från Herta fiskläge äro nu återfunna, alla vid lif, ehuru en del af dem ej ännu hunnit till sina hem från södra delen af ön, der de drifvit i land.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Oktober 1890
N:r 155
Den fruktansvärda storm
som på annat ställe i dagens nummer mäles ha härjat öfver en stor del af vårt land, har ej heller lemnat våra trakter oberörda. Redan under tisdagen och onsdagen svepte vinden frisk, men hade dock icke efter våra härdade begrepp någon synnerlig styrka.
I går regnade det och blåste under bela förmiddagen och barometern sjönk. Men det var först längre fram mot aftonen, som stormen kom med hela sin väldiga kraft.
Det var mellan kl. 5 och 6 i går qväll. Himlen var molatäckt och den ena regnbyn aflöste den andra. Så förnams plötsligt ett från cyklonen 28 Aug. välbekant ljud: det började hvissla och pipa i knutarne.
Biksten tilltog allt mer. Löf och grenar sopades ntefter gatorna, en och annan tegelpanna fick brådt ner från taken. Nere vid hamnen lågo fartygen gungande och slitande i förtöjningarne. Sjön gick brytande hög.
Så fortsatte stormen att rasa i flere timmar, ja hela natten snart sagdt. Först fram emot morgonen bedarrade den något.
Tjelvar, som skulle ha afgått till Stockholm i går afton, fick, då blåsten var som värst, afbryta lastningsarbetet för att med all kraft förstärka sina förtöjningar. Samma arbete hade naturligtvis ockeå de öfriga i hamnen liggande fartygen. Mudderverket slet sina förtöjoingar och dref på grund på några i vägen liggande kettingar.
Som vanligt voro telegrafen och telefonen illa ute för stormen. Å den förs bar i två dagars tid varit afbrott till fastlandet utom till Kalmar, dit man kunde komma till i går afton kl. 6, då äfven ledningen dit gick sönder, och när detta vid middagstiden skrifves pågår lagningen som bäst. På Gotland blef strax före kl. 6 i går afton afbrott i alia telegrafledningar. De till Rone och Klintebamn ha dock huvnit återställas. — Oredan i telefonnätet är nu häfd, så när som på till Fårösund.
Tjelvar afgick först kl. 10 i morgse till Stockholm. »Gotland» hitkom från Norrköping tidigt på morgonen efter att ha passerat Arkö kl. 1/2 10 e.m., men höll sjön till 5 tiden i morgse, då den gick i hamn. »Klintehamn», som kom från Stockholm hade ej heller låtit afskräcka sig utan inkom hit vid 1/2 6-tiden. Att de båda ångarnes resa varit minst sagdt besvärlig säger sig sjelft.
— Sorgligt, men naturligt nog ha olyckor till sjös inträffat kring våra kuster.
Så meddelas oss att ett fartyg i natt strandat utanför kusten mellan Burs och Rone. Äfven syntes i morgse från en af holmarne utanför nämda kust några man, hvilka satt upp en nödflagg! Man antager att de tillhöra besättningen på någon förlist fiskebåt.
— Från Närs nskiage nar en båt drifvit i land i Hamra.
— Vid Herta fiskläge saknar man ännu fyra fiskebåtar, hvar och en bemannad med 3 man. Stor jämmer och förtviflan råder bland fiskarbefolkningen.
— Vid Burgsvik har en slup, förd af skepparen Toftén (Teodor?) drifvit iland.
— Från öfriga landthamnar ha hittills inga olyckor försports.
— Från Gothem meddelas. att under stormen i tisdags en behaglig händelse inträffat.
Trots varningar för det svåra vädret gingo sagde dag arbetarne Anders Stenström och Jakob Niklas Jakobsson Stille, den senare född 1819 ut i en: båt för att fiska. Blåsten tilltog allt mer, och en väldig våg rullade in och fylde båten.
Stenström, som satt vid årorna, uppmanade Stille att söka länsa densamma. Den gamle tog fatt i ett par öskar och skulle just börja arbetet, då han plötsligt släpper dem, knäpper ihop händerna och utropar: Å, nu tror jag det är slut med mig!, hvarpå han föll tillbaka i båten — död.
Stenström fortsatte att ro mot väder och vind, men mäktade ej styra båten, utan denna åref i land vid St. Olofsholm. Hela natten måste Stenström qvarstanna der genomvåt och med händerna söndersargade af den ansträngande rodden. Först i onsdags middag lyckades han taga sig fram till bebodda trakter.
— Idag är vädret här klart och soligt, men duktigt kallt. Vinden blåser fortfaraude frisk.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1890
N:r 153
Från landsbygden.
Levide, 31 Dec.
Levide mejeri,
inrättadt enligt agronomen Kihlbergs försiag, är nu färdigt att börja sin verksamhet vid nästa års ingång med uppköp af mjölk.
Sjelfva bygnaden af trä, inköpt af Herta salteribolag för 500 kronor, är belägen vid den s. k, Korsgatan och strax bredvid Skinnarfve å. Mejeriet är försedt med separator, äfvensom qvarn för sammanmalning.
Hvad beträffar det tilltänkta mejeriet i Ejsta pastorat, hvartill inalles sjuttiofem aktier under förliden sommar blefvo tecknade, lär detta icke komma till stånd, enär aktietecknarne finna sin fördel uti att sälja sin mjölk till Levidebolaget, hvilket åter å sin sida räknar som fördel, att ju mera mjölk som kan få köpas, desto bättre. Många af Ejsta pastorats jordbrukare hafva icke mer än en half mil till Levide, men för att aflemua mejerialstren å Hemse-station, är väglängden omkring två mil.
Vamlingbo, 31 Dec.
