Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Hamra socken ligger på östra sidan av Gotland.
Gårdsnamn: Annexen, Bertelsmässe, Botrajvs, Herrans, Linhatte (Liknate), Långmyre, Norrgårde, Ojmunds, Rums, Sallmunds, Sindarve Lilla, Sindarve Stora, Skogs, Storms, Suders, Sutarve Lilla, Sutarve Stora, Tjängdarve.
Hamra, 24 Dec.
Till ledamöter i Hamra kommunalnämd i de afgåendes ställe valdes 21 dennes hemmansägarne A. Andersson, Norrgårda, och L. Mårtensson, Storms. Den förre vardt ordförande i nämden. Till skolrådsledamöter i de afgåendes ställe valdes skol. P. S. Hartman och hemmansägaren O. Olsson Sallmunds.
Till kyrkovärdar omvaldes H. Perrsson Bertilsmessa och nyvaldes N. Jacobsson Skogs.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 December 1890
N:r 202
som på annat ställe i dagens nummer mäles ha härjat öfver en stor del af vårt land, har ej heller lemnat våra trakter oberörda. Redan under tisdagen och onsdagen svepte vinden frisk, men hade dock icke efter våra härdade begrepp någon synnerlig styrka.
I går regnade det och blåste under bela förmiddagen och barometern sjönk. Men det var först längre fram mot aftonen, som stormen kom med hela sin väldiga kraft.
Det var mellan kl. 5 och 6 i går qväll. Himlen var molatäckt och den ena regnbyn aflöste den andra. Så förnams plötsligt ett från cyklonen 28 Aug. välbekant ljud: det började hvissla och pipa i knutarne.
Biksten tilltog allt mer. Löf och grenar sopades ntefter gatorna, en och annan tegelpanna fick brådt ner från taken. Nere vid hamnen lågo fartygen gungande och slitande i förtöjningarne. Sjön gick brytande hög.
Så fortsatte stormen att rasa i flere timmar, ja hela natten snart sagdt. Först fram emot morgonen bedarrade den något.
Tjelvar, som skulle ha afgått till Stockholm i går afton, fick, då blåsten var som värst, afbryta lastningsarbetet för att med all kraft förstärka sina förtöjningar. Samma arbete hade naturligtvis ockeå de öfriga i hamnen liggande fartygen. Mudderverket slet sina förtöjoingar och dref på grund på några i vägen liggande kettingar.
Som vanligt voro telegrafen och telefonen illa ute för stormen. Å den förs bar i två dagars tid varit afbrott till fastlandet utom till Kalmar, dit man kunde komma till i går afton kl. 6, då äfven ledningen dit gick sönder, och när detta vid middagstiden skrifves pågår lagningen som bäst. På Gotland blef strax före kl. 6 i går afton afbrott i alia telegrafledningar. De till Rone och Klintebamn ha dock huvnit återställas. — Oredan i telefonnätet är nu häfd, så när som på till Fårösund.
Tjelvar afgick först kl. 10 i morgse till Stockholm. »Gotland» hitkom från Norrköping tidigt på morgonen efter att ha passerat Arkö kl. 1/2 10 e.m., men höll sjön till 5 tiden i morgse, då den gick i hamn. »Klintehamn», som kom från Stockholm hade ej heller låtit afskräcka sig utan inkom hit vid 1/2 6-tiden. Att de båda ångarnes resa varit minst sagdt besvärlig säger sig sjelft.
— Sorgligt, men naturligt nog ha olyckor till sjös inträffat kring våra kuster.
Så meddelas oss att ett fartyg i natt strandat utanför kusten mellan Burs och Rone. Äfven syntes i morgse från en af holmarne utanför nämda kust några man, hvilka satt upp en nödflagg! Man antager att de tillhöra besättningen på någon förlist fiskebåt.
— Från Närs nskiage nar en båt drifvit i land i Hamra.
— Vid Herta fiskläge saknar man ännu fyra fiskebåtar, hvar och en bemannad med 3 man. Stor jämmer och förtviflan råder bland fiskarbefolkningen.
— Vid Burgsvik har en slup, förd af skepparen Toftén (Teodor?) drifvit iland.
— Från öfriga landthamnar ha hittills inga olyckor försports.
— Från Gothem meddelas. att under stormen i tisdags en behaglig händelse inträffat.
Trots varningar för det svåra vädret gingo sagde dag arbetarne Anders Stenström och Jakob Niklas Jakobsson Stille, den senare född 1819 ut i en: båt för att fiska. Blåsten tilltog allt mer, och en väldig våg rullade in och fylde båten.
Stenström, som satt vid årorna, uppmanade Stille att söka länsa densamma. Den gamle tog fatt i ett par öskar och skulle just börja arbetet, då han plötsligt släpper dem, knäpper ihop händerna och utropar: Å, nu tror jag det är slut med mig!, hvarpå han föll tillbaka i båten — död.
Stenström fortsatte att ro mot väder och vind, men mäktade ej styra båten, utan denna åref i land vid St. Olofsholm. Hela natten måste Stenström qvarstanna der genomvåt och med händerna söndersargade af den ansträngande rodden. Först i onsdags middag lyckades han taga sig fram till bebodda trakter.
— Idag är vädret här klart och soligt, men duktigt kallt. Vinden blåser fortfaraude frisk.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1890
N:r 153
Norra Gotland, 16 Sept.
Tjufvar tyckes börja sina tilltag, ty hos sågare Vahlqvist vid Ibre i Hangvar tillgreps häromnatten diverse matvaror. Troligt är, att tjufven ej är långväga ifrån då han så väl hade reda på gömmorna.
Kanalgräfningen uti Elinghems-myr pågår med fall fart, ty det skall vara färdigt i böst.
Rågetter hafva i sommar blifvit hitförda, och förvaras för närvarande vid Lunds i Tingstäde, men komma efter parningstidens slut att utsläppas på myren.
Hvetesådden tyckes i det rärmaste vara afslutad.
Apropå. Den i tidningen så mycket omtalade folkskolebygnaden på Kappelshamn är nu färdig.
Vamlingbo, 16 Sept.
Uti målet emellan Hamra sockenmän å ena och Vamlingbo sockens södra snöploglag å andra sidan, rörande vinterväghållningsskyldighet å en del at kommunikationsvägen mellan berörda socknar (der södra ploglagets ägor gränsa intill på båda sidor), har nu dom fallit hos k. m:t., som icke funnit skäl att ändra kammarkollegii utslag i saken, som förpliktade de senare på ansökan af de, förre att vintertiden öppenhålla nämda vägsträcka.
En »fiffig» gubbe, nära sjuttioårig och sandstensarbetare från Hoburgstrakten, spelade häromsistens en ung bonddräng ett knepigt spratt. Den gamle, som dagligen sysslade i sin »kula» med brytning och huggning af slipsten, logerade en natt derstädes uti en 8.
k. materialbod, alldenstund vägen till hemmet, efter dagens tunga arbete, var lång. Uader nattens tysta timmar stördes plötsligt gubben af. någon, som ville likasom famna honom, äfvensom dunkande slag och buller lika det som förorsakas af arbetet uti det bredvid liggande stenbrottet. Förundrad häröfver siger den så obehagligt störde upp, undersöker »terrängen», man finner ingenting misstänkt, hvarför han lade sig åter. Åter samma egendomliga »uppenbarelse». Nu skyndar vår hjelte hem omtalar sin erfarenhet från natten för några, deribland en ung bonddräng, hvilka naturligt »logo i mjugg» åt den gamles griller, då han derjämte tillade, att han utlofvade en viss summa till den som från solens nedgång till dess uppgång inom loppet af veckan (detta var på början af veckan) tordes logera i boden. Den »modige» drängen var ej sen att upptaga inbjudningen, alldenstund det tycktes lätt att förtjena penningar, bvarför ban genom vad gerna förband sig att att betala beloppet till arbetaren ifall han ej fallgjorde öfverenskammelsen. Alltnog veckan gick men den som inte kom för att logera i materialboden, det var drängen, som troligea kommit att fundera på saken och såmedelst blifvit »skrämd» af gubbens »fantasifoster», hvarför han, sin fästmdå till stor glädje, hellre betalade vadsumman.
Torskfisket har en liten tid varit gynnande i trakten, i det att 10-tals tjog och deröfver af hvarje man fångats för dag, en del riktig »palltorsk» vägande nära fyra kilo stycket.
Priset har det oaktadt varit lågt, 33 till 50 öre tjoget enligt uppgift.
God tur hade en jägare häromdagen då han på omkring 4 timmar sköt ej mindre än fem arar. Rapphönsen tyckes äfven i år vara talrikt representerade i trakten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 September 1890
N:r 144
Under 1888 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 å landsbygden.
Af dessa senare voro 3 fördelade i ro: tar. Inom lävet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med ntrymme för 831 personer, deraf ett i Visby för 120 personer, en fattiggård för 30 personer samt 23 mindre fattigstugor för 159 personer, deraf 3 i Visby för 60.
Hela antalet personer, som under 1888 åtnjöto kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,437, af hvilka 1,172 tillhörde landsbygden och 265 Visby. Antalet understödstagare inom länets landsbygd hade härigenom sedan näst föregående år minskats med 8 personer eller 0.7 procent. Med hänsyn till proportionen mellan aotalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för lävets landsbygd utgjorde 2,61 procent och sålunda med 1,84 procent understeg medeltalet för landsbygden i hela riket, hvilket var 4,45 procent. Högst i fråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Värmlands län med 6,24 procent af folkmängden och lägst Jämtlands län med 2,23. Gotlands län intager härvid det andra rummet bland rikets samtliga län i fråga om låg fattigvårdsproceat, och är dervid att märka att understödstagarne i förhållande till folkmängden utgjorde endast 1 procent eller ännu mindre inom Träkumla, Öja, Hamra, Hablingbo, Gerum och Lau fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare såväl barn som äldre uppgick inom länet till 385 män och 762 qvinnor, deraf & landsbygden 296 män och 634 qvinnor samt i Visby 89 män och 128 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 290, deraf 242 & landsbygden och 48 i Visby. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 18 moderlösa oäkta 31 och andra barn 110. Hela antalet barn, såväl direkt som indirekt understödda, uppgick sammanlagdt till 449.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 320 deraf 52 qvinnor med 85 tillhörande barn.
gifta: 256 deraf 83 med 116 tillhörande barn samt
enklingar, enkor och franskilda: 412 deraf 44 med 89 tillhörande barn.
I afseende på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 385 män och 762 qvinnor. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förra räknade 83 mankön mot 76 qvinkon, hvaremot af de senare 302 voro män och ej mindre än 686 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf utt i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 169 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man, att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,2 procent, af äldre personer voro 22 procent ogifta med 6,8 procent tillhörande barn, 18,3 procent gifta med 7,8 procent tillhörande barn, 28,9 procent enklingar, enkor och frånskilda med 6 procent tillhörande barn. Således inalles 79,4 procent direkta och 20,6 procent indirekta understödstagare.
Understödets varaktighet och storlek.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 212 män och 295 qvionor med 51 tillhörande barp, deraf å landsbygden 133 män, 213 qvinnor med 51 barn samt i Visby 79 män, 82 qvinnor. Delvis understödda voro 132 män, 358 qvinnor med 182 tillhörande barn, deraf å landsbygden 122 män, 312 qvinnor med 134 barn samt i Visby 10 män, 46 qvinvor med 48 barn. Personer med tillfälligt understöd voro: 41 män, 109 qvinnor med 57 barn, samtliga å landsbygden.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 119 mankön, 152 qvinnor med 9 barn, deraf & landsbygden 95 män 134 qvinnor med 9 barn samt i Visby 24 män, 18 qv. I sjukvårdsanstal: ter vårdades 11 män, 28 qv. och 2 barn, deraf å landsbygden 11 män, 7 qvinnor och 2 barn samt i Visby 3 män, 8 qvinnor. I egna hem understödda voro 118 män, 317 qvinnor med 145 barn, deraf å landsbygden 114 män, 287 qvinnor och 117 barn samt i Visby 4 män, 30 qvinnor och 28 barn. På annat sätt understödda voro 15 män, 38 qvinnor och 31 barn, samtliga å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 62 män, 84 qvinnor med 146 barn, deraf å landsbygden 42 män, 63 qvionor med 134 barn samt i Visby 20 män, 21 qvinnor med 12 barn.
