Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Femte sammanträdet.
Forts, från föreg. n:r.
Hundbiten. Såsom förut omtalats har J. Paulin i Linde instämt skomakaren Carl Jacobsson i Hemse, enär dennes hund skulle ha bitit en Panlins minderåriga dotter.
Tyenne vittnen hördes, som visserligen ej sett när hunden bitit flickan, men intygade att händelsen dock tilldragit sig under sådana omständigheter, att ingen annan hund kuonat skada barnet, emedan Jacobssons hund varit den enda, som funnits i närheten. Utslug nästa sammanträde.

Mot Olof Håkansson vid Norrgårda i Hamra, tilltalad för hemfridsbrott hos handl. W. Haséa å Burgsvik, hördes ett vittne, som dock ej var synnerligen graverande för den tilltalade. Utslag nästa sammanträde.

Djurplågerimålet, somanhänggigjorts mot C. H. Blomqvist i Näs, förekom ånyo. Svar. hade denna gång iaktagit inställelse, men ville ej ingå i svaromål, innan angifvaren, N. Haskel i Hamra, som är utländsk undersåte, stält borgen för kostnad och skada i målet. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

För djurplågeri är äfven N. Hansson, Petes i Linde, åtalad. I målet hördes åtskilliga för svar. graverando vittnen. Åkl. öfvorlämnade målet. Utslag nästa sammanträde.

För olaga handel. Såsom vi förut meddelat, har åkl. instämt hand!, Aug. Bergström i Visby för det denne inom Hemse kommun å stortorgdagen i Okt. f. å. idkat olaga handel. Svar. medgaf, att han haft handel i Hemse denna dag, men upplyste att ban hade handelsrättigheter inom socknen; yrkade fördenskull, att åkl. måtte åläggas ersätta honom med 500 kr. för den skada, hans affär igenom åtalet lidit.
Åkl. genmälte, att han den ifrågav. dagen inne i Bergströms lokal tillsport denne, om hans rättigheter, som han sagt sig innehafva; han hade dock ej kunnat framvisa intyg från från kon:s befallningshafvande. På åkl. begäran art få se tillståndsbevisat, hade B. svarat med att bedja åkl. »dra åt h—e». För vidare utredning uppsköts målet till nästa sammanträde.

Han gifte sig med dottern, ej med svärmodren, och vill ej ha denna med på släpet. K. P. Winberg vid Tomta i Rone, vill på ett år skiljas till säng och säte från sin hostru Anna Hallgren, emedan hon ej ville flytta från sina föräldrar, föratt bo tillsammans med sin man, Mavnen har flyttat från svärföräldrarne emedan han ej kan komma öfverens med svärmodren. Makarne (särskildt hustran) äro varnade af såväl kyrkoråd som pastor, men utan resultat. Hustran framhärdar i beslutet att stanna där hon är. Hon uppmanades allvarligen af rätten att vara sin man lydig och töljaktig, men det var förgäfves, ehuru man nen under tårar förklarade att ban gärna såge, det allt blefve bra igen. Yttrande vid nästa sammanträde.

Om redovisning. Kristina Grönström i Lye hade instämt sin förmyndare Johan Johansson vid Manuegårda om redovisning för det förmynderskan J. innehaft för Grönström, Svar. lämnade redovisning vid rätten och bestred yrkandena om kostnadsersättning, emedan rätten ej affodrat honom någon redo visni. Redovisningen utvisade en behållning af 1,027 kr., hvarå eol. kvitto 1,000 kr. voro afbetalda. Kvittot godkändes ej af kär. — ombudet, som ansåg namnteckningen därunder ej vara skrifven af Kristina. Omb. förbehöll sig att framdeles få framställa ansvarsyrkande med afseende å namnteckvingen. Utslag nästa sammanträde.

Åläggande att redovisa utflyttningsmedel yrkar ing. Karl Kökeritz i Garda för J. N. Jacobsson vid Halfvards. Som ombud uppträdde å kärandesidan länsman Eneman samt Å svarandesidan Henrik Pettersson från Bjerges i Garda, Kär. yrkar utbekomma 81 kr. 79 öre. Allt hvad svarandeombudet visste i saken var, att beloppet var för stort. På några direkta frågor kunde ombudet ej svara, hvarför kärandeombudet hemstälde till rätten, huruvida det vore lämpligt att låta ett sådant ombud uppträda. Detta tycktes bringa motståndaren ur fattningen, ty när, som han uttryckte sig, han af sin hufyudman blifvit förd bakom ljuset, så erkände han nu hela krafvet.
Utslag vid nästa sammanträde.

För fylleri, våld och våldsamt motstånd mot polis var Ludvig Johansson vid Mårtens i Garda tilltalad. Förseelserna skulle ha begåtts förra onsdagen å torgplatsen i Stånga. Svar. nekade; det hade i st. varit polisen, som ofredat honom, men sedan domstolen öfverlagt om åkl:s häktningsyrkande, fann gosson för godt att bekänna kort. Utslag nästa sammanträde.

Tvistigt eller ej? Olof Bolin vid Båtike i Eskelhem m. fl. hade i egenskap af förmyndare för sinnessjuke Oskar Högberg instämt Johan Qvarnberg i Eskelhem om utbekommande af 700 kr. på grand af revers; som Qvarnberg, en stjufson till Högberg, hade genstämt om 987.87 på grund af åtskilliga räkniogar. Å förbindelsen hade afförts 600 kr. på grund af att Högberg godkänt dessa räkningar, men anteckningen härom hade från förbindelsen bortrifvits.

Allt detta bestreds af kärandena, som ansågo, att om Qvarnberg haft någon sådan fordran, han då vid bouppteckningen efter Högbergs hustru, (Qvarnbergs moder) bort uppgifva den, i synnerhet som det egentligen vore Qvarnberg som uppgifvit boet. De bestredo allt afseende å de gjorda invändningarna och anspråken, i synnerhet som Högberg varit sinnessjuk alltsedan 1891, och hans godkännande på grund häraf ej vore värdt mycket. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Maj 1898
N:r 72

Till skollärare,

klockare, kantor och organist i Fole valdes i förgår den i första förslagsrummet uppförde folkskolläraren Karl Stenqvist från Hamra med 1,537 röster.
Innehafvaren af andra förslagerummet ekolläraren F. O. Nordström i När erböll 65 röster och skoll. Axel Bodin i Lokrume, uppförd i 3:dje förslagsrummet, erhöll 3 röster.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 April 1898
N:r 64

Å förslaget

till återbesättande af förenade folkskollärare-, klockare-, kantors- och organistbefattningarna i Fole hafva uppförts folkskollärarne Karl Stenqvist i Hamra, F. O. Nordström i När och Axel Bodin i Lokrume i här nämd ordning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 April 1898
N:r 59

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För tillgrepp af en rock dömdes förut härför ransakade arb. Martin Johansson att för första resan snatteri böta 75 kr.

