Sjunket fartyg.

En för en stor del af vår handelskår särdeles smärtsam underrättelse har hit ingått. Skeppet \”Visby\”, tillhörigt härvarande skeppsrederiaktiebolag, har nämligen i Medelhalvet totalt sjunkit. Angående de närmare detaljerna vid olyckstillfället har oss benäget meddelats följande:
\”Visby\”, kapten Bingmark, afgick den 30 Maj från Cagliari, tog läck i Medelhafvet och sjönk der. Den 3 dennes måste besättningen öfvergifva fartyget, som då hade 9 fots vatten i kölrummet. Besättningen anlände välbehållen i söndags till Gibraltar.
Det, som gör denna olyckshändelse särdeles sorglig, är, att fartyget, hvilket, inköpt för 40,000 kr., nu kostade rederibolaget 60,000 kronor, enligt direktionens beslut icke var assureradt, emedan det ej kunnat erhålla I klass.
Vi hysa dock det vissa hoppet, att värt skeppsrederibolag ej skall förlora modet och de energiske män, som stå i spetsen för detsamma, icke skola förtröttas af denna motgång, liksom de icke heller förut nedtyngts af de många och mångartade motgångar, som drabbat bolaget. Gotlands förnämsta styrka ligger i dess sjöfart och i sjöfartens framtid. Heder derför åt hvar och en, som redligen kämpar för detta mål!

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Juni 1875
N:r 46.

Från landsbygden. Rone.

(Bred till Gotl. Allehanda.)
Rone, 23 Dec.

Tvänne tillbud till eldsvåda ha yppats hår i socknen helt nyligen men i tid blifvit afvärjda, Det ena var hos en arbetarefamilj, der barnen, tre till antalet, lekte inne ensamma. Modren hade afitlgsnat sig på en kort stund och under tiden toga de små sig det orådet före att bära aska ur spleen upp i sängen. När nu sängkläder och halm fattade eld gick den äldste ut och tillsade sin fader, som lyckligtvis var i egendomens ladugård tillstädes. Då alla karlarna kommo var rummet nu fyldt af rök, hvarur de små halfqväfda rycktes ut. Sängen blef ock förstörd men elden släcktes.
Det andra tillbudet inträffade vid em by nere i socknen, der en tjenstepiga satt ett ljus i sängkronan samt lagt sig och somnat utan att släcka ljuset. Om natten väcktes hon af en stark rök och steg upp för att med husfolket rådgöra hvar den hade sitt uppskof. Det befanne då att det var i hennes egen steg, der halmmadrasser och en del kläder redan förkolnat. Ljuset hade fallit ned i sängen och antändt.
Som kyrkh. Söderström, ehuru till min förvåning väl sent, tagit till orda emot ett meddelande af 20 Nov., deri han påstår att fyra stora osanningar influtit får jag bedja red. ofördröjligen införa följande
Svar.
Jag vill bemöta punkt för punkt.
1:o) Begreppet stor kan hor olika personer vara något olika. Då en annan förevisare för några år sedan här i skolan förevisade en panorama, voro åskådaren icke hälften mot nu. Dessutom bevisa inträdesafgifterna intet, emedan många godhetefullt nog insläptes utan att betala.
2:o) Att tillkännagifvandet ej skedde från predikstolen berodde på en omkastning i sista ögonblicket. Så var emellertid ämnade. Det kan för fiffigt qvitta lika, hvar det skett. Uppgiften lade ej vigt vid stället. En inom vårt samhälle aktad person uppgafddet så och jag trodde honom.
3:o) I denna punkt har icke sagts att pastor att skolrådeledamöternaa protest i någon mån der skulle, haft sin upprinnelse. Det måtte bero på förbiseende att detta stamplats som osanning.
4.o) Skolrådsledamöterna yrkade på dörrens stängande och salens utrymmande. Detta är sanning och det är hufvudsaken, hvilket ej heller af pastor förnekas.
Härefter frågas: hvad återstår då såsom fullt sanningsenligt?
Derpå svåras det återstår som sanning:
1) att förevisningen verkligen ägde rum;
2) att pastor tillåtit den utan skolrådete hörande;
3) att tre eller fyra skolrådsledamöter voro missnöjda;
4) att duell yrkade ealens utrymmande;
5) att detta nekades och kunde val ej annat på grund af tillkännagifvandet och
6) att pastorsembetet ej klandrades för detta, ej heller yttrades ens en half mening om att förevisningen vore underhaltig.
Brefskrifvaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104

Från landsbygden. Vamlingbo.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Vamlingbo, 20 Dec.

