Fest i Tingstäde.

I likhet med Barnens dag, Mors dag m. fl, har numera även Bulverket i Tingstäde träsk fått sin dag, Bulverkets dag, Den dagen var det i går, och Tingstäde samhälle var för den skull feststämt. Redan i lördags, om vi nu ,skola vara riktigt samvetsgranna, inleddes festen, men dess tyngdpunkt var förlagd till gårdagen. Major Zetterling, Bulver’ kets trägne forskare, kunde känna sig mycket belåten med vädret, som höll; sig fagert hela festen igenom. En hel del gott folk från såväl stad. som landsbygd hade också infunnit sig, och allt talade alltså för att det skulle bli en fest under s. k. ?????????? Furubjers ???? som ömt Bulverkets dag. gar flaggdekorerat och pyntat, och som sig bör hade kaffeservering m. m. anordnats, och inte heller skjutbana saknades, till glädje för de skyttebits.
Vid 2-tiden tog festen sin början med musik av 1. 18:8 musikkår, som spelade muntra och .glada melodier ur operetter och annat trevligt, och en stund senare drog sig publiken bortåt »Storgatan» och träsket för att bättre kunna blicka mot det höga. Det blev nämligen flyguppvisning av löjtnant Gösta Hård, som anlände från Fårösund. Med granna loopings och andra sirliga och halsbrytande manövrer excellerade flygaren och försatte de jordbundna människorna i hänryckning.. Alltigenom en trevlig uppvisning. Men snart var fågeln försvunnen och festplatsen vid Furubjers togs åter i besittning. .Nu var det enligt programmet dr John Nihléns tur, och han höll ett intressant föredrag över ämnet »Gotlands fornborgar — när de stridande gutarna förenades».
Man har sagt, att världskriget 1914-18 är världshistoriens största krig, sade tal. inledningsvis. Ja, för varje nytt krig som eder medeltid och nutid förekommit ha det av människorna betecknats som det största, men alla dessa krig förblakna dock emot de stora Folkslaktningar, som ägde rum under forntiden. En av de största katastrolerna inträffade sålunda omkr. vår tideräknings början, då hunnerna uppträdde på scenen. Efter att ha gjort ett försök att storma den kinesiska muren, vilket emellertid misslyckades, Bro- go de bort mot Europa och trängde in i de sydliga delarna av världsdelen. Med nå avbrott rasade sedan under 400 år häftiga strider i Asien och Europa. Bland germanerna intag) gotlänningarna en framskjuten plats. Goterna trängde sig ju nedåt Ryssland och södra Europa och byggde ett välde, som ägde bestånd in på 500-talet.
Sannolikt var Gotland på den tiden sönderdelat i små enheter, men då inga urkunder äro bevarade, har fornforskningen icke lyckats få klarhet i hur verkliga förhållandet var. Med hjälp av arkeologiskt materiel kan man dock sluta sig till en hel del. Uppland var under forntiden indelat i tiondaland in. fl. enheter, men på Gotland fanns tingsindelningen, såsom t. ex. Burs ting, Bandelunda ting, Tingstäde ting o. s. v. 21 dylika ting lär ha funnits under forntiden, men dessa reducerades genom en reform till 20 ting För sin del trodde tal., att man här hade att göra med små furstendömen. Men hur hade dessa uppkommit? Troligen hade olika stammar sammanslutit sig, särskilt för försvarsändamål. I dessa små »furstendömen, rådde stor gästfrihet. För 2,000 år sedan togs t. ex. en resande emot på bästa sätt och bl. a. ställdes en ciceron till hans förfogande. Men denna ciceron följde dock ej vederbörande längre än till gränsen till det andra lilla riket. Där tog en ny ciceron vid. Om alltså Gotland haft ett 20-tal småriken, så har vart och ett av dessa haft sina hövdingar. Forskningen har också utvisat, att Gotland haft ett stort antal befästningar. Ett 40-tal fornborgar härstammande från 3-4-500-talen ha påträffats på. olika delar av ön. Ett rum för sig intar Bulverket, som tal var övertygad om ha varit en dylik fornborg. Alla dessa fornborgar fia säkerligen, framhöll tal., utgjort de små furstendömenas försvar. En teori har uppstått, nämligen att dessa fornborgar haft något att göra med det krig som under 4-500-talen rasade mellan svear och götar. Detta trodde dock icke dr Nihén på. Enligt hans mening hade småhövdingarna på ön kämpat mot varandra, och då hade fornborgen i resp, smårike blivit den sista reträttpunkten, innan man gav upp. Det är svårt att säga. hur striden förlöpt i slutakten, innan gutarna enades. Det ser emellertid ut som om, sedan småväldena fallit, endast ett par tre hövdingar kämpat om makten, och därvid återstodo till sist två områden som voro med i finalen, nämligen södra och norra Gotland. Sudergutarna samlades sålunda i Binge slott och på Torsburgen och notei i gutarna samlades på Bulverket i Tingstäde träsk. Tal. trodde att 3-4,000 människor fått rum i denna borg, i vilken nordergutarna med sin hövding droga b. och voro omöjliga att bese a. Fram mat .600-talet var striden slut. Då hade Gotland efter några årtiondens strider blivit enat till ett välde, vilket skulle bli av stor betydelse för Europa. Gotlänningarna företogo sedan kolonisationsfärder mot Balticum och det dröjde inte länge förrän de trängt ned mot det rika orienten.
Många tro, framhöll tal. i slutet av sitt föredrag, att vi arkeologer gräva i jorden för att hitta guld. Det är emellertid fel. En krukskärva, som påträffas, kan be tyda mycket mer ur forskningssynpunkt än guldfynd. Till sist uttalade dr Nihlén den förhoppningen, att utforskandet av Bulverket så småningom skall krönas med framgång.
Dr Nihlén avtackades med hjärtliga applåder för den intressanta framställningen.
Major Zetterling . bidrog härefter till underhållningen med lutsång, som livligt uppskattades av auditoriet.
Så kar det egentliga festprogrammet genomgånget, men under dagens lopp hade festdeltagarna även passat på att göra utfärder på träsket Vid 7-tiden tog dansen sin början på dansbanan i Furubjersparken, och att detta inslag i programmet inte var det tråkigaste, därom torde de flesta ungdomarna varit eniga.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 augusti 1932
N:r 193

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *