I landstormen

halva genom åldereklassers in- och afgång åtskilliga förändringar ägt rum bland till densamma hörande underbefäl. Sålunda hafva förordnats:
till underofficerare: inom Visby kompaniområde bokhandlare V. Nyberg och garfvaren J. Ödin; Roma: K. O. Stenman, Lingsarfve i Eskelhem, och J. A. Johansson, Näsungs i Dalhem; Tingstäde: J. P. Lönnroth, Gane i Bäl; Lärbro: J. P. A. Ericsson, Slees i Boge; Klinte K. J. Pettersson, Ammor i Vestergarn; Garda: A. 0. Nilsson, Butle jernvagsstation, O. L. Hansson, Bjerges i Vänge, och J. P. Hansson, Robbenarfve i Garde; Hemse: J. N. Alfvengren, Smiss i Lau; Hafdhems: L. Andersson, Anderse i Fide.
till korporaler: inom Visby kompaniområde: skräddaren H. A. Enqvist och smederna J. A. Bäckström samt N. G. Hesselgren; Roma: J. A. Olofsson, Tomsarfve i Hogrän, J. P. A. Jacobsson, Dunegårda i Dalhem, J. T. Ericsson, Kue i Träkumla, G. O. Nygren, Larsarfve i Roma, samt J. D. Kollberg, Nygårds i Follingbo; Tingstäde A. T. Schultz, St. Bjers i Stenkyrka, och J. P. Jacobsson, Grausne dersammastädes; Lärbro: K. P. J. Bergbom, Sigfrids i Rute, och P. M. Olsson, Landsnäsa Fårö; Klinte: L. Ekelund, Stenhuse i Sanda, och G. Vallin, Valla i Klinte; Garde: J. O. Hagvall, Hallbjens i Guldrupe, J. P. Nordell, Bjerges i Ala, O. H. Larsson, Sutarfve i Garda, och K. P. Eklund, Levide i Etelhem; Hemse: A. D. Svensson, Sindarfve i Rone, L. A. Jacobsson, Galtungs i Burs, H. P. Pettersson, Halsarfve i När, O. J. Johansson, Rovide i Lojsta, O. P. Isenberg, Arges i Hemse, och K. N. L. Nilsson, Bölske i Eke; Hafdhems: J. Södergran, Norrqvie i Grötlingbo.

Afgångna äro:
såsom underofficerare: inom Visby kompaniområde: svarfvaren O. P. Krusell; Roma. L. A. Smedberg, Möllbos i Halla, och H. Thonell, Slitegårds i Dalhem; Tingstäde: J. P. R. Falk, Vestris i Tingstäde; Lärbro: J. P. Jacobsson, Pilgårds i Boge; Klinte: A. Hallgren, Sicklinge i Klinte; Garda: A. J. F. Budin, Siguls i Lye, L. P. Larsson, Stenstuge i Alskog, och J. P. Carlqvist, Gurfiles i Ala; Hemse: P. Carlsson, Prestgården i När; Hafdhems: J. Jacobsson, Spenarfve i Hafdhem.
såsom korperaler: inom Visby kompaniområde: skomakaren K. Gustafsson och handlanden R. Löfving; Roma: J. A. Sundahl, Levide i Vall, J. M. A. Segerdahl, Bomarfve i Vall, A. A. Bäckström, Krokatäde i Tofta, L. O. Bodin, Suderbys i Atlingbo, och T. P. Petersohn, Tule i Ganthem; Tingstäde: J. A. Vahlström, Granne i Stenkyrka, och P. J. Björkegren, Rings i Hejnum; Lärbro: O. P. Olofsson, Kassle i Hangvar, och J. P. Ström, Gännungs i Rute; Klinte: O. P. Rasmusson, Vesterväte i Väte; Garda: J. O. V. Lyth, Hallbjers i Guldrupe, J. J. D. Viman, Sutarfve i Kräklingbo, och J. A. Nilsson, Sigvalda i Etelhem; Hemse: J. Orkander, Hördarfve i Eke, G. af Vetterstedt, Ansarfve i Hemse, J. Siltberg, Gannarfve i Hemse, P. Dalby, Sigdes i Burs, K. J. Gustafsson, Vanges i Burs, och Lars Lyander, Fin i Lau; Hafdhems: L. Jacobsson, Sandqvie i Öja, och P. Hansson, Skogs i Hamra.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Februari 1889
N:r 21

Från landsbygden. Eskelhem.

