Etikett: Första världskriget

Balkanstaterna ha ännu ej kumnat komma till enighet inbördes om det svar, som de skola ge på stormakternas framställning, Det tyckes också som om de räkna med att i sista ögonblielket med vapenlyckans hjälp uppnå så störa och betydelsefulla resultat att makterna skola bli tvungna ta hänsyn därtill och bevilja dem förmånligare vilkor än hvartill de nu äro beredvillige.
För det ändamålet har Bulgarien i tisdags satt i gång ett allmänt stormangrepp mot Adrianopel, hvilket enligt bulgarisk berättelse redan kröntes med framgång. Adrienopel blir ju i alla fall deras, men ha de tagit det själfva med vapenmakt blir deras situation vid förhandlingen om fredsvilkoren en annan än om de fåtb staden som skänk ur makternas händer.
Montenegro gör likaledes ett sista förtwvifladt försök mot Skutari, hvilket dock ej kommer att få något inflytande på stadens blifvande öde, såsom tydligt framgår af sir Edward Greys uttalande i parlamentet. Detta tillåter ej någon annan tolkning än att Skutari under alla omständigheter skall tillhöra det nya Albanien och denna förklaring kan ej vara afgifven utan Rysslands vetskap och gillande. Därmed är också den siste europeiska konfliktanledningen med anledning af Balkankriget lyckligen öfvervunnen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 27 Mars 1913
N:r 69

Stormakternas medlingsförslag färdigt.
Agence Bulgare meddelar: Stormakternas representanter öfverlämnade på lördagens e. m. hvar för sig till konselipresidenten Gesjoff följande meddelande:
Stormakternas regeringar ha med tillfredställelse mottagit meddelande om att de förbundna makterna accepterat deras medlingsanbud. De erinra om att det, innan underhandlingarna om fredsvilkoren ta sin början, är stormakternas sak att formulera sin uppfattning om grundvalen för sådana underhandlingar. Denna grundval anse stormakterna böra bli följande:

1. Det europeiska Turkiets gräns utgår från Enos, följer därpå Maritza- och Ergenefloderna och slur tar vid Midia. Hela området väster om denna linje afträdes till de förbundna med. undantag af Albanien, hvars statsrättsliga förhållanden och gränser ordnas och bestämmas af stormakterna. 2. Frågan om de Egeiska öarna ordnas af stormakterna. 3. Turkiet afstår från alla anspråk på Kreta. 4. Stormakterna kunna ej ställa sig tillmötesgående gentemot fordran på en krigsskadeersättning men vilja medge de förbundna att deltaga i underhandlingarna i Paris för fastställande af den turkiska statsskuldens uppdelning. Äfven Turkiet kommer att inbjudas att deltaga i dessa underhandlingar.
   Samtidigt ha stormakterna förklarat att fientligheterna böra inställas omedelbart efter det denna grundval accepteras.
   Konselipresidenten Gesjoff tackar de stormakternas representanter och förklarade, att han innan han kunde lämna svar ville sätta sig i förbindelse med de öfriga förbundnas regeringar.
   Stormaktssändebuden infunno sig på lördagen hos utrikesministern i Cettinje och öfverräckte honom samma förklaring angående medlinson, som öfverlämnats i Belgrad och Sofia, I förklaringen heter det: Om de allierade skulle vägra att gå in på makternas synpunkter, förklara dessa, att de allierade icke kunna göra räkning. på makternas Hjälp vid ordnandet af finansiella och andra spörsmål, hvilkas lösning efter fredsslutet blir nödvändig.
   Utrikesministern förklarade, att han skulle svara, när han underhandlat med de allierade.

Montenegro klämmes!
Österrike-Ungern har tillstält montenegrinska regeringen ett ultimatum, i hvilket begäres, att operationerna mot Skutari skola upphöra, innan hela den civila befolkningen lämnat staden. Om denna begäran icke uppfylles, kommer Ögterrike-Ungern att använda militärmakt.
Ur officiell källa meddelas, att ryska sändebudet von Giers på order af sin regering hos montenegrinske utrikesministern i mycket bestämda ordalag begärt, att den civila befolkningen i Skutari skall få lof att lämna staden, och att beskjutningen af staden skall inställas tills detta skett.
Alldeles samma begäran har framstälts af italienska sändebudet i Cettinje.

