Södra häradsrättens
Oktobersammanträde egde rum i måndags och i tisdags, hvarvid ett tiotal utslag afkunnades samt omkring tjugu mål handlades. Såsom rättens ordförande tjenstgjorde t. f. domhafvanden v. häradshöfding Gustaf Bergman och såsom jourhafvande åklagare kronolänsman Lindström.
Första rättegångsdagen voro tingssalen och förstogan till trängsel uppfylda af rättssökande, vittnen och åhörare, hvaremot endast ett fåtai var närvarande den andra dagen. Första dagen satt rätten från kl. 10 f.m. till 1/2 9 e.m. samt andra dagen från samma tid på f.m. till kl. 1/2 7 e.m., båda dagarne med en middagsras mellan kl. 2 till 4.
För ärekränkning var hustru Matilda Jakobsson instämd af hemmansegare Jakob Söderström, Halsarfve, Svaranden frikändes, enär käromålet ej blifvit styrkt.
För oloflig bränvinsutskänkning hade skomakare Lars Löfqvist åtalats af kronolänsman Svallingson. Löfqvist kunde mot sitt nekande ej fällas till ansvar. Svarandens ansvarsyrkande mot angifvaren och yrkande om ersättning ogillades.
I barnuppfostringsmålet mellan pigan Anna Kristina Vilhelmina Ahlström och drängen Johan Edvard Johansson, båda från Ejsta, blef svaranden frikänd, sedan han aflagt den honom ådömda ed.
Redovisningsmål. Olof Bolin, Båticke, hade såsom förmyndare för Karl Ramstedt, Rofvalds i Eskelhem, yrkat att nämdeman Johan Engström, Rangvalds i Eskelhem, som förut varit förmyndare för ynglingen, måtto åläggas inkomma med redovisning öfver sitt förmyndareskap. Häradsrätten förpliktade Engström, som 18 sistl. Juli entledigats från förmyndareskapet, att vid vite af femtio kronor inom två månader till nuvarande förmyndaren lemna fullständig redovisning samt kontanta medel.
Ansökan om befrielse från ofvannämda förmyndareskap inlemnades af nämde Bolin, som till förmyudare föreslog Johan Persson, Valda i Eskelhem, hvilken på inga vilkor ville åtaga sig saken, Bolins ansökan afslogs.
Ansvar för lagstridigt åtgörande yrkade nämdeman Johan Engström mot nämde myndlings moder Emilia Ramstedt, af hvilken han AeNjamee fordrade 975 kronor i ersättning.
Enkan Ramstedt hade nämliden sistl. sommar hos k. m:ts befallningsbafvande anhållit, att qvarstad måtte läggas på Engströms egendom och reseförbud utfärdas mot Engström, emedan E. ämnade emigrera, sålt en del af sin lösegendom, hade sin fastighet öfverintecknad och skulder öfverstigande tillgångarne, på grund hvarat myndlingens medel omkring 1,600 kronor kunds förloras. K. m:ts befallningshafvande förordnade till följd häraf om qvarstads läggande å Engströms egendom och utfärdade reseförbud mot honom. Qvarstaden är ännu gällande men reseförbudet upphörde I sistl, September, Detta enkan Ramstedts tillvägagående ansåg Engström för sig kränkande, hvarför han yrkade ansvar å henne.
Tvänne af Engström åberopade vittnen sade sig ej hafva vidare reda på E:s affärer än enligt hans egna uppgifter. Ett af vittnena hade Engström, som sagt sig resa till Amerika, bedt öfvertaga förmyndareskapet och skulle E. till vittnet öfverlemna alla handlingar strax före sin afresa, Engström inlemnade derpå en del bref och handlingar, afsedda att styrka såväl hans ärlighet som vederhäftighet. I ett skriftligt slutpåstående framhöll käranden, som uppträdde genom ombud, att hans goda namn och rykte blifvit kränkta samt att förtroendet till honom, som under 18 års ledamotskap i häradsrätten haft minst 100 tusen kronor om hand för andra, genom svarandens tillvägagående hade blifvit såradt.
