Riksdagsmannavalet i södra häradet.

1) L. Norrby, Brogårds Fardhem erhöll 1 röst.
2) 1 sedel kasserades.
3) 2 röster tillföllo J. Johansson, Gardarfve Fardhem och 1 röst Jakob Jakobsson Spenarfve.
4) 2 sedlar kasserades.
5) J. Uddin, Ungbåtels Stånga, 1 röst.
6) W. Wöhler 1 röst.
7) W. Äkerman 1 röst.
8) T. Sätervall 1 röst.
9) Rosenlund, Rikvide, 4 röster och K. Pettersson, Vestergarn 1 röst; 1 sedel kasserad.
10) O. Pettersson, Odvalls, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Juli 1893
N:r 117

Rikesdagsmannavalet

i södra häradet förrättades igår. Såsom vi i måndags antogo har stor rösteplittring ägt rum: Af det hittills kända resultatet från 29 af valkretsens 45 socknar ha 346 röster afgifvite för och 216 röster mot den nuvarande representantens omval. Rösterna ha dervid fallit sålunda: hemmasnsäg. Ludv. Norrby 346
hemmasnsäg. J. Johansson, Gardarfve 118
hemmasnsäg. J. P. Jakobsson, Spenarfve, 52
kyrkoherde Sundblad 41
Rösterna från de kterstående socknarne
torde icke ändra resnltatet.
Här följer en värmare belysande statistik öfver valet, som vi framdeles skola fullständiga, då alla sockoveuppgifter ingått:

1) L. Norrby, Brogårds Fardhem erhöll 1 öst.
2) 1 sedel kasserades.
3) röster tillföllo J. Johansson, Gardarfve Fardhem och 1 röst Jakob Jakobsson Spenarfve.
4) 2 sedlar kasserades.
5) J. Uddin, Ungbåtels Stånga, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Juli 1893
N:r 115

Trettiosju nykterhetsföredrag!

Styrelsen för Södra Gotlands nykterhetsförbund anordnar från och med den 15 Maj t. o. m. den 22 Juni nykterhetsföredrag, hvilka alla hållas af ev. Intherska predikanten Claes G. Danielsson trån Ekeby å följande ställen och dagar:

Herrar skolrådsordförande anmodas vördsamt att kungöra föredragen inom resp.
socknar och upplåta skollokalerna för talarep! Skolans lärare och öfriga vänner till nykterhet ombedas vänligen att underrätta sina sockenbor om föredragen! En kollekt upptages vid föredragen.
Linde den 4 Maj 1893.
Å styrelsens vägnar:
Aug. Fredin.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Maj 1893
N:r 71

Från landsbygden.

Hamra, 20 April.
Ett bevis på godt förhållande mellan lärare och lärjungar gafs nyligen i Hamra, der folkskolläraren Karl S enqvist af sina lärjungar, som minnesgåfva, förärades en större vacker och elegant taklampa åtföljd af de smås hjertliga välönskningar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 April 1893
N:r 61

Från landsbygden.

Vamlingbo, 28 Mars.
För ett olyckstillbud var predikanten Henriksson på färd till Hamra häromdagen utsatt, i det att de ystra hästarne, som skulle draga honom dit, så snart skjutsen kom i rörelse, satte af i vildaste sken. Skjutsbonden, satte genast sin dyrbara person i säkerhet genom att hoppa af skjutsen, men hr Henriksson lät sig ej deraf bekomma utan fattade tömmarna och lyckades genom sin rådighet omsider hålla in deskrämda djuren, dock först sedan skjutsen kantrat i landsvägsdiket, der vagn och seldon betydlig: rampanerades. Lyckligtvis skadade sig ingen af de åkande, Skjutsbonden tordes nu ej vidare fortsätta färden, utan ledde hem sina skengalna hästar och en annan skjuts måste anskaffas för att köra predikanten till hans bestämmelseort.

Marsgajsten har äfven i år gjort allt annat än godt. Ser man t. ex. på den eller den rågåkern, som, då den afklädde sig sin vinterskrud, såg så grönskande och lefnadsfrisk ut fröjdande ägarens sinne, så har den nu undergått stor förändrng ej angenämt att omtala. Hvitnade, såsom de voro öfverströdda ned kalk, förinta de sig mer och mer dagligen. Der som då dritvorna legat höga öfver — kring gärdesgårdarne m. fl. ställen — och nu långsamt tina upp af solen, ser sorgligt ut, helst om der på hösten varit rikligt med brodd, ty då ligger der ett nytt täcke öfver, som såsom vanligt vid dylika väderleksförhållanden qväfver hvarje brodd under. De ihållande starka nattfrosterna göra allt att sänka förhoppningarne för årets höstsådda sädeslag, ty den is, som vid middagtid upptinar vid åkrarne börjar redan vid fyra- eller femtiden på eftermiddagarne antaga fast form igen och stannar med sitt aflopp; dervid hjelper det ej hur väl åkerjorden än är afdikad.

