Etikett: Mästerby

Mästerby socken ingick i Gotlands södra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.

Publicerat

Valet i södra häradet

har enligt de hittills ingångna meddelandena utfallit sålunda:
kyrkoh. Sundblad: hemmansäg. Johansson:
Hafdhem 28 25
Hablingbo 62 4
Etelhem 24 2
Garda 20 6
Hemse 35 22
Öja 33 14
Stånga 37 12
Vamlingbo 23 16
Grötlingbo 20 11
Burs 31 4
När 16 1
Sanda 11 10
Eskelhem 8 9
Väte 31 8
Rone 25 10
Alfva 29 9
Tofta 6 11
Mästerby 21 10
Kyrkoherde A. Sundblad i Garda har alltså i dessa 18 af domsagans 44 socknar erhållit 460 röster och kan alltså, då dessa socknar äro de största inom valkretsen, med visshet antagas vara vald.
Hans motkandidat hemmansäg. Johan Johansson i Fardhem har i samma socknar erhållit 184 röster.
I öfrigt erhöll i Eskelhem hemmansäg. Olsson, Rovalds, 10 röster, i Burs hemmansäg. Uddin, Ungbåtels, 1 röst och i Öja kyrkoh. Gadd 1 röst.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Augusti 1896
N:r 133

Publicerat

Nytt valmöte på Burgsvik

hölls i går e. m., föga talrikt besökt. Kyrkoherde Gadd i Öja föreslog, att mötet måste anses som ett möte för alla partier, hvilket uttalande dock förblef endast en from önskan. Ordförande blef kyrkoherde Kullin i Vamlingbo, hvilken föreslog, att man måtte nöja sig med redan uppstälda kandidater. Härpå upplästes såväl landtmannapartiets som folkpartiets program. Doktor Lundgren från Hemse trodde att landtmannapartiet på Gotland betydde det samma som f. d. nya landtmannapartiet och: häri gaf hr J. T. Jacobsson, Strands, talaren genast rätt, i det han framförde krafvet på en riksdagsman, som ville arbeta för ännu högre tullar. Landtmannapartiet vore ett framstegsparti, menade kyrkoherde Gadd, om det och tagit till valspråk »skynda långsamt». Hr Hansén, Burgsvik, förordade kyrkoherde Sundblads kandidatur och redaktör Eggertz rekommenderade det i hr Noréns lifligt arbetande hjärna utkläckta, sedermera af fjorton själavänner omfattande program met såsom det allena saliggörande, hvarpå valet borde ske. Hr Nils Olsson, Nora, ville allt ha åtskilliga tillägg tilllandtmannapartiets program, framför allt i syfte att inga eftergifter bordé göras i unionsfrågan Kyrkoherde Gadd var nog modig att yttra, att man i någon mån borde tillmötesgå krafven på streekets sänkning, hvilket hr Nils Olsson emellertid fann allt annat än lämpligt. Herr Laurin betonade olikheten mellan landtmannapartiets och hr Noréns program. Man borde klargöra för sig skillnaden. Mötet uttalade sig för det förra med särskildt betonande af tull- och unionsfrågorna samt status quo beträffande rösträtten.
Det gälde nu nämnande af kandidater. Kyrkoherde Gadd föreslog kyrkoherden Sundblad, men hr Nils Olsson tyckte, att bönder borde välja en bonde och föreslog J. Uddin, Ungbåtels i Stånga. Han tyckte för öfrigt att hr Sundblads anhängare betett. sig mindre honnett genom sina utfall mot alla andra kandidater.
Vid framstäld proposition erhöll kyrkoberde Sundblad 30 och J; Uddin, Ungbåtels, 12 röster. Af de röstande torde dock ej alla ha varit röstberättigade.
— Vid valmöte i Mästerby missionshus i går uppsattes såsom kandidat landtbrukaren Johan Johansson, Gardarfyve i Fardhem.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Augusti 1896
N:r 129

