Södra häradsrätten.

(15 Mars).
Innehallande af arf. Hemmansegaren Niklas Justinus Petterson i Linde hade vägrat att till sin broder Olof Gotthard utbetala hans arf, hvarför han instämts att stånda till ansvar. Niklas Justinus dömdes nu att genast utgifva till brodern 1,333 kronor 33 öre samt betala vittnesersättningar m.m. med 41 kronor 50 öre. Om de godseffekter, som N. J. P. äfven vägrat att utelemna till brodern, kommer förnyad rättegång att väckas.

Larsarfvestångens öde afgjordt. I målet angående den s. k. Larsarfvestången föll nu utslag, hvarigenom stenhnggaren Kristian Larsson Svärd ålades att ersätta Jakob Jakobson, Larsarfyve i Alskog, med 12 kronor, hvaremot Svärd egde att förfoga öfver lemningarna af jernstången. Yrkandet om ansvar å Jakobson, derför att denne hämtat stången från en smed, hos hvilken Svärd inlemnat den, underkändes. Svärd dömdes dessutom att för missfirmelse böta 15 kronor och utgifva rättegångskostnader med 85 kronor. (Emellertid har Svärd skuddat stoftet af sina fötter och begifvit sig till Amerika.)

I barnuppfostringsmålen mellan pigan Johanna Söderqvist och bondesonen Johan Häggvall, båda från Stånga, ogifta Anna Olivia Albertina Frendelin och båtsmannen Sellin samt ogifta Amanda Liljegren och drängen Lars Mattson i Silte socken meddelades utslag, hvarigenom de tre männen ålades att med ed fria sig från anklagelsen samt att dessförinnan hos sina själasörjare undervisas om edens vigt och betydelse.
— Att årligen utgifva 10 kronor till ogifta Ingrid Petterson i Fardhem dömdes Axel Hallgren, som erkänt sig vara fader till ett af Ingrid P. framtödt barn.

I ersättningsmålet mellan enkan Maria Lindgren och jernvägsstyrelsen, som bestred häradsrättens befogenhet att detsamma upptaga, meddelade domstolen det beslut, att den anser sig berättigad att pröfva målet, som uppsköts till nästkommande sammanträde.

Husbonden Olof Bolin, Eskelhem, som af häradsrätten förelagts att vid 150 kronors vite edfästa bouppteckningen i fadrens konkursbo, har hos Svea hofrätt öfverklagat nämde beslut, hvadan målet skulle anstå, tills hofrättens dom fallit.

I bränvinsmålet mellan trädgårdsmästaren Johan Hofström och hemmansegaren Viktor Petterson, Väte, som af den förre anklagats för olaga försäljving af bränvin, föll nu dom, hvarigenom Petterson frikändes. Hofström, som ej kunnat styrka sin angifvelse, ålades att ersätta P. med 54 kronor och betala hörda vittnen med 20 kronor.

För olaga bränvinsförsäljning hade vederbörande kronolänsman yrkat ansvar å hemmansegaren Lars Bolin, Stenhuse i Sanda. Ett vittne intygade, att det tre särskilda gånger köpt bränvin af Bolin, ett half stop hvarje gång, för hvilket betalts 58 öre. Bolin bestred vittnesmålet, men sadé strax derefter: Han har köpt men aldrig betalt. För vidare bevisnings förebringande begärde och erhöll åklagaren uppskof.

För olaga handel med eldfarliga oljor och maltdrycker var köpmannen Krokstedt i När af vederbörande åklagare stämd. Svaranden, som ej hade infannit sig, fäldes att böta för sin frånvaro och ålades att vid 15 kronors vite vara tillstädes vid målets nästkommande behandling.
— För olaga handel med eldfarliga oljor yrkades af allmän åklagare ansvar Adda köpmannen Karl Bergvall i När, från hvilken inlemnades ett skriftligt erkännande. Utslag på 5 sammanträdet.

För olaga fiske i Närs-ån hade allmänna åklagaren instämt bondesönerna Jakob och Hans Johansson, Koparfve i Lau, Jakob Petter Danielsson, Fie i Lau, drängen Anton Glans och arbetaren Per Söderlund, båda i Lau, samt arbetarne Jakob Viberg i När och Anders Petterson, Busarfve i När. Åklagaren grundade sin ansvarstalan på ett k. m:ts befallningshafvandens utslag för 1877, hvarigenom allt fiske i en viss del af ån förbjöds. Alla svarandena med undantag af den sistnämde voro närvarande och erkände, att de fiskat i den ofvannämda delen af ån, men sade sig ej haft reda på den länsstyrelsens kungörelse, som åberopats. För förebringande af det nämda utslaget erhöll åklagaren uppskof.

