Spritsmugglaren inför rätta.

Dührkop medger, att han försökt prångla ut sprit.
Rannsakning har i dag ägt rum å krona häktet härstädes med den för olaga införsel av spritdrycker häktade tyske undersåten Julius Johannes Emanuel Dührkop. Ålalet står som bekant i anslutning till det stora spritbeslaget på Vestergarns utholme för någon vecka sedan, då 1,900 liter exportsprit anträffades nedgrävda i marken. Målet handlades inför Visby rådhusrätt och som ordförande tjänstgjorde rådman kl. Löwenberg, medan tullförvaltare Karl Berggren inställde sig som tullåklagare. Närvarande voro även de båda fiskare, bröderna Ivar Ekström Klintehamn, och Martin Ekström, Tofta, vilka överraskats vid ilandförande av sprit och som nu instämts. Även tullpersonalen vid Klintehamn var mangrant tillstädes.
Sedan Dührkop införts tillfrågades han, huruvida han behärskade svenska språket och bejakade detta. Han, medgav också omedelbart, att han gjort sig skyldig till olaga införsel av spritdrycker till riket.
Därefter hördes han om sina levnadsomständigheter, varvid framgick, att han var född i Oldesloe, Schleswig-Holstein, den 25 febr. 1888, att han till yrket var sjöapten samt att han var gift och att hans hustru vistades i Stockholm,. Han hade genomgått realskola och navigationssktola, haft anställning ett år vid ett husarregemente samt hade före kriget farit till sjöss. Vid krigsutbrottet inkallades han till tjänst syöring vid sitt husarregemente och utnämdes i november 1914 till officer samt avancerade till löjtnant. Efter kriget gick han åter till sjöss och förde därunder också olika fartyg. Våren 1930 kom han med eget fartyg Karl Maria, till Stora Karlsö för att biträda vid bärgningen av det där strandade fartyget >>Ägirs>> automobillast. Han blev sedan kvar i Västergarn, där hart lade upp sitt fartyg och etablerade fiskrökeri. Med. detta höll han på till i februari månad i års då -lian for till Tyskland för att söka indriva en del fordringar och hjälpa upp sina affärer, som varit något tilltrasslade. Under sommaren hade lian sedan halt tillfäll anställningar på ett del fartyg samt slutligen. begivit Sig till Danzig, då han försport, att där skulle vara bättre arbetstillfällen, än i Tyskland.
I Danzig hade Dührkop så i september månad kommit i förbindelse med ett ombud för ort polsk spritfirma, som sökte navigatör till en fiskekutter som skulle ge sig ut med spritlast på Östersjön. Hur de kommit i förbindelse med\’ varandra, ville hart icke närmare omtala, icke heller ville han meddela, vad det gällde för spritfirma – »Man är väl ingen Judas», hade han på tal om den saken förklarat vid polisförhöret. Alltnog – han saknade annat arbete och antog därför anbudet. En eftermiddag i slutet ax oktober gick kuttern ut från Danzig – besättningen utgjordes av Dührkop och tre man samt ett ombud för spritfirman, Den sistnämde var den verklige befälhavaren ombord, medlen Dührkop endast var navigatör. Påföljande morgon togs spritlasten, 3,000 liter, ombord, utanför tremilsgränsen från en polsk ångare. Samtidigt fick Dührkap – förklarade han – order att .gå till en plats 25 mil utanför Björneborg i Finland, där en finsk motorbåt skulle möta . emot. Förut hade han icke vetat, vart kosan skulle ställas.