(Bref till Gotl. Alleh.)
Eskelhem, 24 Jan.

Slöjdskolor inrättas ej med lätthet på landsbygden, sedan landstinget dragit sig för att understödja dem. Då frågan härstädes förekom vid senaste kyrkostämma, voro endast tvänne socknemän närvarande utom ordf. och skolläraren. Och ingen af dessa ägde skol. pliktiga barn, lavart& intresset älven från de. ras sida var ganska matt. I en närgränsande församling kede frågan visserligen framkallat åtminstone det intresset, att stämman talrikt besöktes, men ett kompakt nej omintetgjorde alla ordförandens försök att bringa sådan skola till stånd. I en annan församling har slöjdskola efter många om och men beslutats, men på vilkor, att läraren på sin bekostnad skall anskaffa verktyg, kröken utgift enligt lärarens utlåtande kommer att taga minst ett års arvode för slöjdskolan. Detta är den allra obilligaste begäran. På så satt kommer ju skolan att anses vara till för läraren och ej för barnen. Är slöjdskola en så nyttig inrättning, som på senaste tiden påpekats, då bör ej blott staten, utan äfven kommunerna hjelpa till för dess upprättande; och om komunerna ej ännu inse denna nytta, så bör landstinget, såsom det för några år sedan gjorde, understödja skolan antingen genom penningemedel eller genom anskaffande af verktyg.

En nykterhets- och barnfest firades af härvarande nykterhetsförening lör några dagar sedan i skolsalen, hvilken välvilligt upplåtits derför. Antalet delagare i festen var ganska stort. Eter ett mycket omväxlande program, hvari forekommo tvänne föredrag, berättelser, musik på ett för tillfallet lånade, präktigt orgelharmonium, en- och flerstämmig sång såväl af barnen som af några skollärare och en lärarinna, kaffedrickning o. s. v.; och kring en tindrande julgran fortgick festen till långt på qväll. Sedan ett kraftigt nykterhetsföredrag hållits, ingingo i nykterhetsföreningen ej mindre än 14 personer.

En fattigbjudning har äfven här ägt rum, på bekostnad af nykterhetsföreningen, troligen den första i sitt slag på platsan. Både de bjudne och bjudande hade deraf stor glädje.

Konungens födelsedag har deremot ej framkallat någon fest här ute, fast befolkningen mycket högt älskar sin monark. Man tycker, att de stora penningsummor, som användts vid festandet i våra städer, särskildt i Stockholm, skulle kunnat användas bättre. Man kan bli socialist för mindre, yttrade en prestman festdagen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Januari 1889
N:r 12

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1889:
Eskelhem socken: födda 14, döda 20, inflyttade 40, utflyttade 47; minskning 13, folkmängd 783;
Tofta socken; födda 16, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 25; ökning 8; folkmängd 763;
Hangvar socken: födda 24, döda 19, inflyttade 37, utflyttad, 79; minskning 37; folk mängd 931;
Hall socken: födda 6, döda 1, inflyttade 15; utflyttade 20; minskning 0; folkmängd 277;
Othem socken: födda 20, döda 15, inflyttade 57, utflyttade 98; minskning 36; folkmängd 1,006;
Boge socken: födda 10, döda 9, inflyttade 20, utflyttade 22; minskning 1; folkmängd 465;
Kräklingbo socken: födda 2, döda 3, inflyttade 24, utflyttade 25; minskning 2; folk mängd 426;
Ala socken: födda 7, döda 4, inflyttade 10, utflyttade 32; minskning 9; folkmängd 301;
Anga socken: födda 7, döda 5, inflyttadde 17, utflyttade 15; ökning 4; folkmängd 308.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Januari 1889
N:r 9

Från landsbygden. Eskelhem.

(Bref till Gotl. Alleh.)
Eskelhem, 16 Jan.

