Dödsfall

F. lantbrukaren Johan Valfred Pettersson, Ekeby i Eskelhem, har avlidit i den höga åldern av nära 97 år. Din bortgångne, som var Eskelhems församlings äldste invånare, sörjes närmast av en son och en dotter.

Änkefru Selma Stenhoff, Lickershamn, har avlidit, 75 år gammal. Hon var änka efter fiskaren Ferdinand Stenhoff och sörjes närmast av barn och barnbarn.

Fru Hulda Johansson, Smiss i Hemse, avled i går på Visby lasarett i en ålder av 52 år. Präktig och gladlynt, som hon alltid var var hon högt skattad av alla hon kände och budet om hennes bortgång har därför väckt stor sorg och saknad. Närmast sörjande är make, lantbrukaren John Johansson och barn.

I en ålder av 69 år har Herman Johansson, Kappelshamn, avlidit. Han sörjes närmast av syskon och syskonbarn.

Gotlänningen
Torsdagen 7 augusti 1952
Nr 180

Jordfästningar

Till gravens ro i vigdes i går stoftet efter f. smeden Ernfrid Pettersson, Lickershamn i Stenkyrka. Som inledning på den högtidliga akten sjöngs ps. 119: 1-2, varefter kyrkoherde Erik Björlander höll griftetal med utgång från Upp. 1: 17-18. Efter jordfästningen sjöngs ps. 542: 6-8. Under det att kantor Nils Åkerbäck utförde sorgemusik på orgeln utbars kistan och sänktes i graven. Vid denna nedlades en rik och vacker blomstergärd.

På måndagen vigdes stoftet efter f. lantbr. Oskar Olsson., Gimrings, Havdhem, till griftero. Efter samling i sorge-guset, där en kort andaktsstund hölls fördes den avlidne i procession till Elimkapellet. Fru Annie Thomsson utförde på orgel Händels Largo. Därefter sjöng baptistförsamlingens blandade kör »Ser du den staden Jerusalem» och sången 746 i Psalmisten sjöngs unisont. Fru Aina Wik sjöng »Inga skuggor» och pastor Ragnvald Wik förrättade jordfästningen. Han erinrade i sitt tal om den avlidnes redbara vandel och varma gudsfruktan vilken särskilt funnit sitt uttryck i hans offersinne och intresse för församlingen. Han tillhörde under många år församlingens diakonkår och tidigare i sin ungdom var han körens ledare. Efter jordfästningen sjöng kören en sång som den avlidne en gång övat in med sångarna, nämligen: »Och jag såg en ny himmel». Sången 625 sjöngs och under det fru Thomsson spelade »Sorgmarsch» av Chopin bars kistan ut och fördes till kyrkogården där en rik blomstergärd nedlades. För släktingarna talade mågarna Karl-Gustav Carlsson och Bertil Karlström och en broder till den avlidne. Pastor Wik nedlade baptistförsamlingens krans.

Till den sista vilan vigdes i går stoftet efter änkefru Fredrika Karlsson, f. Nordström, Visby. Akten förrättades i Östra gravkapellet, där domkyrkoorganist L. Siedberg spelade sorgemusik under samlingen. Som inledning sjöngs ps. 21, varefter pastor Nils Bergström förrättade jordfästningen och talade över orden i Jes. 40: 5-8. Sedan ps. 557: 1 och 5 sjungits utfördes ett violinsolo och till sist skedde gravsättning på östra kyrkogården, där en riklig blomstergärd nedlades.

På tisdagen jordfästes i Östra gravkapellet änkefru Anna Olofsson, f. Klang, Visby. Som inledning spelade musikfanjunkare Ernst Pettersson ett violinsolo och sedan ps. 21 sjungits förrättade pastor Nils Bergström jordfästningen, varvid han höll en betraktelse över orden i Kor. 13: 4, 7, 13. Akten avslöts med ps. 355: 1-3 och efter ytterligare ett violinstycke till domkyrkoorganist Siedbergs ackompanjemang fördes kistan till norra kyrkogården där en rik och vacker blomstergärd nedlades.

Gotlänningen
Onsdagen 6 augusti 1952
Nr 179

Dödsfall

I den höga åldern av 91 år avled i går änkefru Fredrika Karlsson, född Nordström, Visby. Hon var född vid Storugns i Lärbro men lade under större delen av sitt liv varit bosatt i Kappelhamn. Den bortgångna, som var änka efter lantbrukaren Emil Karlsson och efterlämnar minnet av en arbetsam och omtyckt kvinna, sörjes närmast av en son i första giftet, löjtnant Knut Norman, Visby och en dotter, Elsa, maka till förrådsman Hilmer Fahlberg, Visby, syster och sonhustru samt barnbarn och barnbarnsbarn.

