Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Hamra socken ligger på östra sidan av Gotland.
Gårdsnamn: Annexen, Bertelsmässe, Botrajvs, Herrans, Linhatte (Liknate), Långmyre, Norrgårde, Ojmunds, Rums, Sallmunds, Sindarve Lilla, Sindarve Stora, Skogs, Storms, Suders, Sutarve Lilla, Sutarve Stora, Tjängdarve.
har inför kronofogden i södra häradet ingåtts mellan husbondssonen Johan Konrad Hansson och husbondedottern Josefina Ardersson, Norrgårda i Hamra, samt mellan drängen Gunnar Niklas Anshelm Johansson och Anna Johanna Elisabet Olofsson, Fröjel.
De båda hustrurna äro icke konfimerade.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Oktober 1894
N:r 162
Under senaste dygnets stormiga väderlek ha ett par strandningar förekommit på våra kuster.
En norsk bark, Tinka, kapten Anderssén, hemmahörande i Kristiania, på resa från Gefle till London med last af splintved, strandade i natt vid Näsrefvet. Närmare detaljer saknas; det antages emellertid att barken, som lär vara vattenfyld, är vrak.
Bergningsångaren Argo har idag på f. m. afgått från Oskarshamn för att assistera.
— Utanför Hamra strandade i natt finska briggen Alida, i barlast på väg från Lübeck till Raumo. Fartyget har sedermera kommit flott och med förlust af roder samt läck inkommit i Ekviken.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Oktober 1894
N:r 161
(Efter inspektörernas berättelser).
Skoldistrikten inom södra inspektionsområdet utgjorde under 1893 såsom förut 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskola 1 (i Öja) och småskolorna 31. Derjämte 1 högre folkskola i Klinte och en enskild skola å Fridtorp i Vesterhejde, numera den enda enskilda inom distriktet, sedan baptistskolan i Hamra nedlades 1892 och den i Lau 1893. T iogen af dessa skolor förekommer afdelningsläsning eller hvarannandagsläsning, utom tillfälligtvis höstetid 4—6 veckor på några ställen.
Lärarepersonalen utgjordes af 40 ord. lärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärare, 1 lärarinna i mindre folkskola, 1 småskollärare, 29 småskollärarinnor, en lärare i högre folkskolan och en lärarinna å Fridtorp eller tillhopa 80.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Hejde, Fardhem, Lye, Burs, Hablingbo och Hafdhem. Lästiden 2—4 veckor. I några distrikt ha repetitionsskolor varit anordnade.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 20 folkskolor, för första gången i Tofta, Rone vid kyrkan, Eke, Hemse och Näs. I fyra har funnits särskilda lärare; i de öfriga har slöjden skötts af folkskolans lärare. — Slöjd för flickor har förekommit i 26 skolor.
Skolhusens antal är 52, sedan i Vamlingbo. 1893 invigts ett nytt. I Mästerby har samma år skolhuset vidlyftigare reparerats.
Folkmäcgden, som under föregående sexårsperiod blifvit mindre, har 1893 ökats med 19 personer och utgjorde vid årsskiftet 22,747. Antalet barn i skolåldern utgjorde samtidigt 3,256. Af dessa ha 2,964 under året erhållit undervisning, 287 deremot icke; om 5 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 20.
Utgifterna under året för skolväsendet uppgingo till kr. 75,903, hvaraf staten bidragit med 28,008, skoldistrikten med 47,895. Undervisningamaterial har inköpts för 2,080 kr.
Till lärarepersonalens aflöning har i kontanter och naturapersedlar utgifvits kr. 52,935.
Medelprocenten för all slags frånvaro har varit mindre än 1892 och skolgången således jämnare (91,1 proc.) Medräknas endast förfallolös frånvaro stiger medeprocenten till 96,4.
De flesta skolorna ha under året inspekterats.
