Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Domkapitlet har af kyrkoherde J. N. Kalström infordrat förklaring öfver de anmärkningar som riksantiqvarien i denna tidning med anledning af en der synlig notis gjort öfver det sätt, hvarpå ett par målningar af kulturhistoriskt värde behandlats i När kyrka. Kyrkoherde Kalström gör föret anmärkning mot det något underliga sätt hvarpå denna fråga väckts till lif af den notis i Barometern, som först omnämde saken, och det efter 1 ½ års tystnad. När kyrkoherden 1882 tillträdde pastoratet, var det nödvändigt att reparera kyrkan både in- och utvändigt, hvilket skedde 1884 och 1885 I öfverensstämmelse med beskrifning och delvis ritning af en arkltekt Dahl, under n. v. professor Norrbys embetstid. Under samma tid lära ock, säger kyrkoherde K. — målningar eller rättare fragement af målningar blifvit bragta i dagen. De voro rester af en stor utskrapning och öfverkalkning, som skett under århundradets förra hälft. Det vore nu dessa svaga rester hvarom riksantiqvarien talat. De utgjordes af några fragmenter af en apostlabild på södra långväggen samt af några streck och slingor på en pelare nedtill mot fotställniogen. Den sistnämda målningen kan kyrkoherde K. kvappt minnas sig ha uppmärksammat och torde den till stor del ha varit undanskymd af bänkarne som omgifva pelaren. Då kyrkan sedan affärgades, hvilket var anbefaldt, så gafs ingen föreskrift om de blottade resterna af forntida målning. Åtminstone fick pastor ej någon sådan meddelad. Och om något förbud gifvits, borde kyrkovärdarne, som varit med sedan 1870:talet och som med pastor äro ansvariga för kyrkan, hafva gifvit upplysning derom.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 4 Mars 1891 N:r 36
Att framlidne fanjunkaren Jakob Niklas Romdahls efterlemnade maka Christina Gertrud Romdahl stilla afled å Hallute i När lördagen den 31 Januari 1891 kl. 3;30 e.m. i en ålder af 78 år, 1 månad 3 dagar, sörjd och saknad af barn och barnbarn, vardershärmed slägt och vänner tillkännagifvet. Sv. Ps. nr 480.
Gotlands Allehanda Fredagen den 6 Februari 1891 N:r 21
Uppbäras i nora häradet: Januari 27 kl. 10 f. m, med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 28 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes; 29 kl. 9 t.m. med Östergarn pastorat vid Ganne; 30 kl. 10 med Kräklingbo pastorat och Norrlanda socken vid Kräklinge; 31 kl. 9 med Dalhem pastorat i Dalhem sockenstuga; Februari 2 kl. 10 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat å kronofogdekonvtoret; 3 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 4 kl. 10 med Roma pastorat dersammastädes; 5 kl. 10 med Follingbo pastorat dersammastädes 6 kl. 10 med Fole pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 med Veskinde pastorat dersammastädes; 9 kl. 10 med Martebo pastorat dersammastäder; 10-kl. 10:med Stenkyrka socken dersammastädes; 11 kl. 10 med Hörsne pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 19 kl. 9 med Rute och Fleringe socknar hos bandlanden J. Nyman vid Fårösund; 20 kl. 9 med Fårö och Bunge socknar dersammastädes; 21 kl. 9 med Lärbro socken bos handl. H. Hägvall Storungs; 23 kl. 9 med Hangvar pastorat hos Osterman Snäckers; 24 kl. 10 med Helvi sockea vid Norrgårda; 25 kl. 9 med Othem pastorat i värdshuset vid Slitehamn; 264kl. 710 med Gothem socken dersammastädes; 27. kl. 9 med Källunge och Hejnum pastorat vid Gute. Mars 20kl, 11—12 f.m. med arrendatorerne at kronans domäner, i norra kronofogdekontoret.
I södra häradet: Januari 30 kl. 8 f.m. med Garda pastorat i Etelhema skolhus; samma dag kl. 11 med Alskog pastorat i Etelhems skolhus; 31 kl. 9 När pastorat i Närs skolhus. Februari kl. 2 kl. 9.med Burs pastorat i Burs skolhus; 3 kl. 9 med Rone pastorat hos konsul L. Cramér; 4 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; samma dag kl. 12 med Habblingbo socken i Hafdhems skolhus; 5 kl. 9 med Öjapastoran och Fide socken i Öja skolhus vid kyrkan; 6 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 7 kl. 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolhus; samma dag kl 12 Näs socken i Grötlingboskolhus; 9 kl. 8 med Lefvide och Fardhems; pastorat; (10 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 11 kl. 9 med Alfva pastorat, alla å Burge gästgifvaregård i Lefvide socken; 16 kl. 8 med Klinte pastorat i skolhuset å hamnen; 17 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolkus; 18 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems. skolhus; 23 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 24 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 25 kl. 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å häradsskrifvarekontoret.
Gotlands Allehanda Måndagen den 26 Januari 1891 N:r 15
Hemse, 5 Jan. Enär nu Hemse kommunalstämmas protokoll föreligger i fullständigt skick, får jag meddela hufvudinnehållst af förhandlingarne vid senaste ordinarie stämma: Fyrktalslängden granskades och godkändes samt befans upptaga: fastighetsfyrk 2,924: — inkomstfyrk 4 054: — S:a fyrk för hela kommunen 6,978: — Debiteringslängden upp:og för kyrkstämmans ändamål å 23 öre pr fyrk 1,604: 94 kommm.-stämman á 35 öre pr fyrk 2,442: 30 Sammanlagdt á 58 öre pr fyrk 4,047: 24 Personlig afgift för skolan 50 öre pr man 25 öre pr qvinna 86 + 47 133: — Hela uppbördssumman 4,180: 24 Till ordf. i socknens kommunalstämma för nästkommande 4 år vaides dr Sätervall, till v. ordf, handl. Vittberg. Kommunalnämden kompletterades i stället för dem som voro i tur att afgå, hvarefter till nämdens ordf. valdes handl. R. Vittberg och till vics ordf. skomakaren J. L. Rumin. Till revisorer för granskning af kommunens räkenskapar valdes veterinär J. Boman och skomakare J. L. Rumin. Till ordf. i kreatursförsäkringsnämden för fästa år valdes handl. R. Vittberg, till ledamöter hemmarsägaroe J. N. Johansson, J. Melin och O. A. Lingström. Från en del medlemmer af stämman hade anhållits att stämman ville yttra sig om limpligheten af föreslagen ändring och lagstiftning rörande haniel med vin och maltdrycker. Stämman ansåg erhälligt stor vinst böra blifva för den enskilde och det allmänna, om i lag stadgadt blefve att försäljning af vin och meltdrycker vare sig till afhemtning eller till förtäring på stället icke må i stad eller på landet förenas med annan handel och atträtt till miautbandel med vin och maltdrycker må förvärfvas i samma ordning och på samma sätt, som rätt till utskänkning af dessa drycker nu erhålles. Till sist var kommunens i klagomålen icke deltagande medlemmar anmodade at taga del af besväegbandlingarne rörande anläggande af gångbanor i Hemse och deröfser afgilva svaromål. Klagomålen bestriddes på, som det syntes, goda grunder. Stämman var ovanligt talrikt besökt.
Burs, 6 Jan. I fråga om erhållandet af vår post ha vi här ovanligt inskränkt, fastän vederbörande varit så pass tillmötesgående att de befordra post hit treune gånger hvarje vecka, nämligen tisdag, torsdag och lördag med postföraren å linien Stånga—När. Således är blott en, säger en, timme hvarje dag af de båda förata dagarne (tisdag och torsdag) anslagen för sockenborna att få afhämta sin post, och är man då ej så lycklig att inställa sig på den bestämda tiden får man naturligtvis återvända tomhändt, änskönt man får både höra och se att man har post att erhålla; man får då helt beskedligt vänta till nästa utdelningstimme. Lördagens post deremot utlemnas icke förr än — efter gudstjenstens slut på söndagen, och är mar då händelsevis icke ikyrkan, eller tillstädes får man beqväma sig att vänta på sin post till påföljande tisdag på den bestämda timmen. Exempel kan anföras då nödvändiga försändelser ankommit till personer i socknen, hvilka icke haft tillfälle att inställa sig på! den bistämda timmen, men strax efteråt antiugen genom: ombud eller personligen instält sig för att erhålla den nödvänd\’ga posten, som fått qvarligga i skolhuset till påföljande utdelningstid, oaktadt de såväl fått höra som se att post till dem funnes. Är väl ett sådant tillvägagående öfverensstämmande med tidens kraf och fordringar, då en enabb samfärdsel och korrespondens hör till det oundgängliga? Frågan om ett bättre ordnande af deta tidsvidriga förhållande var äfven, på initialer af några p:rsoner, före vid senaste decemberstämman, men rönte ingen framgång. Många fundera nu starkt på att öfverklaga beslutet för att få detsamma upphäfdt, för att sedermera få ordna denna sak på ett mera tidsenligt sätt.
Stenkumla, 6 Januari. Vid fjorårets sista kommunalstämma utsågos till revisorer för kommunalkassan kyrkoherden Reuser och landtbr. P. Andersson, Stenstugu. Till revisorer i sockenmagasinet valdes hemmansägarena Olof Stengård, Tystebols och F. Jacobsson, Moos.
Brandstodsvärderingsmän äro G. Jacobsgon Qvie, sergeant Ösk. Södergren, Sorby, och M. Söderström, Vale, samt O. Helleaberg Brougns.
I kreaturförsäkringsnämden valdes till ordf. hemmsnsägaren Olof Stengård Tystebols. Öfriga ledamöter blefvo hemmansägarne Olof Kastlund, Ungsmiss, Nikl, Jacobsson, Vale, Joh. Pettersson, Tystebole.
Barnmorskans löneved som förut utgjorde 4 famnar bestämdes hädanetter till 5 pr år. Sedan bölls entreprenadauktion å vedleverans till fattigstuga och inropades leveransen af olika personer till varierande pris.
Kommunalstämmoordföranden hade väckt förslag, att kommunalutskylderna skulle betalas på en gång och ej som nu i 2 repriser. Stämman beslöt dock att nuvarande sättet skulle bibehållas, och att utskylderna skola erläggas i Febr. och Sept.
Stenkyrka socken har inköpt en byggning å Lickershamn att användas för socknens behof.
Klockarelönen, som hittills utgått efter hemmansdel, beslöt man hädanefter vid fjorårets sista kyrkostämma att utdebitera efter fyrk.
Vid inbetalning af ränta till kyrkokassan infriades denna komplett af lånvtagsrne — ett mycket vackert resultat.
Ett slädparti gick i dag af stapel i Tingstäde, der man sedan testade å Myrväller gästgifvaregård.
Rapphöns och dom herrar besöka gårdarne, hvilket enl. bondpraktikan skall betyda stark vinter.
