Från landsbygden.

Södra Gotland, 25 Juli.
Ett obehagligt missöde inträffade sistlidne fredagsqväll vid Skogs i Hamra. En bonde derstädes som under sommaren uppfört en större ladugårdslänga hade i fredags samlat slägtingar och grannar att hjelpa sig med takets täckning med s. k. »agtång». Allt gick lyckligt och väl till qvällen då dets. k. »ryktet» skulle påläggas, då med ett brak, som hördes vida omkring i den tysta qvällen, hela bygnaden störtade samman och de till ett trettiotal uppgående karlarne å taket hufvadstupa föllo till marken. Tack vare det mjuka underlaget och den lyckliga omständigheten att ingen föll in i huset, skedde ivgen större olyckshändelse. Väldiga stötar fingo de nedfallande karlarne och stort besvär hade man att framdraga de i agen begrafna. En båtsman lär dock ha fått sådana stötar, att han måste intaga sängen.
Angående orsaken till raset, berättas att trävirket lär varit så öfver all beskrifning ruttet och dåligt samt hopfogningen varit så illa verkställd att banden skjutit ut.

Olyckshändelse. Af en istadig häst blef en bondson från Vamlingbo, som i torsdags var behjelplig vid hofbeslagning illa sparkad på flere ställen, deribland i ansigtet.

Föredrag om missionen i Kongo bölls igår qväll i Vamlingbo missionebus af missionär Skarp. Talaren uppdrog först en skildring af landet, dess natur och läge öfvergående till inbyggarnes, — dessa svarta naturbarns seder och lif. Hos negrarna är det endast qvinnorna, som arbeta för att föda sig sjelfva, barn och sin man upplyste talaren. Månggifte umidet så kan kallas — florerar derstädes väldeligen, En man tager eller rättare köper så månghustrur han kan få, öfver hvilkas lif han är herre. Någon säd odlas ej i Kongo uadantagandes någon gång något litet majs, utan odlas blott grönsaker, hvilket jämte frukterna af pisang- och andra träd utgöra inbyggarnes föda, Huru vid arbetet tillgår samt de reda skap dervid begagnas beskrefs äfven. Några förråd förstå de ej att samla utan skörda blott för dagen hela året och om då missväxt, hvilket ofta händer, aldrig så kort tid inträffar, rasar den hemskaste hungersnöd, dervid hoptals menniskor duka under. Toalettbestyr äro hos dem nästan okända; Klädedrägten består blott af ett par skynken kring midjan förfärdigade af vass eller dylikt. En sådan »kostym» ägdes och förevisades af tal. hvarje bit ver ungefär en half meter lång och en qvarts meter bred. Hyddorna voro lika enkla, som deras öfriga förnödenheter och utgjordes möblemanget blott af några lerkrukor. Hårresande var skildringen af deras sätt att behandla sjuka och vansinniga. Det utmärkt hållna föredraget afhördes af en från när och fjärran samlad folkmassa, så stor att huset ej förmådde rymma allesammans utan dörrar och fönster tormligen belägrades.

En högst komisk episod omtalas från en sydlig socken. En arbetare, gift och familjefar, aflägsnade sig en dag i förra veckan till ett uppgifvet ställe i något ärende. Som hustrun tyckte att mannen dröjde allt för länge, begat bon sig till det antydda stället, der hon dock ej påträffade sin äkta hälft. Ögonblickligen till följd af ett löst prat, insmög sig svartsjukans demon i hennes själ, och påspaningsstråt efter den, i hennes förmenande trolösa mannen, begaf sig nu hustrun. Omsidarlyckades vår »upptäcktsresande» att tå sigte på sin gubbe i sällskap med ett par grannar, man och hustru, sysselsatta med något slipstensarbete. Hvad var nu mera antagligt än att mannen hade något gemensamt med grannens hustru, tänkte vår gumma och bröt så ut i åtskilliga otidigheter och kränkande tillmälen emot grannhustrun. Naturligtvis blefvo dessa i sin ordniog uppbragta öfver den utslungade, mustiga beskyllningen, hvilket slutade dermed att arbetarehustrun erhöll en grundlig bastonad af »grannens far» hvarefter hon måste återvända till hemmet, kanske med mera snälltågsliknande fart än hvad hon kommit.

Ardre, 26 Juli.
En alldeles snöhvit harunge med hvita och rödgula öron samt trenne mindre rödgula fläckar på ry.gen fångades 24 dennes af en landtbrukare inom Ardre. Man skulle kunna antaga att nämda harunge är en kanin, med åtskilligt talsr deremot. Ingen inom Ardre eller närmaste trakt deromkring äger några kaniner, dessutom låta beskrifningarna på de olika slagen af åsniner oss veta, att de alltid hafva enfärgade öron, hvilket ej är fallet men denna, enär hans öron äro, som sagdt, rödgula och hvita. Harungen har under de få dagar han hållits i bur blifvit ovanligt tam samt är mycket qvick och lekfull.

