Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Ångaren »Wolmer» har i tisdags strandat på Refsnaes. — Ångaren City of Columbia, på resa från Boston till Savannah med 81 passagerare, af hvilka tredjedelen utgjordes af fruntimmer och barn, strandade i fredags vid Kap Gaghead på ön Merthas-Vineyards vestkust (vid Massachusetts kust). 104 omkommo, hvaribland 55 första-klass-passagerare, 15 andra-klass-passagerare och 34 af besättningen. Endast 22 räddades. 1 det ögonblick olyckan inträffade störtade alla upp på däcket. Böljorna bortspolade nästan alla. Den tarkiska generalkonsuln i Boston drunknade. — 13 dennes landsattes omkring 8/4 mil söder om Kjöge skonerten »Emania» från Oskarshamn, kapten Eriksson, på resa från Eagland tiil Kjöge med kol. Då vädret var klart och vinden gynsam för att uppnå Kjöge hamn antog man, att fartyget sprungit läck och icke kunde hållas på pumparne, hvilket sedermera visade sig icke vara fallet, ty om natten kom det vid inträdande högvatten åter flott och infördes oskadadti hamnen. Samma fartyg strandade under stormfloden 1872 vid Kjöge och var då hemmahörande i Amsterdam. Derefter hade det sin hemort i Kjöge till 1880 under namnet »Margrete».
Gotlands Allehanda Onsdagen den 23 Januari 1884 N:r 7.
anstälde officerare hade gevom t. f. artilleribefälhafvaren anhållit, att, alldenstund de äro i daglig tjenstgöring, i likhet med underofficerarne och läkaren vid batteriet komma i åtnjutande af dagaflöning under hela året. Arméförvaltningen och krigsministern hafva tillstyrkt saken, och regeringen gör vid årets riksdag framställning om att dagaflöning, måtte tillerkännas kompanischefen med 3 kr. samt löjtnanten, underlöjtnanten och adjutanten hos artilleribefälhafvaren med 2 kr. hvardera om dagen. Då vid en sådan anordniog de hittills anvisade arvodesbeloppen åt sagde officerare i stället skulle ur\’staten utgå, så skulle, om riksdagen bifaller förslaget, statsanslaget till beväringen höjas med 1,015 kr: till 201,997 kr.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 23 Januari 1884 N:r 7.
lika oväntadt som sorgligt, egde rum i lördags å Karlsborg, der nämligen underlöjtnanten vid Gotlands nationalbeväring Gustaf Timoteus Falck tog sig afdaga. Falck, som var född 1859, blef officer 1880 och tjenstgjorde de två senaste åren såsom adjutant vid norra bataljonen. Den unge mannen, som sedan i somras innehade kommendering & Karlsborg, var i julas på besök i sitt hem här i Visby och var då vid sin vanliga friska helsa.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 23 Januari 1884 N:r 7.
som tillerkänts borgm. Een på grund af den hans fastighet sistlidne fredag öfvergångna eldsvådan, är bestämd till 10,200 kronor sålunda delade: 500 kr. för rotundan (försäkrad i städernas allm. bolag för 750 kr., samt 9,700 kronor för huset (försäkradt för 10,400 i npyssnämda bolag samt för 5,000 i Svea). Uti ersättningssumman 9,700 kr. deltager »Svea» med en tredjedel. Värderingsmän voro komiterade för städernas bolag : kapt. Ternstedt, kakelugnsm. Berg; byggm. Stenbom garfvare Ödin och handl. G. T. Hägg jämte agenten för Svea konsul Ekman. Någon värdering på skadan å lösöreboet har ännu icke egt rum.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 23 Januari 1884 N:r 7.
hade i söndags ett talrikt besökt sammanträde, hvars förhandlingar leddes af handl. Aug: Johansson. Ordföranden redogjorde för ringstyrelsens förslag till en inom ringen tillämnad sjukoch begrafningskassa. Styrelsen hade tänkt sig såsom lämplig en inträdesafgift å 1 krona 25 öre och en årsafgift å 5 kronor, då medlem vid behof skulle vara berättigad till en sjukhjelp af 7 kronor i veckan (under högst 13 veckor årligen). Till begrafningshjelp skulle 75 kronor utgå till hvarje dödsbo, livartill en uttaxering af 50 öre skulle ega rum, så länge medlemsantalet ej öfversteg 200; då antalet växt öfver denna siffra, skulle uttaxeringen kunna minskas. En rätt liflig öfverläggning uppstod på grund af detta förslag, hvarvid flertalet ansågo, att kassan borde stå öppen för alla ringens medlemmar samt för alla både manliga och qvinliga invånare i Visby stads- och landsförsamlingar mellan 16 och 55 års ålder. Åt styrelsen uppdrogs att, med anledning af de uttalade åsigterna, till nästkommande sammankomst utarbeta förslag till kassan, hvarvid styrelsen hade, om den så fann nödigt, att till biträde förena med sig lämpliga personer. Det annonserade: föredraget uteblef, enär doktor Goës måst företaga en sjukresa till landet.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 23 Januari 1884 N:r 7.
