Etikett: Amerika

Gotlänningar med anknytning till Amerika.

Publicerat

Om en landsman med artistiska anlag,

hr Ludvig Norman, som tog första priset med en nyligen af Edison C:o anordnad utställning i Newyork, meddelar nu Svenska Tribunen några biografiska data.
Ludvig Norman föddes för 47 år sedan i Visby. Färäldrarne voro Victor och Nisida Norman, den senare en dotter till musikdirektören och tonsättaren T. N. Ahlström, hvilken stod i nära förbindelse med August Blanche och komponerade musiken till dennes komedier.
Unge Norman studerade några år vid Visby allmänna läroverk och började efter att ha lämnat skolan hvad han själf helt anspråkslöst kallar en »kaleidoskopisk karriär som hittills icke medfört några resultat värda att omnämna, ty fastän han varit ganska lyckosam såsom »Jack of all trades», så innebär detta på grund af den ledsamma omständigheten att hans sträfvan efter att nå mästerskap på något område varit fåfäng icke att han varit framgångsrik i detta ords egentliga betydeles».
År 1888 anlände Norman till Amerika, och här har han sedan haft en myckat skiftesrik lefnadsbana, än som sjöman, och än som handelsbiträde, än som möbelreparerare, än som arbetare i en ångpannefabrik, än som landtarhetare på en egendom i Connecticut och än som indianvaktare i Arizona i egenskap af soldat i Förenta Staternas armé. Senare var han praktiserande massör och sjukgymnast, ett kall, som han utbytte mot en »chief yeoman» befattning i Förenta Staternas flotta, med speciell tjänstgöring som sekreterare hos numera aflidne konteramiralen H. C. Taylor, den tappre öfverbefälhafvaren på slagskeppet »Indiana» under spansk-amerikanska kriget. Därefter var han farmare i Vermont, och så trädde han i Edison-bolagets tjänst. För närvarande är han sysselsatt med tillverkning af en automatisk »phonograph stop», som han själf uppfunnit och patenterat.
Det kan tilläggas att han äfven ägnat sig åt litterär verksamhet samt musik och konst samt gjort sig bemärkt på dessa områden.
Sedan 1901 är Norman gift med Karin Wolke, en syster till skådespelerskan Lillian Walker, och familjen, som tillökats med två barn en son och en dotter, är bosatt i 1381 East 18th st., New York.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 4 februari 1915
N:r 28

Publicerat

Afliden åldring.

Änkefru Carolina Wiman, sedan 43 år änka efter hemmansägaren Jakob Wiman, Stenstu i Kräklingbo, afled härstädes 11 januari i den höga åldern af 96 år. Hon sörjes närmast af dottern fröken Carolina Wiman, hos hvilken den gamla sedan 10 år varit bosatt härstädes, en annan dotter, bosatt i Stockholm, och tvänne söner i Amerika.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 januari 1915
N:r 9