Kring Skutari.
Enigt »Fremdenblatt» innehåller konung Nikitas af Montenegro svar till Österrike-Ungern ett beklagande af, att bombardemanget på Skur tari har anstält så stora skador i ataden. Konungen förklarar, att kaaonaden hädanefter skall riktas mot fästningsverken och icke i så hög grad som förut mot själfva staden. Österrike-Ungerns begäran om tilllåtelse för den civila befolkningen att lämna staden kan konungen af militära skäl ej tillmötesgå.
Agenzia Stefani meddelar Ifrån Skutari: Montenegrinerna, som fem månader beskjutit Skutari, ha de senaste veckorna gjort bombardemanget mera intensivt. Deras afsikt är tydligen att förstöra hela staden, utan hänsyn till moskéer, kyrkor, sjukhus, konsulernas och utländingarnes hus, oaktadt utländska flaggor och Röda halfmånen hissats på dem. Utländingarnes lif sväfva i stor fara. Vid bombardemanget ha af turkarne endast ädre personer och kvinnor träffats, emedan alla vapenföra män upper hålla sig i fästningsverken. Dessutom träffas kristna, som alls icke deltaga i kriget. Montenegrinerna beskjuta oafbrutet staden och särskildt de kristna kvarteren. Konsulerna fordra bestämdt, att deras landsmän skola få lof att lämna staden De utgöra endast omkring 200 personer af stadens 40,000 invånare, Inom kort skola alla lifsmedel ha tagit slut äfven hos utländingarna och de offentliga inrättningarna. Montenegrinerna ha vägrat att upprätta en neutral zon, och inleda öfver hufvud taget icke underhandlingar med konsulerna.
Om den förestående allmänna stormningen på Skutari meddelar Südschlavische Korrespondenz från det montenegrinska högkvarteret: Konung Nikita för själf högsta befälet öfver belägringstrupperna, som inalles räkna 52,000 man. Prinsarne Danilo, Mirko och Peter föra äfven befäl. General Bojovitsch kommenderar de serbiska trupperna, och öfverste Pavlovitsch är befälhafvare för det serbiska artilleriet. De främmande militärattachea uppehålla sig vid högkvarterat.

Ryssland och montenegrinerna.
Ett meddelande från London påstår, att Ryssland aldrig kommer att tillåta montenegrinerna att handla så som de gjort och att konung Nikita i detta hänseende fått mottaga ett oförtydbart råd.
Berliner Tageblatt skrifver emellertid, att det ännu torde vara ovisst om inte den panslavistiska strömningen i Ryssland komme att tvinga de försiktiga statsmännen Kokovtseff och Sassonoff att åtminstone diplomatiskt bistå montenegrinerna mot Österrike-Ungern.

Häftig förtrytelse i Wienpressen.
Tidningarna i Wien äro ense om att konung Nikitas svar på Österrike-Ungerns framställning är en allvarsam utmaning. De fordra alla, att Österrike-Ungern på det snabbaste och eftertryckligaste sätt skall skaffa sig upprättelse.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Mars 1913
N:r 68

Utsikterna till fred.
Man anser, att konung Georgs tragiska död snarare kommer att främja än försvåra fredsunderhandlingarna. I Grekland torde man efter det passerade vara mera böjd för fred än förut, så mycket mer som man nu vunnit hufvudändamålet med kriget och viktiga inre uppgifter förestå för Greklands statsmän och förvaltning.

Konflikt mellan Österrike och Montenegro.
En konflikt hotar att utbryta mellan Österrike och Montenegro, dels på grund af angreppet på ett österrikiskt handelsfartyg i San Giovanni di Meduag hamn, dels till följd af att serberna och motenegrinerna under de senaste dagarnas bombardemang af Skutari förstört österrikiska konsulatet, en asyl och andra europeiska bygnader.
Två divisioner af österrikiska flottan ha fullt utrustade afgått från Pola till Cattaro.
Direktören för ungersk-kroatiska rederiboalget har lämnat Neue Fraie Presse följande redogörelse för affären med österrikiska ångaren Scodra vid San Giovanni di Medua:

Ängaren befann sig i närheten al hamnen, då turkiska kryssaren Hamidije observerades. Scodra gick så skyndsamt som möjligt in i hamnen, men montenegrinerna tvingade den att lägga sig bredvid de grekiska transportfartygen för att från dem landsätta serbiska trupper, som befunno sig ombord på de grekiska ångarna.
Scodra förde också i land 5- å 600 man. Hamidije hade emellertid dessförinnan börjat bombardera transportfartygen och redan skjutit två af dem i brand. Montenegrinerna fordrade nu, att Scodra skulle bispringa de serbiska trupperna, som befunno sig ombord på de brinnande fartygen, och af hvilka många sökte rädda sig genom att kasta sig i vattnet, Scodras kapten ansåg sig emellertid ej kunna ofterkomma denna begäran, emedan ångarens besättning, tjugu man, gått i land samtidigt med att de serbiska soldaterna landsattes.

