Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För brott mot helsovårdsstadgan dömdes arbetaren Zakarias Larsson att böta 10 kronor. Han hade å sin tomt nr 4 i Klinterotans 1 quarter upplåtit till hästslagt ett uthus utan golf samt sedan låtit tarmar och innanmöte efter ett alagtadt hästkreatur gvarligga och derpå, efter tillsägelse att föra bort qverlefvorna, i stället nedmyllat dem i jorden.

För våld å öppen gata dömdes 18-årige arbetaren Edvard Ahletedt att böta 30 kronor. Han hade en afton utan minsta anledning öfverfallit hemmansägaren L. Stenbom samt sparkat och slagit honom. Ahletedt, som tyckes vara en särdeles ostyrig person, erhöll af stadsfiskalen varning för lösdrifveri.

Länsfängelset.
Målet mot enkan Bokström fick i dag sin afslutning. Det upplystes att hos handl. Sjöström troligen gjorts två inbrottsstölder, hvadan Bokström ej mot sitt nekande hands dömas saken mera än till den hon erkänt sig halva begått. Hon dömdes nu för femte resan stöld, dela förenad med inbrott, till 10 åre straffarbete, 10 års förlust af medborgerligt förtroende samt att ersätta snisckare Ahlgrens dotter för de ej tillrättakomna effekterna med 22 kronor.

Södra häradsrätten.
För olaga utskänkning hade kronofogden A. Bokström till tinget instämt häradsdomaren Olof Pettersson, Burge, i Levide. Häradsr. frikände emellertid svaranden från ansvar, enär han i egenskap af delägare i Burge gästgifverihemman har rätt till bränvinsutskänkning och då det förhållande, att svaranden under den tid han besörjt gästgifvarihållningen icke ägt mer än en del af hemmanet ej föranleder någon inskränkning i omförmälda rättighet.

Ansvar och ersättning för vådaskott. I det förut omtalade målet mellan arbetaren Lars Viman, Mickelbys i Gerum, och bondesonen Adolf Johansson rörande ansvar och ersättning för ett vådaskott, som Johansson råkat under jagt skjuts Viman i benet, har nu häradsrätten fält slutligt utslag. Som skadan nytes vara skedd mera af våda än vållande, ansåg rätten att Johansson ej kunde dömas till straff härför, och då Viman redan en gång frivilligt förklarat sig nöjd med den ersättning han redan af svarandens moder erhållit, kunde ej heller i detta fall härändens yrkande bifallas, utan dömdes han att betala svarandens rättegångskostnader.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Borgenärerna i kyrkoherden L. Bolins

i Lefvide konkurs kallas att sammanträda vid Burge i Lefvide, lördagen den 7 Januari 1888 kl. 1 e. m., för att uttaga och qvittera 7:de utdelningen. Stenstuge i Lefvide den 27 December 1887.
J. P. STENBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Från landsbygden. Levide.

Levide, 31 Dec.
Levide mejeri, inrättadt enligt agronomen Kihlbergs förslag, är nu färdigt att börja sin verksamhet vid nästa års ingång med uppköp af mjölk.
Sjelfva bygnaden af trä, inköpt af Herta salteribolag för 500 kronor, är belägen vid den s. k. Korsgatan och strax bredvid Skinnarfve A. Mejeriet år föreeds med separator, afvensom qvarn för sammanmalning.
Hvad beträffar det tilltänkta mejeriet i Ejsta pastorat, kvartill inalles sjuttiofem aktier under förliden sommar blefvo tecknade, lär delen icke komma till stand, mate aktietecknarne finna sin fördel uti att sälja sin mjölk till Levide-bolaget, hvilket åter å sin sida räknar som fördel, att ju mera mjölk som kan få köpas, desto bättre. Många af Ejsta pastorats jordbrukare hafva icke mer än en half mil till Levide, men för att aflemna mejerialstren å Hemse-stationen är väglängden omkring två mil.

Gotlands Allehanda
Måndagen 2 Januari 1888
N:r 1

Auktion af Skönarfve i Lefvide.

