Etikett: Lummelunda

Lummelunda socken ligger vid Gotlands nordvästra kust.
Gårdsnamn: Annexen, Björkome, Burge, Etebols, Kambs, Kinner, Lundbjärs, Nygranne, Skomakre, Smiss, Tjauls, Överstekvarn.

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
(Kronohäktet).
En vidlyftig yngling.
Rannsakning har i dag hållits å kronohäktet härstädes med en 16-årig yngling Gustaf Eddy Ek från Stenkyrka, vilken anhållits av polisen i Norrköping och nu hittransporterats för rannsakning. Han hade ett synnerligen omfattande syndrregister att svara för.
Ynglingen, som var född 1912 i Stenkyrka och redan under skolåldern gjort sig skyldig till snatterier, hade under sommaren haft anställning i Martebo. För någon tid sedan hade han inköpt en cykel av en velocipedreparatör i Lummelunda, därvid betalat 45 kr. kontat och skrivit avbetalningskontrakt för återstoden. Cykeln hade sedan förkommit, själv uppger svaranden, att han blivit frånstulen densamma vid Lummelunds bruk och vidhöll denna uppgift inför rätten. Både målsägaren och åklagaren trodde däremot, att han sålt cykeln för att skaffa pengar. I halva september lämnade han sin tjänst. Ungefär samtidigt gick han en kväll in i en redskapsbod vid en gård i Martebo och fann där en storkavaj, vilken han tillgrep. Efter förmedling av arbetsförmedlingsanstalten erhöll han plats vid Österby utanför Visby och stannade där i tre veckor. En dag tillgrep han emellertid 15 kr. ur husbondens kläder, vidare en resväska, en överrock, ett par byxor, samt strumpor, skjorta, halsdukar, handskar och därtill en cykellykta samt cyklade ned till båten, vilken han omedelbart medföljde till Nynäshamn. Under uppehället vid Österby hade han haft en cykel. Denna hade han, enligt vad han uppgav vid rannsakningen, lånat av en reparatör i Visby. Han hade därvid begärt att för sin fosterfars räkning få låna cykeln ett par timmar, men sedan icke återlämnat densamma. Då han gav sig i väg med båten, lät han cykeln ligga kvar på kajen, där den sedan blev tillvaratagen. Från Nynäshamn begav han sig över Stockholm till Södertälje, varvid han vid ett tågombyte kvarglömde den stulna väskan med dess innehåll på tåget. Då hans pengar nu voro slut, tillgrep han i Södertälje en cykel, med vilken han begav sig landsvägen till Norrköping för att söka arbete. Han sökte där realisera den stulna cykeln, och då köparen begärde, att cykeln först skulle inregistreras hos kriminalpolisen, inställde sig Ek hos denna. Därvid togs emellertid Ek närmare i förhör, varvid hans äventyr kommo i dagen. Någon anmälan till polisen hade då ännu icke gjorts av målsägarne på Gotland.
Svaranden försökte inför rätten svänga sig, men måste vid upprepade tillfällen ändra uppgifter. Själv förklarade han sig intet ha emot en intagning på uppfostringsanstalt, men då fängelseläkaren, d:r Lundahl, i ett yttrande starkt påyrkat att Eks sinnestillstånd skulle undersökas, förklarade rätten efter överläggning målet vilande för sådan undersökning.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 November 1928
Nr 258

Publicerat

Lärarbostäderna.

Lummelunda församling anhåller hos k. m:t uppskov t. v. med anordnande av särskilda ingångar till lärarbostäderna vid Lummelunda skola. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen 31 Augusti 1928
N:r 204

Publicerat

Dödsfall. Anna Charlotta Katharina Wallin

Att vår älskada maka och moder Anna Charlotta Katharina Wallin efter ett långt, tåligt buret lidande stilla och fridfullt avled i dag i en ålder av 78 år, 3 mån., 7 dagar; djupt sörjd och saknad av oss, broder, barnbarn, barnbarnsbarn, släkt och vänner, varder härmed tillkännagivet.
Lundbjers, Lummelunda den 14 aug. 1928.
Otto Wallin.
Barnen. Sv. Ps. 221.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Torsdagen 16 Augusti 1928
N:r 191

Publicerat

Från landsbygden. Lummelunda.

