Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Lina
Lina är ett stora myrområdet med ingränsningar i Gothem, Vallstena och Hörsne,
som onsdagen den 15 April kl. 12 på dagen kommer att förrättas vid Lina i Hörsne låta sterbhusdelägarne efter aflidne handlanden C. H. Wallér till den mestbjudande försälja hemmanet 5/16 mantal kronoskatte Lina med utsådt höstsäde och goda åbygnadér, att af blifvande köpare genast tillträdas. Denna förmånliga hemmansdel är blägen vid allmän väg och har vidlyftiga och goda egor efter hemmantalets storlek; dock får nämnas att fodertillgången är omkring 50 häckar årligen; skog till husbehof och äfven något till afsalu. Egendomen, som är laga skiftad, ut: bjudes dels i mindre lotter dels ock i sin helhet med förbehållen pröfningsrätt å skeende anbud. Af köpeskillingen kan ett amorteringslån & 2,750 kronor få öf vertagas; det öfriga erlägges i terminer; hvilka, liksom öfriga vilkor, meddelas vid auktionen. Vid samma tillfälle försäljes äfven ett parti goda potatis med betalningsanstånd till den 1 nästk. Juni. Hörsne den 7 April 1885. Efter anmodan, L. P. CHRISTENSSON.
Gotlands Allehanda Fredagen den 10 April 1885 N:r 29.
hade i förgår årssammanträde, som var besökt af ett frettiotal medlemmar och hvars förhandlingar leddes af öfverste Vegesack. Sedan ordföranden helsat de närvarande välkomna, invaldes till ledamöter i gillet landshöfding Poignant, öfverkontrollören friherre David v. Schultzenheim, kapten Unge, doktor Ramberg, trafikschefen frih. Cederström, furirén vid Visby infanterikompani J. P. A. Jönsson, hemmansegaren G: P. Hanséa, Dunegårda i Dalhem, hr G. Herlitz, Klinte, navigationsläraren Hj. Bolin, bokhållare Edv. Cramér, e. o. jägmästare E. Herlitz, literatör Pallin, löjtnant Sahlin, samt underlöjtnanterna Nordberg och A. H. Sillén. — Till v. ordföran!e omvaldes jägmästare Sylvan med landssekreterare Hambreus och öfverstelöjtnant Gahlne som ersättare. Doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Liadström utsägos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare. I styrelsen invaldes åter kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren, bryg gare Vedin och handlanden G. Klintberg; efter grefve Horn utsågs till styrelseledamot doktor O. Klintberg efter lottning med hr Rud. Kolmodin. Granskare blefvo kaptenerna Kruse, Gardell och Ericsson mal kapten v. Holten till ersättare. — Till komiterade för omarbetning af gillets stadgar valdes doktor L. Kolmodin, jägmästare Sylvan, kapten Hedenblad, landssekreterare Hambraeus och öf verste v. Vegesack. — Ansvarsfrihet, förordad af granskarne, beviljades för årets förvaltning. — Gillet beslöt att i skrifvelse till k. m:ts befallningshafvande anhålla, att motion om höjdt auslag till rofdjurs dödande måtte väckas hos landstinget. Den summa, med hvilken anslaget, hvilket nu utgår med 1,000 kronor, skulle höjas, skulle användas till ökniog af skottpengar för räf till 4 kronor. Åt styrelsen uppdrogs att bestämma huru stor summa skulle be gäras af tinget. — Från några gillemedlemmar inlemnades skriftligt affattadt förslag i syfte att få en del ändringar i den hittills varande anordningen angående tiden för prisskjutningarna om statens och gillets pris, hvilket förslag efter en kort öfverläggning förklarades bvilande, tills en omarbetning af stadgarne egt rum. För öfrigt lemnades åt styrelsen rätt att vidtaga andra, lämpliga anordningar vid dessa prisskjutningar. — Fridlysningstiden för rapphöns här på Gotland utgår nästa höst. Styrelsen ansåg, att möjligen någon vidare fridlysning ej vore af nöden, enär tillgången nu vore rätt stor. En jägare från norra Gotland fäste uppmärksamheten på, att i denna trakt tillgången ännu vore knapp, hvarför ytterligare ett års fridlysning vore behöflig. På förslag af doktor Kolmodin, som påpekade, att väderleksförhållandena under – de instundande vintermånaderna komme att blifva afgörande för frågan, fick styrelsen i uppdrag att efter sig fö reteende omständigheter fatta beslut i ämnet. — Sedan sälfångst och säljagt på senare tiden i betydlig grad aftagit, hade sälen mycket förökat sig och orsakat mycken skada & fisket. Gillets sekreterare doktor Kolmodin påpekade huru kuten både för störde fiskegarnen och varen riktig storätare af fisk, samt uttalade såsom sin åsigt att fisket i betänklig mån lede af sälens ohejdade framfart och att någon åtgärd måste vidtagas häremot, samt föreslog exempelvid utsättande af premie för säls dödande. Godsegaren Wöhler instämde med den föregående talaren, hvarjämte han skulle gerna se, att sälskytte åter komme till heders. Pådandssekreterare Hambraeus förslag öfverlemnades åt styrelsen att utreda frågan och vid ett kommande sammanträde förelägga gillet den gjorda utredningen. — Efter sammanträdets slut intogo gillemedlemmarne gemensam middag å stadshotellet.