Under året afledo 31 män, 49 qvinnor och 3 barn, deraf å landsbygden 27 män, 37 qvionor och 3 barn samt i Visby 4 män, 12 qvinror. På annat sätt afgångna voro 28 män, 46 qvinnor och 22 barn, deraf å landsbygden 17 män, 35 qvinnor med 18 barn samt i Visby 11 män, 11 qvinnor med 4 barn. Till nästa år qvarvarande voro 326 män, 667 qvinnor med 265 barn, deraf å lanäsbygden 252 män, 562 qvinnor med 221 barn samt i Visby 74 män, 105 qvinvor med 44 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet &r 1888 utgjorde 65,576 kr., deraf för landsbygden 41,123 kr. (1,829 kr. för bus och inventarier, 37,197 kr. för understödstagarres vård och underbåll samt 2,097 kr. för öfriga utgifter) samt för Visby 24,453 kr. (1,857 kr. för hus och inventarier, 17,449 kr. för vård och underhåll samt 5,147 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje uuderstödstagare utgjorde & Gotlands landsbygd 35 kr. 09 öre, deraf underhållskostnad 31 kr. 74 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 201 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 101 kr.
Fördelade på länets olika härader och staden Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnaden sålunda:
Under- Fattig-
stöds- vårdes-
tagare. kostnaden.
Gotlands norra härad 546 20,598
Gotlands södra härad 526 20,525
Visby stad 265 24,458
Uti hela riket åtojöto 242,039 personer kommunalt understöd och tillhörde af dessa 172,338 landsbygden samt 69,651 städerna och köpingarne. Sammavlagda beloppet af utgifterna för kommunernas fattigvård uppgick till 9,337,415 kronor, deraf för landsbygden 5,917,416 kr. och för städerna 3,419,999 kr. Förstnämda belopp öfverstiger motsvarande slutsumma för år 1887 med 377,216 kr., beroende derp&, att landskommunernas fattigvårdskostnader ökades med 391,091 kr., under det att minskning inträffade för stadskommunerna med 13,803 kronor.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128
för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:
1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Augusti 1890
N:r 124
Ronehamn, 28 Juli.
Ett apropå var säkerligen meddelandet från norr om lösdrifvande hundar under förbjuden jagttid. Ty äfven här i trakten får man nästan dagligen höra »dref» och i söndags påträffades det ej mindre än 6 st. hundar i sällskap. En var mörk, de andra voro röda till färgen. Ea unghare fick också sätta lifvet till. Undras just om det ej är skäl låta unghararne få basta tills tiden kommer.
Månne tjufgods? Ena henmansägare varsnade i våras i sin hage ett litet upplag af plank och bräder. Men som det fans en lokomobil i närheten och som upplaget mycket snart försvann, Jade han ej just så särdeles stor vigt dervid. Emellertid varsnades helt nyligen i en s. k. »bryttun» bland riset några plankändar framsticka och undersökning vidtogs. Här fann man nu det ofvannämda uppslaget och än mera, Bud sändes till sågverksägarep, som igenkände desamma såsom varande hans och hemförde sin egendom. På stället lemnades en bräda med påskrift »att stjäla går väl an, men gömma det är värre», hvilket nog här besannades. Men hvem är tjufven? Man tänker visserligen hit och dit och troligen blir det klart en gång, men det måtte dock varit en som haft starka skuldror enär afståndet ifrån eågen var väl 1/8 mil.