Lördagen 11 instundande Januari kl. 12 på dagen låter husbonden Karl Skönlund genom offentlig auktion, som å stället förrättas, till den högstbjudande försälja sitt egande 1/4:dels mtl kronoskatte Skönarfve i Lefvide socken med dertill hörande vattenverk, såsom såg och qvarnar. Betalnings-, tillträdes-och öfriga vilkor skola före utropet tillkännagifvas. Skulle antagligt köpeanbud icke erhållas, utbjudes vattenverken och hemmanet till arrende på sex års tid, hvar för sig. Hugade spekulanter kunna dagen före auktionen vända sig till säljaren för erhållande af upplysningar angående hemmanets beskaffenhet m. m.
Alfva och Gudings 30 December 1878.
Efter anmodan,
A. M. Eneman.

Gotlands Allehanda
Lördagen 4 Januari 1879
N:r 2

Auktion vid Stenstu i Levede.

Med anledning av fastighetens försäljning och avflyttning från stället låter lantbr. Gustav Johansson genom offentlig auktion vid Stenstu i Levede onsdagen den 14 inst. april från kl. 11 f. m. försälja: Kreatur: 2 st. 8-åriga och 2 st. 3-åriga ston, 1 häst, ett stoföl, 1 par stora, kraftiag dragoxar, 7 st. kor, 2 kvigor, 1 tjurkalv, 8 st. får, 1 fyra mån. gris samt 25 st. höns. R. e d s k a p: såningsmaskin, ringvält, kultivator, flera slags harvar och plogar, 2 skumplogar, flera arbetsvagnar, Iast- och planvagnar, mjölkkärra, arbetskälkar, k:ålkrack, släde, pickelbeslagna selar, arbetsselar, slädfäll, hyvelbänk, decimalvåg m. m. Diverse: utsädeskorn, ämnesvirke, torra bräder och plank, hö och halm, en i gott stånd varande väderkvarn och ett ladugårdshus till bortflyttning, samt några möbler såsom: imperialsängar, salsbord med lösa skivor, byråar, samt en symaskin m. m.
Godkände, vederhäftieg inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 inst. okt.
Brogårds i Fardhem i mars 1920.
L. O. Nilsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81

Dödsfall.

Häradshöfdingen i länets södra härad, C. R. Kökeritz, född 1797, atfed å Skogs i Lefvide den 9 i denna månad.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 December 1874
N:r 98

Dödsfall. Carl Reinhold Kökeritz

Att Häradshöfdingen i Gotlands Södra Härad Herr Carl Reinhold Kökeritz född den 21 Mars 1797, eller långvarigt lidande stilla afled å Skogs i Levide den 9 December 1874 kl 2 f. m. Sörjd och saknad at efterlefvande maka och barn, varder endast på detta sätt delta gamle vänner och bekanta tillkännagifvet.
Sv. Ps. N:o 452.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 December 1874
N:r 98

Konungens Befallningshafvandes Kungörelser.

Öfvrerensstämmelse med gällande nåliga kungörelse, angående den af sista riksdag åtagna bevillning, har Konungens Befallningshafvande bestämt att de distrikter af länet, inom hvilka bevillningsberedningarne till taxerings frågornas beredande och taxeringarnes underlättande böra under nästkommande år 1875 sammanträda, för att föreslå den på taxering beroende bevillningsargift, hvilken hvarje skattskyldig anses böra utgöra, skola så indelas, att Wisby stad för sig omfattar ett dylikt distrikt samt inom Fögderierna på sätt som följer:

Norra Fögderiet:
Wisby Norra Landsförsamling samt
Endre och Barlingbo pastorater ett distrikt,
Roma och Follingbo pastorater ett distrikt,
Fole och Weskinde pastorater ett distrikt,
Martebo och Stenkyrka pastorater ett distrikt,
Othem och Hangvahr pastorater ett distrikt,
Lärbro pastorat ett distrikt,
Rute och Fårö pastorater ett distrikt,
Hejnum och Källunge pastorater ett distrikt,
Gothem och Hörsne pastorater ett distrikt,
Dalhem pastorat ett distrikt,
Sjonhem och Wänge pastorater ett distrikt,
Östergarn och Kräklingbo pastorater ett distrikt;