Ett nytt Balkantörbund.
»Corriere della Sera» meddelar ett Serbien, Grekland och Montenegro tillsammans afslutat ett off- och defensivförbund med ändamål att sinsemellan dela Albanien. Venizelos resa till Belgrad för någon tid sedan anses just ha haft till ändamål att afsluta detta förbund och fastställa de tre makternas gränser i Albanien.I Rora och Wien ha dessa meddelanden väckt stor misstämning, och det förljades ati Italien och Österrike förhandla om en gemensam flottdemonstration mot de tre makterna och till förmån för det oafhängiga Albanien. Eventuellt skulle också italienska och österrikiska trupper landsättas i de albanesiska hamnarna och uppfordra de serbiska och grekiska trupperna att utrymma landet. Den serbiska pressen, äfven den officiösa, uppfordrar emellertid regeriingen att icke taga nåzon hänsyn till stormakternas hotelser därvidlag. Ingen stormakt, heter det, vågar isjälfva verket med makt hindra Balkanstaterna att behålla hvad de tagit.
Montenegrinerna och serberna påstås vid beskjutningen af Skutari mera ha åsyftat städens, särskildt främlingskvärterens förstöring än fästningens ragserande, och som skäl uppgifves att man härigenom vill göra Skutari mindre värdefullt för det oafhängiga Albanien.

Öfverge serberna bulgarerna?
Till »Reichspost telegraferas från Sofia, att serberna öfvergifva i tusental löpgrafvarna vid Adrianopel under förevändning af sjukdom, Serbiska arméledningen skall ha untydt, att de serbiska divisionerna vid Adrianopel inom den närmaste tiden komma att hemkasllas. Bulgarerna äro därför redan i full gång med att som ersättning för serberna dirigera två divisioner från Tsjataldsia till Adrianopel.

Greker och bulgarer i kamp?
Till »B. L.-A.» telegraferas från Konstantinopel, att där gå rykten om att en strid stått i Saloniki mellan greker och bulgarer.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Mars 1913
N:r 67

Särskildt serbiskt-grekiskt förbund.
Till B. L.-A. telegraferas från Belgrad: Pring Nikolaus af Grekland och hans gemål prinsessan Helene anlända på onsdag till Belgrad på resa till Wien. De stanna här till aftonen såsom konung Peters gäster. De inledda underhandlingarna mellan Grekland och Serbien skola under besöket bringas till afslutning i form af ett särskildt förbund mellan dessa båda stater.

Den nya fredsaktionen.
Från diplomatiskt håll meddelar Berliner Tageblatt, att stormakternas aktion för uppnående af vilkor från Balkanstaternas sida, hvilka mera öfverensstämma med det turkiska förslaget skall äga rum i Balkanhufvudstäderna, och skall sannolikt ej blifva kollektiv.

Stormning af Adrianopel.
Till Berliner Lok.-Anz. telegraferag från Konstantinopel: Turkarne ha tillbakaslagit ett häftigt stormangrepp, som bulgarerna riktat mot Adrianopel. Bulgarernas förluster voro mycket stora.

Grekiska segrar.
Grekiska armén lyckades i förgår efter en förtviflad strid besätta Klisura.
Turkarne gjorde häftigt motstånd. De ledo stora förluster och flydde till slut i riktniog mot Berat. Grekerna förlorade 13 man i fallna, 40 i sårade, Grekiska trupper ha under befolkningens jubel intågat i Agyrokastro. Turkarne flydde i riktning mot Tepaleny.