Hangvar, 25 Juli.
Olyckshändelse. Fiskaren Petterssons vid Ihrevik 3-åriga son råkade för kort tid sedan, då han jämte flere andra pojkar var uteiskogen för att plocka smultron, falla omkull mot en sten, hvarvid han ganska svårt skadade ädlare delar. Han sköttes först i hemmet, hvarunder det onda dock tilltog i högst betänklig grad, så att han måst forslag till lasarettet, der han nu vårdas med hopp om vederfående.

Hall, 26 Juli.
Gafva. Förre skolläraren härstädes Ahlander, som en längre tid vistats i Amerika, har skärkt en vacker ljuskrona till församlingens kyrka.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Från landsbygden.

Södra Gotland, 7 Juli.
En djerf seglats utfördes nyligen af en arbetare från Hamra, som med hustru och barn i en liten öppen fiskebit färdats fram och åter emellan Gotland och Öland der han helsade på slägtingar. Resan gick lyckligt och väl för den djerfva mannen.

Strömming har det nu börjats vankas vid kusterna häruts på s. k. vraksättning. Ända tiil 50—60 valar på natten har erhållits af hvarje fiskare, och varan rönt flitig afsättning trakten. Apropå strömmingsfiske kan nämvag, att en del fiskare, som stormnatten i förra veckan hade sina garn ute till fångst, erhöllo ganska d yga förluster i det att en del redskap, — för somliga alltsammans — gingo förlorade.

De från Hafdhem saknade fiskarena, som blifvit bergade af ett fartyg och landsatts i Köbenhavn, sågom förut nämdt är, bemväntas i dagarne med Burgsviksjakten »Sex syskon» kapt. Österberg, som f. n. ligger der med slipstenslast.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Juli 1892
N:r 102

Vamlingbo och Hamra

ha, meddelar man oss, i dagarne satts i förbindelse med öns telefonnät. Ledningen som anknutits vid Grötlingbo, der central anordnats, upptager stationer hos kyrkoh N P Gadd i Öja, handl N. Haskel i Hamra samt kyrkoh. P. R. Kullin i Vamlingbo. För de nya stationernas lokaltrafik med Burgsvik är en särskild ledning till denna plats anlagd.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Juli 1892
N:r 102

Hemmansöfverflyttning.

K. m:t har bifallit, att följande hemmansdelar må öfverflyttas:
från Vamlingbo till Hamra socken 9/128 mtl af hemmanet Bonsarfve tillhörigt O. N. Olsson, 7/82 mtl af Rofinds tillhöriga O. N. Olsson, L. Pettersson, L. Claeson och L. Skogelin, lägenhet afsöndrad från 1/4 mtl Rofinds och tillhörig L. Siggelin, 8/160 mtl af hemmanet Mickels, tillhörigt H. Jakobsson, 3/50 mtl af Mickels, tillhörig J. Jakobsson, lägenhet afsöndrad från Qvarna hemman och tillhörig P. Jakobssop, lägenhet afsöndrad från 8/8 mantal Bottarfve, tillhörigt J. Jakobsson, lägenhet afsöndrad från 1/12 mtl Lingsarfve och tillhörig N; Nilsson, 1/32 mtl af Austre, tillhörigt L. P. Hallbom, 3/64 mtl af Sippmanna hemman tillhörigt L. Hanson med såväl alla inägor belägna i Hamra som äfven den inom Vamlingbo sockens område belägna skogsmarken, 1/48 mtl af Vestergårda tillhörigt H. L. Hansson;
från Fide till Hamra socken: lägenhet afsöndrad från Bredqvie. tillhörig L. Siggelin;
från Sundre till Vamlingbo socken: 1/96 mtl af Ottes hemman tillhörigt N. L. Olsson, 1/96 mtl af samma hemma: , tillhörigt samme man, 1/12 mtl af Vestergårda hemman och tillhörig A. Virsén, lägenhet afsöndrad från Vestergårda hemman och tillhörig K. Ekholm;
från Hamra till Öja socken: 3/128 mtl af Herrans Hemman, tillhörigt O. Larsson med inberäknande af inom Hamra socken liggande 1,312 hektar jord.
Öfverflyttningarna gälla från och med ingången af 1893.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Från landsbygden.

Sundre, 6 Juni.
En egendomlig sten har å östra sjöstranden påträffats af landtbr. A. Larsson i Vennes. Stenen, som väger omkring 150 kilogram, är liksom sammangjuten af flera olika kullriga gråstenar med en sorts materia liknande en lavartad massa, hvilken tyckes varit i flytande form, men som under tidernas lopp förstenats eller hårdnat.