har, såsom ett telegram i lördagsnumret i korthet antydde, k. m:t hos årets riksdag begärt ett anslag af 20 tusen kronor, deraf 10 tusen skulle utgå under år 1885. Angående denna angelägenhet har antiqvitetsakademien anfört bland annat, hurusom i den omständigheten, att Visby ruiner utgjorde minnen af en förgången storhetstid, hvars art man hade svårt att uppskatta utan dessa ruiner, låge ett tvingande skäl för deras bevarande åt samtid och efterverld, så mycket mer som. dessa minnesmärken vittnade icke blott om Visby stads forna storhet utan jämväl derom, hvad medeltiden i allmänhet mäktade åvägabringa. Men dertill komme äfven en annan omständighet af största vigt: dessa ruiner hade betydelse icke endast såsom illustration till historien, utan tillika ur konstens synpunkt, den svenska konstens ej mindre än medeltidskonstens i allmänhet. Af denna anledning hade de ock under senaste åren alltmera blifvit föremål för uppmärksamhet af utländske forskare. Af de många kyrkorna, som funnits i Visby, vore allenast en använd för gudstjenst och på grund deraf underhållen. De öfriga vore ruiner. När de efter reformationens införande ej längre behöfdes för gudstjenst, fingo de småningom förfalla; och af de förödelser, som öfvergått staden, hade äfven ödekyrkorna fått vidkännas sin rikliga andel, hvarigenom förfallet påskyndats, Men förstörelsens krafter verkade fortfarande, i det remnor uppstode, till en början skenbart ofarliga, men som, småningom vidgade, medförde ras. Sprickorna i murarna, isynuerhet de, som uppstått i deras öfre blottade delar, sedan taken försvunnit, medförde likaledes ständig fara: vatten trängde sig småningom in mellan stenarna, och när detta frös, sprängdes murarna sönder. Derest icke kraftiga mått och steg toges mot denna ständigt fortgående förödelse, hvars verkningar med åren stegrades, skulle af ruinerna slutligen icke annat återstå än oformliga murklumpar. Men vår tid, med dess mångsidiga forskningsbegär och dess uppmärksamhet för forntidens minnen, kunde icke med likgiltighet åse deras försvinnande. Jämlikt k. brefvet 28 Maj 1880 förordnade k. m:t, att akademien egde för framtiden ombesörja, att Visby ruiner blefve på lämpligt sätt vårdade och underhållna, för hvilket ändamål ett af riksdagen beviljadt årligt anslag af 450 kronor stäldes till akademiens förfogande, hvarjämte akademien erhöll en samma af 977 kronor 73 öre, utgörande besparingen efter den så kallade ruinkassan, hvilken b2stod af vissa årligen inflytande afgifter från lägenheter, tillhörande Visby hospital. Denna behållning vore dock egentligen afsedd för inköp af till ruinerna stötande tomter med deras bygnader. För sjelfva ruinernas vård hade akademien för närvarande icke andra medel än förut nämda årliga anslagsbelopp af 450 kronor. Det vore likväl uppenbart, att detta anslag icke kunde förslå till annat än smärre åtgärder, såsom fyllande af remnor, igenmurande af mindre öppningar, understöttande af fallfärdiga ruindelar och dylikt, Sedan riksantiqvarien hos akademien gjort anmälan derom, att han vid sina årliga besigtningar af ruinerna funnit deras skick allt mera betänkligt, hade akademien ansett, att en i bygnadsfacket kunnig person borde\’ granska de vigtigaste kyrkoruinerna för att afgifva förslag rörande de åtgärder, som för ruinernas skyddande vore behöfliga, äfvensom beträffande kostnaderna för dessa åtgärders utförande. Genom enskild persons frikostighet hade ock akademien blifvit satt i tillfälle att låta arkitekten E. V. Langlet besigtiga ruinerna och upprätta särskilda förslag i omförmälda syften, hvilka förslag afsåge de sex vigtigaste kyrkoruinerna — de enda, för hvilka några mera omfattande och med drygare omkostnader förenade åtgärder kunde under närvarande förhållanden ifrågasättas — och upptoge följande för ändamålet beräknade kostnadsbelopp, nämligen:
Riksantiqvarien har vitsordat lämpligheten af de åtgärder, som af Langlet föreslagits, och öfverintendentsämbetet, som erhållit befallning att häröfver afgifva utlåtande, har i skrifvelse 29 nästlidna December till bifall förordat akademiens framställning i ämnet.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 23 Januari 1884 N:r 7.
Söndagen den 20 bortappades under gåendet emellan Söderport och handl. Stenbergs en svart Ylleduk; den rättsinnige upphittaren torde anmäla sig å Gotlands Allehandas annonskontor.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 23 Januari 1884 N:r 7.