Mot arbetaren Sandgren, Malmunde i Eskelhem, hade f. hemmansegaren Johan Hinrikson, Mafrids i Vestergarn, uttagit stämning, derför att S. lagsökt H. på en af H. redan inlöst förbindelse, som H. dock ej fått åter. Tre vittnen berättade, att de jämte H. besökt S. i hans bostad, då S. funnit för goåt att gömma sig i en halmhög istallet, der de slutligen upptäckte honom. Svaranden yrkande inhibition af utslaget, hvilket domstolen dock för närvarande ej kunde bifalla. Målet uppsköts till nästa sammanträde.

För tillgrepp af en tun hade Jakob Jakobson, Bjerges, och Nils Nilsson, Fie i Lau, instämt sin båtsman Lars Glans, som svarade, att hans hustru under hans frånvaro i Karlskrona tagit tunen till bränsle, enär rotemiinnen mot sin skyldighet ej hade lemnat henne någon ved. Nilsson och Glans utslungade åtskilliga mustiga beskyllningar mot hvarandra. Emellertid lofvade de båda kärandena att åtnöjas med att Glans till 15 nästkommande Maj återuppsatte tunen, hvarjämte Glans af domstolen tillerkändes såsom ersättning för sin inställelse 4 kronor, som kärandena ålades utgifva.

Om en lada tvistade hemmansegarne Gabriel Nilsson, Norrgårda i Sanda, och Lars Bolin, Stenhuse i Sanda. Nilsson visade genom köpebref, att han inköpt fastigheten, med hvilken ladan följde. Bolin, som ansåg sig vara egare af ladan, hade emellertid låtit rifva densamma, för hvilket Nilsson fordrade ersättning.
Utslag vid femte sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Mars 1880
N:r 23

Konkurser

vid södra häradsrätten hafva under förlidet år förekommit i ovanligt stort antal eller 29 stycken. Vi meddela härnedan såsom ett motstycke till den för en tid sedan meddelade förteckningen öfver konkurserna i norra häradet de s. k. staterna eller uppgifterna på tillgångar och skulder i dessa jämte 6 under innevarande år vid först nämda häradsrätt anhängiggjorda konkurser:

Smeden Olof Karlson, Hallute i När 835 135 + 700
Hemmanseg. G. V. Stenström, Smiss i Eke 330 8,658 — 8,328

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Mars 1880
N:r 23

Auktion vid Dyple i Tofta.

Medels offentlig auktion, som förrättas vid Dyple i Tofta torsdagen den 18 dennes kl. 12 på dagen, låter Jacob Jacobsson till den högstbjudande försälja sina egande 21/128 mtl Dyple och 3/32 mtl Lixarfve i Tofta socken; hemmansdelarne, som af köpare genast kunna fö tillträdas, hafva god och bördig åker- och ängsmark samt tillräcklig skog och betesmark, med egorna liggande lämpligt för sambruk, och utbjudas först hvar för. sig och sedan båda tillhopa; å Dyple äro åbygnaderna af sten, manbygningen med tegeltak, inredd till hvardagsrum, sal och kök, flygelbygning med tegeltak inredd till kammare och brygghus, ladugården täckt med ag; å Lixarfve-delen är ingen åbygnad. Af hemmansdelarne skall årligen till säljarens 80åriga moder lemnas\’ födoråd, till hälften af hvardera hemmansdelen. Betalningsvilkoren m.m. blifva vid auktionen tillkännagifna.
Eskelhem den 8 Mars 1880.
Efter anmodan,
P. G. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21

Medel-Tredingens

folkmängdsförhållanden 31 December 1879 wisa jämförda med folkmängden 31 December 1878 följande ändringar. Folkmängdens ökning eller minskning angifves genom plus (+) eller minus (—).

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Mars 1880
N:r 20

Södra häradsrätten.

Vägran att edfästa bouppteckning. Husbonden Olof Bolin i Eskelhem, som vid ett föregående sammanträde vägrat att med ed fästa bouppteckningen i fadrens konkursbo (oriktigt uppgafs i det förra omnämnandet af målet, att fadern aflidit) förelades nu att vid 150 kronors böter fullgöra edgången.

För olaglig åverkan å komministerbostället Sigreifs i Vesterhejde hade f. handl. H. Calissendorff, som till 14 Mars 1878, då han genom laga dom blifvit skild från arrendet, derstädes varit arrendator, af allmänna åklagaren instämts. 1 målet, som vid sista sammanträdet å föregående år var före, hördes nu ett vittne angående gärdesgårdsfördelningen mellan Sigreifs och Stenstu, hvilket vittne helt och hållet bestred Calissendorffs uppgifter angående denna stängselfråga. Från svaranden, som ej nu var närvarande, inlemnades en skrift, hvari framhölls, att det, som han erkänt sig hafva bortfört från bostället, i värde och mängd betydligt understeg det, som han tillfört egendomen, hvarför han yrkade ogillande af stämningen. Åklagaren anhöll om uppskof för vidare bevisnings förebringande, hvilket beviljades till sjette sammanträdet, vid hvilket Calissendorff ålades att personligen infinna sig.

