D. 7 sistl. Okt, utn. Kyrkoherden M. Kolmodin att från d. 1 d:s och tillsvidare vara v. pastor i Ahlskog; — v. pastor F. Bergman att från s. d. och tillsvidare vara v. pastor i Lärbro.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 November 1874
N:r 88
Genom öppen och frivillig Auktion,
som förrättas torsdagen den 8 oktober kl. 10 f. m., låter skepparen C. F. Franzén till den mestbjudande försälja, att genast tillträdas, 1/8:dels hemmas Källstäde i Lärbro, bestående af Åbyggnader i godt skick, samt cirka 12 tnnland bränd jord, med derå ut sådda 3 tunnor höstsäd, äfvensom 8 tunland äng och 30 tunland hag och betesmark. Egendomen har skog till husbehof jemte myr med god bränntorf. I händelse af egendomens försäljning utbjudes samtidigt en del lösören, hvilka nu ej så noga kunna specificeras. Köpevilkoren m. m. bestämmas vid Auktioustillfället.
Bande i Lärbro d. 1. Oktober 1874.
A. Engelund.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Oktober 1874
N:r 78
Carl Petter Sik.
Lärbro o. Hellvi.
F. i Visby 1842 25/9. Stud. i Upps. 60. Prv. 69; kommin. i Visby 70; hospitalspred. därst. 72; kyrkoherde i Lärbro fr. 74; preses vid prästmötet 1901; kontr.-prost 03-07; teol. dokt. 07.
Prästerlig tjänst i Visby stift. 1895-1913.
Officielt.
Stadskomminister Carl Sik utnämndes i fredagens konselj till kyrkoherde i Lärbro pastorat.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 September 1874
N:r 71
Eldsvåda.
Söndagen den 16 dennes kl. 10 f. m. uppkom eldsvåda uti Lärbro, hvilken, oaktadt att folk blifvit från såväl Hangvar som Lärbro socknar uppbådadt icke hann att fullkomligt dämpas för än d. 17 på aftonen; och har omkring ett och ett halft tunnland mark blifvit af elden angripet. Vid på stället gjord efterfrågan om orsaken till eldens uppkomst, har upplysts att sjömannen Johan Petterssons i Hansvar hustru, hvilken på lördagen haft några personer till hjelp med att afberga ett af Pettersson arrenderadt myrstycke, anlagt eld å en större sten omkring kl. 5 e. m. för tillagning af kaffe och efter att sedermera hafva utsläckt elden, begifvit sig åt hemmet, hvarefter de lejda personerna, innan de senare begifvit sig åt hemmet, ytterligare tillsett eldens ordentliga utsläckan, de, hvarför antages att gnistor från den uppgjorda elden bortflugit i någon af de vid densamma närbelägna tufvorna, hvilket ej bemärkts af slotterfolket, och sedan det dagen derpå börjat blåsa, antändt jorden.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1874
N:r 67
Prestval.
Vid sistl. söndag hållet val till återbesättande af kyrkoherdebeställningen i Lärbro regala pastorat, erhöll stadskomministern i Wisby C. Sik de flesta rösterna.
Medsökande vore: Adjunkten vid Elementarläroverket i Norrköping Öfverberg och komministern Carlström i Löjsta.
Lärbro pastorat var förut anslaget såsom prebende åt stiftets biskop.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Juli 1874
N:r 57
Egendomsköp.
Under egendomen Taksten lydande 3/8:dels mantal Hultungs och 1/8:dels mantal Steustugu i Bunge socken, försåldes sistlidne lördag till husbonden K. J. Karlström i Bunge för, en köpeskilling af 17,000 kronor.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 Juli 1874
N:r 54
I anseende
till upphörande med arrendet af Lärbro prestgård finnas hos undertecknad derstädes till salu ännu osålda 5 st. Kor, 3 par Oxar, 2:ne Följor, en 3 och en 4 år, några Får, 4 par arbetsselar och diverse annan körredskap, med tillfälle för förstkommande köpare att få välja; och kan äfven känd och reel köpare erhålla anstånd med betalningen.
GABRIEL GARDELL.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Maj 1875
N:r 34.
Märkliga naturtilldragelser på Gotland.
(Ur Svalan.)
(Forts. fr. n:o 44 o. slut).
År 1522 var åter så svår storm på Gotland, att en mängd skog nedblåste, äfvensom Lärbro kyrktorn och en del af muren.
År 1540 var stark jordbäfning öfver hela ön, särdeles norra delen. Då remnade många kyrkor, så att trädstammar måste sättas till stöd, såsom vid Lärbro, Othem m. fl. Heinums kyrka blef hopbunden med grofva furuträd, hvilkas rotändar ännu sitta utom murarna.
År 1449 härjade åter svår pest öfver hela ön.
År 1564 var vintern på Gotland så stark, ett dess like icke varit på flera hundrade år.
År 1596 rasade skärthorsdagen så förfärlig åska och ljungeld öfver hela ön, att man trodde den skulle förgås.
År 1597 blef all höstsäd uppäten af en sorts maskar med röda hufvuden och af ett halft fingers längd.
År 1610, den 7 och 8 mars steg hafvet så hastigt, att vattnet gick upp på flera gator i staden.
År 1709 föll så mycket snö att den räckte upp till hustaken, och folket kunde med yttersta möda gräfva sig igenom snön till sina uthus.
År 1711 rasade pesten åter öfver hela Gotland. På S:t Görans kyrkogård begrafdes då 483 pestdöda. I Sproge socken dogo alla så ut, att de efterlefvande fingo rum att \”ställa sig upp på en enda grafsten\”.
År 1770, i mars, rådde ovanligt svårt yrväder. I augusti var så stark åska och ihärdigt regn, att vägar och broar förstördes. I september samma år började gräset växa nytt, som om våren.
År 1771 herrskade svår vinter, och postkommunikationen blef i följd deraf afbruten, så att konung Adolf Fredriks död i januari ej blef bekant på Gotland förr än i maj månad.
År 1780 inträffade återigen stark vinter; postjakten infrös vid Öland, så att Gotland ej hade någon kommunikation med fasta landet förr än i maj följande året. En mängd sälar gick då upp på Gotland och fångades. Vid Lekarshamn kom en säl ned genom skorstenen till en fattig gumma, öfver hvars hustak snön låg jemt med skorstensöppningen, den sälen troligen ansett för en vak och störtat ned.
År 1809 var sträng vinter, så att från januari till maj blott en post anlände till Wisby, och det var den som medförde underrättelsen om Gustaf IV Adolfs afsättning. Folket, som öfverfärde denna post, förgicks på återvägen.
Åren 1820 och 21 var årsväxten på Gotland ovanligt rik och herrlig; samma förhållande egde rum med strömmingsfångsten, hvilken var så ymnig, att folket måste upphöra med fisket, emedan de icke hade tillräckligt med kärl att salta ned fisken uti.
År 1822 var så tidigt vår på Gotland, att päron och körsbär började blomma i mars månad; i april var der 24 graders värme och i juni 36 grader.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juni 1874
N:r 46
Med Ornamentsbildhuggaren och riddaren herr C. Ahlborn
har Hushållningssälskapet träffat öfverenskommelse, till följd hvaraf han kommer att på bestämda orter inom Gotland hålla för allmänheten fria tillgängliga föredrag om husflitens nytta och om de slöjder, som lättast och förmånligast kunna bedrifvas i hemmen såsom binäringar och isynnerhet till afsalu Hr Ahlborn medförer en stor mängd olika modeller af allehanda slag, hvilka förevisas och förklaras, likasom de för tillverkningen ändamålsenligaste verktyg, samt gifver anvisning hvar dylika kanna erhållas och hvarest de tillverkningar kunna afsättas, hvilka blifvit utförda efter de förevisade modellerna, äfvensom på de priser som för dessa tillverkningar kunna betingas. Ritningars kopierande på papper och trä utan ritfärdighet förevisas. För intresserade personer blir tillfälle att anteckna sig för att till låns erhålla arbeteritningar och modeller m. m., nödvändiga för att efter dessa vid lediga stunder kunna utföra allehanda lätt afsättliga arbeten. Ett antal plancher öfver enkla, lätt utförliga sågmaskiner till förverkning af trä,- ben eller horn-arbeten utdelas, jemte gröfre och finare dertill hörande sågblad som prof.
Dessa föredrag och uppvisningar komma att hållas
i Wisby å Elementarläroverkets stora sal fredagen d. 12 Juni kl. 5 e. m.
i Tingstäde skolhus måndagen d. 15 Juni kl. 5 e. m.
i Lärbro skolhus onsdagen d. 17 Juni kl. 5 e. m.
i Bunge skolhus fredagen d. 19 Juni kl. 5 e. m.
i Bäl å Gute gästgifvaregård måndagen. d. 22 Juni kl. 5 e. m.
i Östergarns skolhus torsdagen d. 25 Juni kl. 5 e. m.
i Hemse, å magasinsbyggnaden å Lindarfve lördagen d. 27 Juni kl. 5 e. m.
i Öja sockenstuga måndagen d. 20 Juni kl. 5 e. m.
i Klinte skolhus onsdagen deu 1 Juli kl. 5 e. m.
i Varplösa, fredagen d. 3 Juli kl. 5 e. m.
i Wishy å Elementarläroverkets stora sal måndagen d 6 Juli kl. 5 e m.
Som ändamålet med herr Ahlborns resa desto fullständigare skall vinnas och en efter behofvet lämpad undervisning så mycket lättare kan åstadkommas, om han sättes i tillfälle att utröna så väl de särskilda slöjdgrenar som som för hvarje ort kunna vara egendomliga eller mest utötvade och slöjdskicklighetens allmänna ståndpunkt, som och hvad enstaka anlag och förmågor kunnat åstadkomma, så uppmanas hvar och en att till mötesplatserna medföra prof på af sina tillverkningar äfven de enklaga jemte de verktyg som dertill användas.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 Maj 1874
N:r 42