Gotlands Allehanda Fredagen den 9 Januari 1891 N:r 5
Styrelsen har afgifvit förklaring och inspektören yttrat sig deröfver. Beträffande hans anmärkning rörande de oguldna räntorna för 1889 och föregående år, som 3 sistlidne November utgjorde kr. 674: 66, har nu upplysts, att deraf 5 d:s icke återstå oguldna mer än kr. 17: 71, hvaraf, då 1889 års räntor samma dag utgjorde kr. 11: 22, för 1888 och föregående år skulle belöpa sig till kr. 6: 49; sålunda har en högst väsentlig förbättriog i detta hänseende vunnits. Doe vid inspektionstillfället angifna förbindelser, som voro af beskaffenhet att de ju förr desto hellre böra lagligen indrifvas, såvida icke en mera betryggande säkerhet för dem ställas, uppgingo till ett bokfördt kapitalvärde af kr. 6,535. Deraf synes emellertid nu vara inbetalda tillhopa 2,725: 61 och skall enligt stämmans beslut &å en förbindelse ytterligare, derest säkerheten icke förstärkes, inbetalas kr. 1,239: 39. Dessutom har stämman ansctt, i likhet med inspekförev, att vissa i stämmans yttrande angifne förbindelser till belopp af kr. 1,375 böra till säkerheten förstärkas, men syaes deremot någon meningsskiljaktighet emellan stämman och inspektören förefinnas i det hänseendet, att den förra ansett 5 förbindelser till ett sammanlagdt belopp af 1,195 kr. böra kunna fortfarande godkännas. Då emellertid Närs kommunalstämma liksom äfven numera bankens styrelse, såsom af det anförda redan framgår, visat sig synnerligen beredvillig att medverka till afhjelpande af de anmärkningsanledningar, som emot Närs sockéas sparbank yppat sig, så hemställer inspektören, att konungens bfhde f. n. ville låta bero vid hvad som sålunda förekommit.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 17 December 1890 N:r 196
När, 24 November. Fisket. I föregående vecka, natten mellan 18 och 19, var strömmingsafisket här ganska lofvande vid Djupdy fiskläge. Fångsten var från 40 till 90 valar på man. På 15 båtar och 45 man, som fiskat, bar antecknats i fiskeritillsyningsmannens dagbok för fisket omkr. 3,000 valar för natten, Fisken fångades 8 till 4 min, från land, sanket 1—2 meter. Riklig fångst har gjorts denna sommar, och hade icke sådana svåra stormar varit rådande på höstev, så kanhända ännu rikligare fångst då gjorts.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 26 November 1890 N:r 184
är förvaltningen icke sådan, som den i en väl ordnad anstalt af detta slag bör vara och icke heller sådan som sparbankslagstiftningen föreskrifver. Redan det att en sparbank två gånger under loppet af samma år underkastas inspektion, är egnadt att ådraga sig uppmärksamhet. Så har varit fallet i När, der sparbanksinspektören i år gjorde besök 3 Juli, då han fann, att posten utestående räntor, som 16 Juli 1889 utgjorde 1059 kronor, hade vuxit till 1379, hvilket enligt hans mening tydligt visade, att sparbankens styrelse icke egnat bankens angelägenheter det intresse, som han vid sitt första besök (1889) af då förekommen och delvis afbjelpt anledning för den församlade styrelsen framhållit såsom ett oeftergifligt vilkor för hvarje sådan verksamhet. Länsstyrelsen, som fann styrelsens förklaring otillfredsställande, förordnade om ny inspektion och sådan ägde rum 3 och 4 November. Att sparbankens kunder emellertid icke kommit sig för att fullständigt afbörda sig sina räntor är emellertid, anmärker inspektören, mindre att undra på, då man finner, att en af styrelsens ledamöter, tillika kassaförvaltare, som från år 1889 hade 9 lån i sparbanken, icke funnit nödigt att liqvidera derå belöpande räntor för år 1889, hvilket icke hindrat samme styrelseledamot att några dagar före sista inspektionen eller 1 Nov. låta till sig ntanordna ett nytt lån å 520 