Skogsåverkan. Per Valgren, Tomsarfve i Hogrän, yrkade ansvar å husbonden Olof Stenberg, Isums i Atlingbo, emedan S., som arrenderar skog af V., mot kontraktet afverkat och sålt undermåliga träd, till ett antal af omkring 130. Svaranden bestred förhållandet och mälde att, om några dylika träd fälts, detta hade skett derför, att de blifvit nedslagna vid fällningen af andra träd, enär dessa mindre träd »stått i vägen». Uppskof begärdes af käranden och beviljades af rätten.

För felaktig redovisning af förmyndaremedel hade husbonden Karl Johanson i Sjonhem instämt sin svärfader, husbonden Olof Larsson i Mästerby, enär L., som efter sin hustrus död varit förmyndare för sin dotter, sedan gift med käranden, värderat afkastningen af en dottern tillhörig hemmansdel för lågt (till 10 kr. årligen, då käranden ville hafva 71 kr. för år) och ej förvaltat medlen på bästa sätt, samt upptagit kostnaderna för bröllopet till ett alldeles för högt pris (200 kr.) m. m. m. m, Målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Februari 1880
N:r 16

Norra häradsrätten.

Djurplågeri. Kronolänsman J. A. Smedberg hade instämt hemmansegaren J.F. Ekedahl i Boge för djurplågeri, bestående deruti, att Ekedahl skulle 22 Maj 1879, i en hage utan beten utsläpt ett sig tillhörigt hästkreatur, der det fått ligga och dö at svält. Ekedahl nekade till förhållandet, men afhörda vittnen intyga dels att hästen varit alldeles utmager och likväl begagnats till körslor samt, då den icke förmådde gå fram, med piska misshandlats, särskildt en dag, 9 April 1879, dels att hästen sedan verkligen legat död i den beteslösa hagen. Ekedahl bestridde vittnesmålen, hvilka likväl ansågos fullt bevisande, och tillsades att utslag kommer att afkunnas annan dag.

Olofligt tillgrepp. Efter angifvelse hade kronolänsman J. Håkansson instämt hustru Berahardina Eriksson för olofligt tillgrepp 24 Augusti sistlidet år af ett fickur från Maria Göransson i Björke. Mannen L. P. Eriksson infann sig å hustruns vägnar för att svara och bestred tillgreppet. Af brist på vittnen m. m. kunde målet nu icke afgöras utan uppsköts till 2:dra dagen af tingets 4:de sammanträde, då hustru Eriksson vid 20 kr. vite skall personligen infinna sig vid rätten.

Tvist om fiskevatten. Hemmansegaren A. Siltberg Sigleifs i Rute hade instämt Karl Osterman m. fl. derstädes att stånda ansvar för olofligt fiskande i Vallavik. De tilltalade bestredo befogenheten af käromålet och påsto do, att rättigheten till fiske i Vallavik var gemensam för hemmansegare af Allvans, lilla Valla, Patersios och stora Valla hemman i Rute socken samt att de således icke der förehaft något olofligt fiskande. Tvistigheten om fiskeriet hade likväl under tiden alltjämt uppstått och för att få ett slut på dessa hade delegarne i sammanträde 30 December sistl. år fattat beslut om uppdrag åt hemmansegaren A. Siltberg, egare af 1/8 mantal stora Valla, att sammankalla alla delegarei Valleviks fiskvatten för afgörande af stridigheterna, hvilket uppdrag Siltberg ock åtagit sig, men icke fullgjort. Målet uppsköts.

Olaga försäljning af maltdrycker. M. K. Pettersson hade väckt åtal mot Karolina Pettersson å Fårösund för försäljning af maltdrycker derstädes, till hvilken försäljning hon icke sökt eller erhållit rättighet. ”Vederbörligen stämd uteblef likväl svaranden då målet påropades till handläggning, hvarför det uppsköts till tingets 3:dje sammanträde, då Karolina Pettersson vid 25 kronors vite skall inställa sig vid rätten.