Gillets ekonomiska ställning för innevarande år ter sig sålunda: Behållning från 1882 kr. 2,100:— Inkomster för 1883 kr. 543:— Summa kr. 2.,643:—
Årets utgifter hafva uppgått till 425 kronor 94 öre, hvadan en behållning till 1884 af 2,217 kronor 6 öre förefinnes. Under året hafva premier af de af landstinget auslagna medlen utbetalts för 171 räfvar med kr. 427:50 för 12 örnar med kr. 3 24:— för 182 dufhökar med kr. 182:— för 180 sparfhökar med kr. 90:—- för 2,265 kråkor med kr. 226:50 Summa kr. 950:—
För besväret vid utbetalandet af dessa premier hafva 50 kronor utgått. Enligt från kompanierna inkomna årsberättelser om skytteförbundens verksamhet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:
Årets villebrådstillgång kan i allmänhet, enligt den af sekreteraren afgifna årsberättelsen, sägas hafva varit god, åtminstone hvad hare, orre och beckasin angår. Äfven rapphönsstammen tyckes Betydligt hafva ökat sig, så att, om icke särdeles ogynsamma förhållanden under innevarande vinter komma att inträffa, förhoppning finnes att under nästkommande höst jagt å rapphöns utan men för stammens be: stånd skall kunna bedrifvas.
Gotlands Allehanda Lördagen den 22 December 1883 N:r 102.
hade igår sitt årssammanträde, som var besökt af ett tiotal civile och etttjugutal militäre ledamöter. Förhandlingarne leddes af gillets ordförande, öfverste Ernst v. Vegesack. Den af gillets sekreterare, doktor L. Kolmolin afgifna och föredragna årsberättelsen meddelade bland annat, att af riksdagens årsanslag till skarpskytteföreningarne inom riket ett belopp af 1000 kronor stält till gillets förfogande, hvilka medel använts till pris vid kompaniernas och gillets täflingsskjutningar; att äfven under innevarande år planteringar verkstälts vid gillets skjutbana och platsen deromkring, men att resultaten af dessa planteringar på grund af den magra jordmånen och mindre gynsamma väderleksförhållanden icke blifvit så tillfredsställande som önskligt varit; att det dock icke vore skäl att helt och hållet öfvergifva den vackra tanken att på ett värdigt sått pryda och göra denna plats inbjudande, isynnerhet då den syntes vara den enda i stadens närhet befintliga, som vore lämplig för anställandet af dessa skyttefester, hvilka härstädes redan i flere årtionden med förkärlek allmänt omfattats; att tillgången & villebråd torde kunna sägas hafva under innevarande år varit något bättre än under de närmast föregående åren, Åtminstone hvad hare beträffade, samt att angående rapphönskullarne hugnande underrättelser ingått från flere håll. Af revisionsberättelsen visade sig gillets ekonomiska ställning för innevarande år sålunda: Behållning från 1881 kr. 1,958:78 Inkomster för 1882 kr. 482:- Summa kr. 2,440:78 Årets utgifter hafva uppgått till 511 kronor, hvadan en behållning till år 1883 af 1,929 kronor 78 öre förfinnes. Inkomsterna hafva understigit utgifterna med 29 kronor, beroende hufvudsakligen derpå att 48 kronor 83 öre användts till inköp af sex par rapphöns och 104 kronor 92 öre till plantering å skjutbanan.Under året hafva premier utbetalts för 220 räfvar med 572 kroner 50 öre, för 8 örnar med 16 kronor, för 116 dufhökar med 116 kronor, för 83 sparfhökar med 45 kronor 50 öre, för 2,040 kråkor med 204 kronor, hvilka medel utgått af det anslag å 1,000 kronor, som landstinget stält till gillets förfogande. Enligt från kompanierna inkomna års berättelser om skytteförbundens verksamhet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:
Till gillets vice ordförande omvaldes jägmästare Sylvan med major Ihre och öfverstelöjtnant Gahne som ersättare. Kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren, bryggare Vedin och handlande G. Klintberg utsågos ånyo till ledamöter i styrelsen, hvarjämte landshöfding Horn nyvaldeg till medlem i densamma. Doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Lindström. utsågos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare, samt kaptenerna Gyllenhammer, Kruse och Aspegren till granskare med major Carlstedt som ersättare. Till ledamöter i gillet invaldes kapten von Holten, doktor A. Goös, vik. adjunkt Sandberg, löjtnant Ekstedt, underlöjtnanterna Schenström, Köhler och Löfvenberg, från krigsskolan utexaminerade eleverna Söderberg, Reijhman och Bolin, samt handlandena Vickman, Schenholm, Karl Lundin och Martin. Gillet godkände följande af styrelsen väckta förslag: att samma premier för dödade rofdjurssom under föregående år skulle utdelas, nämligen kr. 2:50 för räf, 1:00 för dufhök och 0:10 för kråka; att ett anslag af 100 kronor skulle utgå till planteringar vid gillets skjutbana; att de personer eller sällskap, åt hvilka skjutbanan öppnades, skulle erlägga en afgift af 1 krona för hvarje gång skjutbanan af dem begagnades (detta beslut efter votering med 11 röster mot 7); samt att täfling om gillets medalj skulle ega rum vid nästa prisskjutning. Ordföranden omnämde vidare, att landstinget äfven för år 1883 anslagit 1000 kronor till premier för dödade rofdjur, samt att man hade förhoppning att af regeringen äfven för nästa år erhålla det sedvanliga anslaget till skjutskicklighetens främjande. Ledamöterna samlades efter samman trädets slut kring en bål.
Gotlands Allehanda Fredagen den 2 December 1882 N:r 96
hade i onsdags sitt åärssammanträde, besökt af närmare 30 medlemmar, hvarvid jägmästare Sylvan, gillets v. ordförande, ledde förhandlingarne. Doktor L. Kolmodin, gillets sekreterare, föredrog årsberättelsen, som bland annat meddelade, att k. m:t äfven för inneyvarande är tilldelat gillet 1,000 kronor af riksdagens anslag till skarpskytteföreningarne i riket samt att länets landsting höjt anslaget till belöningars utdelande för rofdjurs utrotande från 750 till 1,000 kronor för nästkommande är. Oaktadt denna höjning har styrelsen likväl icke ansett sig kunna föreslå högre pris än de förut utdelade, enär det under de senaste fem åren visat sig, att med de hittills gällande prisbeloppen ungefärligen 1,000 kronor varit erforderliga för detta ändamål. Af revisionsberättelsen. framgick, att innevarande års ekonomiska ställning visar: Behållning från 1879 kr. 1,700:41 Inkomster för 1880 kr. 538:50 Summa kr. 2,238:91 Årets utgifter hafva varit kr. 300:24, hvadan behållningen till 1881 är kr. 1,938:67. Granskningsmännen, kapten Gyllenhammar och postmästare Lindquist, tillstyrkte full ansvarsfrihet åt styrelsen och gillets skattmästare, kapten Törnqvist, för årets förvaltning, hvilken tillstyrkan af gillet bifölls. Åt styrelsen uppdrogs att på lämpligt sätt indrifva de af gillets f. vaktmästare förskingrade medel, 34 kronor. Vidare beslöts att-i länets allmännast spridda tidning låta införa ett sammandrag af årsberättelsen. Den gamla styrelsen, bestående af doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkaren Visselgren samt hrr L. Vedin och Rud. Kolmodin, omvaldes. Sekrete: raren, doktor L. Kolmodin, skattmästaren, kapten Törnqvist och rustmästaren, kapten Lindström, återvaldes likaledes till sina respektive befattningar. Till gillets v. ordförande utsågs ånyo jägmästare Sylvan med öfverstelöjtnant Gahne och major Ihre såsom ersättare. Till granskare valdes postmästare Lindquist, kapten Gyllenhammar och löjtnant af Klint. Såsom nye ledamöter i gillet invaldes handlanden K. F. Lindström i Stockholm, handl. Gustaf Klintberg, redaktör Jeurling, e. o. kammarskrifvaren R. Svenson, kapten Frick, skogseleven Nyman, underlöjtnant Bolin, sjökapten J. V. Herlitz, handl. M. Bogström, färgerifabrikören O. Åkerman, qvartettsångaren Diiring och v. häradshöfding Tiberg. Öfverläggningen angående styrelsens förslag att äfven för nästa år bibehålla samma belopp å belöningarne för rofdjurens utrotade som hittills utgått, öppnades af hr R. Kolmodin, som föreslog, att belöningen för skjuten gammal räf borde sättas högre, hvaremot belöningen för dödad diräf borde sänkas. Härom utspann