LUMMELUNDA, 28 maj.
Ordinarie bolagsstämma med delägarne i A.-B. Överstekvarn hölls lördags å bolagets kondor å Lummelunds bruk under folkskolläraren J. F. Bendelins ordförandeskap.
Sedan styrelse- och revisionsberättelserna föredragits och ansvarsfrihet beviljats styrelsen för det gångna årets förvaltning, fastställdes balansräkningen, slutande på en summa av 62,256 kr. 28 öre. De disponilbla vinstmedlen 3,336 kr. 28 öre fördelades sålunda, att till aktieägarna utdelades 4 kr. pr aktie ned 2,004 kr., till reservfonden avsattes 500 kr. och återstoden 832 kr. 28 öre balanserades på vinst- och förlustkonto.
Arvoden till styrelsen och revisorerna fastställdes till samma belopp som under föregående år. Till ledamöter i styrelsen omvaldes hrr Carl Müller, A. K. Forslund och Fr. Gabrielsson med hr Ant. Österberg till suppleant. Till revisorer valdes hrr Sture Herming och Herman Löthberg med hrr Herman Klingvall och O. E. Jakobsson som suppleanter.
Efter stämman samlades de till ett 20-tal uppgående närvarande aktieägarne till en festlig kollation.
— Inom styrelsen har till ordförande återvalts fabrikör Carl Müller och till verkställande direktör lantbrukaren A. E. Forslund, båda i Västkinde.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Maj 1923
N:r 120

Publicerat

Kungörelse.

Gotlands norra Häradsrätt kommer att måndagen den 4 instundande juni klockan tolv på dagen å tingestället Allekvia behandla de framställningar, som gjort dels av inter?msförvaltaren och Rättens ombudsman i lantbrukaren Karl Anderssons i Sojdehy, Fole socken, konkurs om arvode med etthundra kronor till interimsförvaltaren och etthundraelva kronor till Rättens ombudsman, allt att utgå ur konkursboets fastigheter 82/1000 mantal och 35/1000 mantal Stora Sojdeby, dels av Rättans ombudsman och förvaltaren i lantbrukaren Karl Anderssons i Kambs, Lummelunda socken, konkurs om arvode med femtio kronor till Rättens ombudsman och sjuttiofem kronor till förvaltarin, dels ock av interimsförvaltaren, Rättens ombudsman och förvaltaren i lantbrukaren Johan Kristian Gunnar Lindstedts i Busarve i Othems socken, konkurs, om arvode för konkursboets fastighet 67/512 mantal Busarvs i Othems socken med femtio kronor till interimsförvaltaren, etthundra kronor till Rättens ombudsman och tvåhundra kronor till förvaltaren; och kallas i anledning härav vederbörande rättsägare att vid Rätten införa sin talan.
Visby den 15 maj 1923.
Konkursdomaren,
adr. Strandgatan 45.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 Maj 1923
N:r 112

Publicerat

Gotländskt jordbruk för femtio år sedan.

