som på annat ställe i dagens nummer mäles ha härjat öfver en stor del af vårt land, har ej heller lemnat våra trakter oberörda. Redan under tisdagen och onsdagen svepte vinden frisk, men hade dock icke efter våra härdade begrepp någon synnerlig styrka.
I går regnade det och blåste under bela förmiddagen och barometern sjönk. Men det var först längre fram mot aftonen, som stormen kom med hela sin väldiga kraft.
Det var mellan kl. 5 och 6 i går qväll. Himlen var molatäckt och den ena regnbyn aflöste den andra. Så förnams plötsligt ett från cyklonen 28 Aug. välbekant ljud: det började hvissla och pipa i knutarne.
Biksten tilltog allt mer. Löf och grenar sopades ntefter gatorna, en och annan tegelpanna fick brådt ner från taken. Nere vid hamnen lågo fartygen gungande och slitande i förtöjningarne. Sjön gick brytande hög.
Så fortsatte stormen att rasa i flere timmar, ja hela natten snart sagdt. Först fram emot morgonen bedarrade den något.
Tjelvar, som skulle ha afgått till Stockholm i går afton, fick, då blåsten var som värst, afbryta lastningsarbetet för att med all kraft förstärka sina förtöjningar. Samma arbete hade naturligtvis ockeå de öfriga i hamnen liggande fartygen. Mudderverket slet sina förtöjoingar och dref på grund på några i vägen liggande kettingar.
Som vanligt voro telegrafen och telefonen illa ute för stormen. Å den förs bar i två dagars tid varit afbrott till fastlandet utom till Kalmar, dit man kunde komma till i går afton kl. 6, då äfven ledningen dit gick sönder, och när detta vid middagstiden skrifves pågår lagningen som bäst. På Gotland blef strax före kl. 6 i går afton afbrott i alia telegrafledningar. De till Rone och Klintebamn ha dock huvnit återställas. — Oredan i telefonnätet är nu häfd, så när som på till Fårösund.
Tjelvar afgick först kl. 10 i morgse till Stockholm. »Gotland» hitkom från Norrköping tidigt på morgonen efter att ha passerat Arkö kl. 1/2 10 e.m., men höll sjön till 5 tiden i morgse, då den gick i hamn. »Klintehamn», som kom från Stockholm hade ej heller låtit afskräcka sig utan inkom hit vid 1/2 6-tiden. Att de båda ångarnes resa varit minst sagdt besvärlig säger sig sjelft.
— Sorgligt, men naturligt nog ha olyckor till sjös inträffat kring våra kuster.
Så meddelas oss att ett fartyg i natt strandat utanför kusten mellan Burs och Rone. Äfven syntes i morgse från en af holmarne utanför nämda kust några man, hvilka satt upp en nödflagg! Man antager att de tillhöra besättningen på någon förlist fiskebåt.
— Från Närs nskiage nar en båt drifvit i land i Hamra.
— Vid Herta fiskläge saknar man ännu fyra fiskebåtar, hvar och en bemannad med 3 man. Stor jämmer och förtviflan råder bland fiskarbefolkningen.
— Vid Burgsvik har en slup, förd af skepparen Toftén (Teodor?) drifvit iland.
— Från öfriga landthamnar ha hittills inga olyckor försports.
— Från Gothem meddelas. att under stormen i tisdags en behaglig händelse inträffat.
Trots varningar för det svåra vädret gingo sagde dag arbetarne Anders Stenström och Jakob Niklas Jakobsson Stille, den senare född 1819 ut i en: båt för att fiska. Blåsten tilltog allt mer, och en väldig våg rullade in och fylde båten.
Stenström, som satt vid årorna, uppmanade Stille att söka länsa densamma. Den gamle tog fatt i ett par öskar och skulle just börja arbetet, då han plötsligt släpper dem, knäpper ihop händerna och utropar: Å, nu tror jag det är slut med mig!, hvarpå han föll tillbaka i båten — död.
Stenström fortsatte att ro mot väder och vind, men mäktade ej styra båten, utan denna åref i land vid St. Olofsholm. Hela natten måste Stenström qvarstanna der genomvåt och med händerna söndersargade af den ansträngande rodden. Först i onsdags middag lyckades han taga sig fram till bebodda trakter.
— Idag är vädret här klart och soligt, men duktigt kallt. Vinden blåser fortfaraude frisk.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1890
N:r 153