kronor utan att deraf liqvidera de oguldna räntorna för 1889 och utan att taga hänsyn till förordn. af 5 Sept. 1890, hvilken numera förbjuder utlemnande af borgenslån till styrelseledamot, hvilket senare förbiseende skulle bero derpå, att den nya lagen vore för Närs sparbanks styrelse fullkomligt obekant. Samme styrelseledamot häftar dessutom i borgen å 3 lån med för 1889 obetalda räntor. En annan styrelseledamot, tillika räkenskapsförare, är ansvarig på grund af borgen & 12 lång obetalda räntor för 1889 och föreg. år. En tredje styrelseledamot häftar för ogulden ränta & eget lån och såsom borgen för ett par års räntor å ett annat. Denna slapphet kan föranleda till känbara förluster och inspektören anser derför att årets revisorer och kommunalstämman må gå i författning om de låns indrifvande medels lagsökning, hvilkas räntor äro förfallna och om dervid något brister, ställa de styrelseledamöter, som underlåtit att i rätt tid indrifva räntorna, till ansvar. Dessa lån representera ett kapital af 3,505 kr. med 495 kr. förfallna räntor. Men dessutom anser inspektören att ytterligare 24 lån & 6,535 kr. böra indrifvas eller till säkerheten förstärkas. Bland dessa senare förekommer ett märkligt papper på 2,500 kr., för hvilken förbindelse 22 särskilda skuldsedlar äro pantförskrifna, och hvilka förbindelser, som synbarligen tillkommit i följd af konsumtionskreditens bruk eller missbruk icke lämpa sig som sparbankssäkerhet. Dessa förbindelser äro pantförskrifna 21 Jan. 1888, men likväl äro 15 bland dem af senare datum. Det ofvannämda lånet å 520 kr. anser inspektören, som stridande mot sparbanksförordningen böra indrifvas, såvida icke låntagaren-kassaförvaltaren och ene borgensmannenräkenskapsföraren föredraga att afgå från sparbanken, hvilket ock närmast skulle öfverensstämma med de fordringar, den nyssnämda förordningen ställer på dem, åt hvilka en sparbanks förvaltning får anförtros. Den förre innehar 10 egna lån och häftar i borgen för 5, den senare har 3 egna lån samt står borgen för 17 dylika. Inspektören uttalar som sitt slutomdöme att det i afsevärd grad kommer att bero på lämpligheten och skickligheten hos de personer, åt hvilka sparbankens styrelse under nästa &r kan varda anförtrodd, huruvida lagens bestämmelser om sparbanks ställande under utredning skall på Närs sparbank behöfva tillämpas eller icke. Bankens ställning 4 Nov. var följande:
Gotlands Allehanda Onsdagen den 19 November 1890 N:r 180
som på annat ställe i dagens nummer mäles ha härjat öfver en stor del af vårt land, har ej heller lemnat våra trakter oberörda. Redan under tisdagen och onsdagen svepte vinden frisk, men hade dock icke efter våra härdade begrepp någon synnerlig styrka. I går regnade det och blåste under bela förmiddagen och barometern sjönk. Men det var först längre fram mot aftonen, som stormen kom med hela sin väldiga kraft. Det var mellan kl. 5 och 6 i går qväll. Himlen var molatäckt och den ena regnbyn aflöste den andra. Så förnams plötsligt ett från cyklonen 28 Aug. välbekant ljud: det började hvissla och pipa i knutarne. Biksten tilltog allt mer. Löf och grenar sopades ntefter gatorna, en och annan tegelpanna fick brådt ner från taken. Nere vid hamnen lågo fartygen gungande och slitande i förtöjningarne. Sjön gick brytande hög. Så fortsatte stormen att rasa i flere timmar, ja hela natten snart sagdt. Först fram emot morgonen bedarrade den något. Tjelvar, som skulle ha afgått till Stockholm i går afton, fick, då blåsten var som värst, afbryta lastningsarbetet för att med all kraft förstärka sina förtöjningar. Samma arbete hade naturligtvis ockeå de öfriga i hamnen liggande fartygen. Mudderverket slet sina förtöjoingar och dref på grund på några