Några anteckningar.
Man synes också mer och mer ha lärt sig inse betydelsen af att åstadkomma så stora kvantiteter gödningsämnen som möjligt för jordbeukets behof. En stor del af de gotländska landtmännen stiftade på ett ganska egendomligt sätt sin första bekantskap med de artificiella gödningsämnena. Det inträffade nämligen, att år 1856 strandade ett till Stockholm destineradt fartyg, som var lastadt med gödningsämnen, hufvudsakligen guano, vid Gotlands kust. Hela lasten blef sedermera där för ett mycket billigt pris försåld. Ett stort antal landtmän köpte af samma vara, funno den bra, och sedan Visby affärsmän börjat föra sådan i marknaden försummade man icke att köpa mera, om än man använde den på det sätt, som vi redan i början påpekade.
Bättre åkerbruksredskap kommo mer och mer till användning. En del af dessa voro emellertid ännu allt för kostsamma att bli den stora allmänhetens egendom. Ett af de förnämsta redskapen var plogen. Visserligen var ännu icke denna på långt när af den fullgoda beskaffenhet, som man sett senare års plogar vara, men den gick i alla fall bra när det gällde att köra upp ängar och marker, som dikats och utlagts för odling.
Ängsodlingen hade dock ännu icke på allvar tagit sin början. Vid naturliga ängar inskränkte den sig till illa verkstälda röjningar, men utan användning af gödning; och de artificiella besåddes vanligen på nyupptagen jord, som först till ersättning för odlingskostnaden blifvit mustsugen genom några sädesskördar, sällan med urval af passande gräsfrö och merendels alltid utan plan.
Betesmarken lät man i regel sköta sig själf. Den var också i allmänhet otillräcklig för det större antal kreatur, som i anseende till knappt foder inomhus tidigt på våren och sent på hösten tog densamma i anspråk.
Här och där sökte man förbättra betesmarkerna genom afsvedjning antingen af på dessa växande ljung eller också gräs. I någon mån lyckades man återställa dem genom detta förfaringssätt. I all synnerhet var detta förhållandet när det gälde att åstadkomma ett godt fårbete.

III.
Ladugårdsskötseln har under senare årtionden varit en af de faktorer, som på ett synnerligen kraftigt sätt ryckt upp det gotländska jordbruket, såväl som ock landtbruket i grunden öfver allt i landet. Denna stod emellertid vid den tidpunkt, hvarom vi här tala, på en ganska låg ståndpunkt. Man brukade ännu i allmänhet den gamla seden att svältföda sina kreatur på vintrarne, för att sedan låta dem försöka taga skadan igen på sommaren. Därför var man mycket beroende af sommarbetet.
I allmänhet födde man allt för många kretur vid för knappt bete. Nyttan af kreaturen, huru goda än dessa kunde vara, blef därför icke på långt när hvad den skulle kunnat bli. Afkastningen var dörför ganska knapp. Ännu hade icke afvelsverksamheten på allvar tagit sin början. Det var hufvudsakligen de äldre kreatursraserna, som man ännu använde sig af. Vid de större gårdarna hade man däremot börjat förbättra afveln genom import af djur, särskildt af engelsk och skotsk ras.
Under slutet af 1850-talet vidtog hushållningssällskapet en åtgärd, som visade sig vara af synnerligen nyttig beskaffenhet, nämligen den, att bilda ett försäkringsbolag för kreaturen. Under närmast föregående år hade nämligen en mycket svår lungsjuka varit rådande bland nötboskapen och hästarna, så att stora massor dödt. Intresset visade sig därför synnerligen stort. Redan vid de första åren anmäldes icke mindre än 1,122 st. oxar och tjurar, 1244 st. kor samt 652 st. ungnöt. Sammanlagda försäkringsvärdet för dessa uppgick till kr. 207,969, ett efter den tidens förhållanden ganska betydelsefullt belopp.
Man använde vid sagda tid i allmänhet oxarna som dragare. Antalet hästar var därför jämförelsevis ringa.
Åtskilliga mindre jordbrukare samt torpare begagnade sig af korna. Voro dessa dåligt fodrade ledo de ohyggligt af ett dylikt tillvägagångssätt men om de däremot erhållit god fodring eller gått på ett godt bete, kunde de mycket väl stå emot och med fördel användas på detta sätt.