Plåt-Johan dömd. F. plåtslageriarbetaren Johan Andersson dömdes i går att för tredje resans å olika tider och platser föröfvad stöld undergå straffarbete i ett år samt att vara medborgerligt förtroende förlustig i två år.
För förskingring af anförtrodt gods dömdes han dessutom att böta 100 kr.

Sakföraren A. C. Stenmark hördes i går personligen i det mot honom ankkagier gjorda målet om förskingring och svikligt förfarande mot hufvudman. Svar, vidhöll den af hans ombud förra gången lämnade uppgif: ten, att han behållit reversen för att själf å densamma lämna lån. Efter en ordentlig skrapa af rättens ordförande lofvade svar. att söka uppgöra med målsägaren i godo; ansvaret för svikligt förfarande kvarstår dock. Målet uppsköts på en vecka.

Södra häradsrätten.
Fjärde allmänna sammanträdet.
Till 25 kr böter för förargelseväckande beteende samt fylleri vid inskrifnings dömdes smedslärlingen John Lindgren, Hallute i När.

För djurplågeri fick handl. N. K. Haskel i Hamra böta 25 kr.

Barnuppfostringsmålet emellan O. Johansson i Klinte och Karl Johansson, Sandäskes i Sanda, förekom å nyo, och hördes nu fyra vittnen, till någon del graverande för svar., som emellertid bestred samtliga vittnesmålen samt yrkade ansvar å kär., för det denne tilltalat honom för brott, hvarå fängelsestraff kunde följa. Kär. har nämligen haft tjänst hos svar., som är gift.

Sextiofem kronor i tjänstehjonslön yrkade pigan Anna Gustafsson utbekomma af P. Å. Pettersson, Smiss i Garda, Svar. medgaf krafvet. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Ofullständiga handelsböcker. Fru Julia Carlsson, f. n. bosatt i trakten af Stockholm, men som en tid varit bosatt i Västergarn, är, såsom vi för refererat, tilltalad för att hon under den tid hon haft hanå fastlandet, fört ofullständiga handelsböcker.
Svar. bestred att hon numera enligt konkurslagen kan anses skyldig att förete handelsböcker, enär hon på de sista fem åren ej haft a handel.
En sådan invändning bestreds af kär., emedan svar. ej anmält, att handeln upphört, samt enär hon under den tiden realiserat sitt öfverblifna varulager. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Spriten stiger. Johan Larsson, Kakuse i Väte, instämd af firman Lindqvister i Stockholm, om likvid för spritvaror, vill ej inställa sig vid rätten, Han dömdes nu att böta 20 kr. för bortavaro samt ålades att vid förhöjdt vite af 50 kr. vara tillstädes nästa sammanträde.

Norra häradsrätten.
Vid rättens fjärde sammanträde i tisdags afkunnades följande utslag:

— I målet mellan brunnsgräfvaren F. A. Smålander och hemmansägaren Jak. Gardell m. fl. angående falsk vittnesed resolverade häradsrätten, att samtlige svarande skola höras personligen i målet, som ånyo förekommer till havdläggning 9 Maj.
— För olaga bränvinshandel dömdes handl. Fr. Ekström, Fårö, att böta 40 kr. samt att erläggastadgad försäljningsafgiftmed kr. 56:25, — Drängen A. Larsson, Alsarfve, ålades att med ed fria sig från ansvar för misshandel. Edgångsdagen utsattes till 6 Juni.
För våld mot drängen Gustaf Myrbeck stod. drängen August Håkansson, Garde i Stenkyrka, tilltalad. Han skulle annandag jul 1897 i vredesmod öfver att M. fört oljud utanför hans bostad, hafva förföljt denne ut på vägen och där med en sten tilldelat honom ett krossår i hufvudet.
Svar. nekade för detta. Tyå vittnen hördes, men hade dessa intet att i sak upplysa. De hade väl sett att Myrbeck vid det omtalade tillfället fått en sten i hufvudet, men de visste ej hvem som kastat den. Flere andra personer utom svaranden voro nämligen närvarande.
För flera vittnens inkallande uppsköts målet till 6 Juni.

För olaga bränvinsförsäljning var handl. G. Sörman, Fårösund, instämd. Han erkände och faller utslag i målet vid nästa rättegångstillfälle.

För olofligt tillgrepp af skog å Fårö kyrkoherdeboställe var arb. F. Ekström, Fårö, instämd. E., som bor å prästgårdens grund, erklinde att han vid ett par tillfällen, då han varit utan ved, »i sin nöd» tagit bränsle på skogen men nekade för att ha gjort sig. skyldig till egentlig skogsåverkan, Tillspord om han fällt fyra träd på en gång vid ett tillfälle, förnekade svar. detta, Åkl., som förmälde, att svar. upprepade gånger ertappats med olofligt skogshygge — han hade bl. a. huggit slipers i skogen — anhöll om uppskof för inkallande af vittnen, och uppsköts målet till 6 Juni.

Åverkan å järnväg eller laga förrättningsåtgärd? Ingeniör E. Waldenström var af allm. åklagaren, länsman Boberg, instämd för det han 8 Dec. å Gotlands järnväg i närheten af Viklau låtit nedtaga en telegrafstolpe samt lämnat telegraftrådarne hängande utan stöd.
Svarandens ombud genmälte, att åtgärden vidtagits med största försiktighet samt med tillseende af, att ingen rubbning i telegrafförbindelsen däraf skulle blifva följden. Orsaken till telegrafstolpens undanflyttande var den, att ing. W. var sysselsatt med uppgörande. af ett laga skifte, och att skiftes: linien gick fram just på den punkt där stolpen stod. Svar. förmälde dessutom, att han tillsagt en banvakt att vid närmaste järnvägsstation, Roma, meddela åtgärden till stationsbeftlet, något som emellertid ej hade skett.
Någon skada hade ej af stolpens undanflyttande uppstått.
Målet öfverlämnades af båda parterna, och faller utslag 9 Maj.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 April 1898
N:r 55