F. smidesmästaren Ehrenfrid Pettersson, Lickershamn, avled i går, 81 år gammal. Han var född i Stenkyrka och innehade i många år smidesrörelse. Den bortgångne, som efterlämnar minnet av en glad, präktig och hjälpsam människa, sörjes närmast av dottern Helny, gift med lantbrukaren Emil Enström, Lickershamn, och en syster samt barnbarn.

Efter endast några få dagars sjukdom avled i sitt hem i går lantbrukaren Oskar Olsson, Gimrings i Havdhem, sjuttiotvå år gammal.
Den så hastigt och oväntat bortgångne var född i Havdhem och hade genomgått Hemse folkhögskola. Han har innehaft en del allmänna förtroendeuppdrag inom hemkommunen och bl. a. varit ledamot av kommunalnämnden samt i många år revisor av kommunens kassor. Han har också i en lång följd av år tillhört Havdhems baptistförsamling, vars sångledare han även varit.
Närmast sörjes den avlidne, som i vintras blev änkeman, av döttrarna Svea och Anna, den förra gift med lantbrukaren Carl-Gustav Carlsson, Gimrings, den, senare med handl. Bertil Karlström. Den bortgångne efterlämnar även barnbarn.

I sitt 86:e år har fru Augusta Nilsson, Tungelbos i Levide, avlidit. Hon var född vid Löves och sedan ett flertal år änka efter lantbr. August Nilsson, Bofride. Bl. a. har hon varit mycket intresserad av missionen och deltagit i arbetet inom Levide gamla syförening. Närmast sörjande är en avlägsen släkting, lantbr. Erik Pettersson, Tungelbos, och dennes familj, hos vilken den avlidna på senare tid vistats.

Gotlänningen
Onsdagen 30 Juli 1952
Nr 173

Bröllop.

Stenkyrka kyrka sammanvigdes i lördags hr Ivan Ramberg, Roma, och fröken Astrid Stenhoff, dotter till fiskaren Hilmer Stenhoff, Lickershamn och hans maka, född Molin. När brudparet intågade i kyrkan utfördes bröllopsmusik på orgeln av folkskollärare Nils Åkerbäck, varefter en psalm sjöngs. Efter vigseln höll kyrkoherde E. Ceder ett tal till de nygifte och när dessa lämnade kyrkan spelades ånyo orgelmusik. Vid högtidligheten i kyrkan medverkade även hr Oskar Herlitz, Visby, med violinmusik.
Brudparet uppvaktades av följande par tärnor och marskalker: hnja Ljunggren—Olle Rydén, Ingrid Enström—Bertil Dahlgren, Gun Eriksson—Charles Stenström och Greta Stahre—Arne Stenström. Brudnäbb var Ulla-Britt Remberg.
Efter vigseln gavs middag i brudens hem för ett 30-tal gäster, varvid brudparet hyllades på olika sätt. Som bruttbonde fungerade lantbrukaren Artur Pettersson, Stora Bjärs i Stenkyrka, och som bruttäverska fru Birgit Ramberg, Stenkyrka. På kvällen samlades en stor skara ortsbor för att se brud och hylla brudparet med fyrverkeri, salut och leven.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 September 1947
N:r 204

De gotländska landsvägarnas gåta. III.