Tvillingbröderna Bolins
märkliga dödsfall för fjorton dagar sedan har efterföljts af ej mindre än 3:ne lika om icke mera märkliga under föregående vecka. Deras svåger, f. fanjunkaren K. Hansson vid Kroks i Tofta, som var ett tjugutal år äldre än de och under sin långa lefnad aldrig behöft klaga öfver någon särskild sjukdom, var frisk, då dödsbudet anlände från Buters. Kort derefter sjuknade han med samma symptom som de till lunginflammation och dog på begrafningsdag efter endast 5 dygns sjukdom. Han hade velat följa dem till grafven, emedan han alltid synnerligen tyckt om sina svågrar, men fick nu följa dem t. o. m. öfver lifsgränsen. Hans hustru var närvarande vid begrafvelsen reste hem, men kom åter, emedan det var så tråkigt der hemma, och sjuknade innan hon åter lemnat sin fädernegård i samma sjukdom samt uppgaf sin ande derstädes efter endast 3 dygns sjukdom. Nu får man och hustru der följas sin grefven. En deras dotter från Kroketäde i Tofta, hemmansägares Mårtenssons hustru, som troget hade vakat vid sin fadern dödsbädd och, då fadern dött, menade sig nog komma att sofva godt, medan kon kände sig så trött, sof verkligen den natten, men vaknade med svårt håll och styng, tecken till äfven der härjad lunginflammation, hvilken efter 3 1/2 dygns lidande ändade hennes lif, hvilket en begråtas närmast af den förkrossade maken och en son, men äfven af den så svårt hemsökta slägten och ej minst af allmänheten, hvilken står alldeles förvånad och bestört samt menar de så kort efter hvarandra följande dödsfallen vara af smittsam natur, hvilket dock icke af läkare konstaterats.

Nykterhetssaken
gör väsen af sig här ute. Men det är ett godt tidens tecken. Folket tycke ha vaknat upp öfver betydelsen deraf och skyndar att ställa sig i de kämpandes led. 3:dje dag ny år höll blåbandeföreningen V. S. M. sitt åra möte i Sanda skolsal, hvilket möte hade samlat en ansenlig mängd menniekor och var et af de mest fridfulla men på samma gång inne hållsrika möten man kan begära, fast åtskilliga punkter, som för den absoluta nykterhet, verksamhetens kraftiga bedrifvande äro nöd, vändiga ej kunde få så skarpt framhållas för att ej väcka strid mot de moderate. Sedan ordföranden kokat de närvarande välkomna och hållit föredrag om ljumhetens, faror, eärakildt på nykterhetens område, samt redogjort för föreningens verksamhet, diskuterades följande ämne nykterhetens välsignelser och dryckenekapens förbannelser. Ur den sammanfattning som gals på diskussionen meddelas: Dryckenskapen har förbannelser ifea siskt hänseende. Magen förderfves, utmattas, försvagas och förslappas mer och mer, hvilket efterhand har till följd magkramp. Med denna förenar eig allmänt illamående, hvilket man då söker härva medels starka drycker, hvadan det onda oupphörligt förökas. Ho, somliga blir matamältningen långvarig och svår, hos andra vill magen ej bibehålla någon mat. Så uppstår efter hand inflammation i magen och tarmarne ja t. o. m. kräftknölar. Stenplågor följa ock ofta dermed. Blodomloppet förderfvas genom dryckenskap, cch då det af sprit fylda blodet går genom lungorna, utmatta, och förderfvas älven dessa. Detta har till följd icke så sällan blodstörtningar. Det har äfvea till följd heshet. Bröstet blir trångt; man har svårt att andas. Älven huden fördertvas. Utslag och eår uppkomma. Skador å huden lakas svårligen, hvadan lätt uppstår blodförgiftning. Dryckenskapens farliga följeslagare är ock blodslag. Ibland kommer döden derå ögonblickligen, ty blodet är förstördt och stockar sig efter hand ibland kan han dröja något men kommer elurligen alldeles plöteligt genom ett nytt bloddag. Nervsystemet förstöres, så att darrslang, lamhet och slutligen fyllerigalenskap inställa eig, Korteligen dryckenekapen ökar sjukdomarna både till antal och kraft ock för menniskan ned i en förtidig graf. — Dryckenskapen har förbannelse med sig i sedligt hänseende.
Förståndet blir efter hand förstördt, tankekraften försvagas, minnet förslöas. Slöhet och djuriskhet blifea ofta följder af denna lant. Själen får slutligen endast ett begär t Har skall jag få supa Det är fasansfullt.
Vidare drifves meuniekan det igenom att begå andra synder: otukt, vrede, slagsmål, mord o. s. n. Frestelsen till allt det onda ökas på ett fruktansvärdt sätt, och den i dryckenska – peu fallna är den beklaganevärdaste på jorden. Manniekan beröfves Ingen för kyrka, Glads ord och bön, angrips efter hand af en känsla af att vara en förlorad menniska, för hvilkeo ingen räddning flnuee. St beröfvae henne himmelen; ty drinkare kunna icke ådra Guds rike. — Dryckenskapen har Cyan förbannelse med sig i borgerligt hänseende. Den ökar brottens antal. Detta är så mycket mera fruktansvärdt, som det kostar staten oerhörda summor. Dan är en af de förnämsta orsakerna till fattigdom både för staten och komunen och familjen. Hur mången kr det nämligen, som genom dryckenskapen etörtag eig i konkurs, hur mången skriker icke genom rusets inflytelse sitt namn under borgensförhindeleer, som han eljes ej hade gjort. Dryckenskapen går i arf. O, huru afskräckande! Drinkaren får en svag, skröplig afkomma, hvilken till sist ofta beröfvas förståndets ljus och drinkarens hemlif är det fasansfullaste. Hotat man sålunda ser, fram eller tillbaka, uppåt eller nedåt, är allt förbannelse.
Men nykterheten deretnot den är helsans och vishetens moder, välståndets och framgångens befrämjarinna.
Älven härstädes har hållits ett nykterhetsmöte, nämligen 12 dennes, men för detta gifves icke tillfälle att redogöra idag.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Januari 1889
N:r 8