Södra Fögderiet:
Wisby Södra Landsförsamling samt
Stenkumla, Wall och Atlingbo pastorater ett distrikt;
Eskelhem och Sanda pastorater ett distrikt;
Klinte och Hejde pastorater ett distrikt;
Levede och Fardhem pastorater ett distrikt;
Ejsta och Habblingbo pastorater ett distrikt;
Alfva och Rone pastorater ett distrikt;
Burs och Garda pastorater ett distrikt;
Alskog och När pastorater ett distrikt;
Halfdhem och Gröttlingbo pastorater ett distrikt;
Öja och Wamlingbo pastorater ett distrikt;
Till Ordförande i de för nästkommande år 1875 sammanträdande dylika Bevillningsberedningar har Länsstyrelsen utsett och förordnat:
för Wisby Stad: Häradskrifvaren C. A. Ljungholm,
för Norra Fögderiet: Kronof. Dan. Calissendorff och
för Södra Fögdert:
för Wisby Södra Landsförsamling, Stenkumla, Vall och Atlingbo pastorater; Eskelhem och Sanda pastorater; Levede och Fardhem pastorater; Alfva och Rohne pastorater,
Kronolänsmannen Adolf Dahlbäck.
samt
för Klinte och Hejde pastorarer; Ejsta och Habblingbo pastorater; Burs och Garde pastorater; Ahlskog och Nähr pastorater, Hafdhem och Gröttlingbo pastorater samt Öja och Wamlingbo pastorater.
Kronolänsmannen Anders Magnus Eneman.
För val af öfrige ledamöter i dessa Beredningar iakttages, att utom ofvannämnde af Konungens Befallningshafvande utsedde ordförande och föredragande utväljas för staden af stadsfullmäktige två, högst 3 personer och för landet, för hvarje beredningsdistrikt inom hvarje socken å allmän kommunalstämma en elles två personer. De som väljas skola vara boende inom den socken för hvilken de utses och under sednast förflutna året hafva inom socken eller pastoratet erlagt bevillning efter 2:a artikeln. Vid samma tillfälle som de ordinarie ledamöterna utses skola på enahanda sätt väljas en eller två suppleanter. Valen böra förrättas inom nästkommande Januari månads utgång och såväl de valde som ordföranden för distriktet om valen underrättas.
Till upplysning för Bevillningsberedningarne och de åligganden, som dem tillhöra, hafva tillräckligt antal exemplar af bevillningsstadgan, äfvensom den för taxeringsförrättningarne gällande instruktion blifvit till Magistraten och vederbörande ordförande i kommunalstämmorne på landet öfverlemnade; af Kongl. Förordningen om mantals- och skattskrifningarnes förrättande af d. 20 Jul 1861 vederbörande tillställde.
Dessa författningar böra genast efter valet tillhandahållas Beredningens ordförande och hvarje dess ledamot samt, när beredningen för året afslutat sina arbeten till veder hörande Magistrat eller kommunalstämmas ordförande återställas för att påföljande år för enahanda ändamål kunna begagnas.
Till ledning vid bestämmandet af de bevillningsafgifters belopp, som skola utgöras, böra före den 15 Mars nästkommande år följande officiella uppgifter meddelas, nemligen:
1:o. af hvar och en stadsdomstol och domare på landet: uppgift å de fasta egendomar, å hvilka under föregående året första upbudet till lagfart meddelats, äfvensom angående beloppet af den för hvarje egendom betingade köpeskillingen;
2:o. af vederbörande hypotheksförenings Direktion: uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypotheka förening under det föregående året anmäld egendom blitvit uppskattad;
3:o. af styrelserna öfver brandförsäkringsinrättningarne eller deras agenter eller vederbörandd brandstodskomitéer: uppkift rörande försäkringsvärdet å de byggnader, som i stad på dess område blitvit mot brandskada försäkrade sedan enahanda uppgift af samma styrelse eller komité nästföregående året meddelas;
4:o. af Stadsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk, vare sig statens, stads, eller menighets äfvensom af styrelsen för allmän inrättning eller stiftelse eller med Kongl. Maj:ts oktroj försedt verk eller bolag, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent eller annan eger utbekomma aflöning eller pension: uppgift angående hvar och en person tillkommande löner, arvoden, pensioner eller gratifikationer, boställe, löningsjord eller andra löneförmåner; hvarjemte bör anmärkas, huruvida med tjensten åtföljer inkomst af sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller dylikt, som jemlikt §§ 6 och 7 mom. 2, är bevillning underkastadt;
5:o. af Stadens Magistrat: angående beloppet af hvarje fabriks eller näringsidkares tillverkningar.
Dessa uppgifter höra, der sådant utan synnerlig svårighet låter sig göra, upprättas församlings- eller socknevis och skola innan ofvannämnde tid tillställas i stad Magistraten och på landet vederbörande Kronofogde, för att till Bevillningsheredningarne öfverlemtas; skolande de bland desse uppgifter, som afse fast egendom, derest densamme taxeringslangden icke bifogas sedan Beredningen afslutat sina arbeten, till Magistraten, eller Kronofogden återställas för att nästkommande års bevillningsberedning tillhandahållas.
Direktionen för hvart och ett bolag, som fått sina bolagsredlor af Kungl. Maj:t stadfästade och antingen står under offentlig kontroll eller har inskränkt ansvarighet enligt Kungl. Förordningen den 6 Oktober 1848, skall det åligga att före April månads utgång hvarje år, på sätt i § 25 finnes föreskrifvet, insända bestyrkt utdrag af samma bolags sednast alslutade räkenskaper, utvisade beloppet af den, under det år dessa räkenskaper omfatta för bolaget uppkomna vinst. Skulle sådan uppgift, oaktadt af Bevillningsberedningens ordförande derom gjord erinran icke inom då förelagd tid aflemnas, skall bolaget böta ett belopp, svarande emot tio procent af den bevillning efter 2:dra artikeln, som varder bolaget påförd. Utan hinder af uteblifven uppgift eger Bevillningsberedningen att föreslå den bevillningen att föreslå den bevillning, som anses böra af skattskyldig utgöras.