Resan över Östersjön var ett äventyr för en så liten båt, förklarade Dührkop. Först sattes kurs mot Hoburgens fyr på Gotland och därefter, fick man hålla sig under Gotlands ostkust. En natt hade kuttern varit inne i lä i Fårösunds södra gatt, men därefter hade resan fortsatt ut till Salvorev. Då hade vädret emellertid blivit så besvärligt, att spritfirmans ombud blev sjösjuk och rädd, \’så mycket mera som kuttern sprungit läck, och han fordrade, att resan skulle avbrytas. Detta hade Dührkop icke velat vara med om, enär han insett, att man i så fall skulle komma in å svenskt farvatten vid Gotland. Han hade emellertid fått ge med sig och man hade lagt sig i två dagar i lä vid Hallshuk Då firmans ombud ansett. att lasten borde lossas på Gotland, hade\’ Dührkop icke varit bekant med stranden på annan plats än vid Västergarn. Natten till den 3 okt. hade därför kuttern gått upp under syd, östra sidan av Utholmen, där besättningen vaståt i land med de 300 durkarna, som grävts nod på två olika ställen, på ena stället 265 dunkar och på det andra 35 dunkar. Innan arbetet avslutats, hade man sett fiskare som tydligen observerat deras förehavanden. Därefter hade kuttern legat och hållit sjön i tre dygn för att sedan gå in till Burgsvik för att »köpa ål».
Därefter kom, nuan till det intressanta avsnittet, där det gällde att få reda på, vad Dührkop haft för sig under uppehållet å Gotland. lian uppgav, att han frän Burgsvik tagit tåget till Sanda och fortsatt till västergarn, där han vid Skansudde skulle hålla vakt över spritpartiet. Därifrån kunde han nämligen iakttaga platsen-, där spriten. låg. På nätteerna hade han legat på vakt, på dagarna hade han dragit sig inåt landet och gömt sig i skogen, och ett par gånger hade han också varit ombord på båten i Burgsvik för att vila ut. Han hade icke haflt förbindelse med någon människa vid Västergarn, hade han uppgivit via polisförhöret och det fasthöll han till en början även inför rätta. kRättens ordlösande uttryckte emellertid sina tvivel om sanningsenligheten av denna uppg\’if\’t och han antydde också för den tilltalade att get funnes vittnen, som kunde intyga motsatsen. Till slut kröp, det fram – fastän han sade sig Icke vilja angiva någon, att någon gjort honom uppmärksam på, att tullen var på spaning efter spriten. an hade då f samråd med spritagenten i Burgsvik beslutat, att man skulle försöka »rädda» åtminstone någon del av partiet ,undan tullen, så att omkostnaderna för resan kunde täckas. Därav framgick alltså, att han haft överläggningar med folk i trakten rörande spritpartiet. Elan förnekade, att han lyckats träffa några avtal med någon om spritens ilandförande, men medgav dock efter upprepade frågor, att han i Västergarnstrakten, där han ände alla människor sökt upp fiskare, som han trodde kände förhållandet och skulle vilja hjälpa honom. Rättens ordförande frågade honom, var han tänkte söka marknad för spriten, vartill han svarade, att han givetvis icke haft tanke att kunna avyttra. 300 dunkar på Gotland. Men hur mycket? frågade ordföranden. Ja, en 20 dunkar, svarade han.
Duhrkop berättade i fortsättningen om sina försök att få i några fiskare, som skulle hjälpa till att få i land spriten. Då han saknade pengar, hade han tänkt betala med sprit. Lördagen den 15 hade han begivit sig till Visby, där han vistats hos sin broder. Hane ville till att börja med icke tala om, vad han haft för sig under söndagen, ty »det har ju rätten reda på förut», förklarade han. Till slut gick han i alla fall med på, att han sammanträffat med ett par personer, som lovat hjälpa till med ilandförandet av sprit. Svaranden hördes sedan om de 110 dunkar, som han påstod fattades vid beslaget. Han fasthöll bestämt, att de stulits eller kommit bort på något annat sätt honom ovetande. Rätten övergick därefter till hörandet av bröderna Ivar Ekström från Klintehamn och Martin Ekström från Tofta. vilka som bekant ertappades vid ilandförandet av sex dunkar sprit på sammanlagt 58 liter. Båda erkände. Ivar Ekström berättade, att han på söndagen uppsökts av den häktade Dührkops brorson, som sagt att D. ville prata affärer i Visby. Ekström hade då farit till stan med sin bil och på vägen hämtat sin bror i Tofta. Då de kommit till Dührkops bostad hade denne amtalat, att han hade ett stort spritparti liggande på Västergarns utholme, vilket han ville ha hjälp med att få i land »mot skälig ersättning», vilken emellertid icke preciserats. Han hade även frågat, om bröderna Ekström ville köpa spriten, vilket de avböjde, då pengar saknades. Le hade gått med på det förstnämda förslaget och klockan 5 30 på måndagskvällen hade de gått till sjöss från Klintehamn under uppgift, att de skulle ut och fiska. I stället hade de farit till Utholmen, där de efter en stunds letande påträffade de sex Bunkarna. Då de vid halvfyratiden Då morgonen återkommo till Klintehamn, fingo do se två personer komma ned mot landningsplatsen, varför de genast lämpade dunkarpa över bord. Men denna lilla list lyckades som bekant icke.
Martin Ekström hade redan på lördagen, då han befann sig Då Stora torget, blivit tilltalad av den unge Dührkop, som sagt att farbrodern skulle komma från Stockholm på söndagen och då ville träffa bröderna Ekström. I övrigt överensstämde hans berättelse med broderns. Båda två förklarade, att de icke hade. kännedom om vart den övriga spriten tagit vägen.
Dührkop blev härefter åter inkallad. Tillfrågad varför han just hade utvalt bröderna Ekström till medhjälpare i stället för Västergarnsfiskare blev svaret:
Jag kände dem som nyktert folk. I sådant arbete måste man vara nykter, ty annars går det inte att lita på.
Hur var samtalet ungefär med dem på söndagen? frågade ordföranden – Jag frågade om de möjligen ville hjälpa mig, enär jag hade ett spritparti, som skulle föras i land. Det tycktes därvid som om do inte hade någon stor lust till uppdraget. På tal om de försvunna 110 dunkarna och på vad. sätt de möjligen försvunnit kunde svar. icke lämna någon uppgift.
Bröderna Ekström hördes härpå gemensamt mod Dührkop angående de underhandlingar som förts. Dührkop vitsordade deras utlåtande, men han kunde dock ej erinra sig att han >>bjudit ut>> spritpartiet till dem.
Å klagaren sade sig icke kunna tro på Dührkops uppgift att han ämnade till Finland, utan meningen var tydligen från början att spriten skulle till Gotland. Men han hade också av allt att döma haft en annan avsikt, nämligen att vid strandhugget i Fårösund försöka avyttra spriten vid kalkbrotten på norra Gotland; troligtvis har det väl icke blivit så stora affärer av på grund av de dåliga tiderna, tillade åkt., som yrkade ansvar å Dührkop enligt vederbörliga lagrum för olovlig införsel av sprit i större omfattning eller sammanlagt 3,000 liter, vilket Dührkop också erkänt; dessutom, yrkades, att 1,830 1. 96procentig sprit skulle förklaras förverkade samt att svar. skulle ersätta 1,100 1., som av allt att döma försålts, med 4,50 kr. pr. 1.
Dührkop anhöll att slippa ersättningskyldigheten och förklarade, att det varit nöden, som drivit honom till att ta befattning med spriten.
Då ordföranden påpekade för svar., att denna knappast gjort något för att underunderlätta utredningen, framhöll svar., att han för polisen visat var spriten fanns.
Innan förhandlingarnas slut framhöll fadern till bröderna Ekström, att det varit Dührkop, som drivit sönerna in på brottets bana och anhöll, att domen för sönerna måtte bli så mild som möjligt. Rätten skred härefter till överläggning.
Dührkop dödes till 3 mån. straffarbete samt dessutorn att ersätta de försvunna 110 dunkorna med 4,50 kr. per liter. Vidare förklarades det beslagtagna spritpar tiet förbrutet. Dührkop skall kvarbliva i häkte tills domen vinner laga, kraft. Vad beträffar bröderna Ekström upp sköts målet till tomdagen, den 3 november för vidare utredning rörande deras levnadsomständigheter m. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 oktober 1932
N:r 249