Från landsbygden. Eskelhem.

(Bref till G. A.)
Eskelhem, 11 Jan.

Det nya året
har med afseende på väderleken ingått så behagligt det någonsin kunnat. Hvar äro nu allas deras spådomar, som menade, att fjorårets stränga vinter skulle komma igen med ränta Monniskau spår, men Und rår. I alla fall är befolkningen mycket belåten utom möjligen de, som hafva eller gjort till sitt lefvebröd att plundra skogen. Men med afseende på

Metersystemet
har ej ombyte af årtal varit så behagligt för allmänheten. Det orsakar mången ett riktigt hufvudbry, mest de misstänksamme, som alltid och nu isyannerhet tro sig blifva grymt bedragne. Många äro dock ganska lugne, särskildt de, som sökt sätta sig in i det nya systemet. Härstädes gafs en kurs deri före jul, hvilket tillfälle omfattades med ej så litet intresse särskildt af de yngre. Så har ock skett i ett par grannsocknar häromkring. De gamle mena sig i allmänhet ej kunna inhämta det. Men i hvilket lag man kommer, uppstår alltid tal om de nya måtten, hvilket vilar att allmänheten tagit saken på fullt allvar. Och allvar vinner. Svårast är nu att kunna anskaffa åt sig de behöffiga nya måtten, med hvilkas kröning det ja är så strängt, att ulan icke törs förfärdiga åt sig sjelf ens en meterkäpp eller ett litermått, och hvilken kröning torde hvilka ett riktigt uppskörtningsmedel om den skall verkställas för hvartannat kr. Konstigt är, att om man nu vill köpa af det nya systemets mått sch vigter, man möte. gång på gång af ett bleklagdt finnes, icke. Ej ens handlandena haka ännu kunnat erhålla de för dem nödvändiga måtten, livade, rättvisan får tiga still så länge och talet om böterna vara ett dödfödt foster. Få se, när det får lif. På så sätt kommer lagöfverträdelse i gång, och sedan den börjat, torde den vara svår att utrota, Men man hade väl kunnat skafta sig måtten med 1888 årskröningsstämpel. Jo, men då hade ja kontrollens kraft upphört 1 år för tidigt. Enligt sundt förnuft skulle gerna 1889 års kontroll kunnat anbringas redan under förra året, då ju kändt var, att sällan någon likväl före nyårsdagen velat begagna sig af det nya systemet. Och för öfrigt; var upplaget fyldt med 1888 åre stämpel, då det icke är det med 1889 års?