Till Bevillningsberednings ordförande bör å lande Häradsskrifvaren och i staden vederbörande tjenstemän inom Mars månads utgång, vid bot af 3 rdr för hvarje öfverskjutande dag hafva aflemnat på mantalslängden grundade och enligt behörigt formulär uppställda längder, för införande af fastighets värdering, som kommer att af Beredningen föreslås. Dessutom böra. vid samma tillfälle, till Beredningens ordförande aflemnas ett tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen efter 2:a artikeln em anskaffande och tryckningen al hvilka blanketter för landet Häradsskrifvare och för staden vederbörande uppbördsman böra föranstalta, men för hvilka ersättning skall dem af bevillningsafgifterna beredas. För införande uti berörde längder af det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, jemte den bevillning hvilken bör hvarje skattskyldig påföras, skall Beredningen följa den inom samma ort sednast upprättade mantalslängd, hvilket för sådant ändamål skall, sedan upprättade mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad jemte alla dertill hörande uppgifter och handlingar, ofördröjligen och sednast inom medlet af April månad tillställas ordföranden i ortens bevillningsberedning. Bovillningssammanträdena, som alltid skola hållas inom distriktet, böra utsättas så tidigt att samtliga beredningarna sednast inom Maj månads utgång må hafva afslutat sitta arbeten.
Vid den Bevillningsberedning, som först inträffar efter det karaktärsfullmakt erhållits, eller i händelse ert sådan person, för hvilken karaktärsbevillning kan komma i fråga, skulle till annan ort aflytta, än den, hvarpå han förut varit skattskrifven, bör den karakteriserade personen, vid ansvar, såsom för felande uppgift i öfrigt finnes stadgadt förete karaktärsfullmakten antingen i original eller vederbörligen bestyrkt afskrift, som tillika utvisar beloppet af allt det stämplade papper hvarmed fullmakten är belagd.
Beredningarnes ordförande böra, der föreskrifven uppgift eller annan för bestämmande af bevillningsafgiftens belopp behöflig upplysning saknas, densamma från vederbörande infordra.
Bevillningsberedningens ordförande eger att bestämma tid och ställe hvarje berednings sammanträde, och höra såväl ledamöterna som på lämpligt sätt äfven de skattskyldige, derom genom ordföranden underrättas. Beslut må icke af Beredning kunna fattas med mindre ordföranden och två ledamöter äro närvarande.
Vid olika meningar gäller den, som de flesta ledamöterna antagit; om rösterna äro lika blir den mening ordföranden biträdt beredningens beslut.
Bevillningsberednings förslag bör sednast fjorton dagar innan ortens taxeringskomité sammanträder, aflemnas i stad till Magistraten och på landet tillkommunalstämmans ordförande, hvarefter, genom Magistratens eller bemälde ordförandes försorg, så skyndsamt ske kan, kungöres, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt, samt att kännedom om detsammas inhåll kan på angitvet ställe inhemtas. Sedermera bör den af taxeringskomiténs ledamöter som på kommunalstämma blifvit dertill utsedd, afhemta ofvannämnda förslag och detsamma till taxeringskomitéens sammanträde medföra vid bot af tio riksdaler.
Ordföranden i årets Bevillningsberedning bör jemväl inställa sig hos taxeringskomitén på samma ort och då medhafva de uppgifter och öfriga handlingar, på hvilka Beredningen grundat sina förslag.
I fall ordförande i Bevillningsberedning, utan att af laga förfall vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde eller under låter att inom föreskriften tid aflemna beredningens förslag och öfrige handlingar, har han gjort sig skyldig till böter af sextio riksdaler. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde utsatt tid och ort, böte trettio riksdaler.
Ledamot af beredningen eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträde uteblifver böte 10 riksdaler.
Hvar och en skattskyldig må, om han dertill finner sig befogad, meddela upplysning om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid likaledes uppgifva de afdrag, som han vid bevillningsafgiftens bestämmande anser sig berättigad att tillgodonjuta. Sålunda frivilligt meddelad uppgift, hvars offentlighet den skattskyldige förklarat sig icke medgifva, må endast inför beredningen och den skattskyldiges samtycke inför taxerings- eller pröfningkomitéen företes; skolande, sedan frågan om samma skattskyldigs bevillningsafgift blifvit afgjord, denna uppgift till honom återsiällas eller bevisligen förstöras af den som densamma emottagit. Enahanda stadgande gälle äfven i afseende å de uppgifter som af aktiebolag skola meddelas. Ledamot af beredning eller biträdande tjensteman får icke yppa eller på något sätt utsprida innehållet at sådane uppgifter.
Skattskyldig, som är missnöjd med Beredningens förslag eger att hos taxeringskomitéen uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.
Wisby Landskontor d. 13 Nov. 1874.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 December 1874
N:r 96