Examen och aflutning

i förenade folkhögskolan och landtmannaskolan i Hemse ägde rum i torsdags. Afslutningen började kl. 10 f. m. med examen i olika ämnen samt med föreläsningar och utförande af sång.
Kl. half 2 ägde afslutningen rum och förrättades af skolans föreståndare. Därvid utdelades till följande mindre bemedlade elever inom folkhögskolan af därför af staten lämnadt anslag nedannämda belopp:
K. Stenström, Eksta, 55 kr.; O. Gullin, Ganthem. 55; K. Larsson, Lye, 55; E. Kolmodin, Sproge, 55; L. Jakobsson, Levide, 36:67; EB. Karlsson, Tingstäde, 36:67; A. Johansson, Levide, 36:67; H. Konradsson, Hablingbo, 86:67; J. Båtelsson, Hablingbo, 36: 67; K. Konradsson, d:o0, 86:67; H, Johansson, Eskelhem 36: 67; A. Dahlgren, 86: 66; J. Levander, Hafdhem, 36:66; R. Andersson, Ardre, 30 kr.; A. Pettersson, Eksta, 30; V. Vestberg, Hamra, 30 kr.
Af landtmannaskolans elever komma följande sex att som stipendiater afresa till Skåne nämligen:
P. L, Karlsson, A. V. Hansson, J. P. Hj. Lydahl, O. H. Siltberg, O. A. R, Johansson, H. V. E. Wessman.
Till frielever i den i höst börjande kursen i landtmannaskolan ha af skolstyrelsen antagits följande elever ur folkhögskolan:
L. Jakobsson, O. Gullin, R. Andersson, E. Karlsson, E. Kolmodin och A. Dahlgren.
Dessutom har som elev anmält sig G. Myhrström från Visby.
I den 18 April börjande kvinnliga folkhögskolekursen ha som elever antagits:
Teresia Pettersson, Garda; Rosa Larsson, Burs; Agnes Pettersson, Garda; Anna Båtelson, Hablingbo; Laura Jakobsson, d:o; Selma Larson, Sproge; Laura Larsson (Hansson) Garda; Maria Mattsson, Silte; Gardrud Jakobsson, d:o; Tekla Hermansson, Hafdh., Berta Coderland, Hafdh. Elna Svensson, Rone, Berta Rosendahl, Hafdhem; Anna Lagergren, Björke; Amanda Johansson, d:o; Amanda Pehrsson, Grötlingbo; Ingeborg Rosendahl, d:o; Hilda Lagergren, Hafdhem; Emma Fransén, Gammalgarn; Emmy Levander, Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 April 1898
N:r 54

Sökande

till förenade folkskollärare-, klockare-, kantors- och organistbefattningarna i Fole äro folkskollärarne Karl Stenqvist i Hamra, A. Fredin i Linde, Axel Bodin i Lokrume och F. O. Nordström i När.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Mars 1898
N:r 45

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingets tredje sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För hemfridsbrott i handelsboden vil Veskinde station dömdes arb. G. Sjöstedt att böta 100 kr. samt att ersätta målsägaren för den skedda skadegörelsen.
— Efter aflagd värjemålsed frikändes arb.
Johan Pettersson Veskinds i Veskinde från ansvar för misshandel mot hustru Maria Bergström.
— Arbetaren August Pettersson, Tors i Bro, frikändes äfven efter edgång från ansvar för stöld af skogskälkar.
— För olaga bränviusbandel hade, som bekant, drängen Alb. Hallin, Grausue i Lokrume, varit tilltalad. Sedan han med ed friat sig från åtalet, frikändes han nu af rätten.
Hans ersättningskraf ogillades.
— Arb. Aug. Hallin, af sin svärfader instämd för att olofligen ha tillegnat sig en rock från denne, frikändes af rätten.
— Till 100 kr. böter dömdes drängen Otto Ferm för det han misshandlat 15-årige husbondesonen Gunnar Neogard.

Smålanderska menedsmålet förekom uu ånyo till handläggning, och hade Smålander inkallat fyra vittnen.

Desse berättade, att de vittnen, som i hufvadmålet påstått, att den af Smålander spryngde brunnen ej gifvit tillräckligt med vatten, sedermera sagt, att så ej var förhållandet utan att brunnen gett tillräckligt med vatten för både folk och fä och att det dessutom funnes vatten nog att drifva åvgtröskverk med. Vidare hade af ett vittne i hufvudmålet berättats, att en person af ägaren till bruonen fått löfte om 50 kr. om han nåttetid och då Smålander var frånvarande ville hålla brunnen läns från vatten.
Ett af vittnena i hufvudmålet hade dessutom till Smålender själf sagt, att ingen utom hans far vittnat rätt i hufyudmåiet.
Svarandenas ombud bestred, att något afseende måtte fästas vid hvad vittnena i det nu anhängiggjorda målet senast hade berättat. Ville ej bestrida, att hans hufvudmän fält de omvittuade yttrandena, men de hade i så fall menat, att brunnen gifvit tillräckligt med vatten på senaste tiden och ej på den tid hvarom själfva hufvadmålet hade rört sig. Yrkade målets afgörande samt fasthöll sitt förut gjorda yrkande om ansvar å Smålander för falsk avklagelse.
Smålander däremot begärde ytterligare uppskof för inkommande med full bevisning och slutpåstående.
Yttrande i målet vid nästa sammanträde.

Hemfridsbrottet vid Västerbys i Ardre förekom åter, och var i målet ytterligare ett vittne inkalladt.
Detta berättade, att målsägaren, hemmansägaren T. Jakobsson Västerbys förklarat sig ej ännu göra sak af det hända, men då de i supgillet, hvarvid hermfridsbrottet föröfvades, deltagande dessutom tagit sig före att sönderslita och utkasta ett kär. tillhörigt djurskinn, hade han uttagit stämning. Hade intet att upplysa i själfva saken.
Svar. nekade och begärde slut i målet, och beslöt rätten att fälla utslag nästa sammanträde.
En stund efteråt framträdde emellert’d svar, Larsson till dombordet och bad att »få säga ett par ord till rätten.» — Och hvad skulle det vara? sporde domaren.
— Jo, jag yrkar ansvar för ärekränkning samt 60 kr. i skadestånd.
— Hvarför sade icke L, det förut då?
— Jag glömde det.
— Åkl. bestred det gjorda yrkandet.
— Ja, i så fall vill jag ha uppskof.
— Men inte duger det att krångla se så där inte — sade domaren.
— Ja, antingen ska jag ha 60 kr. heller också få uppskof.
— Se så, gå un sin väg ock var lugn — sade domaren.
Larsson gick småmumlande och högst oförnöjd.