IV.
Redan under 1850-talet började man med de sedermera så gouterade landtbruksmötena, som anordnades här och hvar på därtill lämpliga platser. Ett af de första af detta slag afhölls 1857 på den Gotländska myrodlingsbolaget tillhöriga Tjouls gård i Lummelunda socken. Denna var då nybygd och för öfrigt en mönstergård af första ordningen. Här voro deltagarna i tillfälle att se, icke allenast huru en väl ordnad ladugård skulle se ut både till sitt yttre och inre, utan äfvenledes ett välskött åkerbruk med vackra och lofvande rotfruktsgrödor.
Vid samma landtbruksmöte utdelades åtskilliga priser för foderodling och trädgårdsskötsel. Däremot omtalas icke redskap eller kreatur såsom varande vid densamma utstälda.
Däremot hade man anordnat en profplöjning, i hvilken ett flertal landtmän och deras söner deltogo. Denna var afsedd att höja intresset för plöjningskonsten inom länet. Längre fram införde man äfvenledes kreaturen på dessa möten och expositioner.
Man finner detta af redogörelsen för det landtbruksmöte, som i sammanhang med Hushållningssällskapets sommarmöte 1862 afhölls på Stenstugu egendom i Vesterhejde. Samlingen af hästar var här ganska stor, och befunnos en del af dessa vara ganska goda ecemplar. Nötboskapen var däremot mera fåtaligt och på samma gång äfvenledes svagt representerad.
I ännu högre grad gälde detta om får och svin, af hvilka djur endast ett eller annat medelmåttigt och föga representativt djur förekom.
En nyhet, som Hushållningssällskapet vid samma tillfälle hade infört, var att goda och ändamålsenligt redskaper utdelades som pris. En särskild redskapsutställning hade äfvenledes anordnades, så att landtmännen skulle bli i tillfälle att taga del af hvad som på detta område förefans. Dessa redskaper hade forslats från Visby till Stenstugu.
Ingenting kunde vara nyttigare och nödvändigare för de gotländska landtmännen. Hvad de framför allt behöfde var goda redskaper. Sedan man med sådana på ett ordentligt sätt kunde köra upp jorden och man äfvenledes kunde förse denna med tillräcklig godsel, erhöll man äfvenledes rikligare och bättre skördar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
För försummad vägunderhållning stodo föjande personer tilltalade af ederbörande åklagare:
C. Lindgren Annexen i Hejdeby, J. P. Malt Endre, J. O. Pettersson Mangsarfve Ekeby, Emil Lindström Etebols, C. G. Nylander, L. M. Strid Lummelunda, C. J. Liljenfeldt, K. Andersson, Th. Jacobsson, Gottfrid Nylander, A. Törn, G. O. Thorell, G. Gahnberg, Elis Hultenheim alla från Martebo, Josef Pettersson, Alfred Hansén och Josef Stengård i Barlingbo, Olof Hägg och J. Wallin i Bro, fanjunkare P. Nilsson Martebo, J. Stenström, Alleqvia, J. Gahnström och J. O. Höggren Martebo samt Skäggs A.-B.
Arrendator Stenström hade icke iakttagit inställelse, hvilket renderade honom 10 kronors böter. Samtliga öfriga instälde sig personligen eller genom ombud och erkände förseelserna.
Förenämde J. O. Höggren var nog tilltagsen att inför rätten förklara, att åklagaren varit partisk vid uttagandet af stämningarna, enär en del andra personer bort stämmas för samma sak, hvarför åkl. yrkade ansvar på honom för missfirmelse.
Skäggs A.-B. genom förvaltare Holmqvist yrkade på frikännande af den gården beröfvats fem par hästar och ett tiotal arbetare, hvarigenom svar. icke medhunnit att fullgöra sin skyldighet. Åklag. bestred allt afseende vid invändningen.
Vid invändningen.
Utslag meddelas i samtliga målen 15 februari.

För misshandel mot sin hustru stod arb. Johan Dahlström i Ekeby tilltalad. Inför rätten instälde sig såväl målsägaren, hustru D. som åklag. och svar. Vid rättsskranket syntes emellertid hustrun ångra sin angifvelse mot mannen, hvilken bedyrade att han djupt ångrade sin förseelse och lofade bot och bättring, hvarför ansvarsyrkandena återtogos af såväl målsägaren som åklagaren och målet afskrefs.

För olofligt afvikande ur lagstadd tjänst stod arb. J. Kollberg, Åby i Bro, tilltalad.
Han hade af Skäggs aktiebolag genom dess förvaltare mottagit städja, därvid Kollberg omtalat, att han förut var stadd hos en landtbrukare Hallberg i Bro, men att han genast skulle återlämna städjan till denne. K. ankom till Skäggs 1 nov., men afvek den 11 i samma månad. K:s version af saken var den, att han från början upplyst förvaltaren om att han vore stadd på annat håll men att han på förvaltarens inrådan ändock mottagit tjänst hos Skäggs A.-B. Åklag. vidhöll sitt ansvarsyrkande och öfverlämnade målet.
Utslag afkunnas 15 februari.