Ordinarie kommunalstämman
med denna församling hölls 28 dennes, och var besökt af närmare ett hundratal stämmoledamöter. Till ordförande i stämman för 4 år utsågs hemmansägaren Olof Nilsson, Bjerges; i nämden och fattigvårdsstyrelsen hemmansägaren Lars Nilsson, Simunde. Dessa båda senare befattningar ha i närmare 20 år gemensamt handhafts af den nu afgående ordföranden, hemmansägaren N. L. Olsson, Nora. Ledamöter i kreatursförsäkringsnämden, blefvo utom de bägge nyvalde ordförandena, hemmansägarne Lara Andersson, Augstens, och Paul Olsson, Tuna.
Hårdt pröfvad
är i sanning en person, förre kronobåtsmarnen Jakob Frisk från denna socken, hvilken under flere års tid varit fängslad vid sängen, till följd af ett fall ombord å ett fartyg. Föt terna äro helt och hållet förlamade för den ännu icke 30-årige mannen, så att han är urståndsatt att utan andras biträde flytta sig från en plats till en antan, hvartill äfven sällat sig flere svårigheter. På sista tiden, då sjukdomen det medgifvit, har den stackars krymplingen sysselsatt sig med något handarbete, sittande i sängen, såsom t. ex. nätbindning o. d, för att dermed förkorta tiden.
I lifsfara på sjön
var en person ifrån trakten för någon tid sedan, då han befann sig på jagt efter sjöfågel.
Då vår jägare, som hade skjutit några fåglar i en liten vak å den isbelagda sjön, skulle fatta sitt byte vid vakens kant, brast den svaga isen och han störtade i det öfver 2 famnar djupa vattnet. Ingen menniska fans i närheten till hjelp åt den nödstälde, hvilken dock omsider lyckades uppnå den fasta iskanten; men då brast isen framför honom när han skulle äntra sig upp. Ett nytt försök gjordes, med samma olyckliga resultat. Krafterna började nu aftaga för den i nöd stadde, men kärleken till lifvet stärkte dem ånyo. Ett tredje försök gjordes och detta aflopp lyckligt, så att han då isen ånyo nåddes fick krafla sig upp, varsamt och försigtigt, och sedan krypande på alla fyra ötver det falska istäcket, uppnå land. Genomvåt och utmattad som han var, bar det nu i väg mot hemmet i den bitande kölden.
Lärbro, 29 Dec.
»Nu ha vi jal igen och julen räcker intill påska» …. brukar uugdomen sjunga vid en af sina lekar; julen, ungdomens och isynnerhet barnens högtid, är förliden, ett minne bloit. För en del personer, lyckans skötebarn, räcker julen, åtminstone dess firande, intill påsken; men för arbetaren och de fattige är denna högtid ej lårg ; brödbekymmer m. m. tvinga dem allt för snart in i hvardagslifvets bestyr och besvärligheter, I, som nu idessa dagar resen från det ena gästabudet till det andra, tänken något litet på Edra fattiga medmenniskor, bopsamlen till dem något af Edert öfverflöd, och I skolen för visso känna en sannare glädje dervid än vid tömmandet af det ena glaset efter det andra.
Högtidligt var dat här på landsbygden julmorgonen, då folket vid klockors och bjällrors klang den arla morgonstunden skyndade sig till templet att der vid Jjusens matta flämtande höra »Si i dag är dig födt» o. s. v. Huru tindrade ej barnens ögon vid åsynen af det vackra templet och den granna presten, Med lif och lust instämde församlingen i orgelns toner. Ja, julen är en uppryckande högtid; denna dag äro alltid kyrkorna fullsatta med andäktiga åhörare, då det kanske andra kyrkodagar der knappast finnes tiondedelen af dem.
Så var det andra dag jul i en viss församling en person kommen, då presten anlände.
I en annan närgränsande socxen var presten borta, då folket i rätt tid anlände, han kom först efcer ett par timmar. Orsaken var ett misstag af tillkännagifvandet om tiden för gudstjenstens början. Häraf kan man se, att t. o. m. höga vederbörande kunna komma bort sig af all julglädje. Menskligt atttela, gudomligt att förlåta, då det hände en ytterst punktlig person,
Rätt mycket snö har fallit i dessa dagar, och folket har dertör haft fullt göra att hålla vägarne öppna; men ätt skotta snön såsom på vissa vägar har skett, är mycket illa, i det att snön fått ligga qvar 1/4 till 1/2 alns djup; detta förorsakar lätt vältning af de vägfarandes åkdon, då snön med detta djup & ena sidan af vägen är fast och å den andra lös.
Då detta läses ha vi ingått i ett nytt år och gå okända öden till mötes. 87 är ett minne blott. Det kan derför ej vara ur vägen blicka tillbaka och låta det gåvgna årets händelser passera revy för våra »blickar». Jag, såsom brefskritvare till en tidning, vill för min del framdra de allra vigtigaste händelser, som timat i min närhet t. ex. i Lärbro under det gamla året.
Förutom hvad som förut blifvit meddeladt såsom olycksbändelser, inträffade fall af sinnesrubbning, biskopsvisitationen m. m., har det i fjor anlagda mejeriet vid Augelbos uppbört att vara till. På kommunalstämma i Mars blef bestämdt att för hvart tiotal af dödade kråkor skulle af hundskatten (5 kr. för hund) 1 kr. utgå; att Lärbro fattiggård ånyo skulle utarrenderats på en tid af 6 år samt i håf eller på annat sätt vid julen influtna gåfvor genom fattigvårdsstyrelsens försorg skulle fördelas bland de fattiga (detta har ock skett).
Lärbro kommuns utgift- och inkomststat för år 1888 ter sig sålunda:
350 kr. utdebiteras dessutom till bygnadskassan efter förordningen af 1 Maj 1885.
Medlemmarnes antal vid Lärbro i kreaturs bolaget är 15. Försäkringsvämden utgöres af K. Gardell, ordf. (omvald), O. P. Ringbom (omvald), Å. Westöö (nyvald) och D. Wistrand (nyvald).
Förutom ofvannämda vid ordinarie kommunalstämman i dag förrättade val, omnämner jag blott: till kommunalstämmans ordf. efter K. Evström, Angelbos, utsågs D. Wistrand, Kejlungs, och till föreståndare för sockenmagasinet efter O. Björkegren, Angelbos, K. Gardell.