Publicerat

A. A. Leatz död.

Den gamle krigsbussen, mannen med den trots de 76 åren oböjda gestalten och det långa böljande silfverhvita skägget, f. d. kaptenen vid Gotlands infanteriregemente, f. d. öfverstelöjtnanten i Förenta Staternas armé, majoren i svenska armén Axel Arvid Leatz, en af de få svenskar i vår tid som på allvar ”luktat krutrök” har skattat åt förgängelsen och tillhör ej mera de lefvandes antal. I förgår inslumrade han helt stilla i sitt hem härstädes, närmast sörjd af maka, född Asplund, två söner, hvaribland kaptenen vid Gotlands inf.-reg. Sten Leatz, och två ogifta döttrar.
A. A. Leatz föddes 6 sept. 1838, och föräldrarna voro förste landtmätaren Gustaf Leatz och dennes maka, född Bergner. Våren 1859 aflade Leatz studentexamen i Upsala men valde omedelbart därefter krigarens yrke och utnämdes i juli 1861 till underlöjtnant vid Södermanlands reg. samt erhöll i dec. samma år transport som underlöjtnant till Gotlands nationalbeväring.
Åren 1863-1865 deltog L. i nordamerikanska inbördeskriget. Han inträdde (1863 8/7) som frivillig officer vid 5. Newyorksregementet och medföljde detta regemente, då det (s. å. 26/10) afgick till staten Virginia för att taga del i Potomacarméns operationer mot Richmond. Blef (1864 14/3) löjtnant vid nämda regemente samt förde ett kompani af detsamma i slaget vid Bethesda Church (s. å. 1-2/6), hvarvid han svårt sårad och tagen till fånga affördes till Richmond. Utväxlad redan i augusti transporterades L. till militärlasarettet i Annapolis i Maryland. Härifrån utskrifven i januari det följande året, anstäldes han som adjutant hos chefen för V. armékårens 2. divisons 1. brigad (general Winthrop) och deltog i bataljen vid Katchers Run (7-8/2), hvarefter han omnämdes i general Winthrops rapport ”for the most officient assistance” – ”and conspicious along the line encouraging the men by his own gallant bearing”. Deltog i bataljen vid White Oak Road (31/3) och vid Five Fochs (¼), där general ”Winthrop stupade, samt tjänstgjorde i staben hos dennes efterträdare, general Hayes. Deltog vid Petersburgs och Richmonds intagande, förföljelsen af general Lees armé samt därunder i bataljen vid Appomator Court House (9/3), där denna armé kapitulerade. 1865 (30/3) utnämdes L. till kapten i 5. Newyorksregementet, hvilken utnämning Förenta staternas president på grund af ådagalagda ”gallant and meritorious services” i slaget vid Bethesda Church behagade bestyrka blef (s. å. 15/6) af presidenten befordrad till major samt (13/9) till öfverstelöjtnant i amerikansk tjänst för ”gallant and meritorious conduite” under kriget. 1875 (17/7) kallades L. till ledamot af ”The society of the Army of the Potomac”.
Efter hemkomsten från kriget belönades Leatz af konung Carl XV med guldmedaljen för tapperhet i fält. Han återinträdde nu i sin, underlöjtnantsgrad vid nationalbeväringen, men här gick hans befordran ej lika fort som på slagfältet. Han avancerade emellertid i tur och ordning till kapten och utnämdes, då han år 1891 tog afsked ur den aktiva tjänsten, till major i armén. Dessförinnan hade han 1886 hugnats med Svärdsordens riddarkors.
Efter afskedstagandet ägnade sig Leatz, som äfven dessförinnan varit anstäld vid kontrollvänsendet, mera odeladt häråt samt var under var under en följd af år förordnad som öfverkontrollör inom Gotlands län.
Trots tidtals svåra lidanden, som vållades den gamle kämpen genom blessyrer och å slagfältet ådragen reumatism, bibehöll han till det sista sinnets spänstighet och följde med lifligaste intresse dagshändelserna, framför allt naturligtvis det pågående världskrigets skiftande faser. Han var alltid vänsäll och glad, och med fullt skäl kunde om honom sägas, att han var ”I med- och motgång lika”. Hvile han nu i frid!

Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 januari 1915
N:r 4

Publicerat

Dödsfall. Maria Elisabeth Dahlberg

Att vår älskade moder fältskärsänkan Maria Elisabeth Dahlberg, född Eklund, lugnt och fridfullt afled idag kl. 9 f. m. i en ålder af 79 år, 2 mån., 25 dagar; mycket sörjd och saknad af oss barn och barnbarn, broder i Amerika och många vänner, tillkännagifves.
Visby den 5/1 1915.
Barnen.
Hvila ljuft, älskade moder.
Sv. Ps. n:r 487, v. 3.

Dödsannons

Gotlands Allehanda
Tisdagen 5 januari 1915
N:r 3

Publicerat

I Amerika aflidna gotlänningar.

I en af en stockholmstidning offentliggjord förteckning öfver under senare tider i Amerika aflidna svenskar, märkas bl. a. tvänne gotlänningar, nämligen bagaren Johan Elof Carlström, Brooklyn N. Y., som afled 19 jan. i en ålder af 54 år, och Olof Nelson, Weston. Nehr., hvilken afled 7 jan. 81 år gammal. Carlström, som kom till Amerika 1891, uppgifves vara född i Anga socken, under det att för Nelson, som kom till Amerika 1870, ingen socken uppgifves.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 februari 1913
N:r 49

Publicerat

Dödsfall. Elen Maria Johanna

Tillkännagifves att Gud i sitt allvisa råd behagat hädankalla min ömt älskade maka, Elen Maria Johanna, född Larson, den 15 okt. 1872 I Halfvards, Wamlingbo församling, Gotland, Sverige, som efter en kort sjukdom afled a Post Graduate Hospital, New York, den 8 febr. 1913 i en ålder af 40 år, 3 mån., 24 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, 2 barn, fader och en syster i Sverige, en syster här samt talrika släktingar och vänner.
New York den 12 febr. 1913.
ARVID G. JOHNSON.

Dödsannons

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 februari 1913
N:r 49

Publicerat

Död i främmande land.

