Rone, 1 Oktober.
Burskretsen höll sitt vanliga årsmöte i Rone skolhus 30 September. Mötet öppnades med bön och sång, hvarefter ordföranden, skoll. Gardell i Lye, hälsade de närvarande välkomna. Han framhöll därvid, att vår kära folkskola under en tid lugnt och stilla utveckladt sig, men utvecklingen liknar ofta vågrörelsen: den går ej alltid rakt fram utan, då den möter motstånd, kommer den tillbaka. Industrialismens tilltagande har åstadkommit en sådan svallvåg, som hotar att taga bort en del af det dyrt förvärfvade arf, som heter folkbildningen. Men det gäller då under en sådan tid för läraren att hålla modet uppe genom den kraft, som tron på en sann folkbildning kan ingifva dess målsmän, samt dessutom att begagna hvarje tillfälle till själfbildning, som gifves. Ett sådant tillfälle erbjödo sommarkurserna i Visby i högsta grad, men äfven våra möten vilja vara sådana små oaser, där folkbildningens vänner skola hämta kraft och mod till fortsatt arbete. Under den förhoppning, att äfven detta möte skulle bidraga därtill, förklarades detsamma öppnadt.
Fröken Vendela Engström i När höll därefter lektion i räkning. Sedan hr O. Nordström hållit lektion och samtalet däröfver afslutats, höll skoll. C. Qviberg i Garda ett varmhjärtadt och väl formadt föredrag »om skolans inflytande på barnen samt de olika omdömena om folkskolam.
Efter en stunds middagsrast vidtog diskussion öfver frågan: Huru bör rättskrifningen i folkskolan anordnas för att med densamma uppnå ett godt resultat? Fröken Forsell inledde frågan med några ord. Efter en stunds diskussion gjordes följande uttalande: För att få ett godt resultat af rättskrifningen i folkskolan fordras flitig öfning af såväl stafning, som afskrifning och diktamensskrifning, understödd af enklare regler.
Nästa möte hålles i Burs, såvida intet hinder möter. Skoll. Gahnström utsågs att därvid hålla lektion i naturkunnighet och fröken Andersson att hålla lektion i småskolan! Herr Ekström i Eke lofvade att då hålla ett föredrag. Skoll. Qviberg inledde därefter frågan: Auser kretsen att s. k. samlad skoldag under de förhållanden, hvarunder folkskolan på landetarbetar, skulle blifva till nytta eller skada?
Såväl inl. som de öfriga talarne framhöllo, att samlad skoldag skulle blifva till föga gagn hvarken för skolan eller hemmet, men på samma gång framhölls, att det kunde vara lärorikt, om ett försök möjligen gjordes på något ställe, för att däraf hämta lärdomar.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Oktober 1898
N:r 152