Bränmärkningen hjälpte ej. Som våra läsare torde erinra sig, påpekade vår brefskrifvare å Fårösund i början af året i ett bref till vår tidning, att ett tidigt kommersande med bränvin ägt rum å Fårösund samt förklarade sin afsikt med meddelandet vara att bränmärka ntöfvarne af denna handtering. Men bränmärkningen måtte ej ha bjälpt, ty i måndags stodo tre handelsbiträden från Fårösund och Fårö Fr. Ekström, C. Nystedt och O. Högqvist åtalade för olaga bränvinsförsäljning.
Denna försäljning försiggår vanligtvis så, att handelsbiträden, som äro kända å Spritbolaget i Visby, i eget namn rekvirera bränvin, konjak o. s. v. för landtmännens räkning samt ombesörja distributionen af de ädla safterna och inkassera penningarna, som sedan insändas till bolaget.
Af de nu instämda erkände Fr. Ekström och O. Nystedt. Den förste får sin dom vid nästa sammanträde, hvaremot den senares mål uppsköts, enär hans skriftliga erkännande ej var i laga ordning bevittnadt,
O. Högqvist, Fårö, däremot nekade till att ha sålt bränvin, hvadan målet mot honom uppsköts till Maj-sammanträdet.

Systern fortsätter broderns lönkrögeriaffär? För liknande förseelse som de ofvan omtalade handelsbiträdena var systern till den för rånet 4 Fårö häktade handl, E. Södergren, skolläraredottern Jenny Södergren instämd. Tingsmeningheten visade den på sätt och vis rätt ryktbara unga damen en ganska närgången uppmärksamhet, hvilken dock ej alls irriterade henne. Det var i alla fall intressant att se likheten i de båda syskonens uppträdande inför rätten — samma lugn, samma reda i tankarne och samma lätthet att uttrycka sig.
— Nej, visst inte! Jag har icke sålt en droppe sprit af något slag — jo, denaturerad sprit; men det är ju icke förbjudet: Under Esras tid utlämnade jag på begäran konjak till kunder, men då var det han som lämnat tillåtelse därtill. Sedan dess har jag ej gjort det.
För vidare utredning uppsköts målet till Majsammanträdet.

För djurplågeri var fiskaren Karl Broman, Fleringe, instämd. Han skulle under körslor med en ungkäst allt för flitigt ha begagnat piskan. Han bestred ej, att han begagnat piskan, men väl, att han gjort det öfver höfvan. Saken var den, att hästen, som skulle köras in, varit mycket bångstyrig, hvadan ett piskrapp då och då varit af nöden.
För bevisnings förebringande uppsköts målet till Maj-sammanträdet.

Södra häradsrätten.
Tredje sammanträdet. (Ordf.: E. o. hofrättsnotarien J. A. Toll).

För de smädliga rykten Jakob Johansson, Botes i Gerum, utspridt om arbetaren Lars Wiman dömdes J. att böta 50 kr. samt att ersätta Wiman med 86 kr. för dennes kostnader och att i ortens tidningar införa utslaget.

Godemansed aflades af hemmansägaren Nils Johansson, Hägvals i Linde.

Boskilnad sökas af fru Mina Kökeritz i Garda, Mannen medgaf ansökningen.

I barnuppfostringsmålet emallan Otto Johansson i Klinte samt C. J. Johansson, Sandäskes i Sanda, hade kär. ej kunnat få in några vitnen, hvarför målet uppsköts till nästa sammanträde.

Dyr gödning. Aug. Nyberg å Klintehamn ligger i rättegång med Alfred Jacobsson, Hunninge, om ??????ökar gödning, som denne ej ansett sig behöfva uttaga från Nyberg. Denne fordrar 5,000 kronors skade.
stånd för minskadt anseende som redbar köpman.

Kär. visade med frakträkningar, vid hvilken tid gödningen inkommit, samt yrkade, om rätten ej kunde afgöra målet till hans förmån, uppskof till annat sammanträde. Svaranden bestred kärandens påståenden. Yttrande vid nästa sammanträde.

För hemfridsbrottet, begånget julaftonen å Burgsvik, tilltalade Olof Håkansson Norbeck frön ???? hade för att bevisa sin oskuld inkallat ett par vittnen, hvilka ej sett den tilltalade uppföra sig så som de af åkl. förnt åberopade vittnena berättat. Utslag vid nästa sammanträde.

Skadliga rykten skall Lars Jacobsson, Gläfves i Burs, ha i ond afsikt utspridt om Lars Hansson, Ljugenäs i samma socken.

Ett par vittnen voro af kär. inkallade, och hade dessa hört svar. vid flera tillfällen, till och med i större folksamlingar, om kärandens ekonomiska ställning fälla förklenande yttranden, såsom att hans djur voro pantsatta, och att det snart måste blifva konkurs, att han vore en skojare och rackare m. m.

Ett par af svar. inkallade vittnen hördes äfven. Dom faller vid nästa sammanträde.

Djurplågeri. I målet mot N. K. Haskel i Hamra hördes nu vittnen, som sett svar. med mager häst köra lass och med piska tvinga fram den öfveransträngda hästen, samt att hästenhaft dålig utfodring. Utslag meddelas vid nästa sammanträde. För ett dylikt brott var äfven N. P. Hansson, Petes i Linde, åtalad men förnekade, att han gjort sig skyldig till något djurplågeri.

Åkl. hade inkallat fyra vittnen, som svarandeombudet försökte jäfva, emedan de skulle vara angifvare i saken, om ej direkt, så dock indirekt. Det ena vittnet Jacobsson från Garda förat hade haft rättegång med svar. och tappat, samt ville nu taga revanche. Öfver jäfsanmärkningen hördes tre vittnen.

Efter enskild öfverläggning nekade rätten Jacobsson att vittna. Dessutom var en son till Jacobsson såsom varande ej döpt af präst» äfven olämplig att vittna.
Målet uppsköts till Majsammanträdet.

För olaga idfiske i Närsån är, såsom vi förr refererat, Nils Nährström i När åtalad. Denne hade nu inkallat åtskilliga personer från När såsom vittnen. Desse påstodo, att de omnämda vittnena af hat och afund satt målet i gång, emedan Nährström förut angifvit dem för samma brott med den påföljd, att de bötfälts. Nährströms vitsordades äfven som den ordentligaste af fiskrarne därstädes, Genom nd hade utrönts, att N, ej på långt när lagt så långt ut, som han haft rättighet till. Målet förekommer ånyo 12 April.

Med samma mått som i mäten etc.
I gengäld för det handl. C. Blomqvist i När angifvit handl. N. K. Haskel i Hamra för djurplågeri, såsom här ofvan refererats, hade Haskel nu angifvit Blomqvist för likadant brott, men som Blomqvist ej iakttagit inställelse, uppsköts målet till nästa sammanträde med vites föreläggande för B. att komma tillstädes.

För misshandel var arbetaren Johan Tellström, Österlings i Stånga, af åkl. tilltalad. Misshandeln skulle ha bestått däri, att han vid något tillfälle förra året skulle ha gifvit hustrun Katarina Hallbom, Allmungs i Stånga, ett slag för ansiktet, hvilket förnekades af svar. Målet förekommer vid nästa sammanträde.