Enligt hit ingånget meddelande afled 9 januari i år i San Francisko en person med namn Karl M. Kahlström. Kahlström uppgifves vara född på Gotland år 1847, och då han efterlämnar en del kvarlåtenskap, uppgående till c:a 6,000 kr., sökes nu efter möjligen här befintliga anhöriga. Vidare underrättelser lämnas af stadsfiskal W. Remén härstädes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 februari 1913
N:r 34

Publicerat

I Amerika afliden landsman.

Newyorktidningen Nordstjernan skrifver:
Bagaren Johan Elof Carlström, 131-55 th st., afled helt oförmodadt i sitt hem i söndags (19 januari). Han gick till sängs frisk och sund efter fullbordadt nattarbete i bageriet, och då hans hustru tyckte han sof ovanligt länge på söndagen, försökte hon väcka honom, men då det ej var möjligt, blef hon orolig och tillkallade grannar, hvilka eftersände en ambulans från Norska Hospitalet. Ambulansläkaren förklarade, att döden inträffat en kort stund förut i följd af hjärtförlamning. Den så hastigt bortgångne var född i Anga församling på Gotland 19 nov. 1858 och kom till Amerika för 21 år sedan. Han hade varit förenad i ett lyckligt äktenskap i 25 år med sin nu efterlefvande maka Selma, född Svenson, och hade i många år varit anstäld hos bagarefirman D. Wallace, 5313-3d ave., där han gjort sig omtyckt af såväl förmän som kamrater. Han var medlem af föreningen Tre Kronor härstädes samt föreningen Tre Stjernor i Newpoert, R. I., hvilka båda hade sändt deputationer till begrafningen, som försiggick i onsdags från sorgehuset, där d:r F. Jacobsson vid Sv. luth. Bethlehemskyrkan officierade. En vacker blomstergärd hade ägnats den aflidnes minne dels från föreningarna samt från firman Wallace, arbetskamrater och öfriga vänner. Som närmast sörjande äro förutom efterlefvande maka en broder i Sverige jämte öfriga släktingar och många vänner. Begrafningen, som ombesörjdes af undertaker Carl A. Wittlock, försiggick i Evergreen grafgård. Som bärare tjänstgjorde Merssrs. C. Englund, John Anderson, Oscar Johnson och C. Lundkvist.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 februari 1913
N:r 33

Publicerat

På grund af förestående afresa till Amerika

låter hemmansägaren Johan Hansson genom auktion, som förrättas vid Herrvide i Stånga måndagen den 17 innevarande februari kl. 11 f. m. försälja ett par draghästar, ston, 9 å 16 år, 2 unghästar i andra året, 3 mjölkkor, 3 kvigkalfvar, 1 dräktig sugga, åkerbruks- och körredskap, däribland 1 slåttermaskin, 1 hästräfsa, 1 hackelsemaskin, 1 rotfruktsskärare, 1 frösåningsmaskin, hälften i en radsåningsmaskin, vindmaskiner, en bethacka, 1 lastvagn, 1 åkkärra, 1 ressläde, 2 par ax betskälkar, 2 arbetsvagnar, last- och foderhäckar, hadva, och plogar af flera slag, kornvält, mullskopa, en urinbing, selsvänglar, oxok, kettingar, bättre och sämre selar, hästklockor, hästtäcken, 1 fäll, hö och halm, 10 tunnor goda potatis, Vis i en ångtrösk, 1 orgel samt 1 Isäng m. m., allt med betalningsanstånd till den 1 nästkommande oktober.
Samtidigt utbjudas på nioårigt arrende omkring 25 tunl. åker samt omkring 20 tunl ängs- och myrmark under 415/4096 mtl Herrvide, därvid vilkoren tillkännagifvas vid utropet.
Hemse den 1 februari 1913.
EMIL ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 februari 1913
N:r 31

Publicerat

Dödsfall. Chatarina Bernhardina Wiberg

Att vår vän Chatarina Bernhardina Wiberg lugnt och fridfullt afled i vårt hem måndagen den 16 december kl. 11,30, i en ålder af 72 år, 7 månader och 13 dagar; sörJd närmast af en fosterdotter här, släkt och bekanta på Gotland, tillkännagifves endast på detta sätt.
Newyork 6 jan. 1913.
EMMA och CARL PETTERSSON. född Södergvist.

Dödsannons

Så nöjd jag då från Jorden far Och Intet mer begråter,
Ty hvad för mig hon kärast har, Jag snart skall finna åter;
Farväl, kära vänner,
Ett långt farväl.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 januari 1913
N:r 15