Hästhandel. För något öfver 1 år sedan hade en P. A. Karlsson i Eskelhem af P. Johansson Kinner i Lummelunda köpt en häst med 1 års betalningsanstånd. Betalningen uteblef likväl och i stället fick, Johansson Kinner en stämning, dagtecknad 15 Januari, till norra häradsrätten, med yrkande om ansvar för bedräglig handel och återgång af köpet. Efter pårop instälde sig parterna, och uppgaf käranden, att vid köpets uppgörande hästen uppgifvits vara utan fel, frisk och helbregda, men strax efteråt befunnits »helt styf i bakdelen och icke kunna stalla utan särskild hjelp>, hvartör han ansåg säljaren hafva haudlat bedrägligt, derför ansvar yrkades. Svaranden genom sakföraren Stenmark, bestred till en början att ingå i svaromål, emedan köpet skett för ett helt år sedan och ingen anmärkning af köparen gjorts förr än nu då han skulle betala. Rätten ålade likväl svaranden att ingå i svaromål, hvarpå ett af käranden till svaranden sistl. jultid aflåtet bref företeddes, i hvilket Karlsson strax på nyåret lofvade komma med pengar, slutade brefvet likväl med orden: >kommer aldrig ifråga». Någon anmärkning om hästens beskaffenhet förekom för öfrigt icke och bestreds käromålet såsom i allo obefogadt. Käranden åter begärde uppskof för att med vittnen styrka, att vid köpets uppgörande hästen uppgifvits vara felfri, och, oaktadt han gjordes uppmärksam på den ilagen bestämda »3 dygns frestetid», som för längesedan vore förliden, vidhöll han sitt yrkande, och beviljades uppskof.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Södra häradsrätten.

(Från Got). Allehandas referent.)
Vårtingets första sammanträde egde rum i måndags 19:de dennes, då tingspredikan hölls af kyrkoherden i Garda, J. N. Svensson. Tingsförhandlingarna åhördes af en, isynnerhet under den första dagen, ovanligt talrik menighet, som helt och hållet fylde den rymliga, samt beqvämt och prydligt inredda salen.
På första rättegångsdagen gaf domaren middag för tingspredikanten, kronolänsmännen och nämden. Ett ovanligt stort antal mål handlades vid detta sammanträde, som räckte i nära tre dagar; det var enligt domarens utsago det längsta, som på de senare åren förekommit. Vi göra idag början med referaten. Hvad dagens tidning hinner att af dessa upptaga, utgör ungefär en fjerdedel af hela antalet upptecknade mål.

Störande af allmän gudstjenst. Kronolänsman J. A. Lindström hade uttagit stämning å hemmansegaren Olof Öman, Peters i Öja, för det denne i berusadt tillstånd annandag jul utanför kyrkan fört oljud och med våld flere gånger velat intränga i kyrkan, hvaritrån han hindrades af länsman L. Äfven yrkades ansvar å honom för djurplågeri. Vittnen intygade i hufvudsak åklagarens stämningspåstående. Öman var frånvarande, hvarför målet uppsköts, och ålades han att vid hämtnings äfventyr infinna sig vid domstolen vid tredje sammanträdet af vårtinget.

Misstänkt för barnamord. Undersökning med pigan Brita Nilsson i Burgsvik, som 12 sistl. November framfödt tvänne oäkta barn, hvaraf det ena afled följande dag och det andra 17 dagar gammal, företogs derefter till behandling. Vittnen mälde, att Brita N. varit hård mot barnet ; då hon derför tillrättavisats, hade hon yttrat, att det, barnet, >ändå skulle dö i vinter»; att hon lagt armbågen öfver barnets ansigte liksom för att qväfva det samt att barnet då jämrat sig; att barnet, som aflidit 29 sistl. November kl. 9 på f.m., föregående qväll varit friskt och haft god matlust. Vidare berättade vittnena,att vid niotiden på f.m. ofvannämda dag Brita N. kommit in till dem, som bo några få steg från hennes bostad, och sade, att barnet nyss dött; de hade då följt henne och funno barnet svartblått i halfva ansigtet samt med ögon och mun öppna; Brita N. hade sedan bedt ett af vittnena att gå till presten och anmäla, att barnet dött kl. 7 f. m., men då vittnet frågade, hvarför det oriktigt skulle uppgifva dödstimmen kl. 7, hade Brita N. sagt: »Nå, ta\’ det då till kl. 8».
Brita N. förnekade bestämdt, att hon varit vållande till barnets död och sade sig ej hafva varit hård mot sitt barn. Under ransakningen skrattade och gret hon ömsom, hvarför hon af rättens ordförande erhöll väl förtjent tillrättavisning.
Hon fick derefter aflägga en berättelse om sina lefnadsöden, af hvilken framgick, att hon år född 1850 på Öland; föräldrarne voro arbetsfolk ; faderns namn Nils Petter Nilsson.
Till Gotland flyttade hon 1872 och hade hon tjenat som piga i När, Burs m. fl. st. Sistl. 24 Oktober tog hon ingen tjenst utan fick bo hos en gammal gumma i Burgsvik.
Intyg öfver läkarebesigtning af det döda barnet innehöll, att barnet dött af lungslag; med full visshet kunde ej utrönas, om barnet aflidit af naturliga orsaker eller till följd af en långsam qväfning genom hopklämning af luftstrupen.
Åklagaren, kronolänsman J. A. Lindström, yrkade ansvar å Brita Nilsson såsom varande genom vårdslöshet vållande till barnets död.