i vägen liggande kettingar. Som vanligt voro telegrafen och telefonen illa ute för stormen. Å den förs bar i två dagars tid varit afbrott till fastlandet utom till Kalmar, dit man kunde komma till i går afton kl. 6, då äfven ledningen dit gick sönder, och när detta vid middagstiden skrifves pågår lagningen som bäst. På Gotland blef strax före kl. 6 i går afton afbrott i alia telegrafledningar. De till Rone och Klintebamn ha dock huvnit återställas. — Oredan i telefonnätet är nu häfd, så när som på till Fårösund. Tjelvar afgick först kl. 10 i morgse till Stockholm. »Gotland» hitkom från Norrköping tidigt på morgonen efter att ha passerat Arkö kl. 1/2 10 e.m., men höll sjön till 5 tiden i morgse, då den gick i hamn. »Klintehamn», som kom från Stockholm hade ej heller låtit afskräcka sig utan inkom hit vid 1/2 6-tiden. Att de båda ångarnes resa varit minst sagdt besvärlig säger sig sjelft. — Sorgligt, men naturligt nog ha olyckor till sjös inträffat kring våra kuster. Så meddelas oss att ett fartyg i natt strandat utanför kusten mellan Burs och Rone. Äfven syntes i morgse från en af holmarne utanför nämda kust några man, hvilka satt upp en nödflagg! Man antager att de tillhöra besättningen på någon förlist fiskebåt. — Från Närs nskiage nar en båt drifvit i land i Hamra. — Vid Herta fiskläge saknar man ännu fyra fiskebåtar, hvar och en bemannad med 3 man. Stor jämmer och förtviflan råder bland fiskarbefolkningen. — Vid Burgsvik har en slup, förd af skepparen Toftén (Teodor?) drifvit iland. — Från öfriga landthamnar ha hittills inga olyckor försports. — Från Gothem meddelas. att under stormen i tisdags en behaglig händelse inträffat. Trots varningar för det svåra vädret gingo sagde dag arbetarne Anders Stenström och Jakob Niklas Jakobsson Stille, den senare född 1819 ut i en: båt för att fiska. Blåsten tilltog allt mer, och en väldig våg rullade in och fylde båten. Stenström, som satt vid årorna, uppmanade Stille att söka länsa densamma. Den gamle tog fatt i ett par öskar och skulle just börja arbetet, då han plötsligt släpper dem, knäpper ihop händerna och utropar: Å, nu tror jag det är slut med mig!, hvarpå han föll tillbaka i båten — död. Stenström fortsatte att ro mot väder och vind, men mäktade ej styra båten, utan denna åref i land vid St. Olofsholm. Hela natten måste Stenström qvarstanna der genomvåt och med händerna söndersargade af den ansträngande rodden. Först i onsdags middag lyckades han taga sig fram till bebodda trakter. — Idag är vädret här klart och soligt, men duktigt kallt. Vinden blåser fortfaraude frisk.
Gotlands Allehanda Fredagen den 3 Oktober 1890 N:r 153
det 28:de lagtima, har i dag sammanträdt. Sedan k. m:ts förordnande för häradsh. Waldenström att vara tingets ordförande blifvit uppläst, helsade han tingets ledamöter välkomna till de förhandlingar och avogelägenheter, som tillhöra landstingets uppdrag. Förlidet år mottog han med tvekan, förordnandet att leda tingets förhandlingar, men med hågkomsten af den välvilja, det tillmötesgående och öfverseende, som under fjorårets ting mötte honom, hade han mottagit förnyadt förordnande utan tvekan i hopp att fortfarande få röna uttrycken af samma känslor. I de många frågor, som från länsstyrelsen voro till tinget hänskjatna, hoppades han att tinget skulle från landshöfdingens sida få påräkna all den sak: kunskap och allt det intresse, som han alltid visat för länets angelägenheter. Vid derefter förrättadt upprop befunnos samtlige ordinarie ledamöter närvarande, hvadan finget utgöres af följande personer:
För Visby stad: Lektor Bergman. Fabrikör Hellgren. Bankdirektör Petterson. Häradshöfding A. Waldenstöm. Bankdirektör G. Kolmodin. Öfverstelöjtnant P. F. Ihre.