Södra Gotland, 27 Mars.
En egendomlig vidskepelsehistoria och dess följder omtalas från en socken på sydöstra Gotland. Der tjenade nämligen tör kort tid sedan på en förmögen bondgård en dräng och en piga, som fattat en intim böjelse för hvarandra hvilket ej föll husbondefolket i smaken, alldenstund de trodde, att de »kärlekskranke» hjonen i samråd lurpassade något ifrån gården. Alltnog, pigan i närheten boende moder, som ej visste af förhållandet, blef en dag af matmodren underrättad härom, med det tillägg att något »trolleri» från drängens sida till skada för flickan vore med i spelet, hvadan de båda fruntimren i förening beaslöto att på något vis söka bot för detta »onda». För sådant ändamål begaf sig pigans moder hemligen i väg till en s, k. klok gumma i orten känd som ett riktigt »orakel» i sitt slag, för att erhålla hjelp. Vägen till fots var både besvärlig och lång för den enfaldiga gamman, men hon var i lofvad riklig ersättning för besväret, och dessutom skulle hon ju afvärja en stor fara för sn egen dotter, hvadan mödorna med lätthet öfvervunnos. Anländ till »doktorn» erhöll hon, sedan ärendet var utfördt, besked om att flickan var »förtrollad» och bot derför fans äfven enligt följande kostliga »recept». En del af drängens fotbeklädnadskulle brännas, honom ovetande till pulfver, hvilket skulle ingifvas pigan (i all hemlighet förstås) i någon mat eller dryck; hvarefter kärleksgrillerna skulle upphöra. Med tillbjelp af bondhustrun företogs nu efter hemkomsten »experimentet» dervid »ingredienserna» till botemedlet förskaffades obemärkt af hjonens matmoder, hvarefter detsamma snart i egenskap af pankaka och kaffe var i ordning. Genom någon förevändning lockades nu den intet ondt anande flickan till sitt hemvist, till modren som näturligtvia bjöd på de »rara» anrättningarne, men till stor förtret lyckades det ej att få pigan »patienten» att förtära något af den illasmakande »medicinen» trots moderns böner och hot. Så fortgick en liten tid, och då bondhustran en vacker dag erhöll afslag på sin anhållan om fortsatt tjenst af pigan och hon tillika ej lyckats i sina »operationer» för hjonens räkning, blef hon rasande både på pigan och drängen och äfven på sin »kompanjom (flickans moder), hvilken senare misstänkes hafva del i afslaget från flickans sida, samt utbasunade hela den intrigfulla affären med »doktorn», kaffet och pannkakan såsom ett verk af sin medhjelparinna, som dock i verkligheten varit hennes redskap i saken. Då nu grannarne således fingo nys om alla detaljer i denna hemlighetsfulla sak (med undantag af hennes egen andel deri), föll det en spjufver in att roa sig på gummans bekostnad, hvadan han samlade ihop en massa persedlar af samma slag, som det för »botemedlet» afsedda, som en natt hängdes utanför gummans (flickans moders) dörr, försedt med en lång skrifvels af tämligen »randigt» innehåll. Då gumman på morgonen derefter varseblef det egendomliga paketet utanför) dörren, misstänkte hon genast sin f.d. »medarbetarinna» bondhustrun (hvilket nog äfven hade sin riktighet) för att ha sin hand med i spelet, hvarföre hon genast vid nästa skymnings inbrott i all tysthet kilade i väg till bondgården der hon nedvräkte alltsammans i gårdens— vattenbruon. Påföljande dag varseblefs innehållet i brunnen af husbonden, som efter flera misslyckade försök omsider lyckades uppfiska smörjan, hvarefter han omtalade detsamma för sin kära hälft, hvilken på grund af sitt vidskepliga sinves inbillning, ansåg det medföra en — stor olycka i huset såvida det ej blef »vederbörligen» brändt i föreskrifven ordning, som bestod deruti att af en vise sorts trä, tillhörigt annan person, skulle eld på gården uppgöras, vid hvilken eld hela »kramaschet» skulle sakta förbrännas. Med tillbjelp af sin gubbe företogs äfven detta experiment, dervid en gammal qvarnstolpe tillhörig en af grannarne fick tjena som brännmaterial.
— Min sagesman — på hvars utsago jag ej tviflar — tillägger, att drängen och pigan efter det så totalt misslyckade »boteförsöket» fattat en allt mera öm och kärleksfull böjelse för hvarandra, hvadan de snart nog torde bli ett lyckligt äkta par, trots allt hvad »trollbränneri» heter.