En krånglare. Fole mek. verkstad hade uttagit stämning å J. Andersson, Tenglings i Etelhem, om utbekommande af 21 kr.
90 öre, som ännu skulle restera å en pump, som firman levererat till svar. Denne ville ej ingå i svaromål, emedan han ej är ordentligt stämd. Med bevis från tvenne stämningsmän bevisade kär. motsatsen, hvarför rätten ålade svar. att svara i målet.

Han bestred då, att han från Fole verkstad köpt någon pump, men väl en från maskinist Schröder å Roma sockerfabrik.
Målet uppsköts till Majsammanträdet för bevisnings förebringande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Mars 1898
N:r 42

Skogsvården på Gotland 1897.

Hos enskilda hafva under sagda år utförts följande skogsodlingsarbeten utaf plantörer, hvilkas dagarfvoden bekostats af hushållningssällskapet:
Af extra kronojägaren Lindskog utplanterats å Visby stads område 6 815 tall-, 450 gran och 73 diverse plantor; hos F. Dassow, St. Mörby i Lokrume, 1,000 gran- och 404 div.; bos P. Johansson, Vellarfve i Roma, 300 tall- och 3,000- gran-, hos L. Ljung berg, St. Hästnäs, 58 st. div.; hos Uno Brounmus, Broungs i Stenkyrka, 400 gran; och 60 div ; hos skollärare W. Ringbom å Fårö 1,000 tall-, 1,000 gran- och 50 div.; hos konsul Björkander i Visby 755 st. div.; hos H. Wohler, Weskinds i Weskinde, 200 tall-, 300 gran- och 422 div; hos K. Bolling, Bläsnungs i d:o, 150 gran: och 329 div.; vid Skoga folkskola i Öja 175 st. gran- och 700 diverse plantor; samt utsåtts 2,5 kg. tallfrö hos H. Andersson, Uppegårds i Vallstena, 3 kg. tallfrö hos J. Jönsson, Björkhage i Dalhem, och 1 kg. granfrö å Sigreifs kaplansboställe i Västerhejde;
af skogsplantör Segerdahl utsåtts 5 kg. tall- och 5 kg. grantrö hos myrbolaget, Skäggs i Veskinde, och lika mycket af hvardera sorten hos löjtnant Brunnström, Rosendal i Follingbo;
at skogsplantör P. Pettersson utplanterats 500 st. granplantor och utsåtts I kg. talloch 1 kg. grantrö hos P. Olsson, Gimrings i Hafdhem: utplanterats hos P. Levander, Allmungs i Hafdhem, 225 gravplantor och vid folkhögåkolan i Hemse 395 div. plantor; samt utsåtts hos L. Hanssou, Jugennäs i Bars, 5 kg. tallfrö och hos Jakob Thomson, Lingsarfre i Näs, I kg. tall- och 1,5 kg. granfrö.
Plantorna ha erhållits gratis från statens plantskolor vid Skogsholm och i Hemse, och skogsfröet har bekostats af hushållningssällskapet.
Besiktningar hafva jämlikt lagen mot skogsförödelse 30 Mars 1894 ägt rum å trenne skattehemman, nämligen 1/8 mant.
Tejnungs och 1/8 m. Kassle i Hangvars socken samt 1/4 m. Dembor å Fårön, men hafva ej föranledt utfärdandet af saluafverkningsförbud.
Beträffande de allmänna skogarna, så hafva å följande skogsodling ägt rum, nämligen vid kronoparken Skogsholm, vid Hejnum, Mullvalds, Västerby, Stenkumla, Källunge, Fjäle, Ejsta, Alskog, Grötlingbo, Öja och Hamra ecklesiastika boställen samt vid Roma kungsgård och Tjengvide länsmansboställe. Å dessa skogar hafva tillsammans utsatts 21 tusen st, plantor samt utsåtts 20 kg. tallfrö, lika mycket granfrö och 3,2 kg. björkfrö.
Å Gotska Sandön har fortfarande utplanterats sandgräs å de konstgjorda skyddsdynerna vid hafvet, hvarjämte sådan plantering äfven blifvit utsträckt längre åt sydväst å de höga bankarna omkring norra fyrstationen. Omskolade plantor af bergtall och vanlig tall äro utsatta på bankarna i de utgångnas ställe, och man har fortsatt med den under näst föregående året påbörjade planteringen af ektelningar och pilsnittlingar, för att bilda ett stormfast skydd omkring stationen, hvilken numera torde få anses skyddad emot flygsandens framträngande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Mars 1898
N:r 35

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Vid vårtingets andra sammanträde afkunnades följande utslag: — För djurplågeri dömdes rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, att böta 25 kr.
— För hemfridsbrott hos handl. W. Hanzén å Burgsvik tilltalade drängen Olof Håkansson Norrgårda i Hamra skall ånyo vid vite af 20 kr. inställa sig för rätten 14 Mars.
— Ersättningsmålet emellan Hj. Hallbom Allmungs i Stånga och Stånga sockens kreatursförsäkringsförening afgjordes så, att H. till erkändes 250 kr. ersättning för den mistade hästen, samt 71 kr. i rättegångskostnader och prot. lösen.
— Handl. W. Odins å Klintehamn förmånsrättsanspråk för fordran i W. Wöhlers konkurs afslogs af rätten.
— Det tvistiga vägmålet emellan A. Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga tappades af Berglund, hvaremot kostnaderna kvittades. Kär. erlade vad, för att i hofrätten fullfölja målet.
— I aftalsmålet emellan Karl Anderssons, Domerarfve i Öja hustru och handl. W. Hanzén å Burgsvik ålades den senare att återställa åtskilliga lösören eller dess värde med 35 kr.; hvaremot öfriga yrkanden ogillades. Mot detta beslut erlade Andersson vad.
— Ersättning för arbete med resterande 51 kr. 93 öre ålades J. N. Jacobsson utgifva till Johan Stenhoff, Hägvals i Linde, jämte 28 kr. i rättegångskostnader.
— Att redovisa 364 kr. till Anna Johansson, Ålarve i Rone, ålades sakföraren A. C. Stenmark i Garda. 37 kr. i rättegångskostnader tillerkändes dessutom kitr.
— För olaga idfiske dömdes Jacob Wiberg, L. Pettersson, L. Hansson och W. Pettersson från När att böta hvardera 15 kronor.
— De åtalade laxfiskarena kustsergeanten Christersson i Rone, Johan Ahlgren, Albert och Anton Runander samt Alexander Wallander från Ljugarn och C. Zetterqvist från När frikändes alla.
— För skadegörelse å 23 st. fruktträd vid Bjerges i Vamlingbo frikändes drängen Lars Lundgren därstädes (han hade gått värjemålsed); hvaremot han fick böta 30 kr. för det han afhuggit en tall och en oxel för målsägaren, samt skall dessutom ersätta trädens värde med 6 kronor.
— Besvären öfver nämdemansvalet i Banda ting ogillades af rätten, hvarefter den nyvalde nämdemannen Johan Olsson, Rofvalds i Eskelhem fick taga säte i rätten.
— För hemfridsdrott tilltalade Olof Johansson i Träkumla hade ingått förlikning med målsägaren, hvarefter åkl. afstod från åtalet och målet afskrefs.