Gotlands Allehanda
Måndagen 2 Januari 1888
N:r 1
Auktion vid Hertas fiskläge.
Onsdagen dea 28 innevarande månad klockan 12 middagen anställas auktion vid Hertas fiskläge i Burs socken hvarvid kommer att till försäljving utbjudas en för salterirörelse derstädes uppförd större bygnad, kommande bygnaden att dels utbjudas i dess helhet och dels i skilda delar på det sätt näml. att den stora massan friskt och godt trävirke bestående af tak, sparr med band och beklädnad, eo mängd svåra riar och stående virke, en massa golf-, beklädnads, skiljeväggsbräder och plank, karmar, dörrar m. m. utbjudas hvar för sig, samt stenmassan bestående af murar med fot och flisgolt samt dithörande huggna stenrännor för sig. Styrelsen förbebåller sig pröfningsrätt för antagande eller förkastande af blifrande anbud. För godtagna anbud lemvas betalningsanstånd till den första Mars 1888.
Burs den 9 December 1887.
Styrelsen för Herta Salteribolag.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 12 December 1887.
N:r 99.
Från landsbygden.
Hemse, 26 Nov.
Eldsvåda
utbröt i onsdags natt vid tretiden på morgonen hos svickare Hagström, (boende på Hulte grund) i en honom tillhörig verkstadsbygnad. Elden varsnades först då verkstaden stod i ljusan låga af nårboende grannar. Då de kommo till stillet, hade elden åfven fattat i boningshuset, som stod endast några fot med sin ena gafvel från verkstadsbygnaden.
Med möda haun också elden, som redan genomtrångt gafvelu in på loftet i boningshuset, slåckas af flere tillskyndande persouer. Verk, staden, som åfven var af trå, brann totalt upp. Ej heller några af de i verkstaden varande verktygen hunno bergas, utan de blefvo lågornas rof; åfven en del på bestållning fårdiggjorda möbelarbeten blefvo uppbrånda. Huset och en del af verktygen voro försikrade. Hur elden uppkommit kan ej med beståmdhet sågas, men troligen, då eld dagen förut vid fyratiden på eftermiddagen varit uppgjord i verkstadsspiseln har någon gnista sprakat fram och legat dold bland sågspånen och först senare brutit ut til eld. Ägaren hade en half timme före eldens utbrott varit uppe, men då ej varsnat något.
Sundre, 23 Nov.
En gripande jordfästning,
förråttades höromdagen å Sundre kyrkogård, då stoftet, efter den i sina blomstrande ungdomsår vådligen omkomne husbondesonsn Niklas Nilsson från Hallbjens, invigdes åt den sista hvilan och nedsinktes i jordens tysta sköte. På kyrkogården var en ovanlig mångd folk församlade, kanske för att såga ett tyst farvål åt åt den allmånt afhållne ynglingen.
Kyrkoberde Kulliu, som förråttade jordfåstningen höll, efter de vanliga ceremoniernas slut, ett för tillfållet och efter omståndigheterna sårdeles anslående tal, hvaruti han framhöll lifvets ovaraktighet, och huru snart såvål ung som gammal blir skördad af dödsengelns hand, helt hastigt och oförmodadt. Till den i tårar badande, djupt sörjande modren stlde talaren många trösten och uppbyggelsens ord. »Denne son» sade han »som nu nedbåddades i jorden, hade, menskligt sedt, varit en förhoppningsfull yngling, sin moders ålderdomströst; men hvem visste ifall han fått lefva långre, om haus lif blifvit till någon glådje för de sina; kan hånda, hanhånda icke. Detta låg i den allvises beslut förborgadt för oss menniskor; om det ån syntes oss svårt, vore det helt visst till nytta, ty »mina vågar åro icke edra vågar», stiger Herren. Man fick hoppas på ett lyckligare återseende derofvan, der ingen död mer år».
I de nårvaraudes ögon glånste sorgens och saknadens tårar.
Oaktadt ifriga spaningar har man ånnu icke lyckats finna liket efter fadren Nils Larsson.
Såsom en sårskild ömmande omståndighet kan antecknas att denna familj, som så tvårt hemsökts af sorg och olycka, befinner sig i knappå ekonomiska omståndigheter.
En åldrig gumma,
— jag tror Vamlingbo sockens åldsta invånarinna, — har i dessa dagar gått ur denna verlden, nåmligen förre husbondeenkan Kajsa Lona Söderlind vid Rofinds, hvilken — enligt uppgift — uppnått den höga åldern af 94 år.
På tal hörom han anföras att i Sundre lefver ett fattighjon, Anna Kajsa, som snart nog kan fira sitt hundraårs jubelium. Gumman år, i förhållande till sin höga ålder, ovanligt kry och rask.
Egendomligt jagtäfventyr.
Att stena harar till döds hör nog till sållsyntheterna. Detta inträffade dock för kort tid sedan, då en landtman från Vamlingbo, åtföljd af sin hund, befann sig ute på marken i arbete, ty då den senare plötsligt fick upp en »jösse» hvilken iblixtsnabb fart kom kilande förbi bonden, fattade denne en mindre sten, och slungade åt haren med den påföljd att han föll till marken och blef således den lycklige jägarens byte.
Från sjön.
Tre större okände ångare inkommo i dag — antagligtvis för motvind — till ankars å vestkusten utanför Burgsviks hamninlopp.
Hamra, 24 Nov.
Hamra socken,
en bland Gotlands mindre församlingar, har på senaste åren haft många och stora utgifter. För.ett par år sedan uppfördes ett nytt skolhus och anskaffades tidsenlig materiel för undervisningen, så renoverades kyrkan och nu i dagarne har uppsatts i nämda kyrka en orgel — sjuståmmigt labialverk — hvilken högtidligen invigdes söndagen 13 dennes Orgelverket är bygdt af herr Johan Lindgren från Göteborg, född i Linde socken på Gotland.