Utdelning af innev. års 4:de

qvartals aflöning till Gotlands nationalbevärings underbefäl och spel kommer att verkställas på följande tider och ställen under nästkommande december månad, nämligen:
den 3 kl. 1 e. m. åt stamtruppens underbefäl samt 4:de batteriets underbefäl och spel och s. d. kl. 1 1/2 e. m. åt 12:te batteriets underbefäl och spel, fältmusikanterna och gevärshandtverkarne, å Fältkontoret; samt
den 7 kl. 12 middagen:
åt Hoburgs kompani vid Olofs i Öja,
åt Grötlinge kompani vid Lingvide i Hafelhem,
åt Hafdhems kompani vid Qvinnegårda i Hafelhem,
åt Hemse kompani vid Koparfve i Alfva,
åt Hablinge kompani vid Stenbro i Silte,
åt Fardhems kompani vid Burge i Levide,
åt Burs kompani vid Gumbalde i Stånga,
åt Närs kompani vid Hall ute i När,
åt Garda kompani vid Bosarfve i Lye,
åt Klinte kompani vid Sicklings i Klinte,
åt Banda kompani vid Botvide i Sanda,
åt Hejde kompani vid Lilla Atlings i Atlingbo,
åt Sjonhems kompani vid Bjerges i Wänge,
åt Torsburgs kompani vid Kräklings i Kräklingbo,
åt Östergarns kompani vid Trosings i Gammalgarn.
åt Eskelhems kompani vid Kroks i Tofta,
åt Stenkumla kompani vid Gardrunga i Stenkumla,
åt Dede kompani vid Harqvie i Björke,
åt Wisby infanteri kompani i kompanichefens bostad,
åt Wisby jägare kompani i kompanichefens bostad,
åt Endre kompani vid Endregårda i Endre,
åt Bro kompani vid Eriks i Bro,
åt Halla kompani vid Ganarfvo i Dalhem,
åt Lina kompani i Källunge sockenstuga,
åt Bäls kompani vid Gute i Bäl,
åt Lummelunds kompani vid Mos i Stenkyrka,
åt Tingstäde kompani vid Kyrkebys i Hangvar,
åt Forsa kompani vid Angelbos i Lärbro,
åt Rute kompani vid Koparlve i Rute samt
åt Fårö kompani vid Broa å Fårö.
Vederbörande arfvodestagare, hvilka ej sjelfva uttaga sin aflöning, erinras derom, att de personer, som uttaga medlen, ovilkorligen skola vara försedda med lagliga fullmakter och skola de sålunda befullmäktigade å aflöningslistan under rubriken \”qvitteras\” teckna sitt eget namn enligt fullmakt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1874
N:r 91