Vängeprocesserna, uppskjutna till detta sammanträde, i hvilka f. nämdemannen Joh. Jakobsson i Kyrkljufes yrkat ansvar å flera personer, behandlades åter.
Hälftenbrukaren J. Johansson i Hägvalds var åtalad för att han skulle tillgripit 1 ¼ kast furuved och fyra vändt, att han som arrendator användt veden för gårdens behof. Kär. hade nu intet nytt att anföra till styrkande af sitt påstående men öfverlämnade målet och yrkade ansvar jämte utbekommande af ersättning jämte utbekommande af ersättning för kostnader i målet. Svar. å sin sida yrkade ansvar för obefogad rättegång och ersättning för sina kostnader.
Utslag 15 mars.

I målet mot Maria Högström och Axel Kalmin angående yrkande om ansvar för att svar:na skulle lockat kärandens tjästefolk att lämna sitt arbete hos kär. samt att de för öfrigt fält förklenande omdömen om kär., kunde denne ej prestera den ringaste bevisning för sina påståenden. Målet öfverlämnades, hvarvid båda parterna hade samma ansvarsyrkande som i förra målet.
Utslag 15 mars.

Maskinisten Karl Bergvall, som tilltalats af förenämde kär. för utspridande af ett rykte, att kär. skulle ha försökt att locka en fa sina arrendator att lämna ifrån sig sitt arrendekontrakt, bestred fortfarande allt afseende vid stämningspåståendena och yrkade i stället själf ansvar för obefogad rättegång och ersättning för sina kostnader i målet. Kär. hade ej heller i detta mål någon bevisning att förebringa, men yrkade ändock bifall till käromålet.
Utslag 15 mars.

Ett nytt mål tillkom nu, anhängiggjordt af samma kärande, mot landtbrukaren Henrik Adman i Halla, hvilken liksom den i förra målet omnämde svar. skulle ha utspridt rykte om att kär. skulle ha försökt locka af en af arrendatorerna hans arrendekontrakt. Svar. genmälte, att han visserligen hört talas om saken, men förnekade att han själf gifvit spridning åt ryktet. Äfven i detta mål framstäldes ansvars- och ersättningsyrkanden från båda parterna.
Utslag 15 mars.

Skilnad på ett år till säng och säte yrkades af landtbrukaren Josef Vestergård i Lummelunda mellan honom och hans hustru. Sigrid Maria Lovisa hvilken lämnat hemmet. Hustrun iakttog ej inställelse, hvilket kostade henne 10 kronors böter och vites föreläggande till dubbla beloppet att till februarisammanträdet inställa sig och svara i målet.

I ärekränkningsmålet emellan f. fanjunkaren J. Engvall i Lummelunda och skolläraresonen Vilhelm Johansson, däri vittnen hörts, som delvis styrkt åtalet, hade svar. id förra rättegångstillfället ingifvit attester, af hvilka syntes framgå, att ett omvittnadt intyg, utgivet af kyrkoherden G. Reuser, ej existerade i verkligheten. Nu ingafs af kär.-ombudet sagda intyg i afskrift, men svar.-ombudet ville ej vitsorda afskriftens giltighet, hvarför kär. erhöll uppskof till 16 mars för att förete originalet.
På grund af vägran att ikläda sig uniform vid inkallelse till krigstjänstgöring dömdes i lördags häktade förre baptistpastorn Albert Wickman af krigsrätt till två månaders fängelse, hvarefter han tills vidare försattes på fri fot. Wickman har förklarat, att han ämnar öfverklaga domen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 januari 1915
N:r 15

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Allekvia 18 januari.)
För snatteri tilltalade belgiske undersåten Mauritz Gyselink skulle idag inställas genom åklagarens försorg, men hade ej kunnat anträffas. Han har troligen farit till sitt land igen.
Domstolen meddelar yttrande vid nästa sammanträde.