Rone, 28 Mars.
Kommunalstämma har idag hållits härstädes, då kommunens räkenskaper granskades och godkändes. Till valmän för landtingsmäns väljande valdes handl. Gustaf Cramér och hemmansägaren Karl Lindberg med V. Hansson och C. J. Grönström som ersättare.
Af Alfva kommun väckt förslag att gemensamt med Rone och Eke aflöna barnmorska afslogs på den grund, att nuvarande distrikt ansågs stort nog som det är. Ett likaledes väckt föeslag att inköpa ett par tunnland myrjord för upptagande af torf till bränsle åt fattigbjonen afslogs hufvudsakligen på den grund, att arbets- och transportkostnaden blefve lika dyr som ved.
Stämman hördes äfven huruvida bildandet af ett kreatorförsäkringsbolag inom socknen skulle hafva framtid för sig, men nästan alla ansågo denna socken vara för liten krets för ett sådaut bolag, utan beslöto sig de närvarande för att om så kunde ske förena sig med Burs och Stånga eller Hafdhem och Eke, hvilket .som bäst derför kunde lämpa sig.
Förslag skulle till hösten derom inkomma, emedan man ansåg att ett sådant bolag borde vara så vidsträckt som sig göra låter.
Mantalslängden granskades och åtskilliga ändringar gjordes, ja ända derhän att qvinnor förvandlades till män och män till qvinnor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Mars 1893
N:r 49

Från landsbygden.

Eldskenet från Vestergarn i lördags afton gaf en obeskriflig anblick, Det härrörde sig från en å Vestergarns Kronbolme brinnande ladugårdslänga, hvilken i grund nedbrann.
Elden utbröt strax efter kl, 8 på aftonen och varsnades först af egendomens arrendator K. O. H. Carlson, hvilken just stod i begrepp att gå till sängs. Halfklädd skyndade han ut, fick i hast folk tillsammans. Att söka släcka elden var ej mycket lönt, då den fick riklig näring af det i ladugården befintliga fodret. Genom rådighet lyckades man dock rädda kreatursbesättningen, 11 kor och 2 kalfvar, samt hästarna.
Kl. half 11-tiden var ladugården totalt nedbrunnen. Förhör bar af länsman Svallingson hållits ang. eldsolyckan och af hvad dervid kommit i dagen kan elden med säkerhet anses hafva uppkommit genom den i ladugården befintliga lyktan.
Bygnaden var försäkrad i södra häradets brandstodsförsning för 6,000 kronor och inveatarierna för 4,000 kronor.
Skenet af eldsvådan var synligt ända ned till Vamlingbo.

Mellersta Gotland, 21 Mars.
En ny, mindre orgel, bygd af hr A. Cedergren i Vänge, invigdea i söndags i Fröjel kyrka. Verket, som kostat åttabundra kr., afprofvades då på församlingens begäran af skolläraren Aug. Fredin. Utom koraler och messan sjöng hr Fredin ätven före predikan Davids 8 psalm med ackompanjemang på orgelv, hvilket tog sig särdeles högtidligt ut.
Sedan den allmänna gudstjensten var slutad, framträdde kyrkoherden Hulteman på korgolfvet och höll tal, lyckönskande församlingen att hafva hunnit målet: kyrkosångens ledning, hvarefter han tackade såväl hr Cedergren för ospard möda, som ock afgåends, utslitne kantorn Ahlberg, som i många och långa år ledt kyrksången.
Till slut uppläste kyrkoherden verser, författade af en församlingsbo, sjelf musikalisk.

Sjön utanför Fröjelskusten ser melankoliskot. Tills mot slutet af förra veckan hade den qvar, så långt ögat kunde se, sitt hvita täcke. Men så begat isen sig i väg vesterut (söder om St. Karlsö), lemnande en ganska bred remna mellan den qvarliggande vid land och den aftågande, hvilken senare knospt var synlig vid horisonten. I går morse var åter klyftan mindre, och med detsamma hoppet mindre att tiå en breflapp från den öfriga verlden.

Vid Stjernarfve i Ejsta, som äges aflandtbr. L. Sundahl, uppkom också eldsvåda för några dagar sedan. Der fick man i god tid släcka förrän elden bröt ut. En fruntimmersgarderob, värd omkring 300 kr., blef förstörd.

Vamlingbo, 21 Mars.
Slutadt menskligt elände. I förra veckan afled härstädes tjugoårige bondsonen Lorens Olsson, Lingsarfve. Allt ifrån spädaste barnaåren tycktes han vara ej fullt normal, mena var dock ej värre än han vid föreskrifven ålder började och fortsatta sin skolgång.
Men för omkring tio år sedan drabbades han samtidigt af två de hemskaste sjukdomar, man gerna kan tänka sig, han blef, som man säger, stenblind, så att han ej kunde skilja mellan dag och natt, samt det värsta af allt, förståndets ljus slocknade för alltid, han blef vansinning, De förtviflade föräldrarne anlitade, så godt i «deras förmåga stod, den läkarebjelp som kunde fås, men förgäfves. Gossen var och förblef obotlig. Under hela sin sjukdomstid har han vårdats i hemmet, då ibland vansinnet tagit sådan fart, att medan de vilda utbrotten varat, tvångsåtgärder med bindning och dylikt måst anlitas till de stackars föräldrarnes grämelse,. Man kan derför lättare tänka sig än beskrifva den glädje de måste känna, då den store befriaren döden frigjorde deras son från hans förfärliga ställning i lifvet samt för dem borttog ett tungt och sorgligt huskors.