Folkmötet å Burge

i Lefvide den 9 dennes, hvartill södra häradets riksdagsfullmägtig, kontraktsprosten dr Anton Lyth inbjudit sina komitenter, försiggick på utsatt dag och var talrikt besökt, särdeles af husbönder från kringliggande trakten, men älven af flera ståndspersoner, hvaribland några här å landet bosatta tyska gårds-tigare. Till och med ett par damer hedrade mötet med sin närvaro. Sjelfva mötet hölls dock ej å Burge utan i tingssalen på det bredvid Burge liggande Skogs.
Klockan 11 f. m. öppnades mötet af hr Lyth, som framstälde anledningen till den inbjudning han utfärdat och visade hvad nytta det medförde att medborgarna fingo med hvarandra utbyta tankar och åsigter i frågor, som äro af vigt för samhället, hvarefter han uppmanade mötet att utse en ordförande att leda dagens öfverläggningar och föreslog dertill konsuln L. Cramér.
Hr Cramér deremot föreslog hr Lyth till ordförande, hvaruti en hel mängd röster hördes instämma. Hr L. tackade för förtroendet, men önskade att hellre få deltaga i de blifvande diskussionerna hvilket han ansåg ej vara rätt passande för en ordförande, hvars åliggande är att leda diskussionerna, ej att inblanda sig i dem; men då flera af deltagarna i mötet förklarade att mötet skulle med tacksamhet om hr L., änskönt ordförande, ville deltaga i öfverläggningarna, antog han ordförandeskapet.
Till mötets sekreterare utsågs skolläraren A. Th. Snöbohm.
Ordföranden hade såsom öfverläggningsämnen uppställt:
Det nya Härordningsförslaget och det i sammanhang dermed stående förslaget att afskaffa grundskatterna och indelningsverket — skjutsningsskyldigheten och frågan om ny lag för utdikningar samt slutligen om husbondeföreningara inrättande.
Förstnämda fråga företogs Först och inleddes af ordföranden med en längre och värderik framställning, som redogjorde för det sammanhang härordningsförslaget och grundskatternas borttagande samt indelningsverkets afskaffande hade med hvarandra samt härordningsförslagets fördelar och olägenheter, hvarvid framhölls hurusom rikets indelning i särskilda militärdistriktet och härens fördelning i sjelfständiga arméfördelningar vore af största vigt för arméns hastiga mobilisering när behofvet påkallade densamma, men äfven påpekade förslagets svagare och mindre hållbara punkter.
Sedan ordföranden sålunda redogjort för förslagets hufvudgrunder öfverlemna de han frågan till diskussion. Denna blef både långvarig och liflig, fördes med skicklighet och åhördes med stort intresse af alla närvarande, att dömma af den spända uppmärksamhet, hvarmed den följdes och det bifallssorlen och annan talares ord framkallade. Diskussionen i ämnet räckte öfver 1 1/2 timme. Den öppnades af
kapten G. F. Duse, som ansåg, att de föreslagna 2:ne sista vapenöfningar borde borttagas, emedan de beväringsskyldige då vanligen voro gifta män och husfäder, för hvilka dessa öfningar då blefve för besvärliga.
Sedan handlanden J. Broander anmärkt att förre talaren ej riktigt uppfattat förslaget, erhöll
skolläraren J. Booberq ordet. I ett längre föredrag granskade han förslagets hufvudgrunder och gick temligen hårdt åt åtskilliga af dem. De långvariga öfningarna, som skulle blifva för tryckande och bidraga till utflyttningar för att undgå dem, de högst beta duga kontnader förslaget medförde, det kasernlif till hvilket vår ungdom skulle blifva dömd och som skulle medföra att ynglingarne återvände försämrade i sedligt hänseende samt den militardispotism vårt folk derigenom skulle blifva underkastadt, vore enligt talarens åsigt mer än tillräckliga skäl att vägra antagandet at samma förslag, som vore en imitation efter preusiska militärorganisationen, den talaren ansåg utgöra en olycka för Preusens folk. Önskade att var gotländska national-beväring måtte fortfara. Gotlands försvar blefve alltid beroende af om moderlandets flotta eller en fiendtlig beherskade Östersjön. Utan hjelp från modern Svea kunde Gotland blott försvara sig mot ett tillfälligt angrepp af en mindre styrka och för att kunna försvara ön erfordrades dessutom att den ägde en befästad punkt.