Fo!kskollärareval
har för eu tid sedan hållits i Eke, der ende sökanden, vikarien på stället, hr Ezström, född i samma församling exhälligt antogs som ordinarie lärare.
Herta salteribolag.
som nyligen upplösts, har sålt sin salteribygnad, som stod vid Herta strand, till styrelsen för Levide mejeribolag, hvilken skall använda bygnaden till mejerilokal.
Brandsynerna
å Södra Gotland hålla nu på att verkställas inom socknarne för innevarande år. Måtte nu vederbörande synesmän äfven efterse, huru pass flitige föreningens deltagare äro att hålla sina skorstenar frie från sot. På de flesta ställen torde sällan eller aldrig sotas, fastän erfarenheten lärt oss, att många för att ej säga de flesta eldsvådor uppkommit genom skorstenseld.
Stararne,
dessa lifliga och sällskapliga fåglar, tyckas i år hafva god lust att stanna qvar hela vintern, ty ännu för en vecka sedan såg man dem i stora flockar slå sig ned i trädens numera nakna kronor och sjunga lika muntert som om våren.
En nykterhetsförening
är bildad inom Öja socken, och har densamma i kyrkoherden derstädes en varm vän och beskyddare, som esomoftast uppträder med uppmuntrande och sakrika föredrag för hämmandet af dryckenskapslasten.
Orgelverket
i Wamligbo kyrka, hvilket är ett af de största och äldsta på gotländska landsbygden, undergår för närvarande reparation och ombygnad af orgelbyggaren herr Johan Lindgren, förut nämd-i brefvet.
Den regniga väderleken
har orsakat att vägar och stigar nu befinna sig i ett tillstånd, som påminner om nyligen tillredt murbruk. Våra skolpligtiga barn härute på landet, helst de fattiga, som sakna täta och bastanta skodon och ytterplagg, hafva derför under denna årstid det ej för angenämt.
Att i »ur och skur» dagligen gående trafikera de samtliga vägarne från och till skolorna är verkligen för barn ett påkostande arbete. Deras skodon och kläder äro alldeles genomvåta, då de komma från skolan, och hinna knappast torka, förrän de följande morgon åter skola påtagas för att ytterligare vätas ned. (Tänk huru luften i skolrummet blir beskaffad då kläder och skodon från ett 50-ja 60-tal barn under dagers lopp i skolrummet få torka på barnkroppen!) Och renligheten sedan? — Somliga barn hafva en half mil ja insändaren känner ett skoldistrikt så vidsträckt, att de fjermast boende barnen hafva tre fjerdingsväg till skolan. När dessa sistnämda barn Komma hem om qvällarne i mörkret, äro de alldeles uttröttade och förmå ej ordentligt lära sina hemlex’r; och nästa morgon måste dexbege sig i väg långt före dagningen för att i smutsen och slasket arbeta sig fram till bestämd tid. Det fordras i sanning stor lust till skolan för att ej under sådana omständigheten tröttna. Många af oss vuxne torde knappast äga en så seg vilja, som dessa små visa sig besitta.
Ovanlig fruktsam jord.
En person i Rone hade på ett »lopsland» (1/4 tunuland) jord fått några kappar hvete förliden höst, och i eomras skördade han på denna jordbit sex tunnor.
Strömmingsfångsten
har åter de senaste dagarne varit rätt gynnande vid några af våra fisklägen härute.
Vid t. ex. Herta i Burs såldes strömmingen för 28 öre valen.
Ett par storkar
syntes en morgon i förra veckan på södra Gotland. Troligen var besöket härstädes af kort varaktighet, eller hålla de blott här ett par dagars hvila för att sedan, ehuru sent, med all kraft anträda resan till Nilländerna.
Fyrmästarens och fyrvaktarens,
på hvilken klippa eller strand de än må beffona sig, öden tänker jag på både dag och natt, såvida jag är vaken. Sofverjag på skinnsoffan å vindskammaren, drömmer jag om de tåliga och oförskräckta menniskorna, då nämligen stormarne ryta och rycka och kila in under utsprånget på spåntaket, så att väggarna (men icke jag, som tycker om sådan musik) darra af skrämsel.
Vare sig det är på Sandön, der flygsanden far in genom nyckelhålet och lägger sig i drifvor inne i rummet, ifall man inte är ytterst försigtig att väl stoppa till hvarje hål, om ett sådant också icke är större än ögat på en böjtnal (stoppnål som man bytt sig till, t. ex. för ull eller säd), ty gör man inte detta, då får man tro på annat; eller på Fårön derborta något i nordost om Ava gård; (i hvars närhet alen växer vildt, men på den ena partens storgård står en stor väldig ek, åtminstone har hon stått der, — kanske hon nu i tysthet för sudergutar ramlat öfver ända till följd af hög ålder). Men jag borde väl inte vara så långrandig, utan skynda fram till Fåröbåken. Det är tre och tretti vintrar sedan jag en mörk höstqväll vandrade dit i sällskap med en af Ava-karlarne. Under vägen förde han mig upp på en hall (hög), som bar namn efter gården. Slutligen kommo vi fram till båken, den första i sitt slag undertecknad gutason sett i sina dagar, Jag fick stora ögon, när jag såg det stora, vackra ljusskenet derborta i vrån (af viken), långt skildt från kyrka, prestgård och skola, men man vakade här då vi hunnit spiraltrappan uppför och fått se resans mål. I en handvändning kunna vi (tidens kraf är att resa fort), om icke just med hästar och vagn eller ångslup, vara vid Stenkyrke-huk och efter gammalt helsa på fyrmästaren derstädes, han, som i många år slet ondt som hund under tiden å Gotska Sandön, der han, menskligt sedt, icke kunde hafva mycket att roa sig med. Vil sådana kritiska lägen gäller det att vara uppfinningsrik och hafva godt förråd af idé-associationer.