sig ett ganska lifligt tankebyte, hvarunder det framstälda förslaget delvis förordades af landshöfding Horn och major Ihre, men ogillades af hrr Wöhler, Hedenblad, Törnqvist och Sylvan; förslaget förkastades äfven af gillet. På tal om belöningar kan nämnas, att sådana för samlande af kråkägg ej vidare utdelas af gillet, enär, såsom doktor Kolmodin upplyste, borttagande af ägg från kråkan ingalunda leder till det dermed åsyftade ändamåtet, utan tvärtom. På hr R. Kolmodins förslag tilldelade gillet en extra belöning af 15 kronor åt Jakob Nygren, Källgårds i Atlingbo, hvilken under året dödat ej mindre än 26 räfvar. Vidare anslog gillet 200 kronor till plantering å de s. k. östra grafvarne. På” styrelsens förslag antogs en ändring i 16 paragrafen af gillets stadgar, hvilken handlar om vilkoren för erhållandet af gillets medalj, hvilken på de senaste 10 åren ej utdelats. För att möjliggöra utdelningen af medaljen borttogs föreskriften, att alla fem skotten skulle träffa taflan, och stadgades, att styrelsen inför gillet skulle anmäla till erhållande af medaljen den skytt, som hade visat vackra prof på träffsäkerhet, hvarefter gillet hade att afgöra den gjorda anmälan. Derjämte beslöt gillet, att täfling om medaljen nästa år skulle ega rum. Om doktor Säves förslag, att gillet borde vidtaga någon åtgärd till skydd för småfåglar, yttrade sig afstyrkande doktor Kolmodin, major Ihre, landshöfding Horn och jägmästare Sylvan, hvarefter förslaget afslogs. Tvänne skottaflor af jern i stället för de nu brukliga trätaflorna beslöt gillet på hr R. Kolmodins förslag att inköpa. Under öfverläggningen härom, hvari motionä ren, major Ihre, kapten Hedenblad, landshöfding Horn och postmästare Lindquist deltogo, upplystes bland annat, att tvänne dylika jerntaflor kunna anskaffas för 75 kronor stycket. Enligt från kompanierna inkomna uppgifter äro skytteförbundens antal lika med föregående år nämligen 89 med tillsammans 2,000 ledamöter. Till följd af vid årets skjutöfningar visad skicklighet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:
Etter sammankomstens slut upplästes ett från gillets ordförande, öfverste v. Vegesack, ankommet telegram, hvari en varm välgåugsönskan uttalades för gillet.
Gotlands Allehanda Lördagen den 4 December 1880 N:r 97
hade igår sitt årssammanträde, hvari omkring 30 ledamöter deltogo. Gillets ordförande, öfverste v. Vegesack öppnade sammanträdet med ett kort tal och framhöll särskildt jagtens nuvarande dåliga beskafferhet, som tyvärr ej vore lätt att afhjelpa, enär det var nästan omöjligt att få arrendera jagträtt. En god sak hade dock vunnits genom den af k. m:t på gillets begäran utfärdade fridlysningen för rapphöns. Derefter invaldes till ledamöter af gillet garfvaren J. Ödin, borgmästaren Een, konsul J. P. Stahre, handlanden O. N. Vestöö, öfverstelöjtnant Borg samt underlöjtnanterna Söderberg, Cederblad, Landberg, Bergström och Mannerhjerta. Till vice ordförande valdes jägmästare Sylvan och till hans ersättare öfverstelöjtnant Gahne och major Ihre. Innevarande års styrelse, bestående af doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, hrr Visselgren, R. Kolmodin och Vedin, omvaldes. Sekreteraren, doktor L. Kolmodin, skattmästaren, kapten Törnqvist och rustmästaren, kapten Lindström återvaldes likaledes till sina respektive befattningar. Till granskningsmän utsågos postmästaren Lindqvist samt kaptenerna Gyllenhammar och Kruse. Till hedersledamot af gillet valdes hertigen af Gotland. Af riksdagens anslag till rikets skarpskytteföreningar har gillet för 1879 tilldelats 1,000 kronor, hvarjämte landstinget lemnat ett anslag af 750 kronor, hvilka utbetalts till skottpenningar. Dessa medel hade dock varit otillräckliga, hvarför styrelsen nu föreslog gillet besluta, att lemna uppdrag åt styrelsen att ingå till k. m:ts befallningshafvande med anhållan, att 1,000 kronor utverkades af landstinget för 1880, hvilket förslag af gillet