— Skoldistrikten inom norra inspektionsområdet voro 42, men antalet skolor hade minskats med 1 till 44, medan småskolorna ökats med 1 till 25. Af mindre folkskolor funnos 2. Atdelningsläsning förekom i Stenkyrka folkskola och Sjonhems blandade skola, hvaremot samtidig undervisning &ter införts i Butle folkskola. Antalet skolor med afdelningsläsning var 13.
Fortsättningsskolor funnos vid årets slut endast i Visby, Slite, Gothem och Halla, repetitionsskolor i Visby, Källunge och Kräklingbo.
Slöjdundervisning meddelades åt gossar i 20 skolor (ökning under året 3). Flickorna undervisades i slöjd i 15 skolor eller samma antal som 1892.
Lärarepersonalen utgjorde 49 ord. folkskollärare, 2 ord. folkskollärarinnor, 1 e. o. folkskollärare, 1 e. o. folkskollärarinna, 1 lärare och lärarinna vid mindre folkskolor samt 2 lärare och 30 lärarinnor vid småskolor, hvarjämte varit anstälda 2 lärare och 2 lärarinnor i slöjd, eller sammanlagdt 91.
Folkmängden utgjorde vid årets slut 28,393 personer, med en ökning af 73. Antalet skolpliktiga bara var 4,023, med en minskning af 382. Af dessa åtnjöto 3,681 undervisning i folk- och småskolor eller andra anstalter, medan 310 saknat undervisning efter afslutade kurser och 31 af andra orsaker.
Skolgången har ytterligare förbättrats och medelprocenten har uppgått till 96,38.
Kostnaderna för skolväsendet utgjorde 146,518 kronor.
De flesta skolor inom området hade under året inspekterats.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Augusti 1894
N:r 133
Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126
som vid slöjdskolan härstädes är anordnad under Juli—Augusti månader för folkskollärare, deltaga N. A. Olsson från Grötlisgbo, T. Svallingson, Vamlingbo, Karl Stenqvist, Hamra, Hugo Dahlqvist, Fide, Joh. Engström, Hejnum, E. Sandell, Visby, E. J. S. Söderdahl, Rute, Josef Linder, Visby, lärarinnan Ida Hallgren och folkskollärareeleven Hugo Stenström från Visby.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Augusti 1894
N:r 121
Hamra, 11 Juni.
Hoburgskretsen höll sitt årsmöte i Hamra skolhus 8 Juni. Lektioner höllos af skoll. Dahlqvist i naturlära och af lärarinoan Fr. Leche i bibl. hist. till mötets uppbyggelse. Rast med sång och bollspel på den rymliga skolplaven, hvarefter deltagarne samlades till diskussion och val at ordförande och sekreterare, bvartill de förutvarande utsågos. Sedan öfverenskommits om nästa mötes hållande i Grötlingbo, atslöts mötet på öfligt sätt.
Hangvar, 9 Juni.
Med lekar sång och åskådningsöfningar i Guds fria natur firade härvarande skolbarn 6 Juni. Läraren tolkade i ett föredrag dagens betydelse för de små. De sågo så glada och lyckliga ut, så nog voro de nöjda med sin dag.
Vamlingbo, 12 Juni 1894.
Restaurering af kyrka. På förslag af kyrkorådet beslöto Vamlingbo sockenmän å extra kyrkostämma i går att nästkommande år vidtaga en omfattande restaurering af kyrkan, nya bänkar och golf m. m. för ett belopp omkring 3,000 kronor. För utförande af detta arbete förordades byggmästaren N. Pettersson från Visby, (som äfven uppgjort kostnadsförelag i saken) såvida kyrkorådet med honom kunde träffa nöjaktig öfverenskommelse derom, Vidare bestämdes att under nästa år för sagda ändamål (d. v. s. all kostnad härför) utdebitera 20 ire pr bygnadsfyrk, resten upplånag för amortering på 5 år.
Slåttern af Iuzernskörden pågår nu här som bäst, lemnande tämligen vackert resultat. Årets gröda af foderväxter och spanmål ser öfverhufvad taget ganska lofvande ut, dock har på enstaka platser en del råg måst afmejas till följd af frostskada. Ett välgörande regn föll i söndags på åtskilliga trakter.
Sockerbetorna se ganska frodiga ut här; gallring pågår somligstädes.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Juni 1894
N:r 90
i lördags och i söndags i Öja och Hamra församlingars pastorat, dervid biskopen biträddes af kontraktsprosten Alfvegren, besigtigades först Öja kyrka, som befans i hufvudsakligen godt skick. Några bortfallna stenkolonner lofvade man ersätta till nästa visitation. Norra sidan af kyrkan hade täckts med dyrbart plåttak, som framdeles skulle utsträckas äfven till södra sidan. Tvänne murstöd, uppförda i separe tid, hade af sakkunnig förklarats kunna borttagas, men mot församlingens mening ville ej biskopen göra framställning härom ännu. Kyrkans inre vad nytt, och beslut om värmeledning hade redan fattats. Det rymliga tororummet borde förenas med kyrkan, som härigenom skulle vinna i skönhet och utrymme.
Biskopen räknade härvidlag på försawlingens offervillighet. Dopfunten skulle placeras närmaro ingången, och en dopskål ville pastor ofördröjligen anskaffa. Kyrkogården var väl hållen, arkiv och inventarier i ordning. Biskopen påpekade vigten af söndagsskola i kyrklig anda, sär: sklidt mot okyrkliga sträfvanden. — Öja församlings folkskola och -mindre folkskola samt småskolan vid Burgsvik inspekterades. Undervisningen i samtliga skolorna hade skötts på ett tillfredsställarde sätt.
Frånvaron på grund af sjukdom i mindre folkskolan hade varit ovanligt stor (6,2 proe.). Skolrådet förklarade att sedan bättre förhållanden vunnits och ny god lokal, skulle oegentligheten ej uppre:pas. Erkännande skolväsendets goda ut: veckling, påpekade biskopen vigten af fortsättningsskola. En repstitiooskurs hade visserligen funnits, men biskopen fann den ej tillfyllest. Framhölls vigten af anskaffandet utaf särskildt fysikalisk undervisningsmateriel. Sockenbibliotek fans med årligt anslag. — Hamra kyrka var i allt väsentligt i godt skick. Några stenkolonner i södra portalen skulle ersättas. På kyrkogården, som var väl hållen, borde planteringarna kompletteras. Messkruden behöfde reparation. Kyrkorådet ville ombesörja detta. Om tornrummet gjordes en liknande framställning som i Öja. Behöfligheten af värmledning framhölls. Arkiv och inventarier voro i ordning.
Undervisningen i Hamra med småskola förenade folkskola hade skötte ganska tillfredaställande. Lof hade meddelats i något för stor utsträckning. Slöjdundervisning meddelades nu. Framhölls vigten af undervisnings materiel. Kommunalstämman hade afslagit framställsiogen om bildande af sockenbibliotek gemensamt med Öja samt årligt bidrag af 5 kr. härtill. Biskopen beklagade detta. Påvisande vigten af söndagskola. Kassorns i båda församlingarna lemnades utan anmärkning.
Pastorsembetets berättelse meddelade, att i fråga om det sedliga tillståndet bruket till öfvermått af starka drycker mycket aftagit. Många voro absolutister. På många gästabud serverades aldrig annat än läskedrycker, och försäljningen från utminuteringen på Burgsvik sades ha betydligt minskats. Några pgröfre brott hade ej förekommit. Sju oäkta barn hade efter senaste visitation födte i Öja, 2 i Hamra. Baptisterna ingingo borgerlig vigsel. Endast de s. k. helgenisterna tilläto ej pastor jordfästa sina döda. Föröfrigt lefde separatisterna i fred och fördrsgsamhet. Äfven omnämdes den år 1889 i Öja bildade sjuk- och begrafningskassan.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Juni 1894
N:r 86
Södra Gotland, 2 Juni.
Eldsvådetillbud. Sinnena hade något lugnat sig efter det eldsvådetillbud, som förut omnvämts, då på samma dags kväll vid 10—11-tiden man åter varskoddes om att elden var lös åt trakten af Hamra. Sedan en myckenhet folk från olika trakter skyndat ditåt som det stora eldhafvet syntes, och den stora sprutan med besättning åter var nära olyckstället för branden, fick man kunskap om att en hemmansägare från Lilla Sindartve i nattensstillhet tändt eld på ett 20-tal häckar halm, som han utforslat på en åker, så att denna gång var olyckstillbudet ej af allvarsem natur. Nog hade det varit mera klokt att tända detta »fyrverkeri» vid dagsljus, så att ej en hel massa folk hade behöft springa och köra aprilnarri nära nog en hel natt för att släcka detsamma, troende det var en verklig eldsvåda.
Att många åkörare sofva i kyrkan under pågående gudstjenst är af gammal praxis kändt, men att det gått så långt, att predikanten måst sluta med predikan och påminna sina åhörare att ej sofva allesammans, är nog enastående i sitt slag på landsbygden; men det har likväl händt i dessa dagar någonstädes på södra Gotland.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85
Alskog 19 April.
Kvinnor som hedra sig. De flesta utaf de kvinliga medlemmarne inom Alskog hafva på offervillighetens väg, medelst kringgång med lista lemnat rätt vackra penningebidrag, för inköp af den svenska unionsflaggan till församlingens folkskola, som kommer att hissas första gången den 6 nästkommande Juni.
Till följd af den gynsamma väderleken står grödan ovanligt vacker å landsbygden, till stor fröjd för våra jordbrukare. För tretton år sedan, eller 1881, var det helt annan väderlek denna tid på året, än hvad nu är fallet. Jorden hade då ännu ej afklädt sig sitt hvita täcke, och de mindre vattendragen voro isbelagda. Vårbruket efslutades först veckan närmast midsommar.
Södra Gotland, 20 Maj.
För en ganska egendomlig olyckshändelse var en tjensteflicka i Hamra en af dagarne i slutet at förra veckan utsatt. Flickan skulle med ett par oxar harfva en jordbit och för att då riktigt göra sig lätt i den tryckande värmen, hade hon attagit såväl skodon som strumpor och gick barfota. Som jorden var ganska obrukad och öfverhopad med stora torf, vältrade harfven och steg på hörnen så att den skulle gå öfverända. För att undvika detta, fattade hon en gång tag i harfven, då denne reste sig, hvilket dock aflöpte så olyckligt, att då oxarne på samma gång ryckte till, harfven med fart nedföll i sin vanliga ställning och en tand dervid genomborrade foten på flickan och bokstafligen fastnaglade henne vid marken. Åt smärta nästan förlamad upphäfde hon dock nödrop, så högt hennes krafter medgåfvo, men ingen fans i närheten, som hörde hennes klagan. Då måste hon sjelf, försöka befria sin fjättrade fot, hvilket lyckades sedan hon med den friska foten trampat på den skadade och sedan ryckte i harfven af alla krafter. Trots plågorna och den ansenliga blodförlusten, släpade hon sig så långt att hennes nödrop hördes af några grannar, hvilka då ombesörjde hennes hemforsling.
Efter regn längta landtmännen såväl för sina besådda jordar som för de, som skola plogas, hvilka senare af lerjord äro nästan omöjliga.
Hall, 18 Maj.
Var försigtig med huggredskapen. En fiskare vid härvarande fiskläge var häromdagen sysselsatt med att rödja tynnebuskar, då yxan slant och träffade benet med den påföljd, att ena foten nästan afhöggs.
Den skadade vårdas i sitt hem.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Maj 1894
N:r 77
Södra Gotland, 10 Maj 1894.
