Garda, 12 April.
Om mejerihanteringen.
Agronomen hr Kihlberg, som genomreser Gotland för att genom föredrag lemna den landtbrukande-allmogen upplysningar och råd om rätta bedrifvandet af ett rationelt landtbruk, höll i dag, på inbjudan af herr kyrkoherden J. Svensson, i Garda skolhus ett sakrikt föredrag om ett rätt ordnande af mejerihandteringen.
Inledningsvis framhöll talaren, hvad nogsamt erfarenheten gifver vid handen, att landtbrukaren af de inkomster han får endast och allenast af spanmålsodlingen ej kan få debet och kredit att stämma, synnerligen som man här på Getland i allmänhet ej tager hänsyn till att jorden måste ersättas de näringsämnen och icke minst den qvätve, som de oupphörliga sädesskördarne borttaga. Men då, såsom husdjuren nu här utfodras, den spillning de lemna, nära nog saknar qväfve, så borde det ligga i hvars och ens intresse att söka åstadkomma en ändring till ett bättre i detta hänseende och utfodra sina kreatur så, att den spillning de lemna, kan åt åkern ersätta det, som skördarne taga. Ladugårdsskötseln skulle således åt jordbrukaren medföra en indirekt nytta, men icke blott det: om ladugårdsskötseln rätt bedrifves, hvilket sker genom att i första hand lägga an på mjölkgifvande djur, d. v. s. kor, och att på ett rätt sätt af den mjölk, de lemna, producera ladugårdsalster, så skulle dessa, hvilka på den engelska marknaden hafva god afsättning, åt landtbrukaren lemna betydligt större direkt inkomst, än producerandet och försäljandet af spanmål. En invändning mot mejerihandteringen finge man ofta böra, att om alla komwe att lägga an på ladugårdsskötsel, så skulle det äfven på ladugårdsalster blifva öfverproduktion. Dermed, sade talaren, vore ingen fara. Sveriges export af ladugårdsprodukter på England är vieserligen rätt vacker, men importen af samma vara är äfven ganska betydlig, och för att bibehålla samma export och på samma gång tillfredsställa det egna behofvet fordras i vårt land 3—4;000 mejerier, och då denna siffra på långt när ej var hunnen, behöfde man ej befara öfverproduktion. Talaren sade sig hafva sig bekant att för några år sedan här i Garda ett mejeri arbetat, men som dock efter kort tillvaro tynade af och dog. Utan att närmare skärskåda orsakerna härtill framdrog deremot talaren exempel på mejerier från andra län, som bure sig mycket väl, och af den plan, som han sedan utvecklade för dessas bildande och verksamhet, kunde man klart skönjat orsakerna till den korta tillvaron af det förntnämda mejeriet. Skulle ett mejeri bära sig, borde det ej grundas af den enskilda företagsamheten eller ett fåtal bolagsmän, ty i så fall komme ofta vinstbegäret med i beräkningea, hvarigenom priset på mjölken hölles så lågt som möjligt, och den egna vinsten blefve det enda målet. Talaren framhöll exempel på mejeri här på öp, som köpt mjölk och sedan sålt den för t. o. m, 10 öre högre pris för kanna, än hvad de sjelfva betalt. Att aflemnaren, då han får ögonen öppna för sådant, ledsnar att sälja sin mjölk, bör ej förvåna. Nej! en mejerirörelse här skall ställas på aktier at t. ex. 50 kr. hvilka skulle betalas medels amortering på 10 år, som kunde ske på så sätt, att aktieägaren af betalningen för den mjölk, han för månaden lemnat, läte innestå 62 1/2 öre, hvilka insattes på en sparbank och efter behof lyftades till amortering på aktiekapitalet, som bör vara. 5,000 kr., hvilken summa skulle upplånas för anskaffandet af såväl lokal. som ändamålsenliga mejeriredskap. Den genom mjölk månadtligen gjorda amorteringen och försäljandet af skummjölken skulle för öfrigt, eoligt beräkning, räcka till mejeripersonalens aflöning m. m. På så sätt fordrades inga kontanta medel. Den mindre jordbrukaren, ja, torparen, hade här råd att blifva aktieägare, och af den vinst, mejeriet möjligen kunde lemna, finge äfven han sin del.
I sammanhang med mejerihandteringen borde äfven anordnas svinskötsel, som på andra orter visat sig vara ganska lönande. Tyskland är en god marknad för svenskt fläsk.
Med afseende på sjelfva mejerihandteringen förordade talaren användandet. af separator. Genom denna kunde man bäst afskilja gräddan, och den hölle för öfrigt en utmärkt kontroll öfver mjölkens beskaffenhet och skulle på så sätt egga folket att bättre utfodra sina kor.
Med ledsnad såg man nu, sade talaren, att den gotländska mjölken, hvilken i allmänhet vore af den beskaffenhet, att man af densamma kunde beräkna prima smör, nu i stället gevom den orätta, i hemmen förekommande, behandlingen, lemnade ett smör, som endast kunde användas i bagerierna. Mejerierna behöfde för. öfrigt, enligt erfarenhet, för samma qvantitet smör ej mer än 2/3 så mycket mjölk som åtgår för hemberedningen.
Sedan talaren förevisat en planritning af ett väl inrättadt mejeri och lemnat förklaring öfver densamma, afslöt han sitt föredrag med en uppmauing till. de närvarande att söka inom Garda åstadkomma ett mejeri efter de grunder, han i föredraget. utvecklat, och-att hvar och en måtte draga ett strå till stacken genom att teckna en eller flere aktier för åstadkommandet af det kapital, som erfordras:
Det sakrika föredraget mottogs af de närvarande med lifligt bifall, och få af dem lemnade mötet utan att hafva tecknat sitt namn på en för aktieteckning upprättad anteckningslista. Måtte det goda företaget vinna framgång och måtte vår fosterös inbyggare ej försumma, att, då nu tillfälle dertill erbjuder sig, inhämta de råd och upplysningar, som hr Kihlberg på ett så lefvande sätt förmår meddela.
Burs, 12 April.
Föredrag
i landthushbållning höll agronomen Kihlberg i härvarande skolsal sistl. onsdag för ett trettiotal åhörare, Man fick här höra både nytt och gammalt och mången gick hem med åtminstone en föresats att söka efterkomma de lärdomar, som framsades af föredragaren. Samtidigt – var äfven en lista framlagd till aktieteckning i ett mejeribolag, bestående af socknarne Burs, Rone och Eke. Hvarje aktie skulle betalas med 50 kronor. Några tecknade sig såsom delägare.
Till fjerdingsman
har Petter Dahlby, Sigdes, blifvit antagen med en årlig lön af 25 kronor.
Ett fattighjon,
som arbetar sig ur fattighuset, bör till sällsyntheterna, men är likväl händelsen med en ogift qvinna här, som nu snart får sätta foten under eget tak.
Det stora fiskafänget
vid Herta fiskläge har redan för en vecka sedan tagit sin början och har fångsten varit ovanligt stor så tidigt på våren. Somliga båtar ha haft ända till 60 valar på man.
»Hvad som är visst»
är, att vi I nästkommande Maj blifva af med vår högt värderade pastor Hedgren, som af domkapitlet blifvit missiverad till Grötlingbo. Det har icke väckt liten förvåning inom pastoratet, detta domkapitlets handlingssätt, synnerligast som man icke kan fiuna skälen för en sådan flyttning. Ena petition med öfver 130 underskrifter har till domkapitlet blifvit inlemnad från pastoratet med anhållan att få behålla pastorn qvar, tills den nye kyrkoherden komme att tillträda, men utan resultat. Det har anförts, att ingen annan disponibel prestman vore att tillgå samt att pastor Ahlander i Klinte, som vore den ende ledige och som vi nu skola få i stället, vore såsom uppförd på förslag till Grötlingbo förhindrad att ditflytta såsom vice pastor. Vi tro ej, att detta utgör något lagligt hinder; ty hvarför skulle då icke äfven pastor Jakobsson, hvilken likaledes är derstädes uppförd på förslag och 2 innehar vice pastorssysslan, äfven vara förhindrad? — Det är nu sjette ombytet af presterän vi få inom ett ärs tid. Huru skall en pastor under sådana! förhållanden lära känna sina pastoratsboar och huru dessa lära känna sin pastor?
Södra Gotland, 13 April.
Vårsådden
har af åtskilliga landtmän på söder redan börjats, oaktadt kylan om nätterna ej upphört. Råg- och hvetebrodden är mycket gles och utpinad af kölden, hvartill mycket det om dagen rådande blidvädret bidrager, ty så mycket mer verkar kylan och frosten om nätterna, då jorden om dagen är upptöad.