Till sist bär det ändå aftill hemorten, resan får vara lång eller kort: Stora Karlsön, vid hvars båk man några fot från den höga lodräta klippväggen kan eisna eller frukta för att blåsa öfver lotsstyrelsens staket cch plumpsa ner »uti hafvet». Isynnerhet kan det vara farligt för små barn, som älska friheten mer än lifvet och vilja se sig om utför fyrtornet, som står »ytterst på skärets strand, sköljd utaf hafvets svall.» Och det blåser och det brummar och det tjuter derute! Det kan man tänka sig, om ock man ej varit mer än tre alnar från sjöstranden. Och aldrig någon vänlig menniska att få se och tala med på vintertid. Bara sin Gud, sin båk, sin klippa, sitt haf. Bara? Ja, det är tillräckligt tör den, som lärt sig förstå att vara nöjd; och är man inte det, då är det beklagligt.
Jag kan ej förneka att de stackars isolerade menniskorna jämt och samt komma för mig.
Ibland tänker jag: då de stadigt måste vara på sin post och aldrig komma på land, borde vi, fria barn, glädja dem då och då med ett litet besök. Senast tänkte jag så kl.5 på morgonen vid mitt uppstigande då jag såg deras vänliga helsning, de tre blänkarne efter hvarandra lik kornblixt vid horisonten. Da synas öfver trädens toppar endast vid duskig, snöblandad luft. En gång har jag sett det förut. Inte kommer jag för det, och troligen icke många andra heller medan det är vinter , ty den falska Ran fruktar man så mycket i öppen båt. Det är ingalunda såsom att gå till närmaste granne och sjuvga tillsammans med denne, om han har röst, Sehlstedts tilltalande »Fyrtorn»:
»Alltid lika på vakt
vakar du dag och natt
gungar en stolt fregatt
eller en gotlands-jakt;
lika för hög och låg
trotsar du vind och våg.»
Fyrbetjeningen måste kunna förströ sig med ett kärt och hemtrefligt familjelif, läsning, slöjd, fiske, ja brefskrifning till den öfriga lilla verlden. Det sista nöjet blir väl ej så strax besvaradt. Kanske kommer kuttern i regel en gång i månaden med post och förnödenheter. Men när böljorna vyreda som lejon, gå höga som hus, eller det är snötjocka såsom i dag, då får man vänta och vänta och blott lefva på hoppet. Men när han, lotskuttern, då ändtligen kommer, är den lilla farkosten säkerligen välkommen.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 28 November 1887.
N:r 95.
Fiske och hamnanläggningar.
Då hushållningssällskapet genom uppsägande af det till Herta salteribolag lemnade räntefria lånet å 1,000 kronor äger till sitt förfogande medel, afsedda till fiskerinäringens förbättrande, har fiskeri: tillsyningsmannen dr Kolmodin hemstält, att en del, högst hälften af nämda belopp, måtte anslås till bestridandet af utgifterna för verkställande af lokala undersökningar och uppgörande af förslag å de omkostnader, gom kunna blifva erforderliga för förbättrandet af hamn- och landningsplatserna vid Ihreviks, Nyhamns och St. Karlsö fiskeplatser. Hvad Ihbrevik sngår, hafva redan samtlige dervarande fiskare i en till k. m:ts bef. stäld skrifvelse framhållit de olägenheter vid fiskets idkande, som der för närvarande äro för handen, då bottnen närmast utanför ländningarne är uppfyld af stora stenar, hvilka, då pålandsvind är rådande, göra såväl utgåendet till sjös som än mer landningen i hög grad svår och lifsfarlig, så att fiskarena derstädes, då för öfrigt gynnsamma förhållanden för fiskets idkande äro för handen, förhindras från att gå ut eller ock, om de befinna sig ute, ofta äro nödsakade att söka in vid Lickershamn eller annan plats för att icke riskera lif och gods genom att landa vid eget fiskläge. Det är tämligen klart att denna olägenhet skalli hög grad menligt inverka på fiskets bedrifvande å denna plats, som för öfrigt har rätt gynnsamt läge såväl för bedrifvande af strömmings- och torsk-, som ock iax- och flundrefiske och der rätt ofta, då strömmings och torskfisket på andra ställen felslå, icke obetydliga fångster hafva gjorts. Afkastningen af fisket kan beräknas till omkriog 5,000 kronor för år.
I ofvan nämda skrifvelse anhålla fiskarena om ett bidrag å 800 kronor till förbättrandet af hamnen och hafva vidfogat ett förslag å de omkostnader, som enligt deras förmenande dervidlag skulle vara erforderliga, men då ett dylikt kostnadsförslag skall för att af vederbörande till pröfning och godkännande kunna upptagas vara uppgjordt af i frågan fullt kompetent person synes det, anser dr. K., nödigt att sådan person tillkallas för verkställande af undersökning oeh afgifvande af derpå grundadt kostnadsförslag.Vid Nyhamns fiskläge i Lummelunda socken äro olägenheterna ungefär af samma beskaffenhet som vid Ihrevik och skulle förbättringen der äfvepledes hufvudsakligen bestå i sprängning af utanför landningarne liggande klippblock och fast häll. De på senaste åren timade olyckshändelse:na hafva nogsamt visat de faror, för hvilka dervarande fiskare (särskildt vid landningen) äro utsatta och tala för önskvärdbeten af en förbättrivg i landningsplatsen. Här bedrifves ett icke obetydligt strömmings- och torskfiske, och den årliga inkomsten af fisket derstädes kan beräknas till minst 7,000 kronor.
Hvad slutligen Stora Karlsö avgår är den med hänsyn till sitt läge otvifvelaktigt lämpligaste platsen på hela Gotland för idkandeaf strömmingsfiske med drifgarn och laxfiske med ref och möjligen äfven med garn alldenstund den utgör medelpunkten för ett betydligt stort fiskeområde, som bättre än något annat här på ön erbjuder tillfälle till ett mera kontunierligt bedrifvande af nämda fiskesätt.