Hvarför kapitulerade Janina?
Janinakommendanten general Essad pascha har vid en intervju uttalat sig om orsakerna till Janinas kapitulation.
Hela besättningen var från hörjan endast omkring 2,000 man. Genom särskildt de yngre officerarnes hjältemod lyckades man hålla fästningen så länge.
Albanerna voro mycket illojala. De degorterade i massor, och det var just genom att tre albanska bataljoner deserterade från fort Zuka som grekerna fingo nyckeln till hela turkiska ställningen.
Albanerna, sade Essad pascha, ha icke den ringaste fosterlandskärlek. De ha icke gjort det minsta för den autonomi som de nu, få till skänks. De turkiska soldaterna fingo på sista tiden endast 100 gram klibröd om dagen. Vissa dagar fingo de icke alls någon föda. De voro så utmattade, att de föllo omkull af trötthet. Äfven ammunitionen tog slut så att hvarje soldat till gist ej hade mer än 10 patroner, Kapitulationen var alltså oundviklig.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Mars 1913
N:r 65

De senaste dagarnas krigshändelser.
Från Cettinje meddelas att Skutari lidit oerhörda skador under det senaste bombardemanget. En stor del af staden har fullständigt raserats och kapitulationen kan väntas inom de närmaste dagarna.
Från Sofia meddelas om bulgariska framgångar. Vid striderna på lördagen förlorade turkarna öfver 300 döda och 200 man i sårade. Det påstås också från bulgariskt håll att den turkiska garnisonen i Adrianopel deserterar i stora skaror för att undgå den väntade allmänna stormningen. Äfven från Atén meldelas segerbulletiner.
Agence Bulgare meddelar: Den 12 dennes intogo två bulgariska rekognosceringsafdelningar, som utsändts mot Akalon, genom ett bajonettanfall ett fientligt fort öster om nämda by. Fienden försökte återeröfra fortet men kastades af brlgarerna genom ett motangrepp tillbaka, kvarlämnande 300 åtupade och sårade. Samma dag försökte turkarna en framryckning mot Kadiköj men slogos på flykten af bulgarerna och förföldes till byn Elbassan. De turkiska trupperna i Adrianopel desertera i massor, och skaror på 10 å 60 man ge sig dagligen till belägringstrupperna. Vid Gallipoli är allt lugnt.
Helt annorlunda låta som vanligt uppgifterna från Konstantinopel. Det påstås där att den stora slaktningen vid Tsjataldsjalinjen hittills tagit ett för turkarna gynsamt förlopp. Bulgarerna uppgifvas ha lidit stora förluster.

1,600 turkar tillfångatagna.
Grekiske kronprinsen telegraferar från Janina: 8:e divisionen, som är i strid med fienden i trakten mellan Delvino och Argyrokastro, har slagit det fientliga arriärgardet och tagit 1,600 man tillfånga.

Hamidije står under engelsk kapten.
Den turkiske kryssaren Hamidije har nu lyckats undgå grekernas förföljelse och har passerat Dardanellerna. Det uppgifves att det icke är någon turk, utan en engelsk sjöofficer vid namn Flooth som har äran af Hamidijes bragder. — Vid krigets början trädde kapten Filooth i turkisk tjänst. Då han visste att den grekiske pansarkryssaren Georg Averoff, som var den enda farliga motståndaren, måste ligga vid Dardanellerna i och för blockaden, afskilde han redan från krigets början Hamidije från den öfriga turkiska flottan och har sedan dirigerat alla dess ströftåg och lyckade öfverfall. Den serbiska pressen påstår att de österrikiska och italienska myndigheterna gynnat Hamidije och att den därför blifvit i stånd att bombardera de albanska hamnstäderna.
Enligt hvad Corriere d\’Italia meddelar från Korfu, har turkiske kryssaren Hamidije beskjutit fyra föråldrade grekiska torpedbåtar, som blockerade albanska kusten. Då torpedbåtarna började förfölja kryssaren, aflossade denna: en serie skott med det resultat, att torpedbåten Akellos måste starkt skadad söka hamn i Durazzo.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Mars 1913
N:r 64

Balkanstaternas fredsvilkor oantagliga?
Balkanstaternas fredsvilkor mottagas ytterst ogynsamt både i Berlin och Wien, 1 London och Paris, och t. o. m. i Petersburg synes man mena, att de sydslaviska bröderna tagit munnen alltför full; \”Tyska pressen kallar de förbundnag svar en ny utmaning mot stormakterna, och i Berlins diplomatiska kretsar anger man fredsvilkoren i deras nuvarande form oantagliga. ILondon och Paris, där man hittills varit mycket gynnsamt stämd mot de förbundna, synag deras öfverdrifna fordringar ha framkallat ett fullständigt omslag, och man hör endast talrika uttalanden af skarpt ogillande. Inom franska regeringen närstående finanskretsar lär man umgås med tanken på att söka utöfva påtryckning på Balkanstaterna genom att vägra dem hvarje kredit, om de icke bevilja Turkiet billigare vilkor. I österrikiska och italienska pressen riktas häftiga angrepp mot de serbiska försöken att inkräkta på Albaniens territorium.