Fisket
har äfven nu tagit en mera gynsam vändning än förut varit fallet, ja på en natt har fångats ej mindre än 30 valar strömming på ett fåtal garn, hvilken betingat ett pris af 42-50 öre för val, stor och tjock som den i år är.
Ett om den största råhet och bofaktighet vittnande
nidingsdåd
har natten mellan 8 och 9 dennes föröfvatsi omedelbar närhet af predikant T. Schedins bostad vid Sippmanna i Vamlingbo, då ett på blek utlagdt lärftstycke af 20 alnars längd blef sönderrifvet och på hela längden åtskildt; en till torkning uthängande fruntimmersklädning bokstafligen förvandlad till trasor samt jämte en annan, som dock undgått förstörelse, nedstoppad i gårdens brunn, der de anträffades morgonen derpå. Men ej nog härmed; äfven en på gården stående bryggbalja sönderslogs och delar deraf utburos i en närbelägen hage, der de formligen splittrades; tvänue nya med spetsar försedda öfverdrag till kuddar rönte ätven samma öde, och å ladugårdsdörren fans en anständigheten sårande inskrift. Man antager att bofvarne — de anses vara flere under inflytande af starka drycker verkstält detta gemena arbete, ty någon anledning till, att det föröfvats af hämd förefinnes ej. Belöning är utlofvad åt den som bevisligen upptäcker förbrytarne, och lära spaningar pågå med all ifver.
Ett postärende.
behandlades härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo, då det uppdrogs åt ett fyrtal af kommunens medlemmar att till poatstyrelsen ingå med en anhållan om ändring i den nuvarande postföringen till denna del af länet, som i många stycken är styfmoderligt behandlad i förhållande till andra platser.
Meningen vore att poststyrelsen på sin bekostnad skulle öfvertaga anskaffandet af post från och till Vamlingbo—Burgsvik tvänne gånger i veckan (det föreslogs af stämmomedlemmar tisdag och lördag], under det kommunen på egen bekostnad förskaffade post å samma linie en gång hvarje vecka (torsdag); på detta sätt skulle ock denna från både jernväg och andra inrättningar så aflägset belägna trakt erhålla en jämförelsnvis tidsenlig förhbindelse med andra orter.
Ur fåglarnes lif.
På en bondgård matades hönsen och ankorna gemensamt, Detta föranledde de båda familjernas öfverhufvud att utkämpa en strid, som slutade dermed att tuppen med sin skarpa näbb uthackade båda ögonen på sin motståndare, hvilken såmedels blef besegrad, — Denna ankhane var äfven af en stridslysten natur, ty tidt och ofta förut angrep ban sjelfve gåsfar, men alltid måste han taga till harvärjan; dock, så snart han såg sin motståndare upphöra med förföljandet, var han ånyo redo att hoppa upp på dennes Tygg och fortsätta striden, fastän alltid med samma resultat.
Egendomlig säljagt.
För någon tid sedan varseblefvo trenne män på vestra kusten af Vamlingbo en säl, uppkrupen långt på land, der han låg så förnöjd och i godan sömn. Att springa ned till stranden och fatta tag i gynaaren, som var af en ovanlig storlek, var ett ögonblicks verk; men här blef riktiga nappatag, ty kuten drog dem, oaktadt de med alla sina krafter spjernade emot, allt längre nedåt vattnet, och han hade troligen vunnit segren och ankommit i sitt rätta element, om ej en af männen som var rådig, fattat tag i en väldig knölpåk, hvarmed han oupphörligt dunkade honom (sälen) i hufvudet, tills han förlorade sansen, hvarefter han med förenade krafter släpades längre upp på land, der han. erKöll dödsstöten. Af det anförda, som är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty det har mig berättats af fullt trovärdig person, kan man finna att dessa djur äga en ovanlig styrka, ja, det påstås att de till och med kunna angripa menniskor, när de blifva anfallne af dessa eller på något sätt sårade.
— Vid i dag hållen auktion å korn för Vamlingbo kyrkomagasins räkning, betingade denua vara ett pris af kronor 2:15 för kubikfot.
Gotlands Allehanda
Fredagen 15 April 1887
N:r 30.