För norra häradet: Kapten Broander. Nämdem, L. Granberg, Granskogs, Dalhem, Landtbr. L. N. Eklund, Nygårds, Fole, Landtbr. O. L. Björkegreo, Angelbos, Läbro, Nämdem. O. Löfvenberg, Laubage, Stenkyrka, Direktör Gardell, Stenstugu, Endre, Riksdagsm. P. Larsson, L:a Fole, Fole Hemmansäg, L. P. Bodin, Grausne, Lokrume, Landtbr. M. Larsson, Skäggs, Veskinde, Nämdem. L. P. Christensson, Norrbys, Hörsne,
För Södra häradet: Nämdem. O. N. Bolin, Gandarfve, Alfva, Husbonden L. Pettersson, Hallbjens, Lau. Husbonden J. Ohlsson, Kyrkeby, Etelhem, Husbonden J. Hägg, Hägvalds, Gerum, Nämdem, F, Hermansson, Hafvor, Hafdhem, Riksdagem. L. Norrby, Stenstugu, Fardhem, Nämdem. O. R. Pettersson, Liffride, Stånga, Hemmansäg. J. Uddiv, Ungbåtels, Stånga, Nämdem. J. F. Sahlsten, Sallmunds, Mästerby, Hemmansäg, O. Pettersson, Hallute, När.
Till sin vice ordförande uteåg tinget med 22 röster riksdagsman P. Larsson. Föredragningslistan genomgicks derefter, hvarvid de ärenden utsöndrades, som ansågos kunna till omedelbart afgörande företagas. För de öfrigas förberedande be handling tillsattes följande 10 utskott, hvarvid till grund för valen lågo af vid föregående landsting utsedde komiterade uppgjorda förslagslistor: 1:a utskottet (sjukvården): hrr Valdenström, Hellgren, L. Granberg, L. N. Eklund, J. Hägg. 2:a utskottet (skogs- och mossodling):hrr M. Larsson, F. Hermansson, L. Norrby. 3:e utskottet (blind- och dötstumundervisning): htr Valdenström, H. Pettersson, P. Larsson. 4:e utskottet (fiskerinäringen): hrr O. L. Björkegren, K. V. Gardell, L. Pettersson. 5:e utskottet (folkhögskolan): hrr G. Kolmodin, Broander, P. Larsson, O. N. Bolin, O. R. Pettersson. 6:e utskottet (Fornsal och slöjd): hrr Bergman, L. P. Bodio, J. Ohlsson. 7:e utskottet (premiering af hästar och nöt): hrr Broander, L. P. Christensson, J. Uddio, J. F. Sahlsten, Olof Pettersson, Hallute. 8:e utskottet (utgiftsstaten): hbrr Bergman, H. Pettersson, P. F. Ihre. 9:e utskottet (protokollsammandraget): hrr Valdenström, Kolmodin, Ihre: 10:e utskottet (valförslagen): hrr Hellgren, O: Löfvenberg, M. Larsson, O. N. Bolin, L. Norrby. — Riksdagens förslag till ändrivg i landstingsförordningen, hvarigenom = bestämmes, att tjenstgöringstid för landstingsmån skall vara två år, räknade från och med 1 September det år, då valet skett, bifölls af tinget. — Landshöfding Poignant utvecklade derefter i ett längre anförande motiven till de framställningar, som af länsstyrolsen gjorts till landstinget. Hvad först anginge den afregeringen understälda frågan om lasarettsläkarnes aflöning och tillsättning m. m., så ville han som ett uppslag nämna den mening som länsstyrelsen sannolikast komme att omfatta. Lättast vore frågan om pensioneringen, ty det vore en gifven fördel för landstinget att fritagas från sin nuvarande skyldighet härutinnan. Staten har gifvit pensionsrätt åt landtmätare och må ock kunna ge sådan åt lasarettsläkare, I fråga om aflöningen hade medicin.