Barnuppfostringshjelp. Drängen Per Jakobson, Haltarfve i Väte, åtalades af ogifta Paulina Löfqvist, Isume i Väte, med yrkande om barnuppfostringshjelp. Genom tre vittnens berättelser blef tämligen tydligt ådagalagt, att mannen gjort sig skyldig till förseelsen. Ett fjerde vittne, Johan Almström från Atlingbo, afgaf ett osammanhängande och motsägande vittnesmål, som ord för ord måste af domaren frampressas, Han sade sig först ingenting kunna upplysa och fick sedan för sina mot hvarandra stridande uppgifter af rättens ordförande skarpa tillrättavisningar. Jakobson ville ingenting erkänna. Vid afträdandet från domstolen yttrade han, att vittnesmålen varit falska, hvarför vid tinget vakthafvande kronolänsman Svallingson yrkade ansvar å honom. Dom i målet afkunnas vid tredje sammanträdet.
— Ogifta Anna Olivia Albertina Frendelin yrkade af båtsmannen Sellin uppfostringsbidrag för ett i Augusti 1878 af henne framfödt barn, till hvilket Sellin skulle vara fader. Tre vittnen berättade åtskilliga omständigheter, som talade för Sellins faderskap. Ett af vittnena, en båtsman, fick tvänne gånger aflägga eden, som första gången ofullständigt uttalades af honom och åtföljdes af opassande grimaser. Sellin nekade helt och hållet för taderskapet. Dom faller vid ett följande sammanträde.
— Drängen Lars Mattson i Silte socken hade också att svara i ett barnuppfostringsmål, som ogifta Amanda Liljegren väckt mot honom. Ett vittne styrkte angifvelsen i tämli gen oförtäckta ordalag. Mattson nekade dock liksom de ofvannämda »Don Juanerne». Utslag vid ett nästkommande sammanträde.
— Ogifta Ingrid Petterson i Fardhem fordrade af Axel Hallgren enligt en af Hallgren utfärdad skriftlig förbindelse, hvari H. förklarat sig villig att årligen bidraga med 10 kronor till uppfostran af ett dem emellan sammanafladt barn, H.,\’som sedan 1876 ej uppfyllt sin skyldighet häratinnan, emedan skrifvelsen uppbrannit, skulle nu till henne fallgöra sitt löfte. Hallgren erkände hennes fordran och lofvade betala.

Ersättningsmål. Enakan Maria Lindgren, hade uttagit stämning å jernvägsstyrelsen med yrkande om ersättring för jord och skog, som användts till jernvägens behor. Käranden förestäldes af sakföraren Stemmark och jernvägsstyrelsen af kronolänsman Eneman, som bestred käromålet på den grund, att åtalet såsom behandlande ett rent skuldtordringsmål, kunde enligt jernvägens bolagsordning endast väckas vid Visby rådhusrätt, hvadan han ansåg häradsrätten ej vara behörig handlägga detsamma. (Ect annat dylikt mål har jernvägsstyrelsen låtit gå till högre rätt för att få ett prejudikat på rätta stämningsplatsen.) Kärandeombudet bestred denna uppfattning af målet, Utslag afkunnas vid ett kommande sammanträde.
Att edfästa bouppteckning efter sin aflidne fader vägrade husbonden Olof Bolin i Eskelhem, Fadren, som var skrifven hos sonen, hade 1876 sålt egendomen till sonen, som påstod, att han ej hade reda på fadrens affärer. Den aflidnes hustru är ännu i litvet, och oaktadt sonen af henne, som aflade eden, enträget ombads att ej vidare vägra samt åf domaren förestäldes hvilka svåra följder hans vägran kunde medföra, vidhöll han sin mening. Dom faller vid nästa sammanträde.
Åverkan och tillgrepp. Båtsmannen Lars Glans i Lau hade af kronolänsman Svallingson åtalats för åverkan å skog och tillgrepp
af gärdsel. Glans, som ej vid tinget infunnit sig, fäldes för uteblifvande till böter och ålades vid 10 kronors vite att nästa gång målet kommer före vara tillstädes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Januari 1880
N:r 7

Borgenärerna

i landtbrukaren Fr, Ooms konkurs behagade sammanträda i hypoteksbankens lokal härstädes lördagen den 27 i denna månad kl. 10 f.m. för att besluta om fasta egendomens försäljning samt om underhåll till gäldenären och om flere konkursboet rörande angelägenheter.
Visby den 10 Dec. 1879.
SYSSLOMÄNNEN.