Fylleri. Värnpliktige O. G. Andersson fr. Södertelje hade uppträdt öfverförfriskad i Slite och tilltalats af allm. åklagaren. Han nekade vid förre rättegångstillfället och uteblef idag. Vittnen hördes emellertid, som itsordade, att A. vid omstämda tillfället varit onykter och våldsam och satt eig till motärn då han skulle omhändertagas af fjärdingsman. Målet uppsköts till 15 mars.

För samma förseelse stod landstormsmannen Anton Aug. Person från Skäggs i Veskinde tilltalad. Han erkände, att han varit full, men ej å offentlig plats, och företedde bevis, att han för fylleriet varit internerad i militärhäkte, hvarför han ansåg det orättvist att för samma förseelse ”åka in” en gång till. Åkl. erhöll uppskof till 15 febr. för att styrka sina påståenden.

Skogsåverkan skall Karl Andersson Kanalen i Lummelunda ha gjort sig skyldig till på Skäggs A.-B. tillhörig mark i det han afhuggit och bortfört för 20 kr. skog. Svar. har påstått, att han ej vetat annat än att marken tillhörde Kambs i Lummelunda. Nu marken tillhör Skäggs. Målet öfverlämnades med yrkande om ansvar från åklagarens sida, hvaremot målsägaren ej hade något yrkande.

Öl-lust i Slite. Fru Sofia Bingmark, gästgifvaregården i Slite, åtalad vid novembersammanträde för olaga ölförsäljning, uteblef då, men var nu tillstädes genom ombud, som erkände, att förseelsen begåtts, men att detta skett, emedan svar. vore så gammal att hon ej kunde öfvervaka tjänarnas åtgöranden. Åkl. invände däremot, att svar. nu stod för tredje gången tilltalad för samma förseelse.
Utslag 15 februari.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 19 januari 1915
N:r 14

Publicerat

Anbud å åkande landtbrefbäring

å linjen Martebo poststation—Lummelunda skolhus—Nygranne—Ungsmiss—Stenkyrka poststation tre gånger i veckan från och med den 1 april 1915 mottagas till och med den 30 januari 1915 av postmästaren i Visby, vilken jämte poststationsföreståndarna i Martebo och Stenkyrka lämnar närmare upplysningar.
Linköping den 12 januari 1915.
Postdirektören i östra distriktet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 19 januari 1915
N:r 14

Publicerat

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1914 – 1915, benäget meddelade genom pastorsämbetena:

Sanda: Födda 21 (7m 14k), död 15 (7m 8k); inflyttade 29 (13m 16k), utflyttade 32 (14m 18k); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 855; ökning 3.

Västergarn: Födda 6 (4m 2k), döda 9 (6m 3k.); inflyttade 8 (5m 3k), utflyttade 26 (15m 11k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 282; minskning 21.

Mästerby: Födda 10 (8m 2k), döda 9 (4m 5k); inflyttade 45 (22m 23k). utflyttade 22 (9m 13k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 455; ökning 24.
Hela pastoratets folkmängd 1,592 personer; ökning 6.

Stenkumla: Födda 8 (3m 5k), döda 10 (6m 4k); inflyttade 41 (18m 23k), utflyttade 31 (13m 18k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 468; ökning 8 personer.

Västerhejde: Födda 14 (8m 6k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 57 (29m 28k), utflyttade 38 (15m 23k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 513; ökning 23.

Träkumla: Födda 6 (4m 2k), döda 8 (6m 2k); inflyttade 10 (7m 3k), utflyttade 31 (17m 14k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 238; minskning 23.
Hela pastoratets folkmängd 1,219; ökning 8.

Stenkyrka: Födda 6 (4m 2k), döda 17 (6m 11k); inflyttade 47 (17m 30k), utflyttade 42 (17m 25k); vigde 3par; folkmängd 31 dec. 694; minskning 6 personer.

Tingstäde: Födda 7 (5m 2k), döda 6 (3m 3k); inflyttade 38 (19m 19k), utflyttade 33 (16m 17k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 474; ökning 6 personer.
Pastoratets folkmängd 1,168; hvarken ökning eller minskning.

Vall: Födda 7 (4m 3k), döda 7 (3m 4k); inflyttade 29 (10m 19k), utflyttade 17 (9m 8k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 328; ökning 12.

