Många åhörare hade samlats i Högbro metodistkapell i lördags kväll för att lyssna till sekreteraren för Yttre missionen pastor G. Henriksson, vilken för närvarande besöker ön. Samvaron inleddes av pastor Henriksson, som ställde frågan: Har missionen någon uppgift att fylla? Se på vårt eget lands historia, gör en jämförelse mellan förr och nu, alltså tiden och folklivet före kristendomens införande och nu efter. Svaret kan inte gärna bli mer än ett. Kristi evangelium har utlöst det bästa och vackraste hos vårt folk. Vi talar gärna om alla de värden som skapat och skapar vårt samhälle, men går vi till botten med detta spörsmål, så är det ändå alltsammans sådant som växt fram i och med det kristna evangeliets utbredande — antingen vi erkänner det eller ej. Den kristna missionen är det enda som förmår öppna våra blickar och vidga vyerna till att famna hela världen med dess mångskiftande folkslag och tungomål.
Pastor Henriksson manade mot avslutningen till mera bön och offer för missionsarbetet. Kina är som bekant stängt, och vi vet inte huru länge dörrarna till Afrika står öppna för oss. Striden mellan de olika raserna pågår, och det formligen jäser under marken. Det gäller nu som aldrig förr att arbeta medan dagen varar.
Under kvällens lopp visades också en film inspelad i Portugisiska Afrika och Liberia, där man fick följa en ynglings väg från hedendom och mörker till ljus och kunskap. Givetvis upptogs också en god kollekt till missionen, innan man skildes åt efter en på intryck rikt givande missionsafton.
Gotlänningen
Torsdagen 30 oktober 1952
Nr 252