Bot för sot. I en socken här på söder hade i söndags kväll några ynglingar med sällskap samlats för att fira en födelsedagsfest. Ett stycke in på småtimmarne, då glädjen nått sin höjd, stördes de församlade i sina nöjen af ett par bösskott, aflossade utanför fönstren. Man skyndade genast samtidigt åt husets båda utgångar för att på detta vis öfverrumpla satluterna, hvilket misslyckades, emedan man ej tagit slyngelaktigheten hos den utanför varande med i beräkningen, Knappast hade de främt varande hastigt ryckt upp dörrarne förr än de, då de stuckit näsan ut, träffades rätt i hufvadet af tre stycken nedfallna bräder, som voro uppstälda mot dörrarne så, att När de öppnades skulle falla på öppnaren, För att då locka de innevarande i den fälla han utlagt afsköt han bösskotten. Af de slagnes skrik, blefvo de andre alldeles förbluffade, så att de ej kommo sig för att eftersätta föröfvarne af illdåden utan fick denne obehindradt aflägsna sig. Vid efterseende befunnos ock grindarne vid trädgården vara bortburna och två vagnar vid ladugården uppoch nedvända. Man anade genast hvem gerningsmannen var och hade sina skäl att tro, att han ännu en gång på natten skulle till platsen för sina illgerningar. Ett par handfasta ynglingar erbjödo sig då, att väl dolda utspeja och om möjligt fasttaga honom. Detta förslag vann allmänt bifall, hvarför man åter ingick i byggnaden, där glädjen och glammet snart var i full gång igen. En och en half timma förgingo utan att man hörde något från spejarne, då dörren plötsligt knuffades upp och desse begge kommo in släpande en bekant yngling, eller den, som misstänkts, mellan sig, hvilken af alla krafter stretade emot ehuru förgäfves. Denne hade smygande kommit från trädgården för att utanför fönstren lyssna till sorlet innanför, men då hade spejarne likt katten efter råttan, med tysta fjät rusat på honom.
Sedan han släpsats ett hvarf kring rummet under allmänt löjs och begabberi, tillfrågades han om han ville upplysa hvem som föröfvat ofoget utanför, annars så — —, hvartill han uppskrämd svarade »de var mi de». Motivet till den dåliga handlingen, förklarade han vara harm öfver att ej blifva bjuden med. Efter denna förklaring leddes han ut igen och nu blef han bjuder, men på — stryk, hvilket haglade öfver honom så, att han blef alldeles mörbultad. För att ytterligare märka honom litet, hade en fyndig pojke skaffat en tjärpyts, af hvars innehåll han nu fick ansigtet och delvis håret med smordt.
Vamlingbo, 9 Maj.
Ett par olyckshändelser å djur med dödlig utgång ha under veckan timat härstädes.
I går då en hemmansägare vid Lingsarfve hade en sin tjur att betäcka en ko, råkade denna falla omkull å rygg med den olyckliga påföljd att han ej vidare kunde uppstiga. Nämden i det bolag der djuret var försäkradt tillkallades och förordnade, att då de ansågo honom obotlig den skulle nedslagtas, hvilket ock samma dag skedde.
En landtbrukare från Sibbjens skulle i dag, då han var sysselsatt med arbete ute å åkern, tjudra en häst då denna skulle intaga sin middagsföda af det gröna. Ovan vid dylikt fängsel började hästen bråka och rycka, dervid han gick omkull och afbröt högra låret.
Då djuret ansågs obotligt måste det nedslagtas, Hästen var för omkring en månad inköpt från, en bonde här i socknen. Förre ägaren hade djuret försäkradt men den nye, hade uraktlåtit att till försäkringsnämden göra anmälan om att hästen ombytt ägare.
Återstår nu att se, om bolaget lemnar begärd skadeersättning.
Ovanligt tidigt. Ett fullt utslaget kornax har en byggmästare härstädesi dagarne observerat och tillvartagit i sin trädgård. Kornståndst är troligen uppspradt efter utsäde, som legat i jorden sedan sistlidne höst och noder den tidiga våren grott.
Billig afkomma. Ej mindre än tjugo lam har en bonde i Hamra fått af sina sju tackor. Alla äro friska och krya.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Maj 1894
N:r 72