Serbien mot Bulgarien.
Till Voss. Zeit. telegraferas från Belgrad: Serbien lär ha beslutit att ej till Bulgarien afstå de delar af Macedonien, som besatts af gerbiska trupper, utan själft behålla dem. Vill Bulgarion använda våld, ämnar Serbien ingå förbund med Grekland och Rumänien.

Stormningen af Skutari stundar.
Till Voss. Zeitung telegraferas från London, att en stormning af Skutari förberedeg till idag eller imorgon.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Mars 1913
N:r 63

Balkanstaternas fredsvilkor.
— Enligt hvad regeringstidningen Samuprava i Belgrad meddelar, uppställa de allierade Balkanstaterna följande vilkor för Turkiet:
1.) Fientligheterna fortsätta, tills fred slutits. 2.) Som grundval förhandlingarna skall det af Balkanstaternas delegerade den 23 dec. i London framstälda förslaget gälla. Häri fördrades en gränslinje Midia-Rodosto, hvarigenom Turkiet skulle behålla halfön Gallipoli, medan landet väster om denna linje afatås till Balkanstaterna, Därifrån undantages Albanien, hvars gränser och organisation bestämmas och ordnas af ambassadörskonferensen. Uttryckligen fordras, att Adrianopel och Skutari före fredsslutet kapitulera till Bulgarien och Montenegro, 3.) De Egeiska öarna afträdas till Grekland. Detta gäller först och främst Kreta, där Turkiet måste afstå från alla rättigheter. 4.) Turkiet förpliktar sig att betala Balkanstaterna en krigsskadeersättning. Dennas storlek skall bestämmas före freden untecknas, 5.) Garantier beträffande Balkanstaternas kristna undersåtar i Turkiet.
Så framt förhandlingar skulle inledas vm frågor af finansiell natur, som framkallats af kriget, fordra de allierade, att en representant för hvardera af Balkanstaterna skall deltaga idessa förhandlingar.
Skärpningen af vilkoren beror på krigets fortsättande. skulle Turkiet ånyo draga ut på förhandlingarna, komma, slutar tidningen, fredsvilkoren att bli ännu hårdare än de nuvarande.

Formliga bataljer mellan greker och bulgarer.
Till Berl. Tageblatt telegraferas från Belgrad: Enligt hvad tidningarna meddela från Saloniki, ha grekiska och bulgariska trupper varit istrid med hvarandra vid Imbucko i distriktet Vodma. I Danran och Valandomo ha serberna bortiagat de af bulgarerna insatta myndigheterna. I Aivrasil vidLangazosjön ha grekerna slagit bulgarerna på flykten med stora förluster, Rtriderna mellan grekerna och bulgarerna vid Nigrita fortfara.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Mars 1913
N:r 62

En ny stor strid vid Bulair?
Från Konstantinopel meddelas, ett rykten sent iförgår natt spreds om att en ny stor strid påginge vid Bulair. Flera fartyg, som öfver Marmarasjön inkommit till Konstantinopel, hade observerat en häftig artillerield. Män vet ännu ingenting om utgången af denna strid.

Adrianopels fall förestående.
Till Morgenpost telegraferas från Konstantinopel: Kommendanten i Adrianopel Sjäkri pascha har meddelat regeringen, att garnisonens motståndskraft är iaftagande till följd af brist på proviant och ammunition samt på grund af sjukdomar. Han ber att snarast möjligt få meddelande om fredsslutet. Erhåller han ej svar, ämnar han på torsdagen försöka bryta sig ut, men han påtoge sig intet som helst ansvar.
Andra telegram meddela äfven, att Adriaånopels läge är ganska bekymmersamt, särskildt emedan isen på Maritzafloden börjar smälta och staden hotas med öfversvämning, som betydligt komme att försvåra motståndet eller rent af göra det omöjligt.