Döden
har här grasserat bland både ungt, medelåldere och gammalt folk. Föret dog en yngling af en slägt, som tyckes dömd att i unga år skatta åt förgängelsen, då 2 af den nu dödes bröder för kort tid och bortgingo i samma sjukdom. Det märkligiska dödsfallet var f. fanjunkaren Bolins och hans tvillingbrodere vid Buters. Båda dessa bröder, hvilka ock födts på, denna gård och af hvilka den sistnämde var ogift, hafva tillbragt hela sitt lif tillsammans under det allra mest talande hette på att brödrakärlek ännu finnes till och att denna förljufvar den menskliga samvaron på den eljee så af split sönderslitna jorden. Nu sjuknade de för kort tid sedan båda i lunginflammation endast med en daga skilnad och, oaktadt läkarehjelp genast och ständigt var till hands genom en deras brorsson, instälde sig döden hos dem båda med endast en dags mellanrum. Begrafningen var en den allra meat högtidliga och tilltalande och hade lockat till kyrkogården en ofantlig menniskomasse hvilken nu med tårar följde de båda kransbehängda kistornas nedsänkande i den gemensamma grafven. Det sista dödsfallet träffade en på 17:talet född man, hvilken en längre tid bott i härvarande fattighus, men fått tillbringa sina sista dagar hos en sin son. Underligt, att det ej fått ske förut.

Böneveckan
samlas mycket folk till sammankomsterna och skulle göra det ån mera, såvida ej det olyckliga partinitet besjälade så många. Hvarter skall det filmas till hår och plågas. Finnes ej så mycket gemensamt i kristendomen, så att kristna at olika upptattningar kunna förenas till gemensam bön åtminstone denna vecka, som sårskildt är ämnad dertill? När skall kärleken få smälta hjertana tillsammans. Enighet ger styrka.

En arbetsföreningsauktion
hölls i härvarande missionshus i går i förening med bönemötet. Folksamlingen var större än salen beqvämt kunde rymma, och auktionen gick jämtörelsevis friskt samt inbragte omkring 110 kronor åt missionen för saker, som till största delen förfärdigats af far missionen nitälskande fruntimmer, men till en del ock be stod af skänker, Skada att äfven i detta hänseende skall vara splittring!

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Auktion vid Sigvards i Eskelhem.

Torsdagen den 17 innevarande Januari från kl. 10 f. m. låter D. J. Danielsson Sigvards i Eskelhem genom offentlig auktion försälja sitt egande 1/16 mantal Sigvards. Denna hemmansdel som är bebygd bar undergått laga skifte, är fri från undantag, är belägen vid allmän väg i närheten af sjön och 1/4 mil från Vestergarnshamn, har goda ägor, skog till husbehof, samt rättiget till färskvattensfiske, säljes antingen i mindre lotter eller i sin helhet, på goda betalaingsvilkor; köpevilkoren m. m. tillkännagilvas vid auktionen. Om hemmansdelen blifver försåld kommer äfven diverse lösegendom och fickredskap att försäljas.
Rovalds i Eskelhem den 9 Januari 1889.
Etter anmodan,
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Januari 1889
N:r 5

Exekutivt har i dag inför

öfverexekutorsembetet härstädes försålts handlanden N. L. Goldensohns konkursbo tillhö riga fastighet, hus och tomt nu 45 i Klinterotens 2 qvarter, bevillningstaxerad och saluvärderad till 12,400 kronor. Fastigheten inropades af fru Sara Goldensohn för 10,000 kronor.
— Å landskanslist har i dag likaledes utmatningsauktion hållits till försäljning af Olof Sandelins och Frans Johansson tillhöriga 97/352 mantal Sandäskes i Sanda. Egendomen, saluvärderad till 6 tusen kronor, inropades at Karl Johansson, Öfvide i Eskelhem för 5,000 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 9 Januari 1889
N:r 4

Dödsfall. Gabriel Bolin & Olof Bolin

Att den Högste behagat hädankalla min älskade make Fanjunkaren och Svärdsmannen Gabriel Bolin, som efter ett kort lidande dog vid Buters i Eskelhem den 28 December i en ålder af 59 år, 10 mån., 22 dagar samt hans broder Olof Bolin som efter ett lika kort lidande afled dersammastädes den 29 December i en ålder af 59 år, 10 mån., 23 dagar; djupt sörjda och saknade af mig, barn, syskon, slägt och många vänner har jag härmed den sorgliga pligten tillkännagifva.
Emma Bolin.
Joh. ev. 13 kap. 7 v.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 December 1888
N:r 105

Fårsjukdom

har i Eskelhem utbrutit, hvarför länsveterinären Schoug af kongl. maj:ts befallningshafvande ditbeordrats.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Juni 1875
N:r 45.

Till ordförande i kommunalnämden

är utsedd i Fardhem L. G. Karlsson, Nixarfve, och i Eskelhem J. N. Göransson, Valderfve, samt i Eskelhems fattigvårdsstyrelse Kr. Hemström, Rovide.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 December 1888
N:r 102