Etikett: Lina

på Gotland konstaterar jordbruksutskottet.

— Även vi har haft en del besvärligheter med skörden, ännu värre har det varit med höstsådd, säger riksdagsman Anders Pettersson i Dahl, Halland, till denna tidn. medarbetare, men det är rakt inte fråga om skördeskador av det allvarliga slag som Gotlands jordbrukare fått vara med om i år. Den saken känner vi oss tacksamma för. — Ja, den delegation ur riksdagens jordbruks. utskott som besökte Gotland i förrgår var enig om att det här var fråga om besvärligheter och skördeförluster av allvarligt slag. Man hyste nog också allmänt den uppfattningen, att det allmänna borde under lämplig form stödja de jordbrukare som råkat värst ut.

Delegationen kom med 11-flyget och skulle avresa med flyget igen kl. 18. Mellan dessa tidpunkter låg ett omfattande program som lagts upp av lokala myndigheter på Gotland med landshövdingen i spetsen. Från flygplanet var det att kliva direkt in i de bilar som under några timmar skulle föra herrar jordbruksexperter Gotland runt.
Så bar det av i flygande fläng. Stenstu försöksgård var första etappmål. Hör togs resenärerna emot av gårdens gamle ägare, magister Gardell. Leenden och ett och annat dunk i ryggen varslade om att magistern kände igen en och annan gammal riksdagskamrat. Man tittade sig omkring på den gamla fina gården, men det var särskilt den nya ultramoderna ladugården under uppförande som fångade hrr riksdagsmäns intresse. Så bar det av igen. Vägen gick genom Ekeby, Källunge, Bara, Vallstena till Lina myr. Där gjordes ett kort uppehåll och byrådirektör Berg i lantbruksstyrelsen lämnade en redogörlese för myrens historia.

Sjösänkning aktuell
Sjösänkning var det fråga om när myren dikades, nu är Linamyren vorden en riktig sjö, trots kanalen, och en sänkning är aktuellare än någonsin. Av årets skörd går väl knappast att rädda något som hittills inte bärgats. Men för framtiden bör ses till att kanalen fördjupas, så att ytterligare arealer kan läggas under kultur och att katastrofer liknande årets i görligaste mån förhindras, ansåg byråchef Berg.

På vägen Gothem—Hörsne hade resenärerna tillfälle att se även myrens södra strand, där folk kämpade tappert på sina betfält medan sädesax på grödor belägna längre tit bildade svarta konturer i en glänsande vattenspegel. På myren mellan Hörsne och Dalhem syntes även där obärgad säd liksom även hampa. Än mer beklämmande var anblicken av Romamyr på vägen mellan Dalhem och Karby i Roma. Endast en mindre del — så föreföll det var skördat. I den mån säden var mejad stod den kvar på fälten. Även massor med hampa stod i nu svarta skylar.
På stora landsvägen mot Ljugarn passerades bl.a. myrområdet i Ala, där stora skördeskador kunde konstateras. Även längs vägen på fastmarksåkrar stod säd kvar i rakar eller stackar lite varstans. Vått som Bössel, sa en bonde vi ropade till i förbifarten, ingenting att göra åt. Sockerbetsfälten angreps emeilerticl energiskt av envetna upptagare av båda könen. På ett par ställen — så var bl.a. fallet uppe mellan Ardre och Alskog — syntes man ha ordnat med verkliga uppbåd med folk för att få betorna ur jorden. Och faktiskt hade man lyckats i stor utsträckning. Det är åtskilligt man tagit upp under de senaste dagarna då vädret var någorlunda drägligt, den saken gavs många belägg för.
Förbi Snosarve genom Lau gick färden till När, där man gjorde ett kart uppehåll på bron en bit från kyrkan. Det var Laumyr och avloppsfrågan som var uppe även här. Så bar det av till Hemse där hotellet fick servera kaffe i en hast.