Otur vid jagt. Häromdagen var en person i trakten nere vid sjöatranden idkande fågeljagt. I en remna i isen der öppet vatten fans, låg några slöa och utsvultna fåglar, hvaraf tre stycken, för ett välriktadt skott ur jägarens stora muskedunder fingo sluta sin ömkliga tillvaro, Att döda fåglarne gick lätt nog, men ej så att få dem iland, alldenstund jägaren ej hade någon båt och till iskanten tordes han ej. Rådvill sprang han till en bondgård i närheten och fick en karl med sig att hämta i land jagtbytet. Men de hade uppgjort räkningen utan den hungrande — höken, som så snart han sett den hotande bössän aflägsna gripit an med de döda fåglarne och i frosseri kalasade derpå uppvaktad af en hel armé skrikande kråkor som försökte snylta sig till någon bit af den läckra anrättningen. Jägaren och hans biträde, funno vid sin ankomst till stranden de tre döda fåglarne uppdragna på iskanten och alldeles massakrerade, omöjliga att begagvas till menniskoföda,

Skarlakansfebern, denna mordengel bland de små, rasar ännu i Hamra, der den under vintern kräft flere offer. Till följd af den stora sjukligheten, måste skolan ännu tillsvidare hållas stängd, efter hvad berättas.

Näs 21 Mars.
Åtgärder för småskolans borttagande härstädes ha vidtagita af skolrådet. Framställning kommer att göras till folkskoleinspektören om hans bifall till saken, hvarefter frågan framlägges å en blifvande kyrkostämma, Det torde förefalla besynnerligt att församlingen vill ba bort en sådan nyttig inrättning, men då de skolpliktige barnens antal ej vuxit till 29 stycken och då pastor upplyst att detta antal kommer ännu ytterligare att minskas, anser sig skolrådet i sin fulla rätt att på denna väg försöka minska församlingens utgifter till skolväsendet.

Insamling af bidrag till de nödlidande i Norrland pågår nu i denna socken. På föranstaltande af Näs nykterhetsförening har er lista kringsändts, hvilken, då detta skrifves, är påtecknad till ett femtiotal kronor.

Redskap till slöjdskola har nu erhållits från hushållningssällskapet. Uppsättningen är afsedd för 12 lärjungar och upptages till ett värde af 125 kronor.

Öppet vatten i sjön ha vi ej sett på länge utan är hafvet här utanför fyldt med is så långt ögat kan nå.

Hemse, 21 Mars.
Återigen har här företagits en insamling till förmån för norrländingarne, hvilket visar att vårt lilla samhälle ej saknar individer med varmt klappande bjertan för andras nöd. I söndags afton arrangerades nämligen på härvarande missionshus musik och föredrag om Norrland af predikant Nord, hvilken i flera år haft sin verksamhet deruppe. Festen, som inleddes med en god predikan af Jacobsson, Spenarfve i Hafdhem, var särdeles lyckad och inbragte 90 kr. Från tre särskilda håll ha således penningar influtit till de nödlidande. Till ombud att närvara vid ordinarie bolagastämman i Maj månad med delägarne i Gotlands Södra Härads brandstodsförening utsågs vid idag hållen kommnnalstämma dr Sätervall, och till elektor vid kommande landstingsmannaval landtbrukaren A. Pettersson, Hulte.
Källarmästar L. Mibrers och hans hustrus ansökan om rättighet till utskänkning af öl och vin afslogs af stämman.
Intresset för kursen vid den qrvinliga folkhögskolan är i tilltagande, I år hafva anmält vig ett så stort antal att näppeligen alla kunna beredas plats.