Borgenärerna uti hemmansegaren Olof N. Olofsson vid Österby i Kräklingbo konkurs varda härmed kallade att sammanträda vid Österby i Kräklingbo tisdagen den 30:de innevarande December månad kl. 10 f.m., för att bestämma arvodet åt utredningsmannen, granska upprättadt utdelningsförslag samt, om detsamma godkännes, emottaga och qvittera utdelningsbeloppet.
Kräklingbo den 10 December 1879.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti husbonden L. A. Jacobssons Busarfve i Roma konkurs varda härmed kallade till sammanträde å Stadshotellet i Visby måndagen den 22 innevarande månad kl. 11 f. m., för att bestämma, arvodet åt utredningsmännen, granska upprättadt utdelningsförslag samt, om detsamma godkännes, emottaga och qvittera utdelningsbeloppet.
Kräklingbo den 1 December 1879.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Borgenärerna i framlidne konsul L. N. Boströms urarfva konkurs kallas till sammanträde på Smedmans hotell lördagen den 27 dennes kl. 12 midd. för att besluta huruvida erlagdt vad emot Visby Rådstufvu-Rätts i konkursmålet afkunnade dom skall fullföljas eller icke.
Visby 11 December 1879.
J. G. FRENDIN, Syssloman i konkursen.

Borgenärerna i hemmansegaren C. J. Vetterlunds, Ekeskogs i Hejde, konkurs kallas härmed att sammanträda å Sicklings gästgifvaregård i Klinte socken måndagen end 29 i denna månad kl. 3 e. m., för att öfverlägga och besluta angående konkursboets angelägenheter.
Klintehamn den 13 December 1879.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenäverna i f. hemmansegaren Elias Bolins, Båticke i Eskelhem, konkurs kallas härmed att sammanträda å Sicklings gästgifvaregård i Klinte socken måndagen den 29 i denna månad kl. 2 e. m., för att öfverlägga och besluta angående konkursboets angelägenheter.
Klintehamn den 13 December 1879.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i hemmansegaren V. Cedergrens, Simonarfve i Eskelhem, konkurs kallas att sammanträda hos gode mannen i konkursen, hemmansegaren Söderdahl, Rolex i nämnde socken, fredagen den 2 instundande Januari kl. 10 f.m., för att öfverlägga och besluta angående konkursboets förvaltning.
Klintehamn den 16 December 1879.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 December 1879
N:r 102

Gotlands Skarpskytte- och Jägaregille

hade igår sitt årssammanträde, hvari omkring 30 ledamöter deltogo. Gillets ordförande, öfverste v. Vegesack öppnade sammanträdet med ett kort tal och framhöll särskildt jagtens nuvarande dåliga beskafferhet, som tyvärr ej vore lätt att afhjelpa, enär det var nästan omöjligt att få arrendera jagträtt. En god sak hade dock vunnits genom den af k. m:t på gillets begäran utfärdade fridlysningen för rapphöns.
Derefter invaldes till ledamöter af gillet garfvaren J. Ödin, borgmästaren Een, konsul J. P. Stahre, handlanden O. N. Vestöö, öfverstelöjtnant Borg samt underlöjtnanterna Söderberg, Cederblad, Landberg, Bergström och Mannerhjerta. Till vice ordförande valdes jägmästare Sylvan och till hans ersättare öfverstelöjtnant Gahne och major Ihre. Innevarande års styrelse, bestående af doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, hrr Visselgren, R. Kolmodin och Vedin, omvaldes. Sekreteraren, doktor L. Kolmodin, skattmästaren, kapten Törnqvist och rustmästaren, kapten Lindström återvaldes likaledes till sina respektive befattningar. Till granskningsmän utsågos postmästaren Lindqvist samt kaptenerna Gyllenhammar och Kruse.
Till hedersledamot af gillet valdes hertigen af Gotland.
Af riksdagens anslag till rikets skarpskytteföreningar har gillet för 1879 tilldelats 1,000 kronor, hvarjämte landstinget lemnat ett anslag af 750 kronor, hvilka utbetalts till skottpenningar. Dessa medel hade dock varit otillräckliga, hvarför styrelsen nu föreslog gillet besluta, att lemna uppdrag åt styrelsen att ingå till k. m:ts befallningshafvande med anhållan, att 1,000 kronor utverkades af landstinget för 1880, hvilket förslag af gillet bifölls. Vidare godkändes ett styrelsens förslag att af staden åt gillet söka förvärfva dispositionsrätten öfver de s. k. östra grafvarne för att derigenom bättre kunna skydda gillets planteringar vid skjutbanan, hvilka nyligen af derstädes betande kreatur blifvit nästan förstörda, samt anskaffa en egen ingång till gillets egendom. Gillet öfverlemnade åt styrelsens godtfinnande att efter omständigheterna utverka förnyad fridlysning för rapphöns eller ej.
På styrelsens förslag förslogs en ändring i 16 paragrafen af gillets stadgar, som handlar om vilkoren för erhållandet af gillets medalj, hvilken på de senaste 10 åren ej utdelats. För att möjliggöra utdelningen af medaljen borttogs föreskriften, att alla fem skotten skulle träffa taflan, och stadgades, att styrelsen inför gillet skulle anmäla den skytt, som hade visat vackra prof på träffsäkerhet, hvarefter gillet hade att afgöra den gjorda anmälan. Detta beslut föregicks af en stunds öfverläggning, hvari ordföranden, doktor L. Kolmodin samt hrr Vöhlers och Vedin deltogo.
För öfrigt deltogo i öfverläggningarna jägmästaren Sylvan, kapten Törnqvist och hr R. Kolmodin samt doktor Säve, som bland annat föreslog, att gillet måtte företaga några åtgärder till småfåglarnes skydd, på samma gång man också i jagtens intresse kunde motverka hrr söndagsjägare. Gillet beslöt att vid nästa sammankomst upptaga doktor Säves förslag till öfverläggningsämne.
Af revisionsberättelsen framgick att innevarande års inkomster utgjort:
Behållning från 1878 kr. 1,696,04
Inkomster för 1879 kr. 523,00
Summa kr. 2,219,04