Åter har en olyckshändelse timat, denna gång i Hamra socken, der en dräng E. Isberg vid Sallmunds, under det han skulle afskjuta ett skott med en bössa, råkade få en skärfva af knallhatten in i ena ögat, med den påföljd att troligtvis synförmågan för all tid förloras å detsamma. Den skadade transporterades genast till lasarettet för att der erhålla vård.
Om söndag 12 dennes konfirmeras årets nattvardsungdom i Vamlingbo kyrka, och påföljande söndag aflägges profpredikan af kyrkoherde Kullin i Ejsta, då kyrkoherde Gadd sköter predikotjensten i Sundre och Vamlingbo.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juni 1892
N:r 86

Dödsfall Jacobina Margaretha Albertina

Att vår älskade dotter Jacobina Margaretha Albertina, född den 21 April 1869, afled till följd af bröstlidande i Newyork den 21 April 1892, sörjd af anhörige och vänner, varder på detta sätt deltagande tillkännagifvet.
Hamra & Skogs d. 21 Maj 1892.
Anna och Nils Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Maj 1892
N:r 78

Till folkskollärare,

klockare och organist i Hamra valdes i går enhälligt ende sökanden, folkskolläraren i Ulrika församling af Östergötlands län Karl Niklas Ferdinand Sterqvist, bördig från Hafdhem och född 1859, med rättighet för honom att tillträda befattningen redan 1 instundande Juli, ehuru laga tillträdestiden är först 1 Jan. 1893.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Maj 1892
N:r 72

Vid ansökningstidens slut

till lediga folkskollärare-, klockare- och organistbefattningarna i Hamra hade blott en sökande anmält sig nämligen ordinarie folkskolläraren i Ulrika, Östergötland, Karl Niklas Ferdinand Stenqvist, född i Hafdhem.
Han har aflagt fullständig orgelnistexamen och kommer troligen af skolrådet att föreslås till platsens erhållande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 April 1892
N:r 63

Från landsbygden.

Klintekretsens värmöte hölls i Fröjel skolhus 4 Mars. Under mötet, som var talrikt besökt, hölls tvänne proflektioner af folk- och småskolelärarinnorna på platsen, af den förra i kristendom, af den senare i hufvudräkning, Sedan samtal öfver dessa lektioner hållits och protokollet från föregående kretsmötet föredragits, hölls af en af kretsens medlemmar ett föredrag, hvari fordringarna på en 4-klassig folkskola, skött af en lärare, afhandlades, Talaren påpekade, hurusom till följd af undervisningsämnenas mångfald mången lärare, för att medhinna de förelagda kurserna, genom ett oupphörligt, nervöst jägtande från ämne till ämne, genom sönderklyfvande af lärotimmarna i hälfter och fjerdedelar etc. öfveranstränger sig sjelf och undergräfver sin helsa samt uttröttar barnen och framkallar leda hos desamma; att andra deremot bringas till missmod, förlora sjelfförtroende och i hopplöshet om sitt arbetes framgång försjuoka i likgiltighet. En del lärare åter, sade föredragaren, taga, såsom Jakob Ärlig, saken kallt, arbeta efter förmåga med jämnmod och låta dervid bero, huru mycket de kunna hinna. Teckning torde hafva mindre praktisk betydelse för folkskolans barn i allmänhet såsom öfning i att afteckna blad o. d., ja, t. o. m. landskapsstycken; under form af linearteckning borde detta ämne kunna öfvergå i den geometriska undervisningen. Hand och öga får barnet äfven öfva vid skrifning. Hvad som erfordras för olägenheternas undanrödjande är antingen flera lärarekrafter eller en 3-klassig småskola eller ock, hvad som egentligen lättast torde låta realisera sig, en regelbunden fortsättningsskola, dit en del af kurserna i folkskolans ämnen kunde framskjutas.
Folkskollärarne Andersson, Pettersson och Rosvall hade af kretazen anmodets att i samråd med inspektören, kyrkoherden Uddin, upprätta förslag till en normal-läseordning för landsbygdens 4-klassiga folkskolor, hvilket förslag vid detta möte framlades. Efter någon diskussion beslöt kretsen uttala, att den ansåg förslaget böra utgöra ett normalförslag till läseordning för berörda skolor.
Nästa möte hålles i Tofta skolhus, hvarvid lektioner hållas af lärarepersonalen på stället: i folkskolan i decimalbråk, i småskolan i åskådningsöfning.