bifölls. Vidare godkändes ett styrelsens förslag att af staden åt gillet söka förvärfva dispositionsrätten öfver de s. k. östra grafvarne för att derigenom bättre kunna skydda gillets planteringar vid skjutbanan, hvilka nyligen af derstädes betande kreatur blifvit nästan förstörda, samt anskaffa en egen ingång till gillets egendom. Gillet öfverlemnade åt styrelsens godtfinnande att efter omständigheterna utverka förnyad fridlysning för rapphöns eller ej. På styrelsens förslag förslogs en ändring i 16 paragrafen af gillets stadgar, som handlar om vilkoren för erhållandet af gillets medalj, hvilken på de senaste 10 åren ej utdelats. För att möjliggöra utdelningen af medaljen borttogs föreskriften, att alla fem skotten skulle träffa taflan, och stadgades, att styrelsen inför gillet skulle anmäla den skytt, som hade visat vackra prof på träffsäkerhet, hvarefter gillet hade att afgöra den gjorda anmälan. Detta beslut föregicks af en stunds öfverläggning, hvari ordföranden, doktor L. Kolmodin samt hrr Vöhlers och Vedin deltogo. För öfrigt deltogo i öfverläggningarna jägmästaren Sylvan, kapten Törnqvist och hr R. Kolmodin samt doktor Säve, som bland annat föreslog, att gillet måtte företaga några åtgärder till småfåglarnes skydd, på samma gång man också i jagtens intresse kunde motverka hrr söndagsjägare. Gillet beslöt att vid nästa sammankomst upptaga doktor Säves förslag till öfverläggningsämne. Af revisionsberättelsen framgick att innevarande års inkomster utgjort: Behållning från 1878 kr. 1,696,04 Inkomster för 1879 kr. 523,00 Summa kr. 2,219,04 Årets utgifter hafva varit kr, 518,63, hvadan behållningen till 1880 är 2,219,04 kronor. Sekreterarens årsberättelse innehöll bland annat, att 280 rapphönsägg inköpts från England, af hvilka 60 blitvit utkläckta, och att skottpenningar utdelats för 110 räfvar, 1 örn, 163 dufhökar, 89 sparfhökar, 2,061 kråkor och 188 kråkägg. Vidare meddelades antalet skytteförbund och antalet af dessas ledamöter inom de olika bataljonerna sålunda: Södra batalj. 26 skytteförbund 531 ledamöter, Medelbatalj. 23 skytteförbund 479 ledamöter, Visby batalj. 18 skytteförbund 407 ledamöter, Norra batalj. 22 skytteförbund 494 ledamöter, Summa 89 skytteförbund 1,911 ledamöter. Enligt från kompanierna meddelade uppgifter hafva till följd af vid årets skjutöfningar visad skicklighet följande blifvit för segerskyttar förklarade: Grötlinge infanter. 205 P. Pettersson 23 Hemse furiren P. Pettersson 22 Fardhem jägaren 117 F. Larsson 21 Burs infanter. 317 P. O. Malmberg 23 Närs jägaren 311 O. Larsson 22 Garda v. korporal. 419 L. Jakobsson 21 Klinte infanter. 306 S. Klint 19 Banda infanter. 505 K. Fahlstedt 19 Hejde infanter. 815 F. Larsson 22 Thorsburgs furiren N. Timström 20 Östergarns jägaren 216 F. Johansson 25 Eskelhems furiren G. Bolin 22 Stenkumla fanjank. A. Pettersson 20 Dede jägaren 125 J. Jakobsson 22 Visby jägaren 129 F. Svallingsson 19 Endre infanter. 301 O. Pettersson 20 Bro korporal. 301 O. Persson 20 Halla landstorm 1. G. Hansson 28 Lina landstorm J. Rossander 20 Bäls furiren K. Eriksson 23 Lummelunda jäg. 106 O. Johansson 19 Tingstäde furir A. Eriksson 21 Rute landstorm 2203 O. Kalström 22 Emedan vid de öfrige kompanierna ingen uppnått det föreskrifna antalet ringar, hafva vid dem icke några såsom segerskyttar kunnat förklaras. Gemensam middag intogs omedelbart efter sammanträdets slut vid half 3-tiden å stadshotellets »blåa sal» som var festligt smyckad med gillets sinnebilder.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 December 1879 N:r 97
till nationalbeväringens underbefäl och spel kommer att utbetalas
måndagen 2 Sept. kl. 5 e.m. Tillbeväringsbatteriernas underbefäl och spel, underbefälet vid artillerikårens stamtrupp, filtmnsikanterne och gevärshandtverkarne, å drätselkammarens expeditionsrum å rådhuset;