Gotlands Allehanda
Fredag den 14 Mars 1913
N:r 61

Serbiska hjälpexpeditionen till Skutari.
I Wien är man synbarligen mycket oroad öfver den serbiska hbljälpexpeditionen till Skutari. Man anser att expeditionen tilltagits i så stort omfång icke hufvudsakligen för att kunna betvinga Skutari, utan för att stärka Serbiens ställning i Albanien och eventueltfortsätta de serbiska massakrerna mot den albaniska befolkningen. I officiösa österrikiska kretsar erkänner man, att den serbiska åtgärden är ägnad att ingifva allvarliga bekymmer, och samtidigt framhålles att Österrike under dessa omständigheter icke kan tänka på att hemföröofva en enda soldat från sydgränsen.

Grekland besätter södra Albanien.
Till B. L.-A. telegraferas från Aten: Grekiska armén lär ha fått order att besätta hela södra Albanien utefter en linje från Valona till Pres-passot.

Fem timmars strid vid Skutari.
Till Neve Freie Presse telegraferas från Cettinje: I förgår morse företogo turkarne ett utfall från Berditza för att furagera. De montenegrinska förposterna Öppnar de en våldsam eld mot fienden, som efter 5 timmars strid drog sig tillbaka. Montenegrinerna togo 24 fångar. Dessutom kade turkarne 25 stupade och ett 50-tal sårade.

Rumäniens läge blir allt allt mera kritiskt.
Från Bukarest meddelas, att rumänisko minesterpresidenten framhållit för franska och ryska sändebuden, att Rumäniens läge blir allt svårare genom dröjsmålet med ordnandet af den bulgariska gränsfrågan. Skulle Bulgarien komma att sluta fred med Turkiet, innan nämda fråga ordnats, så torde Rumänien bli tvunget att mobilisera, läget blir då ännu mera kribiskt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Mars 1913
N:r 59

Det mulnar åter öfver Balkan.
Mellankommande företeelser ha halat ut på tiden med fredsfrågans framåtskridande, och nya stämningar medföra, att utsikterna till fred för närvarande äro ovissa. Janinas fall har! verkat stärkande på de allierades tillförsikt, och: det uppges, att dessa hysa den djupaste misstro till fredsvilligheten i Konstantinopel samt draga ut på tiden i ändamål att genom de yttersta ansträngningarna äfven Adrianopels och Skutaris fall skall kunna åvägabringas.
”Ett faktum är, att före underhandlingarna om fred betydande serbiska förstärkningar af trupper och kanoner voro på väg till Skur tari. Konung Nikita har ju också förklarat: »Skutari eller döden?»
Det bekräftas, att verkligen starka serbiska förstärkningar afgåvt från Saloniki till Durazzo och Skutari; och uppges att dessa iörstärkningar uppgå till ej mindre än hälften af den s. k. 1:a armén, & Vv: sg. tre divisioner med 800 hästar, 4 snabbeldsbatterier, 10 grofva kanoner och 2 kompanier pioniärer.
Öfverbefälhafvare är general Biovic, med öfverste Palowic till generalstabsschef.
General-B. skall ha svurit att bemäktiga sig Skutari »innan påsken».

Vacklande stämning i Konstantinopel.
Från Konstantinopel meddelas, att där alltjämt råder en vacklande stämning mellan krig och fred, uppblandad med intriger, komplotter, arresteringar. Storvisiren har till en korrespondent yttrat, att det vackra vädret möjliggör att krigsoperationer och trupprörelser snart skola börja igen.
Till »Berl. Tageblatt» telegraieras från Konstantinopel, att majoriteten inom komitépartiet vid ett möte uttalat sig för att än ytterligare pröfva vapenlyckan, på grund af att de allierade Balkanstaterna visådan brist på tillmötesgående.
Äfven »Central News» uppger att turkarne nu beslutit fortsätta kriget, »då pengar anskaffats för åtminstone fyra månader».
Å andra sidan dementeras officielt uppgiften, att turkiska ministerrådet skulle ha beslutat att fortsätta kriget till det yttersta; dock framhålles det, att afslutandet af fred skall bli mycket svårt, om de allierades vilkor äro sådana, som tidningarna meddelat. Framför allt komme Porten aldrig att gå med på någon krigsskadeersättning.

Bulgarisk framgång vid Adrianopel.
Tidningarna meddela från Sofia: Adrianopel bombarderades häftigt hela söndagen.
Efter blodiga strider eröfrade bulgarerna fortet Heitan Tarlu och togo 20 turkiska officerare och 400 soldater till fånga. Turkarne försökte senare återeröfra fortet men förgäfves.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 Mars 1913
N:r 58