Om — såsom det är att hoppas — inom en icke alltför aflägsen framtid fisket härstädes kommer att bedrifvas mera yrkesmässigt än hittills och i’sammanhang dermed en noggrannare sorterivg och behandling af fångsten och förbättrad saltningsmetod komme till stånd, synes en lämpligare plats än St. Karlsö icke finnas för anläggande af salteri och rökeri, då man derstädes kan få fisken så att säga omedelbart ur hafvet och sålunda genast underkasta den nödig behandling, hvilket såsom bekant är af största vigt för beredandet af en god och afsättlig vara. Då platsen för närvarande icke erbjuder någon säker hamn för andra än sådana farkoster, som när som helst kunna dragas på land, men fisket der framdelees sannolikt kommer att bedrifvas med vida större farkoster, torde en undersökning om möjligheten att åstadkomma nödigt skydd för dessa sistnämde vara af vigt och betydenhet.
Hushållningssällskapet har i dag beviljat 500 kronor till undersökningar för hamnanläggningar på dessa platser, särskildt med hänsyn dertill, att det för fiskens afeättning är af vigt att på St. Karlsön åogf. kunna någorlunda trygt lägga till för att lasta. Så torde exempelvis i framtiden Tjelvar på sina resor till Stettin kunna landa vid Karlsön för att intaga last af såväl rökt som färsk fisk.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.
Auktion i Burs.
Onsdagen den 28 innevarande månad kl. 11 f.m. förrättas auktion vid Herta fiskläge i Burs socken, hvarvid kommer att till försäljning utbjudas, dels Herta salteriaktiebolags å sagde fiskläge befintliga bygnader, dels ett mindre parti salt, samt en mävgd obegagnade fiskkärl, bunnpar, kettar och avdra för salteriet erforderliga redskap jämte en del: möbler. För lösegendomen lémpas 3 månaders betalnivgsanstånd och för bygnaderpas gäldande kan, ötverenskommelse träffas vid auktionstillfället. Burs den 19 September 1887.
Salteribolagets Styrelse.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 23 September 1887.
N:r 76.
Herta Salteri.
Elter å bolagsstämma med Herta Salteribolag träffadt beslut kommer sagda bolag att upplösas och bolaget tillhöriga bygnader jämte inventarier, såsom fiskkärl m., m. att försäljas, och varda dessa bolagets tillhörigheter bärmedels till salu utbjudna. — Bygnanaderna, uppförda å Kärna grund invid Herta Fiskläge, bestå: 1:0. af en träbygnad på stenfot under spåntak, 54 tot lång, 28 fot bred, inredd till ett bonings rum med kakelugn, kök med spis, ett större rum för hvarjebanda samt rymlig förstuga, hvilken bygnad är försedd med loft och källare å dess hela längd. 2:do. En at sten uppförd salteribyghad, 80 fot lång och 32 fot bred, inredd till trenne större rum försedda med stengolf; hela bygnaden klädd invändigt med bräder efter fylnadaf sågspån mellan dessa och maren. — 3:o. En bygnad eller skjul af trä med stengolf, 36 fot låog, 18 fot bred. — Tillgången å fisk, synnerligen strömming och torsk, är vanligen ganska rik på platsen. Bygnaderoa, hvarutmed tillfälle är till saltsjöbad på jämn och vacker sandbotten, ligga nära invid Ronehamn, der ångbåts: kommunikation emellan Visby och fastlandet finnes en gång i veckan under seglationstiden.
Spekulanter hänvände sig till handlanden J. F. Fagerberg, Burs & Gotland.
Ronehamn i Juli 1887.
STYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
Från landsbygden.
Garda, 12 April.
Om mejerihanteringen.
Agronomen hr Kihlberg, som genomreser Gotland för att genom föredrag lemna den landtbrukande-allmogen upplysningar och råd om rätta bedrifvandet af ett rationelt landtbruk, höll i dag, på inbjudan af herr kyrkoherden J. Svensson, i Garda skolhus ett sakrikt föredrag om ett rätt ordnande af mejerihandteringen.
Inledningsvis framhöll talaren, hvad nogsamt erfarenheten gifver vid handen, att landtbrukaren af de inkomster han får endast och allenast af spanmålsodlingen ej kan få debet och kredit att stämma, synnerligen som man här på Getland i allmänhet ej tager hänsyn till att jorden måste ersättas de näringsämnen och icke minst den qvätve, som de oupphörliga sädesskördarne borttaga. Men då, såsom husdjuren nu här utfodras, den spillning de lemna, nära nog saknar qväfve, så borde det ligga i hvars och ens intresse att söka åstadkomma en ändring till ett bättre i detta hänseende och utfodra sina kreatur så, att den spillning de lemna, kan åt åkern ersätta det, som skördarne taga. Ladugårdsskötseln skulle således åt jordbrukaren medföra en indirekt nytta, men icke blott det: om ladugårdsskötseln rätt bedrifves, hvilket sker genom att i första hand lägga an på mjölkgifvande djur, d. v. s. kor, och att på ett rätt sätt af den mjölk, de lemna, producera ladugårdsalster, så skulle dessa, hvilka på den engelska marknaden hafva god afsättning, åt landtbrukaren lemna betydligt större direkt inkomst, än producerandet och försäljandet af spanmål. En invändning mot mejerihandteringen finge man ofta böra, att om alla komwe att lägga an på ladugårdsskötsel, så skulle det äfven på ladugårdsalster blifva öfverproduktion. Dermed, sade talaren, vore ingen fara. Sveriges export af ladugårdsprodukter på England är vieserligen rätt vacker, men importen af samma vara är äfven ganska betydlig, och för att bibehålla samma export och på samma gång tillfredsställa det egna behofvet fordras i vårt land 3—4;000 mejerier, och då denna siffra på långt när ej var hunnen, behöfde man ej befara öfverproduktion. Talaren sade sig hafva sig bekant att för några år sedan här i Garda ett mejeri arbetat, men som dock efter kort tillvaro tynade af och dog. Utan att närmare skärskåda orsakerna härtill framdrog deremot talaren exempel på mejerier från andra län, som bure sig mycket väl, och af den plan, som han sedan utvecklade för dessas bildande och verksamhet, kunde man klart skönjat orsakerna till den korta tillvaron af det förntnämda mejeriet. Skulle ett mejeri bära sig, borde det ej grundas af den enskilda företagsamheten eller ett fåtal bolagsmän, ty i så fall komme ofta vinstbegäret med i beräkningea, hvarigenom priset på mjölken hölles så lågt som möjligt, och den egna vinsten blefve det enda målet. Talaren framhöll exempel på mejeri här på öp, som köpt mjölk och sedan sålt den för t. o. m, 10 öre högre pris för kanna, än hvad de sjelfva betalt. Att aflemnaren, då han får ögonen öppna för sådant, ledsnar att sälja sin mjölk, bör ej förvåna. Nej! en mejerirörelse här skall ställas på aktier at t. ex. 50 kr. hvilka skulle betalas medels amortering på 10 år, som kunde ske på så sätt, att aktieägaren af betalningen för den mjölk, han för månaden lemnat, läte innestå 62 1/2 öre, hvilka insattes på en sparbank och efter behof lyftades till amortering på aktiekapitalet, som bör vara. 5,000 kr., hvilken summa skulle upplånas för anskaffandet af såväl lokal. som ändamålsenliga mejeriredskap. Den genom mjölk månadtligen gjorda amorteringen och försäljandet af skummjölken skulle för öfrigt, eoligt beräkning, räcka till mejeripersonalens aflöning m. m. På så sätt fordrades inga kontanta medel. Den mindre jordbrukaren, ja, torparen, hade här råd att blifva aktieägare, och af den vinst, mejeriet möjligen kunde lemna, finge äfven han sin del.