Årets utgifter hafva varit kr, 518,63, hvadan behållningen till 1880 är 2,219,04 kronor.
Sekreterarens årsberättelse innehöll bland annat, att 280 rapphönsägg inköpts från England, af hvilka 60 blitvit utkläckta, och att skottpenningar utdelats för 110 räfvar, 1 örn, 163 dufhökar, 89 sparfhökar, 2,061 kråkor och 188 kråkägg. Vidare meddelades antalet skytteförbund och antalet af dessas ledamöter inom de olika bataljonerna sålunda:
Södra batalj. 26 skytteförbund 531 ledamöter,
Medelbatalj. 23 skytteförbund 479 ledamöter,
Visby batalj. 18 skytteförbund 407 ledamöter,
Norra batalj. 22 skytteförbund 494 ledamöter,
Summa 89 skytteförbund 1,911 ledamöter.

Enligt från kompanierna meddelade uppgifter hafva till följd af vid årets skjutöfningar visad skicklighet följande blifvit för segerskyttar förklarade:
Grötlinge infanter. 205 P. Pettersson 23
Hemse furiren P. Pettersson 22
Fardhem jägaren 117 F. Larsson 21
Burs infanter. 317 P. O. Malmberg 23
Närs jägaren 311 O. Larsson 22
Garda v. korporal. 419 L. Jakobsson 21
Klinte infanter. 306 S. Klint 19
Banda infanter. 505 K. Fahlstedt 19
Hejde infanter. 815 F. Larsson 22
Thorsburgs furiren N. Timström 20
Östergarns jägaren 216 F. Johansson 25
Eskelhems furiren G. Bolin 22
Stenkumla fanjank. A. Pettersson 20
Dede jägaren 125 J. Jakobsson 22
Visby jägaren 129 F. Svallingsson 19
Endre infanter. 301 O. Pettersson 20
Bro korporal. 301 O. Persson 20
Halla landstorm 1. G. Hansson 28
Lina landstorm J. Rossander 20
Bäls furiren K. Eriksson 23
Lummelunda jäg. 106 O. Johansson 19
Tingstäde furir A. Eriksson 21
Rute landstorm 2203 O. Kalström 22

Emedan vid de öfrige kompanierna ingen uppnått det föreskrifna antalet ringar, hafva vid dem icke några såsom segerskyttar kunnat förklaras.
Gemensam middag intogs omedelbart efter sammanträdets slut vid half 3-tiden å stadshotellets »blåa sal» som var festligt smyckad med gillets sinnebilder.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 December 1879
N:r 97

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Af Gotl. Allehandas referent.)
Skogs tingsställe, 24 och 25 Nov.
För bedrägeri, oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer hade allmänna åklagaren, kronolänsman Dahlbäck, till södra häradsrätten instämt hökaren Karl Andersson i Klinte. Då målet i måndagseftermiddag företogs till behandling, var svaranden ej närvarande. Åklagaren anförde, att A. undandolt och försålt konkursboet tillhörig egendom samt fört falska böcker, hvilket af vittne och A:s företedda handelsböcker bestyrktes. På åklagarens yrkande beslöt rätten, att A. genast skulle inmanas i häkte.

