Lotsväsendet på Gotland.

Vid de 13 lotsplatserna inom Gotlands lotsfördelning uppgick under 1896 lotsningarnas antal till 861 med en inkomst af 5,848 kr. Året förut var inkomsten 5,529 kr.
Af Gotlands fördelnings lotsplatser står, ifråga om antalet lotsningar, Visby främst med 345, och den första lotsningen inträffade 10 Januari samt den sista 19 December med influtna lotspengar at 2,179 kr., hvaraf största lotslotten utgjorde 1,086 kr. Därnäst kommer Slite med 136 lotsningar, influtna lotspengar af 1,154 kr., största lotslotten 288 kr. Klintehamn hade 115 lotsningar, influtna lotspengar af 450 kr., största lotslotten 225 kr. Kyllej hade 47 lotsningar, influtna lotspengar af 323 kr., största lotslotten 161 kr. Fårösunds södra gatt hade 45 lotsningar, influtna lotspengar af 470 kr., största lotslotten 117 kr; Ljugarn hade 44 lotsningar, influtna lotspengar af 320 kr, största lotslotten 160 kr. Ronehamn hade 38 lotsningar, influtna lotspengar af 310 kr,, största lotslotten 155 kr. Burgsvik hade 19 lotsningar, influtua lotspengar af 150 kr., största lotslotten 75 kr. Vestergarn hade likaledes 19 lotsningar, influtna lotspengar af 115 kr., största lotslotten 57 kr. Grötlingboudde hade 18 lotsningar, influtna lotspengar af 117 kr., största lotslotten 58 kr. Härvik hade 17 lotsningar, influtna lotspengar af 137 kr., största lotslotten 68 kr. Fårösunds norra gatt hade 15 lotsningar, influtna lotspengar af 91 kr., största lotslotten 45 kr. Stockvik hade 3 lotsningar. influtna lotspengar af 26 kr., största lotslotten 26 kr.
Högsta lotslotterna inom riket ha förekommit vid Oxelösund med 3,845 kr., Gefle med 3,731 kr., Helsingborg med 3,416 kr., Nyland med 3,240 kr., Hernö med 3,184 kr., Sandhamn med 3,180 kr., Sundsvall med 3,037 kr., Göteborg med 2,951 kr., Malmö med 2,849 kr. Liggskär med 2,723 kr., Norrköping med 2,673 kr., Lilljungfron med 2,605 kr. och Rödkallen mel 2,536 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Augusti 1897
N:r 131

Tjänstledighet

har beviljats häradsböfdingen i södra domsagan T. af Ekenstam fr. o. m. 18 dennes t. o. m. 31 Aug. E. o. nortarien J. A. Toll förvaltar under tiden domarembetet och handlägger förekommande ägodelningsmål.
— V. pastor Jacobsson i Hafdhem är tjänstledig under 6 veckor fr. o. m. 18 dennes. — Kyrkoherde O. Jacobsson i Grötlingbo är vice pastor i Hafdhem under tiden.
— Tjänstledighet från och med 17 dennes till och med 17 Aug. har beviljats kapten Broman och löjtnant A Falk.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Juli 1897
N:r 108

Vid premieringsmötet

i Grötlingbo skolhus i onsdags belönades följande djur:
Tjurar:
Johan, P. Jespersson, Hafdhem 2:a
Hondjur:
Augusta, A. Hermansson, Hafdhem 2:a
Blända, N. Olsson, Grötlingbo 3:e
Sanna, M. Mattsson, Hafdhem 3:e
Perla, O. Larsson, Hafdhem 3:e
Prima, J Jakobsson, Grötlingbo 3:e
Momma, P. Jespersson, Hafdhem 3:e
Fläckros, P. Cederlund, Hafdhem 3:e
Monika, P. Pettersson, Hafdhem 3:e
Sanna, pastor Jakobsson, Grötlingbo 3:e
Blomma, pastor Jakobsson, Grötlingbo 3:e
Greta, O. Malkan, Grötlingbo 3:e
Maria, N. Jakobsson, Grötlingbo 3:e
Rosa, N. Martin, Grötlingbo 3:e
Berna, O. Mattsson, Hafdhem 3:e
Stjärnrosa, J. Rosendahl, Grötlingbo 3:e
Hessa, O. Stenkvist, Hafdhem 3:e
Fröken, J. Hansson, Grötlingbo 3:e
Frida, H. Hermansson, Hafdhem 3:e

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Juli 1897
N:r 100

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning.)
Vestra Gotland, 29 Juni.