Från de ordinarie Decemberstämmorna,
som i förgår förrättades i skolhuset, torde ett och annat vara af intresse att anteckna. Af uppbördslängderna framgick att nästkommande års kommunalskatt utgår med femtiosju öre på fyrk för i mantel satt jord. Val af revisorer i de olika kassorna verkstäldes. Af de för två år sedan valde kyrkorådsledemöterna afgick nu halfva antalet genom lottning, och dess platser besattes ånyo. I skolrådet, der samma förhållande ägde rum, voro åtskilliga stämmoledamöter ense om att invälja socknens skollärare, såsom ledamot, men detta förslag mötte motstånd från flertalets sida.
Den kommunen åliggande skyldigheten, att besörja posten fram- och återskaffande gång i veckan å linjen Burgsvik—Vamlingbo, ursattes på auktion till den minstbjudande, dervid lägsta anbudet, 28 kronor för år, antogs af stämman. Till ledamöter i kreatursförsäkringsnämden återvaldes de nu afgående.
Vid derefter förrättad entreprenadauktion, för anskaffande af omkr. 30 kastar furuved till pastoratets skolors- och lärarepersonals behof, betingade densamma ett pris af 10 kr. kasten fritt levererad på platsen. — Samma dag sammanträdde de snöskottningsskyldige i denne socken, med anledning deref att Hamra sockenmän som yrkat att vinterväghållningsskyldige i denna socken måtte åläggas att äfven besörja snöskottningen å den del af kommunikationsvägen emellan berörde socknar, der genom verkstäldt laga skifte Vamlingbo fått sig jord tillskiftad på ömse sidor om vägen m. m. och som förut besörjts af sökandena; hvilken ansökan af länssyrelsen bifallit, och beslöts nu att besvär skulle hos Kammarkollegium anföras öfver utslaget i fråga, för hvars uppsättande och undertecknande utsåga en komité af fyra personer.

En olyckshändelse med dödlig utgång timade häromdagen i en grannsocken, der en fjortonårig yngling under lek på is hoppade öfver en gärdesgård, med den beklagliga påföljd, att antagligtvis några blodkärl eller dylikt sprungo sönder, så att han i medvetslöst tillstånd måste bäras till sitt hem, der den förhoppningsfulla ynglingen efter ett par tre timmars förlopp afled.

I afseende på fodertillgången åt kreaturen, har denna del af vintern som nu förflutit, varit mycket tillfredsställande för kreatursägarne på söde; stora flockar af får och stundom, äfven storkreatur synas dagligen beta på marken, och derigenom inbespares ju en god del af det mångenstädes allt för knappa fodret, så att nu tyckes man med tämligan ljusa utsigter i detta hänseende emotse den kommande våren.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 December 1888
N:r 102

Sjöförklaring aflades i dag

inför rådhusrätten af befälhafvaren på af oss förut omnämda skonerten Aya, från Hudiksvall till Åarhus med trälast, hvilken under resan blifvit läck och måst gå in till Slite, der den den ofördröjligen kommer att repareras. Förklaringen innehöll endast de sedvanliga utdragen ur skeppajournalen rörande vindarnas riktning och styrka samt kursen och slutade med att så väl befälhafvaren som besättningen fritogo sig från ansvaret för olyckan. Befälhafvaren, kapten Jönsson, samt styrman Göransson och matrosen O. V. Söderberg beedigade förklaringen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 December 1888
N:r 101

En beklaglig olyckshändelse

timade i lördags afton ute vid Bingersqvarn, i det 22-årige drängen Jakob Reinhold Ramberg härifrån staden råkade taga öfverbalans och falla ned i marken från den kring qvarnen löpande altanen med den påföljd att han ögonblickligen afled, Ramberg uppehöll sig inne i qvarnen, som just skulle stanna af, då han af en person, som hade säd till malning, nerifrån blef tillfrågad, om denna var färdig. Han gick då ut för att svara på frågan och föll i det samma öfver barrieren som är låg och lutar utåt.
Det har uppgifvits att Ramberg vid tillfället ej varit riktigt nykter.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 December 1888
N:r 101

Ytterligare briggen Maria.

Om hennes strandning meddelar senast anländna post.
I torsdags morgon i förra veckan ingick underrättelse till tullkammaren i Falkenberg från ombudet för Switzerskabolaget och bergareföreningen om, att ett fartyg strandat i närheten af Manin fyr. Detta befaras vara gotländeka briggen Maria från Visby, kapten O. Pederssen, kommande från London och destinerad till Köbenhavn med last af kolm Strandringen hade ägt ram vid norra piren af Olommene hamn strax inom Skorrens ref endast några få famnar från land. Fartygets botten var skadad, och stod vattnet på e. m. 10 fot högt i lastrummet. Kaptenen har, med hänvisning till den förda journalen, meddelat, att han under rådande tjocka tagit de pejlade nppgrund• ningarna för Middelgrund. Sedan tre dygn hade tjocka varit rådande, hvadan andra observationer ån genom lodning ej kunnat göras. Bortåt 1/9 2-tiden på natten hade kaptenen, som till slut sjelf kastade lodet, varsnat en oroväckande uppgrundning samt dessutom tyckt sig förmärka ett +bottenbrott,, hvarför han då kommenderade upp med rodret och ögonblicket derpå törnade fartyget. Signaler medelst bloss och skott gåfvos åt land, men först vid 3 tiden ankom en fiskebåt, med hvilken en tulltjensteman följde. Med denna båt sändes i land telegram att tillåtas dels till rederiet, dels till Switzerska bolaget med anhållan om assistens. Ett par hundra personer af kustbefolkningen voro i torsdags sysselsatta med afriggning af fartyget.
Som förut nämts är Maria vrak.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 December 1888
N:r 100