Publicerat

Klintejärnvägen

dryftades under flere timmar i går i Mästerby, der Stenkumla och Banda tings hushållsgille sammanträdde. Representanter för alla de socknar den föreslagna järnvägen skulle beröra hade infunnit sig.
Landshöfdingen betecknade denna järnväg som en lifsfråga för orten. Nu eller aldrig skulle den lösas. Komme banan ej till stånd, blefve orten ohjälpligt efter i kampen för tillvaron. Detta borde ej ske. Ehuru måhända redan denna vecka koncession komme att meddelas på den först tänkta sträckningen förbi Klintebys mellan Klintehamn och Roma, ansåg landshöfdingen ej vara skäl att sysselsätta sig med den, utan hellre med den något ändrade sträckningen förbi Tjuls. In dylik järnväg torde komma att kosta 400 tusen kr. Alldeles säkert kunde man räkna på 200 tusen kronors statslån och återstoden blefye mycket lätt att få, om det bara visade sig att den nya banan lemnads från början 21/2 procent, hvilket den tvifvelsutan skulle göra.
Det gälde nu först att få den nya s. k. Eskelhemslinien undersökt oeh härtill borde, enligt hr landshöfdingens åsigt, Sanda, Eskelhem, Mästerby, Hogrän, Vall, Atlingbo och möjligen Klinte socknar bidraga. Ville de det?
Nu började en liflig diskussion, derunder hr Rosvall menade att Eskelhemsborna icke ville vara med om någon undersökning förrän man först fullständigt enats om sträckningen, på det att penningar ej ånyo måtte bortkastas. Kommissarien Svallingson intog en förståndigt medlande ställning och sökte jämka ihop Eskelhemsintresset, som, utom af hr Rosvall, företräddes af hr Olsson, Rovalds, och Mästerbyintresset, som hade sin representant i hr Löfgren, Ejmunds. Denne förklarade att komme banan ej att gå i närheten af Bander, ville Mästerbyborna ej vara med, hvartill Eskelhemwarne genmälte, att ginge banan ej som de föreslagit, hade de ingen nytta af densamma.
Landshöfdingen tyckte att det var ytterst sorgligt att hela saken skulle äfventyras blott och bart derför att man icke ville gifva med sig på någondera hållet en enda kilometer. Ville man icke det och ej heller anslå penningar till en undersökning, som komme att kosta 800 å 1,000 kr., då kunde man verkligen säga att ortens befolkning ej vore nog framskriden i upplysning för att ens tänka på en järnväg.
Hr Rosvall bedyrade att Eskelhemsborna gjort hvad de kunnat. «De hade sett saken opartiskt; det var de öfriga som satt sig på tvären. Hr Löfgren var af alldeles samma åsigt med den lilla skillnaden att han satte in Mästerbyboarne i stället.
Slutet på allsam mans blef att man för åstadkomma nde af nya undersökningar af den s. k. Eskelhemslinien — med två något olika sträckningar — tillsatte en interimstyrelse, bestående af: för Klinte kommissarien Svallingson; för Sanda hemmansäg. Bergman, Botvide; för Eskelhem skollärare Rosvall; för Mästerby hemmansäg. Eriksson, Myre; för Hogrän styckjunkare Wessman; för Vall hemmansäg.
Hagvall, Rosarfve och för Atlingbo hemmansäg. K. Karlsson, Lilla Atlings.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Juni 1896
N:r 91

Publicerat

Borgerligt äktenskap

inför kronofogden i södra häradet har ingåtts mellan husbonden Jakob Petter Jakobsson från Hägdarfve i Rone och husbondedottern Hilma Maria Vallin från Myre i Mästerby. Kvinnan är döpt, men icke konfirmerad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1896
N:r 72

Publicerat

Klintejärnvägen.