Väderleksförhållandena hafva i år varit bra säregna. Den ena stunden värme, den andra kyla, den ena regn, den andra hagel och likväl öfverhofyud taget stark torka så att redan på många ställen är vattevbrist åtminstone till kreaturen i hagarne. I tradaga föll här i halfva socknen ett starkt skyfall, eller så att regn och hagel rent af störtade ner, så att dikena blefvo i hast öfverfulla, Och under allt detta föll icke en droppe i det en qvarts mil härifrån belägna Hemse den gången.
En omväxling i dagliga enformigheten nu under pågående rågskörd beredde oss artilleriafdelningen, som med sin tross af 40 hästar, 7 vagnar och 2 kanoner anlände hit, dag kl 2. Det hela såg rätt krigiskt och många, som ej hålla tidningen, kommo med andan i halsen frågande hvad som stod på.
Från Eke berättas att då man från utställningen vid Hemse gillet ledde hem de två prisbelönta tjurarne, bade dessa kommit i strid med hvarandra, med den påföljd att båda förarne måste rymma fältet. Den ena blef dessutom ganska illa tilltygad af den ena tjuren och lär ej ännu vara frisk samt hade blifvit än mera illa åtgången, om ej de båda behornade bestarne råkat i delo med hvarandra, Tillstädeskommande folk blefvö, sedan tjurarne blifvit fasttagna, herrar öfver krigsplatsen.
Fisket har under denna sommar varit så jämt gifvande som ej då många år. Strömmingen är fet, stor och rar och priset det normala eller 25 öre valen.
Sundre, 28 Juli.
Se efter barnen. En liten sexårig flicka från Hamra erhöll en dag lof af sina föräldrar att besöka några i närheten boende jämnåringar, dervid de under lekens yra togo sig det orådet före att klättra upp på logloftet. Plötsligt störtade den lilla tösen ned från sin höga plats på logen öfver en derstädes stående vagn, dervid hufvudet blef högst illa tilltygadt af.
ena vagnsslåen. Vid de öfriga barnens skrik tillskyndade folk, som bar in den lilla, hvilken af det olycksdigra fallet förlorat medvetandet, hvarefter hon sedermera forslades till sina föräldrar, som naturligtvis blefvo högst bedröfvade öfver olyckan, Fl’ckan lär emellertid pu befinna sig på bättrivgsvägen.
Rask fjortonårig djurvän. En hök slog häromdagen ned på en stackars fågel och borrade sina klor djupt in i den senares rygg. En pojke som händelsevis var vittne till detta morddrama rördes af medlidande med den värnlösa stackaren, som skrek erbarmligt. Han sprang in efter fars laddade bössa, lyckades att derefter komma den på marken och sitt offer sittande roffågien inom håll och pang der låg vår herr hök, till den lycklige skyttens stora förvåning och glädje, liflös. Varsamt löstes nu klorna ur den svaga fåglens rygg, som så emåningom qvicknade till, och med ett gladt qvitter såsom tack åt sin räddare flög han sedermera derifrån.
När damerna föra krig. Följande i trakten enastående komiska scen utspelades för några dagar seden i en grannsocken: För att verkställa höräfsning hade en landtman bjudit åtskilliga qvinliga anförvandter och slägtingar till sig. Under arbetets fortgång, då de flestas tungor voro i en ganska liflig rörelse, råkade tvänne af de närvarande, nära slägtingar, i en häftig ordstrid med hvarandra ; ingen ville blifva besegrad. Den ena, en nära sjuttiårig gumma, som väl tyckte att hon borde vara den »starkare», hade dock funnit sin öfverman på detta område, hvarför hon i förtrytelsen häröfver blef så uppbragt att hop, under det en mängd ohyggliga eder flödade öfver hennes läppar, tilldelade sin vederpart ett våldsamt slag för bröstet med sin räfsa, hvarefter hon skyndsamligen aflägsnade sig åt sitt hem; i vreden förglömmande både sin middag som på stunden vankades, och sina på morgonen hopsamlade »kakbullar». Hemkommen satte hon ögonblickligen eld och lågor i den hemma varande dottren som genast skyndade till landtmannens gård efter de förglömda effekterna, dervid äfven hon med ett egendomligt tillbygge (ett bleckspann) måttade ett väldigt slag åt sjelfva kokaremor i huset, som dock lyckligtvis icke träffade.