Från landsbygden.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Norra Gotland, 8 Dec.

Iakttag nödig försigtighet vid handterandat af hackelse- och andra maskiner!
Häromdagen råkade en tjenstedräng å Kyllej i Helvi att vid arbetet med hackelseskärning få venstra handen, tumma emellan vefven och lådan å maskinen med den följd, att allt skinn och kött bokstafligen slets från benet å tummen; af smärta och blodförlust föll den olycklige i vanmakt, i hvilket tillstånd han en stund efter fans af pigan på stället.

Stormen. Under samtal med personer, boende vid kusten, om stormen, som rasade här den förra månaden, sade de sig ej kunna minnas en dylik storm; de påstå denne var svårare än Novemberstormen den 13 och 14 år 1872. Som ett exempel på den förstes styrka kan nämnas att många halmstackar blefvo förda långa vägstycken, derunder mötande vägfarande, som på så sätt hindrades i sin resa. På ett ställe fattade vinden i en under ett skjul stående vagn och förde den ett långt stycke med sig. I hafsvikarne var vattnet som i en kokande gryta, och närliggande holmar voro omöjliga att skönja för det yrväder af vattenpartiklar, som stormen uppdref. Ramponerade tak, kullblåste gärdesgårdar och afbrutna träd bara öfverallt vittne om stormens raseri.

Drunknad. I lördags 1 Dec. eller fredags 30 Nov. passerade jakten Adolf från Slite, förd af styrman O. Ahnqvist, då den sorgliga händelsen inträffade, att bästemannen Berg gick öfver bord och omkom. Han hade en god stund hållit sig uppe; utan att kunna lemna någon hjelp måste de ombord qvarvaranda 2 männen se den nödstälde försvinna. Den omkomne var gift.

Vraket efter å Rute Misslauper strandade norska barkskeppet »Alfen» inropades i gå å auktion af Neptunbolaget för ett pris a 300 kr.; af samma bolag inropades i vraket varande och i land bergad last för omkring 2.000 kr.

Det minsta krypin, som funnitshär på norra Gotland, har nu försvunnit från sin plats, i det att ägarinnan till detsamma låtit ändra om det. Den bostad jag menar, upptar en yta af omkring 16-20 qv,-fot och var ej högre under takåsen än att man godt kunde stående på golfvet, nå den med handen. Intet loft fans der förut.
Maken till nu nämda bostad var till finnandes för några år tillbaka någonstädes vid vägen, som går till Visby från Fårösand. I denna bygnad bodde då en broder till en rik och mäktig man, hvars bostad var ett slott mot denna kurra. Så olika kunna ödets lotter falla.

I ett hyble i en socken vid ofvan nämda väg bor en qvinna, som — litet smått idiot — har en egen vurm för får. Ej ägande en bit jord, på hvilken hon kan ha sommarbete till något djur eller få vinterfoder till dem, föder hon mellan 8-12 får, som om vintern instängas i ena ändan af bostaden och om sommaren få gå på gatbrinkarne eller hänvisas att genom bästa öppning på någon gärdesgård söka sig föda på klölvervallar och i ängarne; blir hon tillsagd att derifrån borttaga sina kreatur, är hennes tal alltid: di olyckligä kräkän, nå ha di kummi in igän, hva ska\’ man göre bi dem da, så här ska ja ränna u ha ett evinnerlit bestyr, o. s. v., oaktadt hon sjelf gifvit dem anvisning på bästa stället att komma in. Att slagta ner någon af dem kan hon på intet vilkor; derför ock, om någon vill köpa något får af henne, så får han det, endast mot löfte att aldrig slagta det. — Genom samma dörr gå både qvinnan och djuren ut och in, de sistnämda genom hennes rum till sitt. Det är rent af vämjeligt att komma in för hennes dörr. Genom två små blyinfattade fönster kommer dagern in i rummet, der ett höns vanligen stoltserar i sängen eller på bordet, katten i spisen; matvaror, kokkärl och några få gångkläder ligga huller om buller på stolans eller under sängen och bordet.
På hvad sätt hon får foder till sina djur, är nästan en gåta; det oaktadt äro de vid godo hull. En idiot — till yrket lappskomakare — har hon äfven boende hos sig.