Otäckt var det. Såsom vi förr refererat har Lars Wiman i Gerum instämt Jacob, Johansson Botes i samma socken under påstående att Johansson utspridt rykte att Wiman som vore en gift man stått i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna.
Båda parterna som redan bara ålderdomens insegel i sitt anlete voro ej öfverens om ryktets uppkomst. Johansson som är mycket glömsk mins ej att han sagt något, möjligen omtalat hvad Wiman skrytsamt berättat för honom.
Kär. hade inkallat trenne vittnen, hvilka icke ville vittna förrän meningheten fått afträda, hvilket ock skedde.
Vittnesberättelserna, hvilka hvar för sig voro ganska vidlyftiga, voro minstsagt otäcka i ordets egentligaste mening. Vittnesmålen bestredos af svar., som ej gjort annat än relaterat Wimans skryt.
Målet öfverlämnades. Utslag vid nästa sammanträde.

Om deltagande i ett utdikningsföretag är, såsom vi vid förra sammanträdet refererade, Fr. Isenberg, Isums i Atlingbo af O. Karlström Lilla Atlings instämd. Svar. är fortfarande villig betala sin anlott, blott han får vederbörligen styrkt uträkning, som utvisar hvad han skall betala, samt blir befriad från odlingslånet. Kär. företedde åtskilliga räkenskaper och handlingar om utdikningen. Målet uppsköts till fjärde sammanträdet.
— Olagligt idfiske i Närsån. Nils Norström från När, tilltalad för ofvannämda brott, bestrider åtalet. Åklagaren hade inkallat tvenne vittnen, men dem ville svar.
jäfva, emedan de hade angifvit honom samt vittnade af hat och afund, tilläggande »jag kan skaffa hundra bevis på att jag aldrig fiskat olagligt».
— Skall detta vara jäf, det?
— Om jag får lof, kan jag angifva dem för långt större brott, bara jag får vittna själf.
Enligt deras berättelse hade Närström lagt omkring 6 tum för långt ut i ån.
Svar. till ordf. — Tyst nu.
Svar. — De vill jag tro, det.
Ordf. — Stå rätt och häng inte öfver stolen.
Svar. — Jag är gammal, 71 år så jag kan väl behöfva stöd. Ordf. — Godkänner ni vittnesmålen?
Svar. — Jag kan skaffa bevis när jag kommer hem.
— Målet förekommer i alla fall ånyo 14 Mars, Adjö! förklarade domaren.
— Då kommer jag inte hit! genmälde svaranden.

För osanna och skadliga ryktens utspridande hade Lars Hansson, Ljugenäs i Burs, instämt Lars Jacobsson, Glöfves samma socken. Svar. skall nämligen ha om kär. finansiella ställning utspridt sådana rykten att hans affärer lidit men däraf, samt dessutom sagt att kär. vore »den största rackare som fans på jorden, en som bara ville lura folk».
Målet uppsköts till nästa sammanträde för bevisning, emedan svar. ej ville vidgå stämningen.

Djurplågeri. Handl. N. K. Haskel i Hamra var instämd på angifvelse af C. Blomqvist i Näs, för att han fodrat sin häst så dåligt att den vore alldeles utmagrad, samt därvid begagnats till körslor m. m. Allt detta bestreds af svar. Åkl. erhöll uppskof till nästa sammanträde.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingéts andra sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För försummad väghållning dömdes hemmansägarena Högström, Olofsson, Björkqvist och Olsson att böta 5 kr. hvar. till vägkassan.
— Till 50 kr. böter för misshandel dömdes drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, samt ålades dessutom att ersätta målsägaren, drängen Adolf Veström med 15 kr. för sveda och värk.
— För liknande brott ådömdes drängen Victor Jacbsson 15 kr. böter.
— Djurplågerimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Liedberg, afdömdes så, att C. skildes från målet, hvaremot Liedberg fick för djurplågeri böta 15 kr.

Om boskilnad hade hemmansägaren Nils Nilsson och han hustru Johanna Nilsson ansökt. Ansökningen bifölls, och förordnades som god man landtbr. Elof Pettersson, Björkome i Veskinde.

De svuro sig fria. Edgång gicks af jordbruksarb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, för att fria sig från åtal för misshandel mot hustrun Maria Bergström. Utslag faller 14 Mars.
— Arb. August Pettersson, Thors i Bro, svor sig likaledes fri från åtal för stöld af ett par skogkälkar. Utslag samtidigt med föregående mål.
— Ännu en edgångare, drängen Alb. Hallin, Grausne i Lokrume, friade sig från ansvar. Det, var i detta fall fråga om olaga bränvinshandel, och faller här äfven utslag 14 Mars.
Hallin var dock icke nöjd med att bli fri åtalet — han yrkade äfven ansvar för ärekränkning samt 25 kr. i skadestånd. Hvilken ansvaret skulle drabba sade han dock ej, men förmodligen var det åklagaren, som skulle sota för att han gjort sin plikt.

Hans själ var för dyrbar. Ännu en fjärde edgång var till sammanträdet utsatt. Det var den för hemfridsbrott vid handelsboden invid Veskinde station åtalade arb. G. Sjöstedt, som skulle, efter att af kyrkoherden hafva fått undervisning om edens vigt, gå denna ed.
Sjöstedt infann sig ock, men pastors intyg visade, att S. ej i laga tid infunnit sig för att få undervisning. Det visade sig dock, att den undervisning S. sedan fått varit: tillräcklig för att lära honom inse taran af att begå mened, ty på domarens fråga, om- har ville bekänna sitt brott, svarade Sjöstedt ärligs och uppriktigt:
— Ja, jag bekänner, ty jag vill ej svära bort min själ; den är för dyrbar att svära bort.
S. tillade dock, att han varit så öfverlastad vid tillfället, att han ej kunde minnas, om han gjort hemfridsbrottet eller ej, men han troude dock det förra samt tog ansvaret på sig.. Och detta tyckte alla var hederligt gjordt af Sjöstedt. Utslag faller 14 Mars.

Processhungrig svärfar. Arb. Aug. Melin från Levide var, på angifvelse af sin svärfader, tilltalad för olvfligt tillgrepp af en rock från denne. Svar. bestred att han begått tillgrepp. Han hade af misstag fått rocken med bland andra kläder vid ett besök hos svärfadren. Därom hade svar. äfven underrättat denne samt sedan i paket sändt rocken pr järnväg till svärfadren, Denne hade dock ej, då mågen icke haft penningar att betala frakten med, behagat utlösa rocken från stationen utan i stället angifvit mågen för stöld. Den processhungrige gubben var tillstädes vid målets handläggning och vitsordade mågensvarandens uppgifter samt förklarade, synbarligen skamsen öfver sitt duomma tilltag, att han för sin del icke hade något yrkande, Äfven åkl. öfverlemnade målet utan särskildt yrkande, och faller utslag 14 Mars.

Fegt handladt. Drängen Otto Ferm, Godrings i Ekeby, en stor och grof karl, hade för en tid sedan tagit sig före att vid Röstäde gård i Ekeby öfverfalla och misshandla en 1ö5-årig gosse vid namn Gunnar Naogard samt att därvid illa tilltyga honom i ansiktet med en trasig buteljbotten. Ferm erkände och får han sin dom 14 Mars.

Hemfridsbrottet vid Vesterbys i Ardre var åter föremål för ransakning. Svar. Adolf Larsson, Alsarfve i Ardra, nekade fortfarande. Två vittnen hördes på åklagaresidan. De hade dock icke något att meddela i sak. Det ena vittnet sade sig dock ha hört svar. säga, att han slagit målsäg., hemmansägaren. T. Jacnobsson, Vesterbys, och båda vittnena hade ett par dagar efter händelsen sett målsäg. ha ett blått märke öfver ena tinningen. Målet uppsköts ånyo till 14 Mars.

Har tagit sin Mats ur skolan. Den för våld mot kanalarb. Joh. Larsson åtalade kanalarb. Axel Lindström Hult, hvilken vid detta rättegångstillfälle skulle efter upprepade uteblifvanden höras, har afvikit från orten till fastlandet, hvadan målet mot honom förklarades hvilande i afbidan på vidare anmälan.

Träta och slagsmål. Vid ett gille hos arb. Aug. Håkansson, Garde i Stenkyrka, hade denne af någon anledning kommit i gräl med hemmansäg. Gustaf Myrbeck. Grälet fortgick en stund, hvarefter M aflägsnade sig. Håkansson skulle då ha följt efter honom samt öfverfallit och misskandlat honom på landsvägen. Myrbeck, som fått flere slag i hufvudet af en sten, hade måst intaga sängen.
Håkansson, som nu för deita våld var instämd, nekade därför. För bevisnings anskaffande uppsköts målet till 12 April.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Februari 1898
N:r 26

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Första vårsammanträdet.)
Värjemålsed gicks af drängarne Lars Lundgren, Bjerges i Vamlingbo, och Lennart Lindlöf, Botes i Gerum, den förra för att freda sig från åtalet om skadegörelse å 28 st. unga fruktträd, den senare i barnuppfostringsmål, anhänggjordt af Alma Malmqvist från Levide.

Ersättningsmålet, af Hj. Hallbom, Allmungs i Stånga, anhängiggjord mot styrelsen för Stånga sockens kreatursförsäkringsförening, förekom ånyo. Flera vittnen hördes; somliga hade sett att Hallbom haft godt foder, somliga att han haft dåligt foder. En del hade sett hästen haft någorlunda godt hull, andra åter visste, att hästen varit mycket mager. Utslag 14 Febr.

För ofullständig bokföring var fru Julie Carlsson å Vestergarn instämd af firman G. Abrahamsson & C:o i Stockholm. Kär. som nu fått taga del af de företedda böckerna, ansåg dem ofullständiga och öfverlemnade målet.
Svarandeombudet begärde och erhöll uppskof till fjärde sammanträdet för att sätta sig i förbindelse med sin hufvadman.

För utspridande af falskt rykte hade Lars Viman, Gerum, instämt Jacob Johansson, Botes i samma socken. Enligt kär. Påstående skulle svar. ha utspridt ett rykte, att Wiman skulle ha stätt i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna. Wiman begärde 200 kr. i ersättning samt yrkade, att svar. måtte åläggas att i ortens tidningar införa rättens utslag. Svar. som inlämnade en längre skrift affattad i sådana ordalag, att rättens ordförande fann olämpligt uppläsa densamma, erkände, att han omtalat, det Wiman för flera personer skrutit af sitt förhållande till den åsyftade kvinnan.
Vid nåsta sammanträde skall svar. komma personligen tillstädes.

Barnuppfostringsbidrag med 15 kr. i månaden i 15 år fordrar Otto Johansson i Klinte, att Karl Johansson i Sanda måtte förklaras skyldig utgifva till underhåll åt ett af kär. dotter framfödt gossebarn. Svar. förnekade faderskapet. Målet uppsköts till första dagen af tredje sammanträdet.

Tvist om utdikningsbidrag. O. Karlström, Lilla Atlings i Atlingbo, hade yrkat, att Fredrick Isenberg, Isums, måtte åläggas att deltaga i ett utdikningsföretag, som verkställts inom socknen.
Svar. vägrade ej att efter rättvis anlott deltaga däri, men dels vore han aldrig fordrad, dels ville han ej vara med om eller deltaga i några lånetransaktioner.
Kär. genmälte, att för nämda företags bedrifrande ett odlingslån å 10,000 kr. upptagits, samt yrkade att svar., fast han ej varit med och sökt lånet, måtte dömas skyldig att deltaga däri. Målet uppsköts för vidare ut redning till nästa sammanträde.

För hemfridsbrott hade länsman Lindström tilltalat drängen Olof Håkansson, Norrgårda i Hamra. Den tilltalade skulle näml. på julaftonen med våld ha inträngt i handl. Hanzéns lokal å Burgsvik för att våldföra sig på dennes biträde.
Svar. medgaf, att han inträngt i boden, men ej i den onda afsikten som åkl. påstod, utan blott därför att han ville ha något godt. Tvänne vittnen hördes, som sett den tilltalade vara rusig och bråka och hört honom utfara i hotande ordalag. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

För djurplågeri var rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, instämd. Svar. erkände, och faller utslag 14 Febr.

För olaga laxfiske voro kustsergeanten Christersson, kustroddare Ahlberg samt ett tiotal andra laxfiskare instämda. De skulle näml. ha i öppna sjön och i strid motlag om fiske i dylik sjö ha idkat laxfiske med fastsatta laxanglar, till stort men för drifgarnsfisket.
De tilltalade sade sig ha idkat fisket utom svenskt område eller öfver en geografisk mil från närmsta land.