Af nyfikenhet att se en negergosse, som missionär Nilson förde med sig, var i dag Vamlingbo missionshus totalt fullproppadt af folk.
Hemse, 29 Juli.
På tal om resande kan meddelas, att till och med det ju i många afseenden obetydliga Hemse fått glädja sig åt framstående mäns besök. Ledamoten at riksdagens förste kammare, godsägaren Hugo Tamm och hans fru hafva nämligen i dag besökt Hemse, dervid folkhögskolans föreståndare fick visa folkhögskolans och landtmannaskolans lokal, uudervisningsmateriel m. m., derv:d herskapat Tamm med synnerligt intresse gjorde sig underrättade om allt som rörde landtbruksundervisningen och dess ordnande härstädes. Återresan ägde rum med eftermiddagens bantåg.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Juli 1890
N:r 116
sammanträde i går i Öja prisbelönade följande djur:
Tjurar:
Buffel, Veström, Burge i Öja, 1:a 15 kr.
Kasper Lindström, Prestgården, 2:a 10 kr.
Kor:
Stjerna, Viktor Hansén, Burgsvik, 2:a 10 kr.
Augusta, Viktor Hansén, Burgsvik, 3:a 5 kr.
Hilma, Viktor Hansén, Burgsvik, 3:a 5 kr.
Madamen, N. Johansson, Botarfvej, 3:a 5 kr.
Risa, O. Pettersson; Nora i Vamlingbo, 3:a 5 kr.
Nella, Veström, Burge i Öja, 3:a 5 kr.
Berta, Veström, Burge i Öja, 3:a 5 kr.
Sola, A. Boberg, Ronarfve i. Öja, 3:a 5 kr.
Qvigor:
Emma, A. Boberg, Ronarfve i Öja 2:a 10 kr.
Hjerta, Zachrisson, Vestansi Vaml:bo, 3:a 5 kr.
Utstälda voro 2 tjurar, 11 kor och 2 qvigor.
Vid gillessammanträdet . upplystes, , att jorden. fortfarande brukades. i: treskifte; en och annan hade börjat med växelbruk i 7 skiften. I Hamra, Vamlingbo och Sundre. märkes stark öfvergång från två till treskifte.
Betodling var försökt med lycklig början.
Gödsling af ängar hade afåtkilliga användts med framgång, Röjning af ängarne af. endast några få. Gödselns.vård och rätta tillvaratagande vore ej allmänvare iakttagna.
Burgsviks mejeri fortgår, men mjölktillgången och smörprisen äro ej fullt tillfredsställande.
Hästpremiering efter Skaraborgssystemet ansågs önskvärd.
Kreatursförsäkring inom trängre områden, bygd på inbördes förtroende, hade börjat inom, Öja och Hamra.
Man använde på södra Gotland hästarne till jordbruksarbete mera än i mellersta delen af ön.
I fråga om en ny strängare skogslag förenade sig gillet med af de föregående gillen uttalade önskningar och åsigter.
Med afseende på försvarsfrågam antogs den från föregående gillen bekanta resoIutionen.
Till ordförande återvaldes hr V. Hansén i Burgsvik, till ledamot i nötpremieringsnämden hr Jespersson. I fårpremieringsnämden invaldes hr O. Vestberg, Sibbenarfve i Öja, samt till ersättare för båda hr Jakob Rösendabl, Kattluuds. Nästa år hålles premieringsmötet i Grötlingbo.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Juli 1890
N:r 106
Vamlingbo, 29 April.
