Auktion å Socker.

Onsdagen den 8 Oktober från kl. 10 f. m försäljes å stadens auktionskammare, genom offentlig auktion, för »Vederbörandes» räkning i mindre utrop, 150 lådor godt maskinhugget Raffinadsocker, hvarje låda vägande omkring 57 skålp., kunnande säkre, kändo inropare få begagna sig af 3 månaders betalningsanstånd, om så: dant önskas.
Visby den 2 Oktober 1884.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 7 Oktober 1884
N:r 81.

Auktion å Bjerges jernvägsstation.

För herr eng F. Härling räkning kommer förmedels frivillig auktion å Bjerges jernvägsstation torsdagen den 16 innevarande månad från kl. 9 fm. att försäljas följande lösegendom: ett pär större ljusstakar, ett pår mindre ölmuggar, ett bordställ och en kaffeservis, bestående af kaffekanna, sockerskål och gräddsnäcka, allt det nämda af nysilfver och smaktullt arbete; glassaker: såsom flere dussin fina vin äRåe ök, vatten- och bränvinsglas, flere st. fihakarafter, d:o karotter, bunkar, skålar och blomstervasar m,. m.; porslin: såsom sopp- och såsskålar, karotter, tallrikar, flere st. syltburkar och krukor af. olika storlek, det mesta afbättre beskaftenbet; möbler och husgerådssaker: såsom ett förmaksmöblemangy sbostående af en bättre soffa beklädd med helylledatnast, d:o stolar beklädda .med samma slags tyg, d:o divansbord med tillbörande 8. k. brisselmatta, ett. sängkammarmöblemang, bestående af en imperialsäng, en byrå med tillhörande större toalett, en resårsoffa klädd med helylletyg, två st: länstolar af rotting, 6 st. s. k. wienerstolar samt en lavoar med sinklåda; dessutom en buftet och diversé fönsterbord, alla dessa möbler med undavtag at län stolärna äro af valnötträ; vidare ett lioneskåp och ett annat skåp, bägge dessa af furu. och betsade, samt ett oljemåladtbord och en säng; diverse perlarbeten samt diverse bättre lampor; diverse kökssaker af messing, bleck och jern: deribland-en köttqvaro; sävgkläder såsom – en; mängd fjäderfylda bolstrar och dynor äfvensom bättre och sämre stopptäcken; linne: såsom. en mängd at lakan, örobgott, bättre och sämre bord linne, diverse gardiner med gardinhållare sattoalettslöja; ett väggur, flere st. brickor, mattor, en mängd mjölkflaskor, . en mängd mjölkflaskor, en olin träkärl, de flesta med jernband och oljemålade; kreatur: såsom trenne utmärkta mjölkkor samten qviga, jämte åtskilligt annat, söm ej här blitvit uppräknadt. — Säkre och godkände inropare erhålla fyra månaders betalningsanstånd.
Vänge den 6 Oktober 1884.
Efter anmodan,
JOHAN JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 7 Oktober 1884
N:r 81.

Väghinder.

En större bro å allmänna vägen genom Viklau socken eller s. k. Nygelsbro i närheten af Vikarfve gård kommer 8, 9 och 10 dennes att rifvas och omläggas, under hvilka dagar vägen genom Sjonhems socken i stället kan begagnas.
— Å allmänna vägen mellan Sixarfve gård i Hejde socken och Guldrupe socken kommer. en större bro från och med-13 till och med 18 dennes att rifvas och omläggas, under hvilken tid sagde väg blir ofarber. Någon annan väg, som istället kan begagnas, finnes icke.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Utvandringen

fortfar alltjämt från Norra Kalmar län. Oaktadt hösten nu inträdt och det då borde vara mindre angenämt än om sommaren att resa till Amerika, begifva sig nästan hvarje vecka flere personer på väg. Som vanligt, är det mestadels ungt arbetsfolk, som reser, men ibland kan man äfven få se en eller annan gråhårsman begifva sig af, för att komma till förut utvandrade barn eller anförvandter. Många hafva fribiljetter, som från Amerika hemsändts till medellösa anhöriga och vänner i det gamla fäder neslandet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Utfärdade patent.