Vid stämma i onsdags afton beslöt Klinte kommun att utan alla vilkor teckna 50,000 kronor i den påtänkta bandelen Klintehamn—Roma.
Atlingbo kommun har beslutit, med röstöfvervigt, att teckna 5,000 kronor i järnvägen.
— Mästerby har beslutit teckna 10,000 kronor till banan, om den får den af Eskelhemsborna förordade sträckningen.
— Sanda kommun har på stämma med 45 röster afslagit att bidraga till järnvägen, men ny extra stämma torde komma att hållas rörande frågan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 Maj 1896
N:r 65

Publicerat

Klinte kompaniområdes,

n:r 185, beväringsmän af I klassen, tilldelade infanteriet, skola, för undergående af 68 dagars vapenöfning vid Kongl. Gotlands infanteriregemente, samlas vid Ejmunds i Mästerby måndagen den 11 nästkommande Maj kl. 7 e. m. för att påföljande dag afgå till Wisborgs slätt.
Inskrifningsböcker skola till samlingen medföras, I öfrigt hänvisas till fullständigare meddelande härom uti länskungörelserna.
Klintehamn den 25 April 1896.
A. Lange.
Befälhafvare för Klinte kompaniområde nr 185.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 April 1896
N:r 63

Publicerat

Ett odlingslån

af 14,200 kr. har beviljats till afdikning och odling af vattenskadad mark, tillhörande hemmanen Källgårds, Nygårds, Frigges, Lilla Atlings, Isums, Suderbys, Kyrklasse och Rundarfve i Atlingbo socken, Ringome i Mästerby socken samt Vesterväte, Lilla Ambos, Jufves, Timans och Rovalds i Väte socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 April 1896
N:r 61

Publicerat

Vid afslutningen

i lördags i Gotlands läns folkhögskola och landtmanskola lemnade föreståndaren dr. Sätervall en öfverblick af skolans öden under de nu flydda 20 åren. 1873 väcktes första motionen om folkhögskolans tillkomst. 1874 lemnade landstinget ett anslag af 1,000 kr. till första uppsättningen af materiel. 1875 beviljades anslag för tre år med 2,700 kr. för hvarje år; 1876 utsågs styrelse för första gången för folkh.-skolan näml. till ordf. landsh, Horn, samt till ledamöter riksdagsman Kolmodin, major Kyllande roch fanj. Kahlström samt faststäldes skolans reglemente. Samma år den 2 Oktober öppnades skolan första gången vid Isums i Atlingbo. Året derpå flyttades skolan till Aumunds i Roma och 1881 på hösteu flyttades skolan till Hemse. 1884 lemnade landsh. Horn sin plats som ordf. och skolans nuvarande ordf. landsh. Poignant inträdde i stället. 1885 förlades landtbruksundervisningen till folkhögskolan såsom en andra årskurs. 1886 öppnades den kvinliga folkhögskolan. Hösten 1887 inträdde landtmannaskolan såsom en själfständig undervisningsanstalt i stället för folkhögskolans andra årskurs, och 1888 faststäldes af k. m:t landtmannaskolans stadgar. Till följd af denna utvidgning kräfdes större utrymme, hvarför styrelsen vidtog åtgärder för att komma under eget tak; och genom landstinget och hush.-sällskapets tillmötesgående samt genom landshöfdingens energiska medverkan kunde skolan inrymmas under eget tak från och med den 15 Oktober 1891. Sammanlagda antalet elever, som besökt folkhögskolan under dessa år utgör 393; i landtmannaskolan 64, och 244 elever i den kvinliga afdelningen eller tillsammans 701 lärjungar.
oo På grund af dess tjuguåriga tillvaro och verksamhet ansåge talaren att skolan nu väl kunde anses som en myndig läroanstalt. Hvad skolan uträttat under dessa år vore han ej rätte mannen att omtala, men ville blott påpeka ett förhållande, som vittnade godt om densamma näml. att Gotl. läns folkhögskola har det största antalet elever af någon folkhögskola i Sverige i förhållande till folkmängden, näml. 1/10 proc. Icke ens i Skåne voro folkhögskolorna så talrikt besökta. Månne ej detta vittnade om att skolan i någon mån gått sam hällets önskningar tillmötes? Sedan talaren framsagt några bhjärtliga ord till eleverna, af hvilka dem, som skulle afgå till Skåne han särskildt lade på hjärtat att göra sig värdige som gotländske jordbrukare och i allo visa ett redbart och hederligt uppförande, afslöts det 20:de läsåret.
Prof på elevernas arbeten under läsåret voro framlagda i folkhögskolan, protokoll vid kommunalstämmor, bokföringsuppgifter, öfningsuppsatser i modersmålet, bygnadsritningar och kartor, afvägningsprofiler med åtföljande beskrifningar m. m.
I landtmannaskolan voro äfven för allmänheten framlagda prof på elevernas bokföring, ekonomiska beräkningar, skriftliga uppsatser och analyser öfver sädesoch foderväxters frön.
Statens anslag, 730 kr., till mindre bemedlade lärjungar fördelades sålunda:
R. Lydahl, Lye, G. Åkerman, Eskelhem ech G. Bolin, Martebo hvardera 60 kr., W. Fredin, Linde, W. Stenström, Sproge, K. Nilsson, Eke, W. Palmqvist, Hogrän, A. Jacobsson, Buttle hvardera 45 kr., A. Duse, Hemse, K. Bergström, Hemse 40 kr., E. Rosendahl, Rone, O. Söderberg, Visby, K. Ekedahl, Ekeby, E. Levedahl, Ekeby, O. Mattsson, Väte 31 kr., A. Eriksson, Levide, O. Åkerbäck, Hejde, F. Thomsson, Hejde, J. Jacobsson, Follingbo, O. Hägg, Vänge och L. Jacobsson, Näs hvardera 15 kr.
Till sist må omnämnas de 6 elever som redan äro af styrelsen antagna till stipendiater för nästa år i Gotl. landtmannaskola: W. Fredin, Linde, G. Bolin, Martebo, K. Ekedahl, Ekeby, F. Thomsson, Hejdeby, O. Åkerbäck, d:o och E. Pettersson, Mästerby. Dessa 6 skola efter slutad kurs afgå till Skåne för vidare utbildning till praktiska jordbrukare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 April 1896
N:r 55

