Hafdhem, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Habblingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.
Gotlands Allehanda Måndagen 19 December 1887 N:r 101