Måndagen 9 Sept. kl. 12. Hoburgs komp. vid Olofs i Öja; Gröttlinge » » Lingvide i Hafdhem ; Hafdhems » » Qvinnegårda i d:o; Hemse » » Petsarfve i Eke; Habblinge » » Stenbro i Silte; Fardhems » » Burge i Letvide; Burs » » Gumbalder i Stånga; Närs » » Hallute i När; Garde » » Hallvans i Garda; Klinte » » Sicklings i Klinte; Banda » » Botvide i Sanda ; Hejde » » L:a Atlings i Atlingbo ; Sjonhems » » Bjerges i Vänge; Torsburgs » » Kräklings i Kräklingbo; Östergarns » » TrossingsiGammalgarn; Eskelhems » » Buters i Eskelhem; Stenkumla » » Gardrongs i Stenkumla ; Dede » » Harqvie i Björke ; Visby infant. » » komp. befälh:s bostad; Visby jäg. » » komp. befälh:s bostad; Endre » » Endregårda i Endre; Bro » » Stenstugu i Bro; Halla » » Gandarfve i Dalhem ; Lina » i Källunge sockenstuga; Bäls » vid Gute i Bäl; Lummelunds » » Mos i Stenkyrka; Tingstäde » » Kyrkebys i Hangvar; Forsa » » Angeibos i Lärbro ; Rute » » Koparfve i Rute; Fårö » » Broa å Fårön.
Gotlands Allehanda Lördagen den 10 Augusti 1878 N:r 64
på Gotland, skördeskadorna än större. De obärgade grödorna på Gotland torde representera ett värde av ca 6 milj., kr, varav över hälften på fodersäd och våroljeväxter, men därtill kommer den skördetröskade halm som ligger kvar ute på åkrarna och som knappast kan komma till nytta. Vidare har inte mer än 60 proc. av avsedda arealer kunnat besås, varjämte det finns risk att gräsroten tagit skada genom den långvariga översvämningen ute på myrarna. Dessa dystra uppgifter meddelas av sekreterare Bengt Ljunggren efter hushållningssällskapets inventering av skördeskadorna i länet pr den 15 nov. Uppgifter över vid denna tidpunkt obärgade grödor har insamlats genom sällskapets sockenombud och har sedan sammanställts. Största skadorna förekommer givetvis inom de storkommuner, där de I stora myrarna, Mästermyr, Lina myr, Laus myr och Martebo myr ligger. Östra Gotland synes även vara relativt hårdare drabbat än övriga delar. Totalt var ännu drygt 6.000 ha obärgade, sockerbetorna oräknade. Tas de med ökas arealen med ytterligare ca 1.000 ha. För olika grödor har erhållits följande arealer: korn, havre och blandsäd 2.726 ha vårvete 697 ha vårraps och vårrybs 512 ha vitsenap 644 ha oljelin 220 ha hampa 782 ha potatis 200 ha foderrotfrukter, rödbetor m. m. 195 ha klöverfrö 30 ha Härutöver tillkommer mindre arealer ärter, vårråg och köksväxter. Det är möjligt att av ovanstående något kan komma till nytta, men det måste i så fall röra sig om jämförelsevis obetydliga mängder, t. ex. på krakstör uppsatt vårsäd och mindre arealer foderrotfrukter. Mycket ovisst är däremot om något av värde kan fås ut av obärgad hampa, då det är svårt att avgöra om kvalitetsförsämringarna är så stora att det ej lönar sig att köra ihop halmen. Omräknat i pengar torde de obärgade grödorna representera ett värde av ca 6 milj. kr, varav 1,9 på fodersäd, 1,4 milj. på våroljeväxter, 0,9 milj. på hampa, 0,6 milj. på vardera vårvete och potatis; 0,3 milj. på foderrotfrukter, rödbetor m. m. samt resten på diverse smågrödor. Härutöver kommer ett ej medräknat värde på all den skördetröskade halm, som kvarligger ute på åkrarna och som knappast kan komma till nytta, åtminstone ej som foder. Skadorna av den rikliga nederbörden stannar dock ej härmed. Höstsådden har således ej kunnat ske i full utsträckning, gissningsvis torde ej mera än 60 proc. av avsedda arealer kunnat besås, höstplöjningen har endast påbörjats och det krävs åtskilliga dagars torrväder innan man med större framgång mera allmänt kan räkna med plöjning med traktör. Höstplöjning har dock skett på de ej alltför hårt mekaniserade jordbruken, varav framgår att även mekaniseringen kan ha sina svårigheter. Över huvud taget synes de jordbruk, som ej helt litat till mekaniseringen ha hunnit med bäst i år. Den långvariga översvämningen på myrarna kan också ha medfört skador på gräsroten, och vill det sig så illa att denna har tagit skada i större omfattning, då kommer med säkerhet svårigheterna med nästa års foderförsörjning att bli mycket stora.