Rättegångssaker.

Södra häradsrätten.
(Hösttingets tredje sammanträde. Ordf. domhavanden.)
26,000 kr. i skadestånd för amputerat ben.
Som man torde erinra sig inträffade söndagen den 4 sistlidne september en olyckshändelse i vägkorsningen i närheten av handelslokalen i Väte, varvid en privatbil kolliderade med en motorcykel förd av furie Henning Petters, son vid 1. 18. Motorcyklisten skadade vid kollisionen sitt ena ben och forslades till lasarettet med bilen. Furir Petterssons benskada var emellertid av så svår art, att benet måste amputeras.

Som vållande till olyckan hade i går privatbilisten instämts och inställde sig genom advokat Sven Hultman. Enligt det föredragna polisförhörsprotokollet har de kollisionen ägt rum vid nämda vägkorsning, som skymmes av en 11/2 m. hög häck, varvid motorcyklisten kastades i gatan. Svarandeombudet vitsordade riktigheten av uppgifterna och inlämnade en promemoria till rätten, vari även medgavs att bilen haft något högre hastighet än de 25-30 km. i tim., som svar. angivit vid polisförhöret. Någon förklaring till olyckans orsak kunde svar. ej lämna, utan betecknades det hela som ren olyckshändelse. En bidragande orsak var dock den omständigheten att häcken skymde sikten och att svar. haft för avsikt att stanna ett 50-tal meter längre fram på vägen. Svar. sade sig vilja underkasta sig laga ansvar. På målsägarens vägnar begärde landsfiskal Justus Jakobson 25,000 kr. i engångsbelopp för målsäg:s ådragna invaliditet, vidare 5,000 kr. för sveda och värk samt förlorad arbetsinkomst fr. o. m. dagen efter olyckan, i vilket belopp inberäknades ersättning för konstgjort ben samt för förstörd motorcykel och förstörda kläder. Vidare begärdes ersättning för lasarettskostnader med belopp, som ännu icke kunde specificeras på grund av att målsägaren ännu är kvar på lasarettet.
Ombudet anhöll om två månaders anstånd med målet för att vederbörande försäkringsbolag skulle få tillfälle att överväga skadeståndsfrågan. Målet förekommer åter vid vårtingets första sammanträde.

För fylleri och förargelseväckande beteende hade trenne ynglingar instämts av landsfiskal F. Stengård. Svarandena, som skriftligen erkände vad som lades dem till last, hade uppträtt berusade på stortorgdagen i Hemas och senare på tåget till Burgsvik varit högljudda och kommit allmän förargelse åstad. Den tredje hade dessutom åkt cykel utan tänd lykta efter mörkrets inbrott. För fylleri och förargelseväckande beteende vid samma tillfälle som de förstnämda hade landsfiskal Hallin instämt en fjärde yngling, vilken sistnämda fick plikta sammanlagt 40 kr., medan de andra sluppo undan med 25 kr. vardera i plikt, cyklisten därtill 5 kr. extra.

Motorcykelåkning utan tänd lykta kostade en motorcyklist 40 dagsböter å1 kr.

För snatteri hade landsfiskal Jakobson instämt en arbetare. Svar. hade en dag motorcyklat förbi Hallvards station. och därvid hade han passat på att fylla en medhavd säck till hälften med kol från kolupplaget vid stationen. På vägen hade han emellertid mött personal vid järnvägen, som anmälde saken. Svar. inställde sig genom landsfiskal Stengård, som anhöll gm villkorlig dom för den tilltalade, framhållande att denne är arbetslös m. m. Mot detta hade åkl. intet att erinra, och rätten dömde svar. till 15 dagsböter å 1 kr. Målsägaren, trafik A.B. Västerhejde-Visby, hade intet annat yrande än att svar. skulle tilldelas en varning.

För förseelse mot motorförordningen dömdes vid föregående rättegångstillfälle Gunnar Engström från Folkes i Väte till 50 dagsböter å 1 kr. Genom felskrivning uppgavs adressen till Folka i När, vilket var fel och härmed rättas.

För olaga handel hade landsfiskal Hallin instämt åtta personer, vilka få veta vad den olovliga affärsverksamheten kostar nästa gång.

För fylleri vid ratten var omnibuschaufför S. A. G. Lokvist instämd av landsfiskal Jakobson. Händelsen hade ägt rum midsommaraftonen. Tvenne vittnen hördes vilka ansågo att svar. varit berörd vid tillfället. Utslag nästa gång.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 oktober 1932
N:r 248

Rättegångssaker.

Södra häradsrätten
(Hösttingets tredie sammanträde.)
Utslag:

Målet mot fjärdingsmannen,
som stod tilltalad för förskingring, blev ånyo uppskjutet för ytterligare utredning och förekommer därför vid januaritinget.