(Meddelande från Stockholms Patentbyrå 29 September.)
Nr 319 Atwood, James Eldridge, 9 år å sätt att rena smält jern och stål.
Nr 320 Benzon, Waldemar, 8 år å maskin för blandning af fettämne och skummad mjölk,
Nr 321 Cahen, Michel, 9 år å sätt för uppvärmning af generatorer och ugnar.
Nr 322 Hagström, J. L., 5 år å ventilskodon.
Nr 323 Jölsen, H., 10 år å maskin för tillverkning af tändsticksytteraskar.
Nr 324 Lorenz, Vilhelm, 9 år å metallpatroner för kanoner äfvensom å förfaringssätt vid tillverkningen af dylika patroner.
Nr 225 Pagard, P., 6 år å luftregleringsapparat för eldstäder.
Nr 326 Pedersen, Johannes 6 år å konstruktion af skolbänkar.
Nr 327 Moberg, P. M., 4 år å ljusbesparare.
Nr 328 Troesch, Ludvig, 6 år å kokapparat för tillverkning af cellulosa-pappersmassa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Till nämdeman

efter Jacobson; Svarfvare i Klinte, som för en tid sedan afsade sig förtroendet, har å utlyst stämma i Hejde valts hemmansegaren K. N. Ahlin, Simmunde i Hejde, hvilken vid södra häradsrättens Septembersammanträde aflade domareeden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Stortorgdagen

i Hemse i onsdags var talrikt besökt. Dock var tillströmningen af folk och kreatur något mindre än föregående år. De fleste hade väl kommit dit i akt och mening att göra sig en rolig dag, enär något ifrigt köpslående eller liflighet i handel och affirer ej förmärktes.
Kreatursmarknaden var skäligen matt och prisen medelmåttiga. Dragoxar, hvaraf för öfrigt fans ovanligt liten tillgång, betalades med omkring 260 till 325 kr. paret, efter ålder och storlek; slagtoxar 100 —140 kr.; kor 45—60 -kr.; goda mjölkkor, för hvilka garanterades, intill 100 kr.; hästar, efter storlek och ålder, 150—300 kr., skogshästar 75 till 100 kr. ’Affår och getter ingen tillförsel. Afandra produkter funnos: hare 1 kr. st., lingon 33 öre kannan och strömming, färsk, 50 öre valen. Kött, mjöl eller korf fans ej. Af husslöjdalster förefunnos spinnrockar, korgar, mattväf och andra väfda tyger, hemgjorda hornsaker och smiden, såsom liar och yxor m. m. Jernhandlare, bleck- och kopparslagare, humle och ostförsäljare fingo denna gång (åtminstone på f. m.) i stillhet afyttra sina produkter.
Som totalomdöme kän sägas, att affärerna i det hela föreföllo ovanligt stilla, nästan tröga.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Skall Karins torn falla?