Om förmånsrätt i konkursbo. Handl. J. W. Odin å Klintehamn hade instämt sysslomännen i godsägare Wöhlers konkursmassa med yrkande omerhållande af förmånsrätt för en fordran som han hade inämde konkursmassa.
Han hade nämligen förra våren med herr Wöhler uppgjort -kontrakt om leverans at gödning till omkr. 60 tunnland sockerbetor samt därvid kontraktsenligt betingat sig samma betalningsvilkor som sockerfabriken. Gäldenären, som upplysningsvis hördes, vitsordade denna uppgift. Konkursmassan bestred kär. förmånsrätten.
Yttrande vid nästa sammanträde.

Det sedan fjärde sammanträdet i höstas uppskjutna målet emeilan C. J. Andersson i Öja samt handl. Victor Hanzén å Burgsvik förekom ånyo. Kär. bestrider herr Hanzéns rätt att fortfarande behålla den honom tillhöriga egendomen, emedan svar. ej fullgjort de frakter han åtagit gig och emedan aftalet emellan kär:s bustru och hr Hanzén vore ogiltigt. ILemnade en förteckning på egendomen, som skulle vara värd 666 kr. Svar., som ansåg värdet vara för högt, vägrade utlemna egendomen förrän han får uppbära 500 kronor i ersättning, samt höll sig blott till kontraktet.

Vägtvisten mellan Anton Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga förekom ånyo. Svar. hade inkallat tre vittnen, af hvilka L. Pettersson från Ala vore den, med hvilken kontraktet uppgjorts, emedan han vid den tiden varit ägare till det hemman, som har den omtvistade vägen till utfartsväg. Vittnena vitsordade svar:s uppgifter om att meningen vore den, att Ungbåtels skulle hafva vägen till utfartsväg. samt att Berglund i vederlag därför erhållit det vid skiftet utlagda vägområdet, samt dessutom af L. Pettersson uppburit 100 kr. i ersättning. Parterna yrkade ansvar å hvarandra. Utslag 14 Febr.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde).
Slagsmålet i Halla. Detta sedan föregående rättegångstillfälle uppskjutna mål förevar nu ånyo, och hade målsägaren inkallat tre vittnen. Dessa berättade enstämmigt, att drängen E. Larsson vid det förut omtalade dansgillet under det dansen var i gång, utan anledning satt krokben för målsägaren, Viktor Jakobsson, hvilken därvid fallit framstupa på marken. Att svar. utdelat något slag hade endast ett af vittnena sett. Svar. nekade fortfarande för hvad som lades honom till last, och då han ansåg sig ha lidit men af den mot honom anhängiggjorda rättegången, yrkade han ansvar på kär. för ärekränkning samt begärde 90 kr. i ersättning för den skada han lidit af rättegången. Målet öfverlemnades, och faller utslag 14 Februari.

Djurplågorimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Blidberg, öfverlemnades denna gång till rättens pröfning. Först afhördes dock fem vittnen, hvilka intygade, att märren varit skadad å lokstaden. Hon hade haft två öppna sår och dessa hade icke ägnats annan vård än den, att en tom kaffesäck lagts mellan sellokorna och såret. men härigenom hade endast skafningen ökats. Äfven intygade vittnena, att de hört hr von Corswant förklara sig vara den, som svarade för djuren. Detta bestreds fortfarande af hr Blidberg, som förklarade sig vara den, hvilken hade ansvaret för djuren anförtrodt åt sig.
Åklagaren yrkade, att såväl von Corswant som Blidberg skulle fällas till ansvar för djurplågeri, men B. anhöll att von C. måtte skiljas från målet. Utslag 14 Febr.

Brunnsgräfvare Smålander har otur i sitt mål om mened mot landtbr. Pettersson, Enge i Gammalgarn samt dennes sex vittnen i ett redan utageradt mål. Som bekant har Smålander stämt de sex vittnena därför att de i det här antydda, afslutade målet, på Petterssons anstiftan skolatha begått mened. Nu har S. gång efter annan haft uppskof för inkallande af vittnen, hvilka skolat bevisa, att mened ägt rum, men alla de inkallade vittnena ha varit i djupaste okunnighet om allt, som rört målet. Till detta rättegångstillfälle hade 8. åter inkallat tre vittnen, hvilka emellertid ej iakttagit inställelse utan i stället till rätten inlemnat en skrift, däri de förklarade sig ej ha någon kännedom om den sak, som här vore i fråga.
Men Smålander förlorade icke modet för det.
— Så får jag väl anhålla om nytt uppskof då — sade han lugnot. — Jag har fera vittnen, må I tro, och dem ska ja ha hit.
Och uppskof fick Smålander till 14 Febr.

För hemfridsbrott och misshandel var hemmansägaren Adolf Larsson, Alsarfve i Ardre, instämd. Han skulle lördagen 6 November i berusadt tillstånd ha trängt in i hemmansägaren T. Jakobssons, Vesterbys i Adre, boningsrum, där uppträdt bråkigt och störande samt slutligen misshandlat målsägaren.
Svar. bestred riktigheten af stämningen. Han hade väl sagda dag varit vid Vesterbys och äfven varit inne i boningshuset men ej hos Jakobsson. Han hade endast besökt gårdens dräng, som bjudit honom dit.
För förebringande af bevisning uppsköts målet till 14 Febr.

Följ väglagen! Fyra hemmansägare från Halla och Östergarn voro instämda att stånda ansvar för det de icke i enlighet med väglagens bestämmelser flyttat utmed deras vägstycken stående gärdesgårdar på stadgadt afstånd från vägen och ej heller upptagit nödiga afloppsdiken vid vägsidorna.
Svarandena erkände sina förseelser, och faller utslag 14 Febr.

Han krusade inga korpraler. Drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, var instämd för våld å allmänna väg. Han hade 2 Januari å allmänna vägen genom Endre, strax vid Kvie gård utan anledning öfverfallit och slagit drängen Adolf Weström, hvilken äfven är korpral vid infanteriregementet.
Svar, hade först bedt målsägaren att få röka på dennes cigarr. Då nu målsäg. skulle framtaga en annan cigarr för att gifva svar., tilldelade denne honom ett slag öfverögat så att detta igensvullnade samt ett slag öfver näsan, så att hon sprang i blod.
Svar. utropade därpå:
— Tror du, att jag vill ha din cigarrstump? Och inte heller krusar jag dig, fast du är korpral.
Svar. erkände våldet, och svar. begärde 15 kr. i ersättning för sveda och verk. Utslag 14 Febr.

För misshandel mot kanalarb. O. Larsson var kanalarb. Axel Lindström-Hult instämd.
Men Hult hade ej iakttagit inställelse, hvadan han därför dömdes till 15 kr. böter samt ålades att vid 50 kr. böter iakttaga inställelse 14 Febr., till hvilken dag målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Januari 1898
N:r 10