Publicerat

Järnvägsmötet i Mästerby,

som i lördags hölls inför kronofogde Bokström för att tillkännagifva, om socknemännen i de socknar, der järnvägslinien Roma—Klintehamn komme att dragas, ansåge järnvägen nödvändig och nyttig, hade lockat omkring 70 socknemän från de olika socknarna: Mästerby, Sanda, Klinte, Vestergran, Eskelhem, Väte, Atlingbo och Hogrän. Kronofogden öppnade mötet med att uppläsa koncessionsansökan och ingeniör Danielssons utlåtande samt slutsummorna af kostnadsförslagen, antecknade så de närvarande, hvilka dock vid mötets början ej uppgingo mer än till omkring 50, och framstälde förfrågan till hvarie sockens tillstädesvarande socknemän, huruvida de ansåge järnvägen för sin socken nyttig och nödig. Denna förfrågan besvarades af alla med ja.
Derefter öfvergick man, på anhållan af hemmansägaren Johan Olsson, Rovalds i Eskelhem, att diskutera om lämpligaste läget för järnvägen, på det den måtte komma så många socknar i trakten som möjligt till godo. Skoll. Rosvall förevisade då på en karta det förslag, som enhälligt antagits på Eskelhemsmötet och utvecklade fördelarna deraf, understödd af Johan Olsson och Ludvig Pettersson från Eskelhem samt nämdeman Sahlsten från Mästerby. Godsägare Wöhler och kronolänsman Svallingsson sökte häfda den i konsessionsansökan föreslagna liniens företräden och hemmansägaren Albert Löfgren, Ejmunds i Mästerby, framställde ett förmedlingsförslag, der linien i stället för att anlöpa Sallmunds i Mästerby borde gå emelllan Bander och Långgutes och derifrån till Tjuls i Eskelhem.
Sedan vidlyftigt ordats äfven om utsigterna att erhålla tillräckligt med godt grus för de olika linierna, framlades de närvarandes tankar om bästa läget genom omröstning, då omkring 3/4 röstade för Rosvalls förslag och 1/4 för det gamla förslaget.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Mars 1896
N:r 49

Publicerat

Järnvägsmöten.