Ja, det ser verkligen dess bättre ut, som skulle det varda år 1884 förbehållet att få godtgöra den blunder mot smak och skönhetssinne, som för 200 år sedan gjordes af den ti dens vederbörande. Då denna sak i slutet af sistlidna år bragtes på tal, möttes den af en viss betänksam motvilja, grundad måhända mest på vanans mäktiga inflytelse. Men stämningen har ändrat sig; man har kommit till insigt af att, sedan riksdagen med frikostig hand lemnat ett betydande anslag till våra fornlemningars bevarande och då den prydligaste bland dem i så väsendtlig mån lider af den yan-prydande utväxten, det icke längre är öfverensstämmande med hvarken stadens vär dighet eller klokheten att neka bifall till vederbörandes önskningar, så mycket mindre, som det nu kan ske utan att staden derför betungas med någon kostnad för tornets nedtagande.
Drätselkammaren har också tillstyrkt saken, men ansett att före besluts fattande kyrkostämman bör höras för att lemna sitt bifall till de åtgärder för åstadkommande af larmsignaler m. m., som eventuelt kunna ifrågakomma att vidtagas i tornet på Maria. Om kyrkostämmans samtycke härtill lära väl meningarne icke vara delade.
Uti sitt afgifna betänkande yttrar kammaren som sin åsigt, att kyrkoruinen skulle, på sätt hr Langlet påpekat, vinna högst betydligt i utseende, om det föga prydliga tornet och dertill hörande murverk m. m blefve bortrifvet. Vid bedömande af frå: gan om tornets borttagande måste emeller tid hänsyn tagas till tornets egenskap af lokal för urverk och brandstation.
Urverket derstädes är likväl till beskaf fenheten ieke bättre än det i domkyrkan befintliga och ansågs kunna af det sist nämda fullständigt ersättas, om detta, som nu slår endast hel- och halftimmar, så förändras, att detsamma slår äfven qvart slag och dessutom blir försedt med visaretaflor. Enligt införskaffade upplysningar, yttrar kammaren, skulle, med lelning af ett erhållet kontrakt om ett för några år sedan i kyrktornet i Nora uppsatt ur, kostnaden för ett nytt, ändamålsenligt ur i Maria torn kunna beräk: nas till 3,500 till 4,000 kronor. Kam: maren anser emellertid, att frågan, huru | vida ett nytt ur skulle anskaffas eller det nuvarande domkyrkouret förändras, är af den beskaffevhet, att — då sistnämda ur är gångbart, samt visaretaflor numera, då ur förekomma öfverallt, icke böra kunna anses absolut behöfliga, och ej heller, så vidt kammaren har sig bekant, vid tvist om fatalietids beräkning denna mätes efter något officiöst s. k fatalieur, som ju kan visa tiden mer eller mindre oriktigt, utan efter den verkliga, meteorologiskt bestämda tiden — bör kunna till framtida afgörande uppskjutas, endast att domkyrkorådets tillstånd till eventuel förändring af uret i Maria torn erhålles.
I fråga om brandstation hade arkitekten Langlet gjort utkast till anbringande af ett s. k. larmtorn årådhuset, men kammaren anser, att kostnaden för ett dylikt torn borde kunna undvikas och larmsignalerna vid eldsvåda lämpligare kunna gifvas från Maria torn. Kostnaden för anbringande dit af elektrisk eller mekanisk ledning, som beräknats till omkring 500 kronor, antages kunna uppvägas af köpeskillingen för den större ringklockan i S:t Karins torn, derest staden försäljer denna.
Såsom följd af hvad här antydt är och då kammaren dessutom tager i betraktande den vigtiga omständigheten, att tornet nu skulle blifva nedtaget under en skick: lig och erfaren arkitekts ledning, och utan någon särskild kostnad för staden för nedtagningen, anser sig kammaren böra tillstyrka, att den af arkitekten Langlet föreslagna öfverenskommelsen må, såvidt den äfven från statens sida af vederbörande myndighet godkännes, & stadens sida antagas.
Slutligen hemställer kammaren, att, derest den åsyftade öfverenskommelsen kommer till stånd, kammaren måtte få bestyret med larmsignals ledningens anbringande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Sjömannen Jakob Petter Larsson,

hvilken uppgifvits vara född på Gotland samt son af Lars Olsson och Maria Olsson, har, enligt tillkännagifvande från svensk: norska konsulatet i Messina, 28 sistl. Juli aflidit å hospitalet i Catania på Sicilien, Larsson var före sitt insjuknande förhyrd å skeppet Jakob. Till kommerskollegium ha öfversändts hans innestående hyresmedel 32 kronor 49 öre och attest om dödsfallet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
I mordbrandsmålet mot häktade korffabrikören Lars Hansén och f. artilleristen Per Flygare hölls i dag å länsfängelset förnyad ransakning, som pågick i dryga fyra timmar.

Hansén framhöll, att han, om han haft för afsigt att anlägga mordbrand, kunde besparat sig att förnya sitt brandförsäkringsbref. Han påstod dessutom, att Flygare stulit matvaror från hans vind och sålt dem i staden.

Fiygare hemstälde till rätten, om Hansén hade rättighet att beskylla honom för fylleri och stöld. Han upplyste derjämte, att han en tid före branden öfverraskat Hansén stående på pannmuren och sysselsatt att med ett jernspett hacka i muren det hål, hvarifrån elden enligt H:s påståendeskulle halva kommit.
Femton vittnen, at hvilka tio voro åberopade at Hansén, hördes.
En fullständig ritning öfver Hanséns bostad hade på åklagarens försorg uppgjortsaf byggmästare Lindgren. Riktigheten af denna ritning intygades af byggmästare Stenbom och brandmästare Berg. Dessa tre vittnen anförde på väl grundade skäl, att elden ej kuunat uppkomma från muren.
De af Hansén åberopade vittnenahade föga nytt och af vigt att berätta.
Hanséns hustru, som var närvarande, afbröt flere gånger rättens förhandlingar, hvarför hon erhöll tillrättavisning.
Målet uppsköts ånyo, och skulle Hansén och Flygare fortfarsnde qvarsitta i häkte.

För stöld af en kappsäck med inneliggaude varor dömdes i afton ogifta Jahanna Lorentina Hilt från Eskelhem till tre månaders straffarbete och ett års vanfräjd utöfver strafftiden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.