Ordföranden anmärkte, att en befästning på Gotland blifvit i turslaget upptagen. Förre talarens skildring af kasernlifvet vore temligen öfverdrifven. Gotlands läge, som så lätt blottställer det för fiendtligt angrepp gör till en nödvändighet att det, i likhet med det öfriga riket, får underkasta sig uppoffringar, men dessa uppoffringar afse ej att angripa andra utan att försvara oss sjelfva.
Länsman Ad. Dahlbeck fick nu ordet och gick temligen illa åt vissa af hr Boobergs yttranden, hvilka, efter talarens förmenande, innebure den åsigt, att krigareyrket vore mindre hederligt och att det vore ändamålslöst att vi ville försöka försvara oss. Blefve dylika åsigter vårt folks, så skulle vi komma att dela Polens olyckliga öde. Talaren fann det så mycket ledsammare att sådana åsigter hystes af en man som sjell var krigare och dertill folkskollärare således en person som borde hos de unga inplanta kärlek till fosterlandet och om hvars fosterlandskärlek talaren dittills hyst en hög tanke. Han ville ej lemna sådana åsigter oemotsagda.
Sedan talaren vederlagt hr Boobergs uttalade åsigter, framstälde han såsom sin egen, att, ifall grundskatterna komma att borttagas, jordbrukarens inkomst af sin fastighet borde upptagas och beskattas i likhet med all annan inkomst.
Ordföranden upplyste att, degest grundskatterna affyttades från jordbruket, kommer en ny beskattningsgrund att föreslås.
Hr Booberg fick åter ordet och försvarade tappert men lugnt och sansadt hvad han förut sagt och ådagalade att kasernlifvet har ett skadligt inflytande, hvarur han genom sammanträffande under sin militäriska tjenstgöring med personer, som tillbragt längre tid i kaserner, nogsamt kommit i erfarenhet. Huru Preussens militärväsen är ansedt i Preussen bevisa de talrika utflyttningar, som ske från detta land. Dahlbecks framkastade förebråelser besvarade talaren och upptog ännu en gång förslaget om den nya härordningen samt fästade sig nu i synnerhet vid de ofantliga kostnader detsamma skulle medföra, uppgående till 36 millioner kronor, icke för en gång utan hvarje år. Talaren beklagade att upplysningen ännu vore så ringa att landets must och merg skulle utsugas för att underhålla militärsväsendet som i det hela dock vore att anse för ett menniskoslagtande och som utöfvade ett skadligt inflytande på folket. De fördelar, som förespeglades oss af indelningsverkets upphäfvande torde hvilka obetydliga mot de nya kostnaderna. Våra båtsmanstorp vore nu i ordning, uppodlade och bebygda. Att underhålla dem kostade på långt när ej så mycket som den nya föreslagna hären skulle komma att kosta, hvilken skulle uppsluka våra tillgånger och skatter under det att näringarna och folkupplysningen finge stå tillbaka. Önskade att vår konventionsstadga måtte bibehållas, ty kostnaderna blefvo då vida mindre och med utsträckt öfningstid kunde vår beväring motsvara sitt ändamål.
(Från hemmansegarnes djupa leder hördes mera ön en gång ett sorl af bifall beledsaga talarens lugna och allvarliga ord).
Hr Dahlbeck visade att han haft goda skäl till hvad han yttrat om Booberg. Visade nödvändigheten af en bättre vapenöfning än den nuvarande om vi skola tänka på att försvara oss; ansåg att det ej var förfäran för vapenöfningarna och kasernlifvet, som vållade utflyttningarna från Tyskland, utan det vore förvärfsbegäret.
Nu fick en af ortens anseddare och insigtsfullare odalmän, nämndemannen Pettersson Liffride ordet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1874
N:r 91