Järnvägsmötet i Eskelhems skolhus i lördags var rätt talrikt besökt ej blott af socknens egna hemmansägare utan ock från Mästerby, Atlingbo, Hogrän, Stenkumla, Tofta, Sanda och Vestergarn. Äfven länsman Svallingsson hade infunnit sig. Åt honom erbjöds ordförandeskapet sedan mötet öppnats af skoll. A. Rosvall. Men då han undanbad sig förtroendet, utsågs skoll. Rosvall.
Denne framstälde orsakerna till hällandet af detta möte, bland hvilka han särskildt framhöll, att det för många synts, som om enskilda intressen allt för mycket fått bestämma den riktning af järnvägslinien Roma—Klintehamn, som redan blifvit utstakad. Mötet hade att utröna, huruvida det ej i den dalsänkning, som förefunnes mellan skogshöjderna i Stenkumla och Hejde, funnes ett allmänt intresse för nämda järnväg, hvilken derutaf skulle kunna få en dragning mera i midten af dalsänkningen och derigenom blifva till allmännare gagn. Han hade tänkt sig riktningen böra sträcka sig på gränsen mellan Atlingbo och Hogrän, i norra delen af Mästerby förbi Sallmunds i södra delen af Eskelhem förbi Tjuls samt rätt genom Sanda förbi det s. k. Skallbjörke till Klintehamn och hade i anledning deraf uppgjort en karta, hvilken af de närvarande uppmärksamt studerades. Denna linie komme att blifva knappast mer än 1 km längre än den utstakade och till största delen gå genom mindre kostbar skogsmark. Vid den derpå följande lifliga diskussionen, dervid länsman Svallingsson tjänade mötet med många värderika upplysningar, visade det sig, att ett allmänt intresse för järnvägslinien förefinnes i nästan alla de socknar som denna järnvägssträckning skulle kunna komma att gagna. Men lika allmänt enig var man om, att riktningen ej bör vara den utstakade utan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af ordföranden uppgjorda kartan. Då komme den att vara allmänt gagnelig, blifva mera befraktad och sålunda hafva större utsigt att bära sig. I detta fall skulle ock intresset för teckningen i de flesta socknarna komma att visa bättre resultat. Med anledning deraf fick ordföranden i uppdrag att anmoda kommunalstämmornas ordförande i de respektive socknarna att skyndsamt utlysa stämmor för bestämmande af teckningsbelöppet, i det fall järnvägen skulle komma att dragas i enlighet med mötets enhälliga önskan.
— Äfven i Tingstäde hölls i lördags ett möte rörande den projekterade järnvägens mellan Visby och Nyplings framdragande till Tingstäde. Mötet var besökt af omkring 30 personer och leddes af kommissarien Smedberg i Othem. Etter en längre diskussion enades mötet om att uttala sig för nyttan af järnvägens förlängning till Tingstäde. Vid frågan om banans riktning gjorde sig Martebointressena starkt gällande. Rörande åtadkommandet af ett kostnadsförslag var man icke mycket med om att lemna något bidrag härför. »Man ville gerna se järnvägen bygd först» Men hur det kompromissades beslöt man dock att försök skulle göras hos de intresserade kommunerna att få anslag till en undersökning.
Då det blef fråga om eventuell teckning för banan, upplyste Marteboborna, att de möjligen skulle kunna åstadkomma 20 tusen kr. Tingstäde socken var kompakt mot hvarje tillskott, från Stenkyrka fans ingen närvarande, men upplystes att der torde kunna tecknas omkr. 5,000 kr. Lokrumeiterna satte sig på tvären. Mötet uppdrog åt kommissarien Smedberg att höra sig för hos styrelsen för Gotlands järnväg, om det gamla bolagét kunde vara villigt att trafikera eller ännu bättre anlägga en bandel Veskinde—Tingstäde. Sedan svar härpå ingått, skall nytt möte utlysas för bestämmande af de respektive kommunernas eventuella tillskott.
Grundtonen hos mötet var en viss halsstarrighet. Man ville ha järnväg, men ingenting betala.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Mars 1896
N:r 46

Om Oss Drivs med WordPress