I sammanhang med mejerihandteringen borde äfven anordnas svinskötsel, som på andra orter visat sig vara ganska lönande. Tyskland är en god marknad för svenskt fläsk.
Med afseende på sjelfva mejerihandteringen förordade talaren användandet. af separator. Genom denna kunde man bäst afskilja gräddan, och den hölle för öfrigt en utmärkt kontroll öfver mjölkens beskaffenhet och skulle på så sätt egga folket att bättre utfodra sina kor.
Med ledsnad såg man nu, sade talaren, att den gotländska mjölken, hvilken i allmänhet vore af den beskaffenhet, att man af densamma kunde beräkna prima smör, nu i stället gevom den orätta, i hemmen förekommande, behandlingen, lemnade ett smör, som endast kunde användas i bagerierna. Mejerierna behöfde för. öfrigt, enligt erfarenhet, för samma qvantitet smör ej mer än 2/3 så mycket mjölk som åtgår för hemberedningen.
Sedan talaren förevisat en planritning af ett väl inrättadt mejeri och lemnat förklaring öfver densamma, afslöt han sitt föredrag med en uppmauing till. de närvarande att söka inom Garda åstadkomma ett mejeri efter de grunder, han i föredraget. utvecklat, och-att hvar och en måtte draga ett strå till stacken genom att teckna en eller flere aktier för åstadkommandet af det kapital, som erfordras:
Det sakrika föredraget mottogs af de närvarande med lifligt bifall, och få af dem lemnade mötet utan att hafva tecknat sitt namn på en för aktieteckning upprättad anteckningslista. Måtte det goda företaget vinna framgång och måtte vår fosterös inbyggare ej försumma, att, då nu tillfälle dertill erbjuder sig, inhämta de råd och upplysningar, som hr Kihlberg på ett så lefvande sätt förmår meddela.
Burs, 12 April.
Föredrag
i landthushbållning höll agronomen Kihlberg i härvarande skolsal sistl. onsdag för ett trettiotal åhörare, Man fick här höra både nytt och gammalt och mången gick hem med åtminstone en föresats att söka efterkomma de lärdomar, som framsades af föredragaren. Samtidigt – var äfven en lista framlagd till aktieteckning i ett mejeribolag, bestående af socknarne Burs, Rone och Eke. Hvarje aktie skulle betalas med 50 kronor. Några tecknade sig såsom delägare.
Till fjerdingsman
har Petter Dahlby, Sigdes, blifvit antagen med en årlig lön af 25 kronor.
Ett fattighjon,
som arbetar sig ur fattighuset, bör till sällsyntheterna, men är likväl händelsen med en ogift qvinna här, som nu snart får sätta foten under eget tak.
Det stora fiskafänget
vid Herta fiskläge har redan för en vecka sedan tagit sin början och har fångsten varit ovanligt stor så tidigt på våren. Somliga båtar ha haft ända till 60 valar på man.
»Hvad som är visst»
är, att vi I nästkommande Maj blifva af med vår högt värderade pastor Hedgren, som af domkapitlet blifvit missiverad till Grötlingbo. Det har icke väckt liten förvåning inom pastoratet, detta domkapitlets handlingssätt, synnerligast som man icke kan fiuna skälen för en sådan flyttning. Ena petition med öfver 130 underskrifter har till domkapitlet blifvit inlemnad från pastoratet med anhållan att få behålla pastorn qvar, tills den nye kyrkoherden komme att tillträda, men utan resultat. Det har anförts, att ingen annan disponibel prestman vore att tillgå samt att pastor Ahlander i Klinte, som vore den ende ledige och som vi nu skola få i stället, vore såsom uppförd på förslag till Grötlingbo förhindrad att ditflytta såsom vice pastor. Vi tro ej, att detta utgör något lagligt hinder; ty hvarför skulle då icke äfven pastor Jakobsson, hvilken likaledes är derstädes uppförd på förslag och 2 innehar vice pastorssysslan, äfven vara förhindrad? — Det är nu sjette ombytet af presterän vi få inom ett ärs tid. Huru skall en pastor under sådana! förhållanden lära känna sina pastoratsboar och huru dessa lära känna sin pastor?
Södra Gotland, 13 April.
Vårsådden
har af åtskilliga landtmän på söder redan börjats, oaktadt kylan om nätterna ej upphört. Råg- och hvetebrodden är mycket gles och utpinad af kölden, hvartill mycket det om dagen rådande blidvädret bidrager, ty så mycket mer verkar kylan och frosten om nätterna, då jorden om dagen är upptöad.