Slite, 5 Mars.
I dag på morgonen inkom hit ångf. Nautilus, kapten Förster, på resa från hemorten Lybeck till Reval med styckegods och tomfat (sepritfat). Mellan Dagö och Hangö är fullt med drifig, så att åtskilliga ångare, deribland den härifrån på onsdag utgångne ångaren Eos, sitta fast.
Kapten Firster inväntar tre order från Re-val, huruvida han skall vänta här till dess Reval blir tillgängligt eller om han skall afgå till Libau för att der lossa lasten, som till ej ringa del består af frukt. Fartygets kolförråd fylles här.

Körbar har isen mellan Enholmen och Slite varit de senaste dagarne, hållande 7—8 tum; dock är »djuploppet» öppet.

Missionsfest hölls sistlidne torsdag i Boge skolhus, hvarvid föredrag hölls af pastor Gradelius öfver texten om »arbetarne i vingården», I tillämpningen nämde talaren, att hvar och en af oss vore kallade till arbetare i Herrens vingård med särskild syftning å missionsverksamheten. Efter det utmärkta, af en ganska talrik åhörarekrets med uppmärksamhet åbörda föredraget följde auktion å af några missionsvänner inom socknen för missionen förfärdigade arbeten, hvilka, tack vare de många spekulanterna, inbringande en eumma af 106 kr.

Hablingbo, 5 Mars.
Såsom sockenombud vid sammanträde inför domhafvanden å Skogs 14 dennes för beslut om väghållningsdistriktens storlek hafva utsetts för denna socken landtbrukarne N. Nilson, Stjups, och O. Larsson, Bosarfve.

Till valman för landstingsmans väljande har utsetts landtbrukar Juh. Olofsson, Burge, med Oskar Olofsson dersammastädes som ersättare.

Andligt föredrag i härvarande folkskolesal hölls i går afton af predikant G. Nilsson. Efter sång och bön upplästes de första verserna af Esaias 53 k. hvilka gaf talaren anledning att tala om Kristi djupa lidande och förnedring och hans ställföreträdareskap. som profeten förutsagt i både klagande och frågande form. Föredraget väckte bland den talrikt församlade menigheten allmän oppmärksamhet icke blott för det vårdade i talesättet ntan äfven för det undervisande, den reda och ordning med hvilket denna betraktelse framstäldes.

En bondhustru, som nu i tolf års tid legat till sävgs och blott sommartiden, då öfriga husfolket varit ute på arbete stigit upp någon dag, har fått den fixa idén, att hon blifvit slagtad allt sedan en åderlåtning. Den som verkställt den är slagtaren och får hon se honom ropar hon: nå kommer han igen och vill slagtä mi. Någon rubbning i bjärnan har väl föranledt denna hennes fixa idé.

Silte, 5 Mars.
Olyckshändelse, Göran Kristoffersson, Mickels i Silte, i går ensam sysselsatt med rifning af ett gammalt hus råkade genom nerfallande sten och murbruk skada sig så illa, attåföga hopp lär finnas förjhans vederfående, Tränne förbigående personer, med tillhbjelp af en föregående, som skulle biträda honom, kommo den olycklige; till bjelp då de hörde hans svaga klagan och fingo draga honom ur raset och hemforsla honom. Hufvudet är illa tilltygadt och ena örat afslaget. Om ena benet är blott krossadt eller afbrutet är ej, när detta skrifves, ännu konstateradt, Drängen hade dagen förut å samma ställe utsatts för fara som dock ej hade några vidare följder.

Öja, 5 Mars.
Ett beklagansvärdt dödsfall inträffade häromdagen härstädes, då hustrun till en statkarl afled efter verkstäld barnförlossning, efterlemnande make och sex minderåriga barn (det äldsta af omkr. 9 års ålder) i mycket torftiga omständigheter. Vid dylika tillfällen gäller som oftast denna regel att »snar hjelp är dubbel hjelp»; så äfven här. Ty hade icke den oegentligheten inträffat, att skjutsen, som skulle hämta barnmorskan, måste gå till Fide och der på flera ställen uppsöka denne, hvarigenom en dyrbar tid förspilldes, hade kanske statkarlshustruns lif varit räddadt. Nog af, nu afled hon en stund efter barnmorskans ankomst af — som det påstås — förblödning.

Bra betaldt för jagtmark fingo Hamraborna, som i dessa dagar utarrenderat densamma till en »jägareförening» ifrån trakten för ett pris af — som det säges — 40 kr. för år. Tillläggas bör att hemmantalet inom denna socken utgör blott omkring 6 mantal.

God tur med sin fåratvel, kan man med skäl säga att en landtman från Fide har. Se här ett exempel. Förlidet år erhöll han af 10 tackor ej mindre än tjuguen ungar, hvilka samtliga i höstas betingade ett pris af nära 9 kr. stycket. En enda tacka framfödde på 6 år ej mindre än 16 afkomlingar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Mars 1892
N:r 37