Östergarn, 23 Mars.
Tisdagen 13 Mars höll agronomen Kihlberg, föreläsning har i vårt skolhus. Ämnet för föredraget var (med anledning af vårt mejeri, som förlidet år kom till stånd) mjölkkornas utfodring och vård.
Tal. framhöll nödvändigheten af en god och ändamålsenlig fodring, hvarförutan någon lönande ladugårdsskötsel icke i någon form är tänkbar. Erhåller kon en jämn och kraftig utfodring, hela året om, kan hon lemna 100 kronor pr år i mjölk efter årete mjölkpris. Jämföres denna afkastning med hvad hästar och oxar för året inbringa, är de senares ringa i förhållande till de förras. Som kraftfoder anbefaldes hafremjöl eller blandsädsmjöl af hafre och korn 4 till 6 skålp. om dagen i förening med 1 skålp. raps, äfvensom kli och rotfrukter, förnämligast morötter. Men trefnedan berodde icke uteslutande i utfodringen, ladugården måste äfven vara ljus, varm (ej qvaf), väl ordnadt foderbord med cementkrubba, i hvilken djuren erhåller sin kylslagna dryck. De högt på väggarne sittande hö- och halmhäckarna måste borttagas, emedan djuren från dem taga födan på ett onaturligt sätt, på samma gång som misshushållning äger rum med fodret. Foderbordets höjd öfver golfytan må vara högst 18 till 20 tum. Till urinens uppsamlande anbefaldes torr myrjord på samma gång vi erinrades om ladagårdsgödelens rätta behandling i gödselstaden. Rykt med skrapa, kardor och bortge får icke försummas, utan dagligen öfvas, hvarförutan huden omöjligen kan hållas ren. — Till de djur, som visa benägenhet att äta träd, förordades att dagligen gifva 6 ort benmjöl, 4 ort kalk och 3 ort salt, som upplösas i vatten och ösas på det torra fodret.
Derefter öfvergick tal. till vårsädssådden, hvarvid han förnämligast betonade nödens renhet och att för att den skall kunna erhålla sin fullkomlighet häri, vi måste anskaffa tidsenliga rensningredskap (triörer). Genom hush.-sällskapets försorg anskaffas fullt ändamålsenliga triörer till pris af 550 till 600 kr. Församlingarna böra gemensamt inköpa dessa. Låtom oss betänka att dåligt utsäde gifver dålig skörd.
Till sist upptogos reqvisitioner å gödningsämnen, gräsfrö och hafre för vårsådden. Föreläsningen afhördes med spänd uppmärksamhet, spörsmål, som gjordes, besvarades beredvilligt och alla voro nöjda med de timmar de användt att höra det med värme framförda föredraget.
Önskningsmålet, när vi åtskildes, var och är att vi hastigt måtte nå detta bättre.
Dagen derpå besökte hr K. mejeriet, som då var i verksamhet. Han syntes glad öfver att kanntalet mjölk om dagen närmade sig redan 200 k:r (dagarnes mjölk 190 kr.) äfvensom det vackra smörutbytet, i det att 3,50 till 3,35 kannor hade lemnat 1 skålp smör.
Då hr K. förliden höst i sällskap med vår nitiske landshöfding besökte vår bygd och bildade vårt mejeri, hade vi icke den öfvertygelsen att så pass mycken mjölk dagligen skulle erhålles, men så hade vi ej heller hvad vi nu ha — mjölkfeber. Nu unna vi gerna körna lite godt foder, såväl oxar som hästar, och önska, att vi hade de senare väl realiserade och deras platser ersatta med kor, ty de gifva oss månatliga inkomster, mycken julgröt (vi ha aldrig haft så lätt att få mjölk till julgröten som till sista julen) och god, smaklig ost. hvilket vi grundligt öfvertygat oss om dessa dagar. Vi ha dagligen varit ute på vägarne och kastat snö; detta arbete gifver matlust, och då ha vi gått till mejeriet och köpt oss en ost delat upp den, 2 skålp. pr man, och på stället tillika med kernmjölk låtit oss den väl smaka. Priset på osten kr billigt, 12 öre skålp., alltså ett billigt mellanmål.
Tack, hr landshöfding, för det goda råd, som lemnades alla öboar i Rona, detta nämligen att vi män skola dela månadskassan för den försålda mjölken med våra källingar. Vi ska följa rådet och på det ska vi icke må illa. Ehuru vi ha en duglig och rask mejerinna skulle det glädja oss få se vår länsmejeriet hos oss någon gång. Vi lefva i hoppet om hans snara besök.
Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Mars 1888
N:r 25