Mästermyr
Sen gick färden mot Fardhem och bortom Myre tog Mästermyr vid. Med sina femtusen tunnland bildar den en enda stor sjö. Vid stränderna och på särskilt högt belägna ställen tittade säden upp genom vattenytan. Det mesta av säd cch oljeväxter hade redan drösat omkull. Totalfördärvat var det alltsammans. Även massor med hampa finns på Mästermyr och chanserna att bärga den får anses lika med noll.
På landsvägsbron mitt ute på myren gjordes en stunds uppehåll, varvid riksdagsman Ahlsten och byråchef Berg lämnade en redogörelse för myren och dess historia. Landshövdingen uttryckte myrägarnas förhoppning om statsbidrag till rensning av utloppet och påtalade de väldiga värden som myren representerar för jordbrukare inom tre storkommuner.

Tvärs över sjön
Så vidtog den verkligt äventyrliga delen av resan. Vägspärrar och varningstavlor som förkunnade att vägen var avstängd till följd av översvämning plockades åt sidan. Med en vägstyrelsens lastbil i täten och en dito personbil vakande längst bak i bilkaravanen bar det i väg rätt ut i sjön, som det såg ut, men landsvägen fanns där i alla fall inunder. Skulle man komma på sidan om, så var vägstyrelsens folk beredda att fiska upp ekipaget. Allt gick emellertid lyckligt.

Här i säkerhet på strandvallen tog man sig ytterligare en blick på myren och därute i karavanens grumsiga kölvatten syntes en liten prick scm snart visade sig vara en ungdomlig sudergute. Inte så farligt, sa unge Stig Hedlund, Hallvards, jag vet var vägen går, så det så… Han log mot landshövdingen och andra främmande farbröder och tittade undrande på de många bilarna.
Farbröderna hade dock inte mycken tid att prata med Stig, de tittade på kanalen som är myrens avlopp åt havet och så var det dags för sista etappen som var Visby direkt.
Väl där får vi tillfälle att tala med riksdagsdelegationens ordförande, vice utskottsordföranden riksdagsman Allan Andersson i Tungelsta. Sådana här resor, säger han, ger vad inte beskrivningar på papper kan åstadkomma, nämligen en fullständig bild av förhållanden med aktuellt intresse. Ur den synpunkten finner jag att dagen varit lyckad. Vi har fått det intrycket att skördeskadorna är nog så omfattande, att åtskilligt kunnat undvikas om avloppsförhållandena varit bättre osv. För att studera skördeskadorna är utkottet uppdelat i tre sektioner. En är här i dag, de andra reser på annat håll i landet. Vad som kan väntas av dess undesökningar?
Ja, vi år se …

Riksdagsman Anderberg
hör hemma i det bördiga Skåne, där klimatet visserligen varit fuktigt nog denna höst men där det ändå inte varit fråga om några skördeskador av allvarligare slag. Nå, det gäller förstår Malmöhus län återtar riksdagsmannen. I Kristianstads län har det varit besvärligt nog, särskilt i Ö. Göinge. Man räknar för detta län skördeförluster på 12 milj. kr. Värre är det dock i Smålandslänen, där har regnandet åstadkommit katastrofskador av sådan art att staten nog måste hitta på några medel att stödja de värst hotade. Och Gotland, ja, det var tråkigt att se hur illa det var ställt mångenstädes här, men tro inte att Gotlänningarna är ensamma i olyckan.
Landshövding Hovgard hörde också till dem som ställde sig till förfogande för en liten intervju. Vi är tacksamma för att represenrtanter för jordbruksutskottet gjort
sig mödan att studera våra förhållanden. Det kan vara betydelsefullt nog att man får en inblick i skördeskadornas omfatning. Sådant bör skapa förståelse för våra problem. Det är nödvändigt att man åstadkommer stödformer som hjälper oss över stundens svårigheter, men det är också angeläget att vi får statlig hjälp till förbättringar av avlopp från myrar, så att katastrofen inte upprepas — i varje fall inte i samma omfattning. Hampfabriken är ju beroende av staten och i år kommer hampodlingen i än större beroende av myndighetenas förståelse och goda vilja.
Ja, så är det försöksgården. Vi hoppas nu att staten äntligen skall besluta att det blir statlig försöksgård helt och fullt. Pengar har utbetalats för förvärv av gården liksom till uppförande av byggnader, men beträffande gårdens framtid och själva ändamålet med gården är ingenting definitivt bestämt ännu.

Gotlänningen
Fredagen den 14 November 1952
Nr 265