Hogrän: Födda 9 (3m 6k), döda 2 (1m 1k); inflyttade 20 (9m 11k), utflyttade 28 (15m 13k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 337; minskning 1.
Pastoratets folkmängd 665; ökning 11.

Vamlingbo: Födda 18 (8m 10k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 21 (12m 9k), utflyttade 40 (18m 22k); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 643; minskning 11.

Sundre: Födda 5 (4m 1k), döda 5 (3m 2k); inflyttade 9 (4m 5k), utflyttade 4 (2m 2k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 199; ökning 5.
Pastoratets folkmängd 842; minskning 6.

Vänge: Födda 6 (2m 4k), döda 13 (9m 4k); inflyttade 30 (18m 12k), utflyttade 29 (13m 16k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 649; minskning 6.

Buttle: Födda 6 (3m 3k), döda 5 (4m 1k); inflyttade 14 (9m 5k), utflyttade 19 (7m 12k); vigde 2 par; folkmängd 331; minskning 4.

Guldrupe: Födda 4 (3m 1k), döda 6 (2m 4k); inflyttade 6 (2m 4k), utflyttade 6 (3m 3k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 249; minskning 2.

Tidningen söderklippt saknar en socken…. (Gutar Förr)

Östergarn: Födda 10 (6m 4k), döda 14 (8m 6k); inflyttade 32 (14m 18k), utflyttade 10 (2m 8k); vigde 3 par, 1 borg.; folkmängd 31 dec. 626; ökning 18.

Ardre: Födda 11 (5m 6k), döda 5 (2m 3k); inflyttade 28 (12m 16k), utflyttade 27 (11m 16k); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 534; ökning 7.

Gammelgarn: Födda 9 (4m 5k), döda 10 (8m 2k); inflyttade 19 (7m 12k), utflyttade 23 (8m 15k); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 409; minskning 5.
Pastoratets folkmängd 1,569; ökning 20.

Alfva: Födda 12 (6m 6k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 31 (11m 20k), utflyttade 29 (17m 12k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 487; ökning 4; äldste församlingsmedlemmen 82 år.

Hemse: Födda 19 (8m 11k), döda 10 (5m 5k); inflyttade 53 (19m 34k), utflyttade 65 (30m 35k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 845; minskning 3; den äldste 92 år.
Pastoratets folkmängd 1,332; ökning 1 person.

Follingbo: Födda 17 (9m 8k), döda 2 (2k); inflyttade 64 (35m 29k), utflyttade 45 (19m 25k); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 531; ökning 34.

Akebäck: Födda 5 (3m 2k), döda 6 (1m 5k); inflyttade 6 (4m 2k), utflyttade 17 (12m 5k); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 125; minskning 12.
Pastoratets folkmängd 716; ökning 22.

Hejde: Födda 10 (1m 9k), döda 6 (4m 2k); inflyttade 21 (11m 10k), utflyttade 32 (7m 25k); vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 583; minskning 7.

Väte: Födda 12 (6m 6k), döda 8 (3m 5k); inflyttade 39 (19m 20k), utflyttade 27 (12m 15k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 603; ökning 16.
Pastoratets folkmängd 1,186; ökning 9 personer.

Maretbo: Födda 7 (2m 5k), döda 5 (3m 2k); inflyttade 35 (13m 22k), utflyttade 43 (24m 19k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 368; minskning 6.

Lummelunda: Födda 9 (5m 4k), döda 7 (5m 2k); inflyttade 25 (17m 8k), utflyttade 28 (14m 14k); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 379; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 747; minskning 5 pers.

Väskinde: Födda 28 (17m 11k), döda 13 (3m 10k); inflyttade 70 (35m 35k), utflyttade 62 (32m 30k); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 798; ökning 23; äldste medlemmen 89 år.

Bro: Födda 7 (3m 4k), döda 7 (4m 3k); inflyttade 16 (8m 8k), utflyttade 31 (14m 17k); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 302; minskning 15; den äldsta 88 år.
Pastoratets folkmängd 1,100; ökning 8.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 januari 1915
N:r 4

Om Oss Drivs med WordPress