På tal om elände får jag ej underlåta att omtala ett fall, men af helt annat slag, och der menniskohjertat måste känna sig beklämdt. Å Lärbro sockens fattiggård bor en f. d. båtsman Walla, hvars verkliga namn år Nygren, med familj. Bland en talrik barneskara hafva de tvänne söner, som af försynen blifvit å vanlottade som möjligt. Den äldste af dem — omkring 30 år gammal — är född blind och för öfrigt krymrling. Dag ut och dag in sitter han på en stol, hållande i händerna en sten, som genom gnidning mellan dem blifvit helt och hållet blanksliten, oroligt vaggande med hafvudet under ett beständigt numlande.
Den yngste af dem, omkring 27 år gammal, har ständigt sin plats vid kakelugnen; han är också blind men på samma gång döfstum och äger ingen tillstymmelse till förstånd; under svängningar med kroppen och vridning med hufvudet framstöter han ett läte, liknande vissa djurs stönande ock qvidande. Kol, kalk, sten, eller hvad han får fatt i, för han till munnen, tuggar och sväljer det.
Här är ett fält för den menskliga barmhertigheten att ingripa. — I vårt land finnas många stiftelser och inrättningar för den lidande menskligheten. Då mensklig skröplighet och elände äro vilkoren för inträde på dessa anstalter, så äro väl ofvan nämda varelser mer än någon annan berättigade dertill, för att få en passande vård, hvaraf de nu äro i saknad, tillföljd af föräldrarnes fattigdom.
En friplats på Gotlands sjukhem finnes som vi se af en annons i Gotlands Allehanda, ledig; för den ena af Nygrens vanlottade söner skulle detta vara ett tillfälle få en passande vård.

Biten i högra handen, som nog en längre tid blir oförmögen till arbete, blef en person i Stenkyrka i förra veckan. Djuret, som alltid visat sig folkilsket, nedsköts samma dag, olyckan skedde.

Försäkra kreaturen! För en tid sedan förlorade en arbetare sin enda häst. I dagarna kringgår lista för tecknande af bidrag till en ny, enär det döda djuret som vanligt var oförsäkradt.
Jämlikt med hvad vi gjort en gång förr, anhålles det djurförsäkringsbolaget ville en gång i månaden t. ex. i tidningen tillkännagifva priset på försäkringar. Men fruktar vanligen det är för dyrt och vågar derför ej försäkra.

Gotlands Allehanda
Måndagen 10 December 1888
N:r 99

Förolyckade gotlandsfartyg.

Enligt hit ingången underrättelse har briggen Maria, tillhörig kapten Holst och förd af kapten Pedersen natten till igår strandat vid Morupstånge i närheten af Falkenberg. Fartyget, som var kollastadt, var på väg från London till Köbenhavn. Det var oförsäkradt. Närmare underrättelser föreligga ej ännu.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98

Dödsfall. Karl Johan

Att Herren Gud i sitt allvisa råd behagat hädankalla vår käre son Karl Johan, som i tron på sin Frälsare, omkom genom drunkning i Fårösund torsdagen d. 15 Nov. vid pass kl. 9 e. m. i en ålder af 22 år, 8 mån., 2 dagar; efterlemnande sörjande föräldrar, fyra syskon, jämte slägt och många vänner, hafve vi härmed den sorgliga pligten meddela.
Ducker i Bunge den 30 Nov. 1888.
Sofia Petterson, född Östman.
J. P. Petterson.

Ps. nr 471 v. 3.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 December 1888
N:r 97

Från landsbygden. Vamlingbo.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Vamlingbo, 29 Nov.

Ångaren Eskdale. En del af lasten efter denna ångare har nu flutit i land och bergats af kustbefolkningen, emot en ersättning af 25 procent af det borgades värde. Stora staplar af plank och bräder, ligga nu långa sjöstranden i vrakets närhet, hvilket ser tämligen förmöget ut i denna skogfattiga trakt. Detta bergningsarbete har fortgått alltsedan sistlidne fredag med en arbetstyrka af 50-100 man och deröfver hvarja dag. Förskeppet, som ännu qvarstår på grundat, har af den hårda blåsten vräkts närmara land. Lasten i förrummet qvarliggar ännu då detta skrifves, och tros ej komma derifrån förrän vraket går i spillror, så hårds sitter den sammanbonad. Akterskeppat, ligger ett godt stycke derifrån, sjunket, men synes dock i vattenytan till någon del. — Ombord, vid strandningstillfället, befanno sig äfven ett parti lefvande gäss och ankor samt fyra stycken kattor. Af de sistnämda voro tvänne qvar å vraket tills i går, då de af kustbor hämtades i land.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 November 1888
N:r 96