För hemfridsbrott och för att utfå ett vad å tio kronor hade samme nämdeman Engström instämt J. P. Ågren i Vänge. Svaranden skulle nämligen nattetid hafva inträngt i Engströms bostad, stört hans nattro och utkastat beskyllningar mot E. med afseende på E:s ofvannämda förmyndareskap, hvarjämte Ågren hållit vad med E., att han ej hade i sin ego en myndlingens inteckning, som dock sedan visats för Ågren.
Från ansvarsyrkande för hemfridsbrott afstod käranden men yrkade deremot ansvar å svaranden för oanständigt skrifsätt. Svaranden gjorde äfven ett dylikt ansvarsyrkande mot käranden.
Vittnen intygade, att ett dylikt vad ingåtts och att inteckningen fans i behåll.
Skilsmessa från sin hustru Katarina yrkade ofvannämde Engström och att hon måtte förklaras förlustig sin giftorätt, enär hon 10 dennes afvikit från hemmet utan att sedermera-hafva låtit sig afhöra; Engström var fortfarande okunnig om hennes vistelseort.
Skuldfordringsmål. Skeppare G. Hammarlund fordrade ett par hundra kronor af Lars Olsson, båda från Grötlingbo, för bristande hyror till besättningen å Olssons slup »Helena», som Hammarlund fört till Göteborg, och för andel i vinsten af fartygets försäljning derstädes. Olsson bestred fordran såsom fullkomligt obefogad; han hade aldrig lemnat Hammarlund uppdrag att sälja fartyget och i hvarje fall ej lotvat honom någon del i vinsten. Af vittnesberättelsen framgick äfven, att kärandens fordran ej var ostridig.
Ansvars- och ersättningsyrkanden gjordes af handelsidkare J. Jönsson mot hemmansegare Anton Berglund, Ne i Lye. Berglund hade nämligen vid 10-tiden på qvällen 4 dennes uppsökt Jönsson vid Sindarfvei Garda, väckt honom ur hans sömn samt under rop och skrik fordrat, att Jönsson skulle framtaga peugar, som stulits från Berglund samma dag på f. m., då Jönsson besökt Berglund, Vidare hade Berglund under oljud och oqvädinsord visiterat Jönssons kläder, hotat att häkta honom och sagt, att länsmannen var med Berglund m. m. Jönsson yrkade härför det strängaste ansvar å Berglund samt 800 kronor i ersättning.
Berglund genmälde härtill, att Jönsson på f. m. ankommit till hans bostad och velat sälja taflor. Oaktadt J. tillsagts, att ingen handel kunde bli af, inträngde J. dock i B:s bostad och var inne i det rum, der 175 kronor lågo- fövarade i en byxficka. Sedan J, ändtligen aflägsnat sig, skulle svar. upptaga sina pengar, som då oaktadt en timmes sökande voro försvanna. Berglund reste då efter J. och påträffade honom i Sindarfve, der han med värdens tillåtelse ingick i J:s sofrum.
Hade ej väckt honom och beskylt honom för stöld utan endast sagt: »fram med pengarne bara». Verkstälde ingen visitation och framkastade inga hotelser. Dagen derpå hade pengarne återfunnits i en ficka å en rock, som hängde i samma rum, der byxorna hängt.
För bevisnings förebringande uppsköts målet.
För att hafva med våld tillegnat sig en Lars Jakobsson, Stenstu i Burs, tillhörig stut var Olof Olofsson i Hafdhem instämd, Parterua hade nämligen haft kreatur ute på samma bete, hvarvid O. skulle hafva hämtat till sig J:s stut oaktadt J:s lifliga protester. Af vittnesmålen framgick, att intet våld utöfvats och att den stut, O. hämtat, utan ledning gick hem till O:s Eohus och i sin bås. Fyra vittnen intygade, att stuten tillhörde O., och ett vittne att J. egde den.