För olofligt tillgrepp och okynnig åverkan hade åklagaren instämt i Stockholm nu boende skomakeriarbetaren Karl Oskar Sundvall och Johan Jakobson, Magnhuse, enär de misstänkts att natten till 21 April hafva genom ett fönster å en häradshöfding Lagerberg tillhörig mjölkbod tillegnat sig några mjölkbunkar. Målet förekom första gången 4 sistl. Juni, då v. häradshöfding Lindroth handlade detsamma. Mot J. förebragtes då nära nog bindande bevisning, som mot S. deremot ej kunde åvägabringas. Emellertid uppsköts måJet samt ålades J. vid hämtningsäfventyr och S. vid 30 kronors vite att vid nästa ransakning vara tillstädes. Vid i tisdags ånyo företagen behandling af målet, hvarvid v. häradshöfding Uppström intog den jäfvige ordinarie domhafvandes plats, upplyste åklagaren, att J. försvunnit från trakten, hvadan åkl. för närvarande nedlade sin talan mot honom. S. var närvarande och bestred åklagarens ansvarsyrkande för delaktighet i tillgreppet samt fordrade ersättnivg för resan och andra omkostnader. Efter enskild öfverläggning afkunnade rätten det utslag, att S. mot sitt nekande ej kunde till ansvar fällas, men på grund af i målet förebragta omständigheter kunde S:s ersättningsanspråk ej bifallas.

För misshandel å enkan Sofia Alberg vid Runne i Sanda hade allmänna åklagaren, kronolänsman J. Smedberg, instämt arbetaren Ferdinand Larsson i Sanda. L. bestred anklagelsen. Ett vittne intygade, att L. ingått till enkan, hvarefter vittnet strax hört henne jämra sig och gråta sant varseblifvit L., som stående på tröskeln slagit med armen inåt rummet; en stund derefter utkom enkan med skrubbsår i hufvudet och blod på halsen. På grund af vittnesberättelsen yrkade åklagaren, att I. måtte erläggas edgång och förut hos själasörjaren undervisas om edens betydelse.

Konkursyrkande mot hemmansegaren Viktor Cedergren Simonartve i Eskelhem, framstäldes af en hans fordringsegare, enär C. afhändt sig större delen af sin fastighet och en del afsin lösegendom. Vidare upplystes, att en del af C:s borgenärer till de öfriges förfång med gäldenärens bifall fått hos C. hämta foder, som försålts i Visby, och erhållit kreatur såsom säkerhet för fordringar. HRättens ordförande framhöll med skärpa, hura gildenärer nu ofta hafva för sed att antingen till följd af dåliga rättsbegrepp eller bristande kunskap i gällande lag handla oredligt, hvarför nödigt vore att statuera ett exempel.
Rätten biföll konkursyrkandet.
För olaglig åverkan å komministerbostället

Sigreifs i Vesterhejde hade f. handl. H. Calissendorf, som till 14 Mars 1878, då han genom laga dom blifvit skild från arrendet, arrenderat nämda boställe, af allmänna åklagaren instämts. Åklagaren påstod, att C. gjort åverkan &å bostället genom att ha derifrån bortfört furnved, troder, ett par lass stör, 1 parti granräcker, 2 häckar otröskad hafre, 2 häckar kornhalm m. m., hvaraf en del bortförts efter arrendetidens utgång, då OC. för sterbhusets räkning haft uppsigt öfver egendomen. En mängd vittnen hördes, hvaraf några intygade, att de i Oktober 1878 i skymniugen sett C. gå framför ett vedlass, som af en gosse kördes nedifrån en bostället tillhörig skog, och sade sig tvänne vittnen igenkänt skjatsen såsom C:s, hvarjämte ett vittne sett, att lasset kördes åt Visby. O. invände häremot, att han ej kunde påminna sig händelsen men antog, att vedlasset kommit från en honom tillhörig, i närheten liggande hage, hvarest han brukade hugga ved för att inköra till staden, hvilket också vitsordades af ett vittne. Vidare berättade några vittnen, att 2 häckar hafre och kornhaln körts till staden. Härå svarade C., att utrymme saknats för tillfället, enär logarne voro upptagna, och att.han i stället fraktat tillbaka en mängd ax och foder som äfven af ett vittne bestyrktes. Åklagaren yrkade uppskof för att anskaffa ytterligare bevis, hvilket yrkande af rätten bifölls.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 November 1879
N:r 96