Här utanför passerade vid half sextiden midsommarafton en eskader, bestående af 7 pansarbåtar, med kurs norrpå. Ungefär tre timmar senare syntes ånyo en dylik eskader med samma antal fartyg passera samma väg.

Fiske har försökts på ömse kuster och med resultat att på östra sidan åt Grötlingbo och Faluddtrakten har fångats rätt vackert med strömming af utmärktaste beskaffenhet, under det torskfisket varit mycket klent. På vestra kusten har deremot förhållandet varit omvändt, ty der har i Hoburgstrakten fångats rätt vackra mängder torsk af god beskaffenhet, men blott helt obetydligt strömming. Af öfriga fiskeslag är fångsten äfven klen.

Examensafslutning med folk- och småskolans barn i Vamlingbo ägde i dag rum under vacker väderlek och stor tillslutning från föräldrar och målsmän, Folkskolesalen var dagen till ära prydd med blommor och grönt i myckenhet. — Som ett bevis på gndt förhållånde emellan lärare och barn förtjänar antecknar att folkskollärare Svallingsson utaf siva afgående elever i present erhöll en utmärkt fin syltservis med tvänne syltskedar och två smörknifvar m. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Juni 1897
N:r 99

Årets premieringsmöten,

som. hållas. i samband med taxeringsförrättningarna å landsbygden, taga sin början nästa onsdag 16 dennes.
Vid sammanträdena 16 dennes vid Kyrkljufves i Vänge, 17 i Barlingbo, 18 i Veskinde, 321 i Slite, 22 i Bäl, 26 i Hemse och 30 i Grötlingbo förekommer öfverläggning om nyttan af föreslagna nya järnvägar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Juni 1897
N:r 87

Järnvägsmöte

hölls i torsdags förmiddag i Hemse skolhus inför laundshöfding Poignant för att utröna meniagarna hos befolkningen om nyttan och lämpligheten för orten af de båda föreslagna järnvägssträckningarna Hafdhem — Burgsvik och Ronehamn — Hemse — Hafdhem. De socknar, som kallats till mötet, voro Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre, Fide, Näs, Hablingbo, Hafdhem, Grötlingbo, Eke, Rone, Alfva, Hemse, Burs, Linde och Fardhem. Utom från Burs hade från samtliga dessa socknar ombud, försedda med fullmakter, eller andra intresserade infunnit sig till ett antal af omkring 100 personer.
Landshöfdingen öppnade mötet med uppläsande af det väg- och vattenbygnadsstyrelsens utlåtande, som på sätt och vis varit orsaken till detta förnyade möte och hvari styrelsen meddelade, att den icke kunde tillstyrka den tilltänkta lättare öfverbygnaden å järnvägsdelen Hemse—Hafdbem, utan borde för den användas samma materiel som för Gotlands järnväg. Hvad deremot fortsättningen till Rone anginge, vore det möjligtvis icke uteslutet att få begagna sig af mindre tung öfverbygnad.
Vidare föredrogos stiftelseurkunder, d. v. s. förslag till bolagsordningar för »Gotlandssödra järnvägsaktiebolag» (Ronebanan) samt »Järnvägsaktiebolaget Hemse — Burgsviks, en af etyrelsen för Gotlands järnväg till konungen 10 dennes stäld skrifvelse med protest mot att vid de möjligen blifvande järnvägsanläggningar, å hvilka koncession sökts eller redan meddelats, finge användas ett lättare bygnadsnadssätt än &- Gotlands järnväg, och slutligen ett utlåtande af öfveringeniör Danielsson, deri ban starkt uttalade sig mot den lätcare öfverbygnaden.
Efter det landshöfdingen uttalat en varning för fortsatt tvedrägt och uppmanat till ömsesidigt tillmötesgående, öfvergick man till att sockenvis inhämta de närvarandes meningar.
Burgsviksintresset fick sin första förespråkare i hr Laurin, Öja, hvilken ansåg en Burgsviksbana med samma öfsverbygnad som Gotlands järnväg vara den lämpligaste. Han sekunderades af hr Viktor Hansén, som uttalade sin ledsnad öfver att man omöjligen kunnat komma öfverens rörande de båda olika järnvägsförslagen. Det fans ingen annan råd än att låta hvarje parti bygga för sig, och i fråga om Burgsviksbanan kunde han meddela, att de, som voro intresserade af densamma, gerna, om så behöfdes, skulle öka sina före slagua teckvingssumm r. — För denna bana uttalade sig vidare handl. Jacobsson i Öja, kyrkoherde Kullin för Vamlingbo i et längre anförande, hvari han i lifliga färger skildrade hur invånarne på sudret t åna efter lättare kommunikationer. Hr Olsson, Nora, instämde, likaså hr Vestergren för Sundre komuwun, handl. Jacobsson för Näs (instämmanden af ötriga från socknen), Nilsson, Sjaps, för Habliogbo. Ombudet för Hafdhem Jacobsson, Spenarfve, ansåg att Burgsvibkborna borde draga ut sin bana ända till H.burgen, då de möjligen kunde få något att frakta på den samma. Han ansåg Ronebanan vara den enda lämpliga, och ville vara med äfven om tyngre öfverbygnad, ifall sådan blefve oundgänglig. — För Grötlingbo uttalade kyrkoherde Jacobsson att denna kommun vore tillräckligt tillgodosedd med” en bana till blott Hafdhem, men naturligtvis hade man ingenting emot dess mutetäckning, åt hvilket håll vore detsamma. Men då Ronebanan syntes ha största utsigterna för sig, röstade han för densamma, hvari öfriga ombud fråu Grötlingbo instämde.
Så fick omsider Roneintresset ordet. Hr Nils Broander, Bölske i Eke, meddelade en kalkyl öfver bärigheten hos de båda föreslagna banorna och han kom till det resultatet att inkomsterna skulle belöpa sig till omkring 25,000 kr. pr år för den ena eller andra, men Burgsviksbanan skulle i utgifter äta upp nästan rflltsammaus, då Ronebanan skulle få omkring 7,009 öfver till amorteringar. Han protesterade mot beviljandet af koncession & Burgsviksbanan, icke minst påden grund att om dylik koncession beviljades, mötte sedan svårighet för Gotlands järnväg att utsträcka sin bana” till Hafdhem, hvarom förslag hos styrelsen förelåge. I fråga om öfverbygnaden ville talaren och dem han företrädde rätta sig efter hvad väg- och vattenbygnadstyrelsen komme att föreskrifva, Dock trodde han att Gotlands järnvägs vagn r kunde trafikera en bana af den byguad som föreslagits för Ronebanan. ZLastade väga dessa nämligen 9,800 kilo och en bana med lätt öfverbygnad tillåter ett skeutryck af 12,00 kg. Till sist anförde han, att Ronebanans intressesfär omfattade en femtedel” af hela Gotlands åkerareal och en sjättedel af dess befolkning, då deremot för Burgsviksbanan båda dessa siffror sjönko den till vid pass en tjugondedel. -Konsul Gustaf Cramér betecknade talet om en tyngre öfverbygnad såsom en sprävgkil.
En lätt öfverbygnad vore alldeles tillräcklig, ehuru man naturligtvis finge foga sig i det oundvikliga. Vände sig mot Burgsviksborna.
Hvarför hade de icke framlagt en räntabilitatsberäkning för sin bana? Naturligtvis derför att den skulle bli för dålig. Protesterade mot hvarje annan koncessionswsökan än den om Ronebanan, som vore den enda lämpliga. Häri instämde hr J. Broander. — För Alfva uttalade nämdeman Bolin, Gandarfve, att kommunen kunde vara belåten med bana till Hafdbem, men skulle utsträckning ske, ansåg han bäst att det skedde åt Rone. — Dr Säterwall var af samma åsigt. För Hemse gälde det att på närmaste väg kowma till hamn. Protesterade mot koncession på en Burgsviksbana. — Hr Lars Duse, som ansåg att intriger förstört saken betydligt, förordade Ronebanan och upplyste derom, att af alla slags sockerfabriker voro andelsfabrikerua de bästa. Hr Henrik Viman ansåg Linde ha största fördelen af Ronebanan, och samma åsigt uttalades från Fardhem af hr Johansson, Gardarfyve.
Efter ytterligare några korta replikskiften mellan de olika riktningarnas främste målsmän afslutades mötet, som varat i nära 4 1/2 timmar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59