Dom i blockadmålet i Klintehamn.
Målet mot fackföreningsfunktionärerna i byggnadsträarbetareförbundets avdelning i Klintehamn, varvid dessa åtalats av tio personer, som av fackföreningen betecknats som blockadbrytare, avdömdes i dag av rätten. De tilltalade Edv. Nilsson och Alb. Broberg fingo böta vardera 100 kr. samt dömdes att solidariskt utge skadestånd till envar av de 10 kärandena med 100 kr. och att betala kärandenas rättegångskostnader med 250 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 oktober 1932
N:r 247

För sedlig hetsbrott

har landsfogde G. A. Broms i dag häktat 55-årige jordbruksarbetaren Anshelm Östergren, Gannarve i Hall.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 20 oktober 1932
N:r 244

Spritsmugglaren häktad.

Länsstyrelsen har i dag förordns tyske undersåten Julius Dührkopp, som blivit anhållen härstädes i samband med det stora spritfyndet på Västergarns utholme, skall häktas och han kommer för under dagens lopp att genom stadsfiskalens försorg införpassas till kronohäktet.
Dührkopp har förklarat, att han icke är ägare till den anträffade spriten, utan att han av en spritfirma i Danzigi anställts som navigatör på smugglarfartyget. Han har dock vägrat att lämna närmare upplysningar om denna firma, ty »man är väl ingen Judas», förklarade han vid polisförhöret. Han medger däremot, att han stannat på Gotland för att söka avyttra spriten, dock i medvetande att det icke här på ön skulle finnas avsättning för en så stor spritkvantitet.
Den häktade kommer givetvis att ställas under åtal för införsel till riket av spritpartiet, som utan tvivel kommet betecknas som ett stort parti. Straffet kan lika gärna bliva fängelse som böter, ja t. o. m. straffarbete, varefter det naturligtvis kan väntas, att smugglaren kommer att utvisas ur riket.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 20 oktober 1932
N:r 244

Rättegångssaker.

Visby rådhusrätt.
Bilkrönikan.
Målet angående bilkollisionen nere på hamnen för en tid sedan. då bilarna 1 1169 och 1 39\’2 råkade stöta emot varandra, var i dag åter före. Ett nytt vittne hördes, som hade den uppfattningen, att den förstnämda bilens förare, en värnpliktig med kronan tillhörig bil, varit vållande till olyckshändelsen. Vidare ansåg vittnet, att svar, haft för! stark fart, vilket svar emellertid icke ville gå med på. Åklagaren överlämnade målet och yrkade ansvar enligt tilllämpliga lagrum.

Underlåtenhet att inregistrera en bil i behörig -ordning kostade en bilfirma 4 dagsböter å 15 kr. – För kollisionen på Hagbylund mellan en bil och en motorcykel fingo förarna böta resp. 20 dagsböter å 5 kr. och 10 dagsböter å 4 kr.

\”Vi ska ha oss en kaffehalva\”.
En arbetare, skriven i Huddinge, var instämd för att ha snattat en liter brännvin från en obekant person. Svar., som var personligen närvarande, erkände vad som lades honom till last. Enligt polisförhörsprotokollet, hade svar. Då eftermiddagen den 24 sistlidne september uppehållit sig utanför österport och fått se ett par för honom obekanta manspersoner komma bärande nå var sin vaska. Vår man vädrade starkt och fick en ide, ty törsten var efterhängsen. Han såg, att de obekanta burö in väskorna i bagagerummet vid Standards bensinstation och beslöt sig för en liten kupp. Till den ändan gick han, sedan väskornas ägare gått därifrån, in i bagagerummet och rekognoscerade, men en dam satt bredvid väskorna och vaktade, varför vår man ansåg det el vara utan risk förenat att våga kuppen. Han gick ut, men kom efter en stund in igen. nå det besvärligaste eftersatt av törst. Och när han kom in satt damen där fortfarande, men då gick vår man helt\’ frankt fram till en av väskorna, sägande till damen, som icke anade oråd:

Jag skulle bara hämta en liter för vi skall dricka kaffehalva.
Så öppnade han väskan och si. där fanns nio och en halv liter både renat och konjak. Eftersom man vet vad\’ man får då man dricker renat, valde vår man en flaska av den sorten och dröp i väg. utan att dessförinnan ha tålamod att stänga till den olåsta väskan efter sig. Men Nemesis vakar, vilket vår man snart skulle få erfara. Efter att ha gått in i en gård i närheten och där å det begärligaste smakat på den ädla saften begav sig vår man neråt stan. Benen buro honom bortåt Kanngjutaregränd, och det var här Nemesis mötte honom i form av en civilklädd poliskonstapel, som anhöll honom för fylleri. Nerkommen på polisstationen befanns det, att vår man innehade en flaska renat brännvin, varav var taget två tredjedelar. Eftersom nu anmälan om spritstölden i Standards bagagerum ingått och då vid konfrontation damen igenkände mannen, som skulle hämta till kaffehalva, var saken klar.
Domen lydde på 25 dagsböter å 2 kr. för snatteri och 15 kr. i plikt för fylleri.

För förseelse mot vägtrafikstadgan fick en person böta 30 dagsböter á 1 kr.

Fem fyllerister pliktade sammanlagt 105 kr. (30+20+25+15+15).

För olovlig införsel av spritdrycker dömdes en sjöman att böta 50 kr. Dessutom bötfälldes han med 15 kr. för fylleri.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 20 oktober 1932
N:r 244

Spritkapet i Västergarn.

Det stora spritkapet på Utholmen i Västergarn har givetvis väckt sensation, på samma gång som man har anledning att gratulera vederbörande tullbevakning till att så snabbt ha lyckats oskadliggöra den »rara» fångsten. Spritpartiet, allt som allt 1,900 liter »extra prima» taggtråd, s. k. XP, d. v. s. exportsprit, 96-procentig, har införts till tullens magasin nere på hamnen, där dunkarna t. v. förvaras för att sedermera överantvardas åt staten. Dunkarna
rymmer, som förut nämts, 10 liter vardera och priset på smugglarmarknaden är 100 kr. per styck, vilket ju icke blir någon liten totalsumma. Det är lätt att räkna ut, att sammanlagda värdet på fångsten är omkr. 20,000 kr. vilka pengar alltså nu stanna här på Gotland för att hamna i utländska smugglares fickor.
Ytterligare 36 dunkar ha påträffats på Utholmen, där hr Dührkop i går kväll vallades. Han är fortfarande i förvar på polisstationen härstädes och kommer sannolikt på tullförvaltarens begäran att häktas under morgondagens lopp. De två fiskare, som bogserade sex spritdunkar till Klintehamn, torde även få efterräkningar att vänta, i det att deras båt event. blir beslagtagen enligt lagen om olovlig befattning eller med införsel av spritdrycker o. s. v.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 oktober 1932
N:r 243

Stort spritbeslag i Västergarn.

Tullposteringen i Klintehamn har i natt gjort ett finare kap, i det man funnit 154 tiolitersdunkar med sprit nedgrävda på Utholmen i Västergarn. Ägare till spritpartiet är en i Västergarn bosatt tysk köpman vid namn, Julius Dührkop, vilken f. n. sitter anhållen hos polisen. Han påstår, att spriten skulle till Finland. Dunkarna hämtades enligt den anhållnes uppgift i förra veckan från ett polskt fartyg ute till havs och infördes till Västergarn med en liten 10 tons fiskekutter, som emellertid redan återvänt till Tyskland. Den var på hemvägen inne ett slag i Burgsvik och reparerade motorn, men då hade nu lasten redan lossats. Man har dock anledning att förmoda, att beslaget icke är fullständigt, och att det alltså skulle finnas ännu mera dunkar nedgrävda, och av den anledningen skall man föra ut den anhållne Dührkop till Västergarn, så att han kan få utpeka den eventuella platsen för ytterligare lager.
Dührkop anhölls efter hos polisen härstädes i morse giord framställning i sån broders bostad öster om staden. Samtidigt anhölls också brodern och en son, då man hade anledning att misstänka, att försäljning redan skulle ha hunnit igångsättas. Efter förhör släpptes emellertid de båda andra åter, medan Dührkop siälv fick stanna kvar. Han har också medgett, att han är ägare till 3,000 liter, som äro nedgrävda på Utholmen — är partiet mindre, måste någon ha stulit av detsamma.
Tullpersonalen i Klintehamn fick sin misstanke väckt därigenom, att man iakttog en livlig signalering till sjöss nattetid. Den vidtog närmare undersökning av en del andra mystiska åtgöranden från fiskares sida och kom också på en fiskebåt, som visserligen icke hade sprit ombord, men väl sex dunkar på släp efter båten.
Tullförvaltaren i Visby har nu begärt häktning av tyske undersåten, köpmannen Julius Dührkop, vilken är född i Oldesloe den 125 febr. 1888. Han har uppehållit sig i Västergarn ett par års tid och därunder uppehållit sig med idkande av fiskrökeri och liknande affärer. Häktningens verkställande blir emellertid beroende på vissa formaliteter, som ännu icke hunnit bliva iakttagna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 oktober 1932
N:r 242

