(Forts, fr. n:r 145).
Med anledning af hvad sålunda i ärendet förekommit har Kungl. Öfverintendentsämbetet för egen del i underdånighet anfört följande:
Hvad först angår det af ark. Petterson framlagda förslaget till restaurering af korgafveln, så må det villigt erkännas, att detsamma bär vittnesbörd om den pietet förslagsställaren hyser för, hvad under en tid, äldre än vår, i afseende å detta bygnadsparti kommit till utförande. Men då, hvad sålunda tillkommit, ögonskenligen brakts «till. stånd under ett i jämförelse med kyrkobygnadens i fråga anläggningstid rätt sent skede af dess tillvaro och under förhållanden, då brådska eller medelbrist eller båda i förening varit rådande, på samma gång hänsynsfullhet i nutida mening mot äldre förebilder och smakriktningar svårligen fått göra sig gällande, synes det Embetet, som om arkitekten Petterson sökt för framtiden bevara. något, som, icke är förtjänt af. eu sådan, om än talangfullt utförd, sträfuan. Den. fasthet och den symmetriska jämvikt, som i templets kanske ädlaste del eller hufvudtornets murytor så uttrycksfullt och värdigt fått göra sig gällande, lämna, efter Ämbetets mening, gifvetvis vida mera beaktansvärda fingervisningar vid den i mycket af ren underhålls hänsyn nu påkallade ombygnaden af korgafveln, än de om osäkerhet och brist på reda vittnande, vid tidigare iståndsättningar åvägabrakta anordningar, äfven om dessa, vare sig genom användande af äldre fragment eller eljes, kommit att bära en om ock sen medeltidsprägel. Med hänsyn härtill synes det Ämbetet att arkitekten Häggs förslag till restaurering af korgafveln, helst med de förbättringar detsamma i vissa afseenden nu genast erbjuder, och som närmast sluter sig till de af Ämbetet i dess underdåniga utlåtande den 19 Maj 1896, efter hvad ofvan nämts, för ifrågavarande bygnadsparti förordade former, fortfarande bör vara ägnadt att läggas till grund för restaureringen af sagda parti.
Beträffande därefter arkitekten Pettersons förslag, i hvad det rörer detså kallade Stora kapellets intäckning, lärer detta ingalunda, i och för sig, få anses innebära någon orimlighet. Medgifvas måste, att ur det rent pittoreskas synpunkt, användandet af trenne gaflar med därtill hörande trenne åstak, rätt väl låter försvara sig, men därest man utgår från det organiska sammanhanget mellan, å ena sidan, det långsträckta, såsom annex till och låvgs utmed kyrkan i en senare tid fogade kapellet och, å den andra, de tre gaflarnes placerande just på en långsida, som sist af alla torde få anses påkalla en gafvelanordning, lärer ett förslag, som innefattar en dylik anordning, få anses synnerligen otillfredsställande.
Det relativt godtyckliga fogandet af en bygnad till en annan erbjuder städse betydande både estetiska och praktiskt-tekniska svårigheter, och dessa naturligen desto. större, ju märkligare bygnaderna hvar för sig äro, men att man i dylika fall bör i möjligaste måtto söka bereda båda all den rätt, hvarpå de, hvar efter sin betydenhet, kunna göra anspråk, bör, efter Ämbetets bedömande, få anses obestridligt. Då nu de båda ifrågavarande bygnaderna lära påkalla långsträckta tak, synas de ock böra få behålla sådana, och då härtill såsom ett stödjande praktiskt motiv kommer, att vid en dylik anordning kapellets hvalfkupor och takvirke blifva från vindarna tillgängliga, torde fullgoda skäl tala för att fortfarande skänka företräde åt ett enhetligt tak å kapellet framför ett tresplittradt sådant.
I detta sammanhang framhåller Embetet att, med stöd af de forskningar, arkitekten Hägg under senare tiden nedlagt på frågan om de forna takanordningarna å kapellet, och hvarför han i sitt ofvan omförmälda yttrande närmare redogjort, Ämbetet, för vinnande jämväl af en högst önskvärd stadga i planen för restaureringen, håller före, att något hinder numera icke synes böra föreligga för en. stadfästalse af elt från öster till väster sig – sträckande tak å kapellet, på sätt arkitekten Hägg föreslagit. De modifikationer, hvartill eveutuella upptäckter vid den nuvarande stora gafvelns rifning, till äfventyrs kunna gifva anledning, lära, såsom fallet är vid de-flesta restaureringar af äldre bygnader; kunna, i den mån de sig yppa, utan olägenhet blifva föremål för de särskilda underdåniga framställningar, hvartill omständigheterna må föranleda.
På grund af hvad Öfverintendentsämbetet sålunda anfört och med stöd af, hvad i öfrigt i ärendet förekommit och andragits, har Ämbetet ansett sig böra underdånigast hemställa, att det täcktes k. m:t finna arkitekten Pettersons förevarande framställning, om än vittnande om varmt intresse för ifrågakomna maktpåliggande restaureringsfråga, likväl icke förtjäna nådigt afseende.
Beträffande de delvis modifierade förslag, arkitekten Hägg framlagt rörande anordningarna vid restaureringen af dels korgafveln, dels ock kapellets tak, har ämbetet yttrat följande: I fråga om restaureringen af nyssberörda gafvel torde densamma enligt hvad ämbetet jämväl ofvan antydt, lämpligast böra utföras efter det senaste förslaget, därvid dock, såsom församlingarna ock tillstyrkt, den föreslägna Kristusbilden lärer utan olägenhet kunna afvaras, hvaremot ämbetet för sin del på det lifligaste i underdånighet tillstyrker, att å korets sidomurar måtte anbringas den å förslaget i fråga utmärkta båggesimsen med tillhörande lisener, såsom i hög grad bidragande till restaureringsplanens värdiga genomförande.
Vidkommande det nya förslaget rörande kapellets tak, så torde de å detsamma angifna, åt tre olika håll vettande smågaflarne eller lucarnerna samt takryttaren väl icke anses med nödvändighet påkallade, men de bidraga dock, enligt ämbetets mening, onekligen till en större och kanske önskvärd liffullhet och prydlighet. Öfverintendentsämbetet hemställer alltså, att arkitekten Häggs för restaureringen af nu ifrågavarande bygnadsparti senast framlagda förslag må till efterrättelse, i mån af tillgång, i nåder fastställas, hvarvid i första rummet lärer böra komma till utförande .de föreslagna lucarmerna och först i andra hand takryttaren.
Slutligen har Öfverintendentsämbetet erinrat om vikten däraf, att det särdeles grannlaga arbetet med utförandet af särekildt kapellets tak kommer att i alla sina: detaljer blifva verkstäldt med största omsorg i afseende å konstruktioner m. m. dyl. samt med användande af för hvarje fall bästa och mest passande materialier.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 September 1898
N:r 147