Redovisningsmål. Sysslomännen i A. E. Jakobssons, Smiss i Grötlingbo, konkurs hade instämt bokhållare Frans Lysholm med yrkande, att han måtte åläggas lemna redovisning för en revers han indrifvit åt Jakobsson.
Svaranden genmälde, att hav, sedan han indrifvit 110 kronor å reversen, som lydde & 800 kronor, och lemnat denva summa till J., 8 eller 14 dagar före konkursen köpt den af J. för 70 kronor, enär J. sade sig behöfva pengar. Syeslomännen upplyste, att J. förnekat, att han fått ett enda öre af svaranden. De yrkade bifall till stämningen, enär svaranden ej kunnat styrka, att han köpt reversen, och gäldenären bestridt att han sålt den.
På svarandens begäran uppsköts målet för vittnens inkallande.
Norra häradsrätten.
För oloflig bränvinsförsäljning har furiren O. A. Hellström i Stenkyrka åtalats af kronolänsman Johan Smedberg. ??? när ej annat blifvit styrkt än att svaranden jämte åtskilliga andra personer vid senaste kompanimöte sammanskjutit penningar för inköp af bränvin och att, sedan köpet skett, svaranden tagit för sin del så mycket, som i värde motsvarade det belopp, han tillskjutit, samt en half kanna åt en annan, förklarade rätten att svaranden ej kunde fällas till ansvar.
För djurplågeri, utöfvadt under en resa från Visby till Rute 21 sistl. Juni af hemmansegaren Petter Jansson, Valla i Rute, i berusadt tillstånd, under det han med vild fart färdades fram, var nämde Jansson åtalad af kronolänsman Håkansson, Han dömdes att böta 25 kronor för djurplågeri, 20 kronor för öfverdådig framfart å allmän väg och 10 kronor för fylleri.
För att hafva öfverfallit hemmansegare P, N. Pettersson, Harqvie i Björke, voro drängarne O. Hallgren, Smedegårda, och Adolf Sventzon Thörnvall, Björksarfve, instämda. Då i: målet ej annat blifvit utredt än att svarandena, då de 29 sistl. Maj å landsvägen påträffade Pettersson, under det han åkte i stark fart och tilldelade hästen upprepade slag med piskskaftet, dervid sprungit fram och hejdat hästen samt förehållit Pettersson hans grymhet mot djuret, förklarades käromålet ogilladt. Pettersson ålades att ersätta svarandena för deras inställelse med fem kronor hvardera.
Barnuppfostringsbidrag har ogifta Johanna Matilda Olsson, Träskväller i Tingstäde, fordrat af hemmansegare Mårten Persson, Öfveroise i Veskinde, På grund af den bevisning, som i målet förekommit, dömdes svaranden till edgång.
Till fyra års allmänt arbete dömdes i dag af k. m:ts befallningshafvande arbetaren N. Sjöstedt från Follingbo, hvilken såsom försvarslös häktats af stadfiskalen.
En bettlande gosse, född 1872 i Jämshög i Blekinge, hitkom till Visby för ett par veckor sedan efter att till fots hafva vandrat från sin hemort till Kalmar län, som han genomströfvat. Han begaf sig derpå med ångbåt hit till Visby, der han dock efter tre dagars bettlande omhändertogs af stadsfiskalen och intogs tills vidare på fattighuset. Igår afsändes han härifrån till sin hemort.
Svea hofrätt har frikänt skolynglingen Bernhard Leopold Zacharias från den honom af Visby rådbusrätt ådömda edgång. Ansvar hade yrkats & honom, emedan han å en af vederbörande myndighet undertecknad vittnesstämning utstrukit två namn och ditskrifvit två andra namn.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Oktober 1884
N:r 88.