Rättegångssaker.

Norra häradsrätten.
Kronohäktet.

Rannsakning har i dag hållits med en för rockstöld häktad 22-årig sjöman från Ramsele. Rättens ordförande var assessor Beling och åklagare landsfiskal Hanéll.
Den häktade hade som bekant den 1 okt. på Slite hotell tillgripit trenne rackar, men vid polisförhöret hade svar. förnekat stölden. På fråga av ordf. förklarade svar., att han nu ville erkänna vad som lades honom till last. Tvenne av målsägarna, hemmahörande i Visby, voro personligen närvarande, den tredje målsägaren, som är från Slite. var icke tillstädes, men denne sistnämde yrkade genom åkl. 50 kr. i ersättning för sin rock, som var förstörd. De två andra målsägarna fintio nu tillbaka sina rockar och hade intet yrkande. På ordförandens fråga, varför svar. stal. förklarade svar., att han var något berusad. Annars hade icke stölden skett. Han hade av de tre rockarna tänkt välja ut en. Att han först förnekat tillgreppet hade berott på att han velat skona sina anhöriga i hemmet. På ordfas fråga uppgav svar. vidare, att han, om han finge villkorlig dom, ämnade öppna frisérsalang på fastlandet, till vilken rörelse han ämnade skaffa medel genom lån på en livförsäkring. Svar. sade sig förstå det mycket klandervärda i att tillgripa rockarna och framhöll, att han nu ångrade sitt tilltag. Av förundersökningsprotokollet framgick, att svar. varit en skötsam och duktig ung apan, varför förundersökaren tillstyrkte villkorlig dom betonande, att tillgreppet förövats av tillfällig obetänksamhet. Målet överlämnades, varpå rätten tog enskild överläggning.
Domen lydde på 4 mån. straffarbete. villkorlig dom, och att den häktade omedelbart skulle försättas på fri fot.
Sedan utslaget föredragits framhöll rättens ordf. för den tilltalade, att det icke varit utan tvekan som rätten beslöt om villkorlig dom, enär svar. knappast hade något motiv till ursäkt för sitt handlingssätt, vilket hade vittnat om stor fräckhet. Vilket svar. också medgav.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 oktober 1932
N:r 242

Rättegångssaker.

Interneringsbeslutet efter nionde resan står fast.
Svea hovrätt har ogillat av förre trädårdsarbetaren Oscar Emanuel Carlsson från Torsås församling anförda besvär över Visby rådhusrätts beslut den 38 september att på yrkande av allmän åklagare döma honom till 2 års straffarbete med 3 års påfölid för nionde resan stöld och samtidigt förordna, att han i stället för att undergå straffet skulle intagas till förvaring i särskild vårdanstalt för minskat tillräkneliga förbrytare.
Han hade som bekant natten till den 24 november 1 fjol begått inbrott hos handlanden H. M. Häglund och mejeristen Oscar Andersson i Hangvar och därvid tillgripit resp. 70 och 20 kr. Vidare hade han natten till den 8 december samma år brutit sig in hos Gotlands konsumtionsförening vid Stora torget i Visby och tillgripit 65 kr. jämte en till 4 värderad portmonnä, till hörig handelsbiträdet Elsa Falck.
Hovrättens utslag är avkanant med tre röster mot två. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 oktober 1932
N:r 241