Södra Gotland, 21 Mars.
För ett obehagligt möte var en i ett mindre lofligt ärenda stadd person utsatt härom natten, Som hans visthus nu på våren var något uttömdt skulle han skaffa sig någon fyllnad derpå, men som kassan var skral tänkte han taga hvad han tyckte sig ej ha råd att köpa, dervid hans tankar föllo på en förmögen bonde i närheten, hvilken ej brukade vara så noga med att säkert stänga sin kälI re och der han ägde fullkomlig lokalkännedom. En natt i veckan då det var alldeles becksvart mörker instälde han sig på ort och ställe med en tomsäck med sig, men fann mot förmodan till förargelse dörren stängd. Så tyst som möjligt och som han trodde obemärkt, började han arbeta med dörrens öppnande och hanms bemödanden kröntes med framgång, då ill hans förskräckelse ett par armar famnade honom bakifrån såsom i ett skrufstäd och en stentorsstämma röt i hans öra: »hvem är du, och hvad vill du tjufstrykare», Af det oförmodade häftiga angreppet blef mannen i början så slagen af höpoad att han blott stönade fram ett »kors i Herrans namn», men sjelfbevarelseinstinkten segrade öfver forskräckelsen och nu började i den mörka natten en förtviflad kamp för friheten.
Väl var angrparen kraftfoll, men den angripne var homom dock öfverlägsen såväl i styrka som vighet, hvarför han ock efter många unsträngningar lyckades frigöra sig. Lika hastigt fattades han deck återigen, denna gång blott i tröjkragen, då tjufven för att blifva fri lät tröjan fara och tog till flykten allt hvad tygen höllo. Att förfölja honom ansåg angriparen ej lönvärdt utan hopsamlade han de saker tjufven vid brottningen lemnat, nämligen tröjan, mössan och tomsäcken, Det hela hade försiggått så tyst och obemärkt att i haset sofvande personer ej väckts. Hj ett ord, undantagandes de första utropen, bade växlats under brottningen. Angriparen var bonden sjelf på stället, kom i något ärende varit borta på qvällen och dervid dröjt till öfver midnatt samt vid hemgåendet begagnat en genväg och framkommit till sin bostad strax före tjufven, som han hörde komma traskande landsvägen fram samt sedan smygande närma sig byggnaden. Nyfiken att se hvem den nattlige smyggästen kunde vara och hans uppsåt, hade han sjelf dold, så godt som i det intensiva mörkret lät sig göra, bevakat den andres rörelser och då ban ansåg tiden vara inne, med handling ingripit. Sedan bonden inlåst sina segertruléer, mössan m. m., lade han sig med väkta bondlugn att sofva utan att väcka andra personer. Påföljande morgon tog han sitt byte och visade husets folk, förfrågande dem, om de kände ägaren till dessa, som de allesammans gjorde, hvilket ock var ganska lätt helst å säcken stod ägarens namn, en arbetare i närheten som derifrån hade sin största arbetsförtjenst. Genast afsändes några rader till honom med uppmaning att skyndsamt infinna sig i bondgården, men arbetaren svarade med budet att han ej hade tid, förståg. Vid ett andra bref från bonden, hållet i sträng och hotande ton, blef arbetaren förskräckt och instälde sig snopen och förlägen. Väl sökte han i början förneka alltsammans, men då bonden visade honom säcken med namnet på och gaf honom en vink om att i nödfall genom kronobetjeningens försorg skaffs honom fritt husrum, föll han till föga, bekände sitt brottsliga uppsåt och bad om förlåtelse samt om förskoning från lagens inskridande, hvilket ock beviljades, Men i stället tog bonden fram sin knölpåk och lät denna under en kraftig moralpredikan göra en allt annan än angenäm bekantskap med den del af kroppen man har högst, när man plockar smultron.

Hangvar, 21 Mars.
Liflig rörelse kan man säga ha ägt rum i vinter vid Suderbys. Hvarhelst man passerat genom den stora och vidlyftiga skogen ha massor, jag hade nära sagt huodratals menniskor varit sysselsatta, en del med att fälla, en del med tir merkörning till de två sågar, som gått dagligen alltsedan i fjor höst, då arbetet tog sin början. Mången fattig har derigenom kunnat förtjena sitt uppehälle, hvaraf de annars kunnat varit i saknad under en sådan sträng vinter, då arbetena i allmänhet äro koappa. En del utaf virket såsom slipers har körts till Kappelshamn för att derifrån utskeppas, och plankorna ha forslats till Slite, Bönderna som i allmänhet ej kupnat uträtta något af sina egna körslor för den myckna snön, hafva varit flitigt sysselsatta med vir: keskörningen från sågen till Slite. Man har kunnat räkna ända till 100 skjutsar om dagen allt eftersom väderleken varit. Priset för körningen har varit från 1:70 till 1: 80 tolften. Förändringen i väderleken har dock nu afbrutit körslorna för en tid på grund af det dåliga slädföret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Mars 1893
N:r 46

Från landsbygden.

Vamlingbo, 18 Januari.
Från en härstädes i går hållen extra kommunalstämma kan följande förtjena att antecknas: Först kom den så länge omtvistade magasinefrågan före, tvistig i så fall att en del ledamöter ville hafva bort magasinet helt och hållet, en del ville att den skulle qvarligga i kyrkan, ehuru förut är bestämdt genom kyrkostämmobeslut att säden skall utrymmas derifrån innevarande år, och åter en annan del ville bygga nytt magasin, hvilket senare förslag också delvis förut gått igenom. Efter en långvarig och ofta tämligen het diskussion beslöts omsider, beträffande sjelfva grunden för byggandet, att all jordbruksfastighet med undantag af prestgården skulle efter fyrktalet deltaga i upptörandet af nytt magasinshusinstundande sommar (bygnaden skulle vara färdig till 1 Aug. d. å), i enlighet med komiterades förslag. Såväl anskaffavdet af all behöflig material (sten och trä) som ock sjelfva uppförandet af huset skulle utbjudas på entreprenadauktion. För att betäcka kostnaden för det nya bygget beslöto de närvarande (ganska talrika) stämmoledamöterna att hälften skulle genom försäljning af säd ur magaeinet anskaffas, och andra hälften upplånas i pastoratets sparbank på en tid af fem år, hvarunder till -betäckande af ränta och möjlig amortering, årligen omkr. 12 hektoliter säd (hälften råg och hälften korn) från förenämda magasin skulle afyttras.
Härefter företogs val af ombud för kommunen att vid nästa sammanträde med södra häradsrätten utse s. k. vägnämd eller styrelse er enhälligt valdes stämmans ordförande.
Kom derefter fråga före om att till k. m:t bef. i länet ingå med anhållan om nya vägars upptagande till allmänt underhåll, dervid åtskilliga (jag tror fyra eller fem särskilda), särdeles behöfliga vägar inom socknen föreslogos. För att till länsstyrelsen ingifva ansökan i berörda syfte utsågs en komité af fyra personer, näml. ordföranden, kapten Hanson, Bonsarfve, Johan Pettersson, Stenstu och Hans Jakobsson Austre, hvilka med det första skulle vidtaga åtgärder i detta afseende.

Norra Gotland 21 Jan.
»Ett Herrans väder» rådde här i förra veckan. Snöyra, den intensivaste man kan minnas och köld att man åtminstone denna månad, näppeligen sett maken. Det lägsta termometern visat var i onsdags afton, då kl. 7 var ej mindre än 24 grader kallt. Våra landtbor ha haft ett horribelt arbete med att hålla vägarne öppna. Dermed börjades tisdags eftermiddag förra veckan och först i tisdags middag denna vecka blef vägen så i ordning, att man kunde) sätta snöplog på den. Först hade man naturligtvis fått kasta, ibland ett par hundra meter öfver »famnshöga» drifvor, 6 meters bredd och så fasta, att de ibland buro en häst och alltid menniskor.
Bivägar ha måst tagas, och tacka Gud, det har hjelpt. I torsdags e, m. började kastningen igen, och dermed har man bållit på tills »skrifvande stund». Qviorna till gårdarna har man ej haft tid att röra ännu.
En liten skuld till detta eviga snökastningaarbete har man nog sjelf, Om ock ej det ginge an, att fullt taga bort gärdesgårdarna längs vägen borde man åtminstone sätta ned dem i ett gräft dike. Somliga ha gräft diken och satt tunnor i dem i st. svår väg kanten och der har man sluppit ifrån med blott plöjning.
Idag är mindre drifis synlig sättande längs kusten.

Potatisen har frusit litet hvarstädes, Somliga har förlorat hela sitt förråd. — Då i allmänhet fjorårets skörd af denna rotfrukt var klen, blir skadan stor ej blott för ägarne utan äfven för dem, som nödgas köpa, genom höjdt pris på denna nödvändighetsprodukt.

Södra Gotland, 19 Januari.
Ovanlig fångst. En fiskare från Hamra som härom dagen kom ned till stranden till sina på landbacken till torkning utsträckta ryssjor, fann i den ena ea fångst af — nio stycken rapphöns, ännu lefvande. De arma djuren hade troligen velat söka skydd för den bistra kölden och dervid råkat i fällan. Hura länge de varit instängda är ovisst alldenstund mannen ej på en längre tid sett åt sina fiskredskap, men att döma af deras högat medtagna tillstånd torde det varit flera dagar. Gladt begagnade de sig af den skänkta friheten.
Apropå rapphönsen, så är kampen för tillvaron bård för dessa i denna tid af snö och köld, Dagligen synes å hvarje rågsådd åker, någon eller några flockar arbeta att genomtränga det djupa och hårda snötäcket för att skaffa sig föda, men med klent resultat, hvarför de ock begärligt uppsöka den till dem af någon ömmande person utstälda födan.

Egendomlig sjukdomsorsak. Ett svinkreatur sjuknade för några dagar sedan och kunde ej förmås att intaga någon föda, hvarför det måste nedslagtas. Det befans då att djuret sväljt ea större nål af messingsråd, hvilken fastnat i tarmarne och vållat sjukdomen.