Delegationens ordf. riksdagsman Allan Andersson, Tungelsta, (närmast på bilden) tittar dyst ert ut över Mästermyr. Till vänster om honom synes landsh övdingen, byråchef Berg i Lantbruksstyrelsen samt riksdagsman Ahlsten.
— Även vi har haft en del besvärligheter med skörden, ännu värre har det varit med höstsådd, säger riksdagsman Anders Pettersson i Dahl, Halland, till denna tidn. medarbetare, men det är rakt inte fråga om skördeskador av det allvarliga slag som Gotlands jordbrukare fått vara med om i år. Den saken känner vi oss tacksamma för. — Ja, den delegation ur riksdagens jordbruks. utskott som besökte Gotland i förrgår var enig om att det här var fråga om besvärligheter och skördeförluster av allvarligt slag. Man hyste nog också allmänt den uppfattningen, att det allmänna borde under lämplig form stödja de jordbrukare som råkat värst ut.
Delegationen kom med 11-flyget och skulle avresa med flyget igen kl. 18. Mellan dessa tidpunkter låg ett omfattande program som lagts upp av lokala myndigheter på Gotland med landshövdingen i spetsen. Från flygplanet var det att kliva direkt in i de bilar som under några timmar skulle föra herrar jordbruksexperter Gotland runt. Så bar det av i flygande fläng. Stenstu försöksgård var första etappmål. Hör togs resenärerna emot av gårdens gamle ägare, magister Gardell. Leenden och ett och annat dunk i ryggen varslade om att magistern kände igen en och annan gammal riksdagskamrat. Man tittade sig omkring på den gamla fina gården, men det var särskilt den nya ultramoderna ladugården under uppförande som fångade hrr riksdagsmäns intresse. Så bar det av igen. Vägen gick genom Ekeby, Källunge, Bara, Vallstena till Lina myr. Där gjordes ett kort uppehåll och byrådirektör Berg i lantbruksstyrelsen lämnade en redogörlese för myrens historia.
Sjösänkning aktuell Sjösänkning var det fråga om när myren dikades, nu är Linamyren vorden en riktig sjö, trots kanalen, och en sänkning är aktuellare än någonsin. Av årets skörd går väl knappast att rädda något som hittills inte bärgats. Men för framtiden bör ses till att kanalen fördjupas, så att ytterligare arealer kan läggas under kultur och att katastrofer liknande årets i görligaste mån förhindras, ansåg byråchef Berg.
Gotlänningarna Per Svensson och Nils Franzén samtalar med riksdagsman Ebbe Olsson, Blädinge, om gotländsk myrodling och dess problem.
På vägen Gothem—Hörsne hade resenärerna tillfälle att se även myrens södra strand, där folk kämpade tappert på sina betfält medan sädesax på grödor belägna längre tit bildade svarta konturer i en glänsande vattenspegel. På myren mellan Hörsne och Dalhem syntes även där obärgad säd liksom även hampa. Än mer beklämmande var anblicken av Romamyr på vägen mellan Dalhem och Karby i Roma. Endast en mindre del — så föreföll det var skördat. I den mån säden var mejad stod den kvar på fälten. Även massor med hampa stod i nu svarta skylar. På stora landsvägen mot Ljugarn passerades bl.a. myrområdet i Ala, där stora skördeskador kunde konstateras. Även längs vägen på fastmarksåkrar stod säd kvar i rakar eller stackar lite varstans. Vått som Bössel, sa en bonde vi ropade till i förbifarten, ingenting att göra åt. Sockerbetsfälten angreps emeilerticl energiskt av envetna upptagare av båda könen. På ett par ställen — så var bl.a. fallet uppe mellan Ardre och Alskog — syntes man ha ordnat med verkliga uppbåd med folk för att få betorna ur jorden. Och faktiskt hade man lyckats i stor utsträckning. Det är åtskilligt man tagit upp under de senaste dagarna då vädret var någorlunda drägligt, den saken gavs många belägg för. Förbi Snosarve genom Lau gick färden till När, där man gjorde ett kart uppehåll på bron en bit från kyrkan. Det var Laumyr och avloppsfrågan som var uppe även här. Så bar det av till Hemse där hotellet fick servera kaffe i en hast.