Auktion vid Gudings i Alfva.

På begäran aft delägarne i dödsboet efter f. kronolänsmannen A. M. Eneman försäljes genom auktion, som förrättas vid Gudings i Alfva lördagen den 3 nästa April kl. 10 f. m., dels följande fastigheter: 5/64 int; Oxarfve I Hemse, 551/33,996 mt Davide, 1/128 mt. Hägdarfve och 1/16 mt. Åutsarfve allt i Rone, 1/24 dels af Grötlingbo: inre holme och 5/8 delar af den under Rone yttre holme lydande lägenheten »Koggen»; dels följande lösören 1 par grå vagnshästar, ett par nickelbeslagna stång: selar samt ett par enklare dito, en hy lättgående lastvagn, en ny arbetsvagn, 2 par kälkar, foderhäck, harfyvar, plogar, diverse virke, 11/2 duss. fina sjöskumspipor, beredda hudar och skinn m.m. Vid samma ftillfälle försäljes jämväl för annan persons räkning ett parti potatis. Beträffande fastigheterna, hvilka i brist på antagliga köpeanbud utarrenderas för året, delgifvas försäljningsvilkoven före utropet, och för lösa egendomen lemras betalningsanstånd till 1:sta nästkommande Oktober.
Klintehamn den 15 Mars 1897.
Efter uppdrag
M. E. SVALLINGSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Mars 1897
N:r 47

Genom offentlig auktion,

som fredagen den 26 dennes kl 10 f. m. förrättas: hos handl. Ch. Malkan i Grötlingbo, kommer. till den. högstbjudande att försäljas: råg, korn, hafre, hvetekli, klöfver och timotejfrö, goda potatis, god sill, kreaturssill, några halftunnor sockersaltadt fårkött, grå fårull, bomull, diverse tomkärl samt en ko, som snart skall kalfva. Säkre och af mig godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 instundande Oktober.
Domerarfve i Öja den.18 Mars 1897.
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Mars 1897
N:r 44

På begäran af delägarne i dödsboet

efter f. kronolänsmannen A. M. Eneman försäljes genom auktion, som förrättas vid Gudings i Alfva lördagen den 3 nästa April kl: 10 f. m., dels följande fastigheter: 5/64 mt. Oxarfve i Hemse, 551/33,996 mt Davide, 1/128- mt. Hägdarfve och 1/16 mt. Autsarfve allt i Rone, 1/24 dels af Grötlingbo inre holme och 5/8. delar af den under Rone yttre holme lydande lägenheten »Koggen»; dels följande lösören: 1 par grå vagnshästar, ett par nickelbeslagna stångselar. samt ett par enklare dito, en ny lättgående lastvagn, en ny arbetsvagn, 2 par kälkar, foderhäck, harfvar, plogar, diverse virke, 11/2 duss. fina sjöskumspipor, beredda hudar och skinn m.m. Vid samma tillfälle försäljes jämväl för annan persons räkning ett parti potatis. Beträffande fastigheterna, hvilka i brist på antagliga köpeanbud utarrenderas för året, delgifvas försäljningsvilkoren före utropet, och för lösa egendomen lemras betalningsanstånd till 1:sta nästkommande Oktober.
Klintehamn den 15 Mars 1897.
Efter uppdrag
M. E. SVALLINGSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1897
N:r 43