Nog kan en sådan anordning synas alldeles omöjlig att främja vänväsendet, men verkligheten visar motsatsen, så att ännu just inom sådana flank ligga gamla ofta ännu präktiga färdevägar, som länge fyllt ett livsbehov och alltjämt kunna ha en uppgift. Låt oss blott peka på vägen från Buttle förbi Gurfiles i Ala inöver myrlandet till nyssnämnda hed och från Lavase i Ala över stora bron i dithörande myr in i samma digra skogsområde, därifrån vägar för övrigt utbreda sin i flera riktningar mot Anna, Norrlanda och Ganthem. Man kan också tänka på vägarna i Kapellskogar t. ex. förbi ”Munkstenarna” (ett par sammanställda skeppssättningar) så ock gamla vägsträckningar från Havdhems kyrka t. ex. förbi Lejsunns och fram till Kruse i Alva och vidare.
Måhända kom från första stund ’”gamla prästvägen” från Brinnsarve i Ardre förbi Millklintar till Glose i Gammelgarn till stånd i ett sådant Sandhamn och likaså vägen från Gaustäde i Bunge till Skymnings i Flerinne – båda förenade olika delar av var sin fjärding. Exemplen kunna mångfaldigas. Till och med genom själva Mästermyr har man spårat en gammal vän – från Sallmunds i Levide (ligger efter allt att döma i själva huvudbygden av socknen) i riktning mot Silte kyrka.
Men jämte tingsindelningen måste nog man räkna med en annan faktor av största betydelse – den begynnande lagstiftningen, lanstadnandena, sedermera sammanfattade i Guta lag, som tvivelsutan i vissa partier har sina rötter i denna tid, men, visserligen i sin nuvarande skriftlina avfattning föreligger som en avgjort kristen produkt och sträcker sitt inflytande långt framåt. Här möter en hel del kloka bestämmelser av vänrättsnatur, t. ex. om allmänningar och enskild jordägare, som vill stänga, där, och hur biväg från huvudvän får tagas in över åkerfält till enen odling och om stängsel kring ägor och gårdar – om farwenum manns – ja t. o. m. stadgas om visst årligt underhåll av vägar – om broa gierth – allt av största betydelse flera hundra år framåt. Det är’ rentav så att man tycker sig redan här få en skymt av alla de olika åkerlapparna lapparna om vartannat som storskiftena på 1700-talet sökte ordna om och alla sockenallmänningar eller ohägnade öppna fält, som 1700-talskartan framvisar, korsade av ett otal färdevägar. Med kännedom om detta löser sig mycket av landsvägarnas gåta, t. ex. den till formen enastående Libbenarvekviar i Havdhem! Men – kristendomen har kommit. Liksom den forna dyrkan av vattengudomligheter och soldyrkan fått vika för asakulten, så får nu denna rymma fältet för Vite Krist, blotplatser övergivas, stubbgardar brännas eller rivas, nya tempel byggas och deras klocKeklang strömmar bittida och sent ut över skog och myr. En ny ordning i landet gör sig gällande – sockenindelningen, som vänder bygdens ansikte mot kyrkan, bryter sönder vad som icke kan enas omkring denna som centralpunkt och låter skog, alvar eller myr få till uppgift att vara gränsvakt kring sitt så slutna område. Så får Gotlands vägväsen ett nytt tillskott, vars inflytande ligger i öppen dag allt intill detta nu.
Det skulle föra för långt att här gå i detalj, området är för vidlyftigt. Må ”stenarna tala”! Det må vara nog att erinra om några minnesstenar, stenkorsen, som markera de gamla landsvägarna genom Medeltiden och de flesta bära vittnesbörd ännu i nutida vägnät t. ex. stenen vid Gunilde i Sanda, vid Burs kyrka, vid Tjengvide i Kräklingbo, vid Dalhems kyrka, vid gamla Endrevägen 1/2 mil från Visby, där sockenprästen Jörgen år 1336 blev ihjälslagen av en örn, vid Boge kyrka ävensom stenen vid Rute kyrka ni. fl. Vägarna tycks vara något av det mest konservativa som människorna befatta sig med.
Ännu en faktor till vägväsendets utveckling måste tagas i sikte, enligt mångas mening den viktigaste och väsentligaste, och därtill i hög grad kulturfrämjande, alltså även starkare verksam ju längre det skrider framåt. Det är handelsutbytet, köpenskapen. I den mån som den grå forntidens självhushåll, där varje familj var sig själv nog, löstes till vidgad företagsamhet med stamfränder och andra, måste handelsutbyte komma till stånd, kanske först i avseende på nya och bättre vapen och prydnader, men sedan så småningom rörande förnödenheter av alla slag. Men det dröjde nog länge innan affärsverksamheten tog sådan omfattning att den påverkade vägväsendet. Om de gotländska Kaupe, Kaupare och Kaupungs markera platser för köpenskap, vilket ligger nära till hands, åtminstone vad det sistnämnda angår, är oklart och än mer om handeln i så fall mäktat inverka på vägnätet. Den första handeln var väl icke stationär utan mobil, rörlig, och det är nog i alla tider så att affärsverksamheten lika mycket utnyttjat de förut banade vägarna som den skapat nya färdevägar och farleder. Handelsmannen liksom den enskilde sökte sig dit där han kunde räkna på kunder och marknader – i första hand de sjöfarandes, vikingarnas utfartslägen, båthamnar, fångstplatser m. m., kanske också till större kultplatser. Har väl någon ens gjort ett försök att utforska våra lanthamnars och våra fiskelägens historia t. ex. hamnen vid gamla Akergarn, där helge Olof byggde kyrka och döpte gutar eller Lickershamn, som säkerligen bär sitt namn efter Lickair Snelli i Gutasagan (Kap. 4)? Där inne i Lauterhornsviken på Fårö ligger namnlösa ”Gamla hamn” med resterna av S:t Äulas körka och på aurburgen där går väg förbi.
K. Örg.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 september 1943
N:r 223