Strandning. Under sydvestlig svag bris och en intensiv tjocka strandade i går morgse vid tretiden i Råå hemmahörande barkskeppet »Vanadis», kapten Sundin, å Heligholm, på östra kusten af Vamlingbo. Fartyget var stadt på resa från Malmö till Hudiksvall med barlast af 600 fat cement. Bud afgick ofördröjligen till Neptunbolagets agent, och ångaren »Hermes», kapt. Höjer, som för tillfället befann sig i Visby, afgick omedelbart till strandningsstället, dit den ankom vid pass kl. 3 e.m.
Under tiden hade kustborna infunnit sig å det strandade fartyget, hvarest nigra af dem voro skeppets besättning bebjelplige med att utföra ett s. k. varpankare, samt att lämpa en del af barlasten åt styrbord, så att havaristen erhöll slagsida, Några försök gjordes nu att på detta sätt hifva fartyget flo.t, hvilka dock alla aflöpte utan något resultat, alldenustund skeppet stod högt upp på grundet, blott ett par kabellängder från land. Sedan emellertid bergningsångaren anländt och öfverenskommelse om ersättningen för biträdet åt haveristen träffats, förde »Hermes» sin kabel ombord å »Vanadis», som efter några »ryck» af den starka bergningsångaren gick af grundet, som befans vara tämligen slät sandbotten, hvarefter haveristen bogserades ut på 0 bn vatten och förankrades. Den väldiga kabeln manades nu för öfver och fastgjordes för att tjena som bogseringslina, då skeppet skulle bogseras till Slite. Såsom anmärkningsvärdt kan antecknas att då rorgängaren å skeppet i mörkret och tjockan fick se land förut, trodde han att det var en ovädersby som var i annalkande, så pass hägrade det i dimman för hang ögon, och han underrättade derom den öfriga besättningen. Omedelbart derpå törnade skeppet och stod fast.
Åter stöld i Hamra. Från samma hemmansägare i Hamra, som förut blifvit bestu len på en del garn, bortstals i förra veckan ur en gården befintlig verktygsbod åtskillig verktyg. Spaningar pågå efter tjufvarne, hvarom man med säkerbet vet att de åtminstone äro två.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 April 1890
N:r 65
inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62
Södra Gotland, 7 April.
Stöld. Hamratjufvarne, åtskilliga gånger förut omtalade i denna tidning, ha nu åter visat prof på sin långfiograde förmåga, i det att de från en landtbrukare å Lilla Sindarfve nyligen tillegnade sig ett parti lingarn, som i närheten af bostaden var uthängdt tilljtorkning. Någon bestämd visshet om hvem, eller hvilka, som föröfvat stölderna, har man ännu icke lyckats erhålla, dock tyckes detsom tjufvarne (ty efter alla omständigheter att döma äro de åtminstone tvänne) äro väl lokaliserade i trakten.
Vårsådden af hafre har å enstaka platser under sistförflutna veckan härstädes tagit sin början. Håller väderleken sig fortfarande gynsam, tager jag för gitvet att sådden blir allmän i depna vecka pålde högländta åkerjordarne.
Skenande hästar. Då en landtman från en af öng sydligasfe socknar sistl. påskafton var på resa norrut, skyggade hästarne plötsligt och råkade i sken, dervid skjutsbonden, som blott hade s. k. slåvagp med ett bräde på, störtade hufvudstupa af skjutsen i landsvägen, dervid han erhöll djupa sår i hufvudet och fick en lindrig kontusion å ena foten. Sedan de skrämda djuren fortsatt vägen fram omkring 50 meters längd, lyckades det dock den sårade körsvennen, som alltjämt släpade efter hållande i tömmarne, att hejda fr samt med tillhjelp af tillskyndande personer få rätt på gina tillhörigheter och inkomma på en der bredvid belägen bondgård, der han erhöll en tillfällig omvårdnad för sina sår, hvarur blodet ymnigt flödade. Efter en stund fortsattes åter resan till läkaren som pålade förband på de skadade ställena.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53