Fisket
har äfven nu tagit en mera gynsam vändning än förut varit fallet, ja på en natt har fångats ej mindre än 30 valar strömming på ett fåtal garn, hvilken betingat ett pris af 42-50 öre för val, stor och tjock som den i år är.
Ett om den största råhet och bofaktighet vittnande
nidingsdåd
har natten mellan 8 och 9 dennes föröfvatsi omedelbar närhet af predikant T. Schedins bostad vid Sippmanna i Vamlingbo, då ett på blek utlagdt lärftstycke af 20 alnars längd blef sönderrifvet och på hela längden åtskildt; en till torkning uthängande fruntimmersklädning bokstafligen förvandlad till trasor samt jämte en annan, som dock undgått förstörelse, nedstoppad i gårdens brunn, der de anträffades morgonen derpå. Men ej nog härmed; äfven en på gården stående bryggbalja sönderslogs och delar deraf utburos i en närbelägen hage, der de formligen splittrades; tvänue nya med spetsar försedda öfverdrag till kuddar rönte ätven samma öde, och å ladugårdsdörren fans en anständigheten sårande inskrift. Man antager att bofvarne — de anses vara flere under inflytande af starka drycker verkstält detta gemena arbete, ty någon anledning till, att det föröfvats af hämd förefinnes ej. Belöning är utlofvad åt den som bevisligen upptäcker förbrytarne, och lära spaningar pågå med all ifver.
Ett postärende.
behandlades härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo, då det uppdrogs åt ett fyrtal af kommunens medlemmar att till poatstyrelsen ingå med en anhållan om ändring i den nuvarande postföringen till denna del af länet, som i många stycken är styfmoderligt behandlad i förhållande till andra platser.
Meningen vore att poststyrelsen på sin bekostnad skulle öfvertaga anskaffandet af post från och till Vamlingbo—Burgsvik tvänne gånger i veckan (det föreslogs af stämmomedlemmar tisdag och lördag], under det kommunen på egen bekostnad förskaffade post å samma linie en gång hvarje vecka (torsdag); på detta sätt skulle ock denna från både jernväg och andra inrättningar så aflägset belägna trakt erhålla en jämförelsnvis tidsenlig förhbindelse med andra orter.
Ur fåglarnes lif.
På en bondgård matades hönsen och ankorna gemensamt, Detta föranledde de båda familjernas öfverhufvud att utkämpa en strid, som slutade dermed att tuppen med sin skarpa näbb uthackade båda ögonen på sin motståndare, hvilken såmedels blef besegrad, — Denna ankhane var äfven af en stridslysten natur, ty tidt och ofta förut angrep ban sjelfve gåsfar, men alltid måste han taga till harvärjan; dock, så snart han såg sin motståndare upphöra med förföljandet, var han ånyo redo att hoppa upp på dennes Tygg och fortsätta striden, fastän alltid med samma resultat.
Egendomlig säljagt.
För någon tid sedan varseblefvo trenne män på vestra kusten af Vamlingbo en säl, uppkrupen långt på land, der han låg så förnöjd och i godan sömn. Att springa ned till stranden och fatta tag i gynaaren, som var af en ovanlig storlek, var ett ögonblicks verk; men här blef riktiga nappatag, ty kuten drog dem, oaktadt de med alla sina krafter spjernade emot, allt längre nedåt vattnet, och han hade troligen vunnit segren och ankommit i sitt rätta element, om ej en af männen som var rådig, fattat tag i en väldig knölpåk, hvarmed han oupphörligt dunkade honom (sälen) i hufvudet, tills han förlorade sansen, hvarefter han med förenade krafter släpades längre upp på land, der han. erKöll dödsstöten. Af det anförda, som är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty det har mig berättats af fullt trovärdig person, kan man finna att dessa djur äga en ovanlig styrka, ja, det påstås att de till och med kunna angripa menniskor, när de blifva anfallne af dessa eller på något sätt sårade.
— Vid i dag hållen auktion å korn för Vamlingbo kyrkomagasins räkning, betingade denua vara ett pris af kronor 2:15 för kubikfot.
Gotlands Allehanda
Fredagen 15 April 1887
N:r 30.
Från landsbygden.
Östra. Götland, 16 April.
Vackra fångster
af strömming ha i denna vecka gjorts af fiskare vid »Kapell» och Herta fisklägen. I onsdags natt voro en stor mängd fiskare utfarne, och På morgonen syntes vid landstigningen de medhafda garnen gifva god ersättning åt dessa »hafve’s arbetare». Flere båtar innehade 100 — en del 125 — valar af det nämda fisklaget. Följande dag voro flere skjutsar ute och sålde fisk:2 till :3 mil åt söder för det billiga priset af 25 öre valen. I öfver åtta dagar har fisket idkats med framgång härstädes.
Vestra kusten, 17. April.
En väldig massa
af id ha Sproge- och Silteborna fångat i dessa dagar i de nedanför deras-såg och qvaruverk varaude »åar» nämligen Storå, Silteå och Lillån. I onsdags afton vid 11-tiden nedgingo många Tekn emedan man observerat, att iden på qvällen varit synlig och på upptågande i åarna från hafvet. Då »brandjernen» blefvo antända, fick man genast sigte på de många fiskarna, och så fort Big göra lät, afstävgde man medels noter >ån» från hafvet. Inom ett par timmar hade man uppfiskat 1,500 st. eller. 30 st. på lotten. Så mycket fisk har ej fåvgats der på många år.
Vårsådden
tog sin början i onsdags i Hafdhem af en hemmansägare derstädes, som sådde korp.
Jorden syntes ännu klibba vid åkerbruksreday och var ej fullt tjenlig, men man fortsatte ändock med full fart
Den goda vintern
har varit välgörande för sädesbrodden ute i södret. Af de regnskurar, vi erbållit, och de vackra, soliga och blida dagarna har båderågoch hvetesbrodden betydligt grönskat och ser frodig ut.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 April 1886
N:r 32.