Mästermyr Sen gick färden mot Fardhem och bortom Myre tog Mästermyr vid. Med sina femtusen tunnland bildar den en enda stor sjö. Vid stränderna och på särskilt högt belägna ställen tittade säden upp genom vattenytan. Det mesta av säd cch oljeväxter hade redan drösat omkull. Totalfördärvat var det alltsammans. Även massor med hampa finns på Mästermyr och chanserna att bärga den får anses lika med noll. På landsvägsbron mitt ute på myren gjordes en stunds uppehåll, varvid riksdagsman Ahlsten och byråchef Berg lämnade en redogörelse för myren och dess historia. Landshövdingen uttryckte myrägarnas förhoppning om statsbidrag till rensning av utloppet och påtalade de väldiga värden som myren representerar för jordbrukare inom tre storkommuner.
Tvärs över sjön Så vidtog den verkligt äventyrliga delen av resan. Vägspärrar och varningstavlor som förkunnade att vägen var avstängd till följd av översvämning plockades åt sidan. Med en vägstyrelsens lastbil i täten och en dito personbil vakande längst bak i bilkaravanen bar det i väg rätt ut i sjön, som det såg ut, men landsvägen fanns där i alla fall inunder. Skulle man komma på sidan om, så var vägstyrelsens folk beredda att fiska upp ekipaget. Allt gick emellertid lyckligt.
Lausmyr
Här i säkerhet på strandvallen tog man sig ytterligare en blick på myren och därute i karavanens grumsiga kölvatten syntes en liten prick scm snart visade sig vara en ungdomlig sudergute. Inte så farligt, sa unge Stig Hedlund, Hallvards, jag vet var vägen går, så det så… Han log mot landshövdingen och andra främmande farbröder och tittade undrande på de många bilarna. Farbröderna hade dock inte mycken tid att prata med Stig, de tittade på kanalen som är myrens avlopp åt havet och så var det dags för sista etappen som var Visby direkt. Väl där får vi tillfälle att tala med riksdagsdelegationens ordförande, vice utskottsordföranden riksdagsman Allan Andersson i Tungelsta. Sådana här resor, säger han, ger vad inte beskrivningar på papper kan åstadkomma, nämligen en fullständig bild av förhållanden med aktuellt intresse. Ur den synpunkten finner jag att dagen varit lyckad. Vi har fått det intrycket att skördeskadorna är nog så omfattande, att åtskilligt kunnat undvikas om avloppsförhållandena varit bättre osv. För att studera skördeskadorna är utkottet uppdelat i tre sektioner. En är här i dag, de andra reser på annat håll i landet. Vad som kan väntas av dess undesökningar? Ja, vi år se …
Riksdagsman Anderberg hör hemma i det bördiga Skåne, där klimatet visserligen varit fuktigt nog denna höst men där det ändå inte varit fråga om några skördeskador av allvarligare slag. Nå, det gäller förstår Malmöhus län återtar riksdagsmannen. I Kristianstads län har det varit besvärligt nog, särskilt i Ö. Göinge. Man räknar för detta län skördeförluster på 12 milj. kr. Värre är det dock i Smålandslänen, där har regnandet åstadkommit katastrofskador av sådan art att staten nog måste hitta på några medel att stödja de värst hotade. Och Gotland, ja, det var tråkigt att se hur illa det var ställt mångenstädes här, men tro inte att Gotlänningarna är ensamma i olyckan. Landshövding Hovgard hörde också till dem som ställde sig till förfogande för en liten intervju. Vi är tacksamma för att represenrtanter för jordbruksutskottet gjort sig mödan att studera våra förhållanden. Det kan vara betydelsefullt nog att man får en inblick i skördeskadornas omfatning. Sådant bör skapa förståelse för våra problem. Det är nödvändigt att man åstadkommer stödformer som hjälper oss över stundens svårigheter, men det är också angeläget att vi får statlig hjälp till förbättringar av avlopp från myrar, så att katastrofen inte upprepas — i varje fall inte i samma omfattning. Hampfabriken är ju beroende av staten och i år kommer hampodlingen i än större beroende av myndighetenas förståelse och goda vilja. Ja, så är det försöksgården. Vi hoppas nu att staten äntligen skall besluta att det blir statlig försöksgård helt och fullt. Pengar har utbetalats för förvärv av gården liksom till uppförande av byggnader, men beträffande gårdens framtid och själva ändamålet med gården är ingenting definitivt bestämt ännu.