Isbelagdt så långt ögat kan nå är hafvet här utanför på östra kusten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Januari 1893
N:r 14

Nyårsotta

måtte inte ha hållits i många kyrkor på Gotland. Anmälan om messfall syårsdagen ha ytterligare ingått från Lärbro, Helvi, Lummelunda, Follingbo, Akebäck, Bäl, Gerum, Öja, Hamra, Grötlingbo, Linde, Löjsta, Fide, Viklau och Björke.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1893
N:r 5

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 December 1892.

Endre: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (1 m. 5 qv.), inflyttade 56 (27 m. 29 qv.), utflyttade 39 (19 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 357, ökning 16.

Hejdeby: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 13 (9 m. 4 qv.), utflyttade 12 (7 m, 5 qv.), vigda 1 par, folkmängd 190, ökning 4.
Pastoratets folkmängd 547.

Grötlingbo: födda 13 (6 m. 7 qv.), döda 13 (9 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 31 (14 m. 17 gv.) vigde 7 par, folkmängd 623, minskning. 13.

Fide: födda 6 (4 m, 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 319.
Pastoratets folkmängd 942.

Hafdhem: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 34 (19 m. 15 qv.), utflyttade 34 (18 m. 16 qv.), vigde 1 par, folkmängd 668, ökning 6.

Näs; födda 5 (1 m, 4 qv,), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 2 qv., utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), folkmängd 390, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,058.

Roma: födda 12 (10 m. 2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 65 (28 m. 37 qv.), utflyttade 63 (27 m. 36 qv.), vigde 4 par, folkmängd 574, ökning 10.

Björke: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.), utflyttade 35 (16 m. 19 qv.), folkmängd 180, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 754.

Fardhem: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 25 (16 m. 9 qv.), vigde 3 par, folkmängd 337, minskning 4.

Linde: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 2 m., inflyttade 52 (27 m. 25 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 6 par, folkmängd 297, ökning 38.

Löjsta: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 23 (8 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 283, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 917.

Ejsta: födda 10 (4 m, 6 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 11 (6 m. 5 qv.), utflyttade 19 (9 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 598, minskning 10.

Sproge: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 10 (6 m. 4 qv.), utflyttade 19 (8 m. 11 qv.), vigde 5 par, folkmängd 359, minskning 10.
Pastoratets folkmängd 957.

Eskelhem: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 17 (8 m. 9 qv.), inflyttade 31 (20 m, 11 qv.), utflyttade 43 (22 m. 21 qv.), vigde 6 par, folkmängd 719, minskning 23.

Tofta: födda 12 (9 m. 3 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 28 (11 m. 17 qv.), utflyttade 39 (24 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 708, minskning 11.
Pastoratets folkmängd 1,427.

Garda: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 2 m., inflyttade 21 (9 m. 12 qv.), utflyttade 31 (19 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 456, minskning 8.

Etelhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 12 (4 m. 8 qv.), inflyttade 31 (14 m. 17 qv.), utflyttade 41 (20 m. 21 qv.), vigde 1 par, folkmängd 502, minskning 14.
Pastoratets folkmängd 958.

Kräklingbo: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 10 (6 m. 4 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 401, minskning 5.

Ala: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 11 (7 m. 4 qv.), utflyttade 14 (8 m. 6 qv.), folkmängd 304, minskning 4.

Anga: födda 3 (1 m. 2 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 8 (4 m. 4 qv.), utflyttade 10 (1 m. 9 qv.), vigde 2 par, folkmängd 286, minskning 10.
Pastorats folkmängd 991.

Hörsne med Bara: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 3 (2 m, 1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 23 (I1 m. 12 qv.), vigde 5 par, folkmängd 375, ökning 0.

Burs: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 22 (8 m, 14 qv.), inflyttade 47 (23 m. 24 qv.), utflyttade 44 (22 m. 22 qv.), vigde 6 par, folkmängd 798, minsknning 8.

Stånga: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 13 (5 m. 8 qv.), inflyttade 52 (28 m. 24 qv.), utflyttade 29 (9 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 665, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,463.

Alskog: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 15 (7 m. 8 qv.), inflyttade 22 (9 m. 18 qv.) utflyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 468, minskning 8.

Lye: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 (1 m. 6 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 8 (5 m. 3 qv.), vigde 2 par, folkmängd 292, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 760.

Östergarn: födda 21 (9 m. 12 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 16 (6 m. 10 qv.), utflyttade 25 (15 m. 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 679, ökning 2.

Gammalgarn: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 7 (5 m. 2 qv.), utflyttade 11 (9 m. 2 qv.), vigde 1 par, folkmängd 472, minskning 4.

Ardre: födda 4 m., döda 8 (2 m. 6 qv.), inflyttade 13 (3 m. 10 qv.), utfyttade 16 (6 m. 10 qv). vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,634.