-styr. varnat ländstingen för att helt skjuta ifrån sig denna, hvarigenom landstingen förlorade makten att ordna sitt sjukväsende. Bättre vore då att staten lemnade ena hälften och landstingen den andra. Rörande tillsättningen af dessa platser borde k. m:t utnämna efter förslag af medicinalstyrelsen och: förord inom förslaget af lasarettsdirektionerna. Till den qvinliga kursen vid folkhögskolan voro 250 kr. begärda, ett anslag som visat sig väl behöfligt. Lärarne uppoffrade 2 månader af sin lediga sommartid för att gratis undervisa. Beträffande anslaget till en fiskeritillsyningsman påpekades, att just nu vore en gynsam konjunktur att af statsmedel få bidrag till fiskeväsendet, sörskildt till förbättring af fiskehamnar. Sådant kunde naturligtvis endast lemnas åt sådana orter, der fiskeritillsyningsman finnes. Det begärda anslaget till mosskulturen ar 500 kr. för ett år torde kunna nedsättas till 300, om anslaget finge utgå för 3 år med fria händer för hushållningssällskapet att sjelf ordna saken eller låta mosskulturföreningen anställa rön. Mycket vore ännu outrönt: t. ex. huruvida myrkorn vore lika dugligt maltkorn som korn vuxet på fastmark. Hästpremiering efter Skaraborgssystemet voro icke opröfvad: sådan hade skett i Östergötland. För framtiden kunde man hoppas bidrag af statsmedel härtill. Det anslag, som nu begärdes af 500 kr., att utgå hvartannat år, kunde då nedsättas till 250 kr. Äfven i fråga om anslaget till nötpremtering kunde man framdeles vänta nedsättning. Vederbörande synas ha kommit till insigt af obilligheten att äfven små län finge bidraga till lika belopp med statsbidraget. Gotland borde t. ex. aldrig behöfva lemna mera än hälften mot staten. Till folkhögsskolan begärdes anslagets förnyande för 9 år för att möjliggöra inköp af eget hus, Hushållningssällskapet hade köpt tomt och tänkte bygga åt skolan, blott man hade visshet för hyresbeloppets utgående under 9 år. Då hunne bygnaden dermed amorteras. De törenade landtmanna- och folkhögskolornas ekonomi var nu sådan, att från landstinget lemnades till folkhögskolan 2,000 och af staten 2,000 samt dessutom af staten till landtmannaskolan 4,000 kr. Kanske skulle man vid bygnadens uppförande ock kunna räkna på enskildes offörvillighet genom gåfvor ät materialier. Den af artisten Hägg kostnadsfritt lemnade ritningen kunde tjena som ett mönster för ritningar till bostäder från det praktiska Eagland. Hvar enda detaljritning hade han dessutom lofvat utan ersättning lemna. Den nya lokalen skulle för öfrigt äfven inrymma en frökontrollanstalt, der undersökningar liksom f. n. är fallet komme att utföras mot 1/3 af den taxa, som vid sådana annars är vanlig. Landstingets revisorer hade anmärkt att af 10 landstingsmän 14 resor i landstingets ärenden blifvit debiterade i strid mot reglementet, som bestämmer, att der jernväg finnes sådan skall användas. I öfverensstämmelse härmed hade revisorerna uträknat att följande landstingsmän fått betalda för höga reseräkningar, nemligen:
Revisorerna hade derför yrkat, att de öfverskjutande beloppen skulle till landstingskassan återbäras. Det uppstod en stunds tystnad i salen efter berättelsens föredragning. Ordet begärdes af hr Bergman; rom, då det anmärkta förhållandet sannolikt tillkommit af missförstånd af hvad lag stadgar, yrkade bifall till hvad revisorerna hemstält. Sedan ordföranden erinrat, att strängt formelt vore rätta formen att tinget beslöte väcka talan hos vederbörande om åläggande af med!ens återbärande och br Kolmodin instämt med hr Bergman, beslöt tinget att medlen skulle genom tingets kamrer infordras och att om dervid någon vägran förspordes göra frågan derom på framtida pröfning beroende. — Landstinget åtskildes derefter kl. 1/2 12 för att egoa återstoden af dagen åt utskottsarbeten och qvällen åt supé på länsresidenset.
Gotlands Allehanda Måndagen den 29 September 1890 N:r 151