Norra Gotlands Kretsloge av I. O. G. T.

hade igår anordnat ett samlingsmöte i Stenkyrka under ganska god tillslutning. Mötet öppnades av ordföranden, lantbrukare K. L. Pettersson, Hellvi, som hälsade de närvarande hjärtligt välkomna, varefter sjöngs en gemensam sång.
Till sekr. för dagen utsågs Martin Stenkyrka, och till referent K. L. Pettersson, Hellvi. Vidare följde intagning av nya medlemmar. Ordf. meddelade att kretsrådet på eget bevåg ändrat platsen för mötet till Stenkyrka i stället för Lärbro, som tidigare bestämts. Vidare meddelades att ett tältmöte, som skulle ha hållit i Lickershamn i augusti, blivit inställt på, grund av ogynnsamma omständigheter. En av kretslogens medlemmar, som f. n. vistas å sanatorium, hade sänt ett telegram till kretslogen, vilket upplästes. Kretslogen beslöt hålla nästa möte i Lärbro söndagen den 21 nov.
Folkskollärare Harald Fardelin framförde några synpunkter på godtemplararbetet och uttalade som ett önskemål att IOGT-scoutkårer bildas i Stenkyrka och Othem samt på Fårö.
Efter förhandlingarnas avslutande serverades kaffe ute i det fria. I fortsättningen talade folkskollärare Fardelin om hembygden och vad vi gotläningar känna för densamma. Därefter framförde Stenkyrka SLIT-avdelnings amatör Vilh. Ekmans folklustspel ”Medan rågen mognar” på ett utmärkt sätt och belönades med en hjärtlig applåd. Ordf. avtackade de medverkande, varefter mötet avslöts.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 september 1943
N:r 204

Fiskerilånen.

Gotlands läns hushållningssällskap anhåller hos lantbruksstyrelsen om fiskarelån med 6,900 kr. på 6-8 års amortering att fördelas sålunda : Einar Gardell, Helor, Ronehamn, 1,200 kr., Axel Ferm, Valda, Eskelhem, 800, Bernt Pettersson, Gläves, Burs, 900, Elmer Andersson, Lickershamn, 1,000 och Gunnar Nilsson, Lickershamn, 3,000 kr. (P)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 januari 1943
N:r 19

Saltsjöfisket

skall enligt en av statistiska centralbyrån nu till k. m:t avlämnad redogörelse för år 1938 ha lämnat ett ekonomiskt utbyte av 519,454 kr. på Gotland. För det närmast föregående året uppgick fångstvärdet till över 580,000 kr. De viktigaste fiskena — efter strömming och torsk — inbragte under redogörelseåret 177,230 resp. 120,050 kr.
För de viktigare fiskelägena redovisas följande fångstvärden: Skälsö 9,759 kr., Visby 16,290, Gnisvärd 23,464, Västergarn 14;533, Klintehamn 7,603, Djupvik 2,925, Vändburg 4,712, Fluntinge 18,544, Hus 12,947, Herta 13,097, Kapellet 23,406, Djupdy 5,540, Nabben 19,438, Ljugarn 6,145, Sysne 17,156, Herrevik 49,190, Katthammarsvik 10,277, Hangre 17,276, Slite 5,690, Lutterhorn 11,358, Ar 12,158, Kappelshamn 31,466, Hallshuk 19,330 och Lickershamn 6,183 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 Juli 1940
N:r 169

Lickershamns fiskehamn.

Söderbygdens vattendomstol har meddelat tillstånd för Lickershamns fiskareförening att inrätta allmän fiskehamn och att för ändamålet utföra hamnbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse med ingivet förslag.
Föreningen har samtidigt erhållit tillstånd att såsom område för hamnen tillösa sig ett närmare angivet markområde samt därutanför liggande vattenområde. Lösenbeloppet har fastställts till 10 kr. pr hektar. Anläggningen skall vara fullbordad före 1940 års utgång. (P.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277

Agafyr vid Lickershamn.

Lotsstyrelsen har lämnat tillstånd till anordnande av en agafyr vid Lickershamn i Stenkyrka med en blixt varje sekund. Innan gränslinjen med grönt och vitt sken fastställes skall en djupundersökning verkställas.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 September 1938
N:r 205