Vänge: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 9 (1 m. 8 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 40 (21 m. 19 qv.), vigde 4 par, folkmängd 539, minskning 3.

Buttle: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 4 (2 m. 2 qr.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 1 par, folkmängd 349, ökning 5.

Guldrupe: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 14 (7 m, 7 qv.), folkmängd 277, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 1,165.

Klinte: Födda 23 (16 m. 7 qv.); döda 20 (12 m. 8 qv.), utflyttade 143 (68 m. 75 qv.), inflyttade 91 (38 m. 53 qv.), vigde: 3 par, folkmängd 1,178, minskning 49.

Fröjel: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 17 (4 m. 13 qv.), inflyttade 29 (12 m, 17 qv), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 9 par, folkmängd 577, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,755.

Öja: födda 17 (9 m. 8 qv.), döda 15 (7 m.
8 qv.), inflyttade 46, (24 m. 22 qv.), utflyttade 45 (20 m. 25 qv.); vigde 4 par, folkmängd 897, ökning 3.

Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m, 5 qv.), inflyttade 45 (24 m. 21 qv.), utflyttade 15 (9 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 357, ökning 27.
Pastoratets folkmängd 1,254.

Stenkumla: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 43 (21 m. 22 qv.), utflyttade 33 (19 m. 14 qv.), vigde 4 par, folkmängd 424, ökning 10.

Träkumla: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 5 (1 m. 4 qv.), utflyttade 10 (8 m. 2 qv.), vigde 2 par, folkmängd 208, minskning 6.

Vesterhejde: födda 15 (7 m. 8 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 51 (25 m. 26 qv.), utflyttade 69 (30 m. 39 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,111.

Rone: födda 20 (11 m. 9 qv.), döda 19 (6 m. 13 qv.), inflyttade 87 (38 m. 49 qv.), utflyttade 82 (40 m. 42 qv.) vigde 6 par, folkmängd 1,036, ökning 6.

Eke: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 2 m., inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 4 (3 m. 1 qv.), folkmängd 241, ökning 7.
Pastoratets folkmängd 1,277.

Lärbro: födda 24 (12 m. 12 qv.), döda 19 9 m. 10 qv.), inflyttade 91 (37 m. 54 qv), utflyttade 73 (39 m. 34 qv.), vigde 6 par, folkmängd 1,296 ökning 23.

Helvi: födda 11 (8 m. 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.) utflyttade 14 (5 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 440, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,736.

Dalhem: födda 9 (6 m. 3 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 35 (17 m. 18 qv.), utfyttade 35 (18 m,. 17 qv.), vigde 7 par, folkmängd 487, minskning 1.

Ganthem: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 18 (6 m. 12 qv.), utflyttade 14 (9 m. 5 qv.), vigde 2 par, folkmängd 294, ökning 5.

Halla: födda 2 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 213, minskning 2.
Pastoratets folkmängd 994.

Källunge: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 32 (13 m. 19 qv.), utflyttade 30 (12 m. 18 qv.), vigde 2 par, folkmängd 248, ökning 4.

Vallstena: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 20 (7 m. 13 qv.), utflyttade 20 (11 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 344, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 592.

När: födda 13 (8 m. 10 qv.), döda 20 (9 m. 11 qv.), inflyttade 24 (18 m. 11 qv.), utflyttade 65 (34 m. 31 qv.), vigde 10 par, folkmängd 1,029, minskniog 48.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 4 par, folkmängd 505, minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,584.

Follingbo: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 7 (2 m, qv.), inflytade 68 (37 m. 31 qv.), utflyttade 75 (42 m. 33 qv.), vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 3 personer.

Akebäck: född 1 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 7 (3 m. 4 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 145, minskning 6 personer. Pastoratets folkmängd 628.

Hejde: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 35 (14 m. 21 qr.), utflyttade 43 (23 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 603, minskning 3.

Väte födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.) utflyttade 20 (12 m. 8 qv.), vigde 5 par, folkmängd 582, ökning 2. Pastoratets folkmängd 1,185.

Sanda: födda 16 (10 m. 6 qv.), döda 21 (7 m. 14 qv.), inflyttade 50 (17 m. 33 qv.) utflyttade 51 (22 m. 29 qv.), vigde 4 par, folkmängd 822, minskning 6.

Mästerby: födda 5 (2 m, 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 21 (13 m. 8qv.), utflyttade 28 (12 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 381, minsknivg 11.

Vestergarn: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.), utflyttade 31 (15 m. 16 qv), vigde 5 par, folkmängd 329, minskning 11. Pastoratets folkmängd 1,552.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Januari 1893
N:r 2

Messfall

hafva, såvidt hittills är kändt, igår på grund af yrvädret inträffat i Fide, Grötlingbo, Sundre och Hamra kyrkor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 Januari 1893
N:r 1