detta år rasade här natten till tisdagen och nästan hela gårdagen. Stormen började redan på måndags afton med skarp sydvestlig blåst, som, allt efter det led mot natten, tilltog i styrka och häftighet. På morgonen svängde dock vinden om och drog sig allt mer till nord och vest. Hafvet var snart i fullt uppror och vräkte med våldsam kraft. Upp öfver land var vindens styrka något mindre men dock stark nog att åstadkomma rätt många förödelser såväl i staden som utåt landsbygden.
De synliga spåren af vindens framfart i staden bestodo i massor af nedblåsta takpannor, här och där bräckta och ramponerade träd och utslagna fönsterrutor.
På landsbygden gjorde vinden äfven åtskillig skada på träd och lyftade här och där takbetäckningen af uthusen.
Naturligtvis åstadkom stormen, hvilken utan tvifvel var den starkaste vi på ett par års tid haft härnere, en del rubbningar i telefonledningarna. Nästan alla landtledningarna bringades i större eller mindre oordning, men hafva de dock tills i dag åter ställts i brukbart skick, med undantag af ledningarna till Hemse och Vestergarn, hvilka ännu ej hunnit att repareras.
Ute till hafs var vindens framfart våldsammast — vattenmassorna rullades och vräktes om hvarandra under vildt raseri och vågorna kommo i mäktig kraft rusande mot stranden. Särskildt utanför vågbrytaren företedde de af stormen mot land jagade vattenmassorna en storartad anblick. Under hela förmiddagen i går gingo sjöarna oafbrutet öfver vågbrytaren och skummet yrde bländande hvitt in i yttre hamnen. När så solen fram på förmiddagen kastade sina strålar öfver de yrande kaskaderna, kunde man öfver vågbrytaren stundtals iakttaga det vackra skådespelet af fyra till fem glänsande regnbågar på en gång.
Redan under natten till gårdagen, eller rättare just under natten var sjön särdeles våldsam, och vågsvallet inne i yttre hamnen var mycket starkt. Därinne lågo en del segelfarty: samt ångaren Tjelvar — hvilken ej kunnat afgå på sin ordinarie tur till Norrköping — och Visborg. Som de lågo alldeles vid piren fingo de båda en allt utom behaglig kännirg af nattens svåra väder. Tätt akter om Visborg, hvilken låg innerst af de båda ångarne, låg skonaren Karolina förtöjd. Af vågsvallet började skonaren naturligtvis att jaga fram och tillbaka, med den påföljd, att dess bogspröt — då skonaren af en utgående stark svallvåg häftigt fördes upp mot Visborgs akter — träffade nämde ångares aktermast, bvilken bräcktes och måste kapas samt fällas öfver bord.
Märkvärdig nog har intet af de i hamnen förtöjda fartygen slitit sina förtöjningar eller lidit några missöden under ovädret.
Under förmiddagens lopp i går iakttog man härstädes ett par seglare länsa undan för vinden söder på ganska tätt under land, och äfven en ångare syntes arbeta i sjöarna härutanföre.
Att ångbåtstrafiken under dessa förhållanden skulle bli utsatt för en del rubbningar var naturligt.
Ångaren Klintehamn, som på måndagen skulle göra ordinarie tur till landthamnarne, blef tvungen att i Klintehamn bida stormens bedarrande och kvarlåg där tills i morgse, då den afgick till Burgsvik.
Tjelvar skulle på måndag ha afgått till Norrköping men måste kvarligga här samt afgick dit först kl. 8 i morgse.
Den från Stockholm hit på måndag afgående ångaren Gotland ficx största känningarna af det våldsamma vädret Ångaren, som afgick från Stockholm i vanlig tid, måste då den kl. mellan 4 och 5 anlände till Oaxens kalkbruk gå till ankars där, då det ej var tänkbart att kunna sticka ut till sjös. Vid Oaxen kvarlåg Gotland till kl. 12 på natten, då ett försök gjordes att fortsätta resan; men man måste, då man kommit ett stycke utanför Landsort, vända igen och gå in till Elfsnabben, där ångaren låg från kl. 1/24 på morgonen tills mellan 10 och 11 på f. m. Då styrdes färden till Dalarö för afsändande af telegram, hvarpå man återvände till Elfsnabben kl. 4 på eftermiddagen. Kl. 6 på aftonen ankrade ångaren åter där och kvarlåg tills vid 10-tiden i går afton. Då stack man åter ut till sjös och anlände slutligen till Visby vid 5-tiden på morgonen men måste hålla sjön till kl. 7, då ångaren ändtligen löpte in härstädes.
Resan försvårades därigenom, att ångaren var nästan utan last.
Ångaren afgick åter kl. 4 i dag på e. m. till Stockholm.
Ångfartyget, Polhem, hvilket i går middag afgick från Stockholm till Visby hade ett jämförelsevis godt väder och anlände hit vid 6-tiden i morgge. Vid Dalarö låg ångaren dock stilla omkring 4 timmars tid men fortsatte sedan resan obehindradt.
I dag har stormen fullständigt pedarrat. Vinden har nu öfvergått nästan till fullt nordlig riktning och medfört tämligen skarp kyla. I rännstenar och mindre vattensamlingar kunde i morgse iakttagas ett ganska tjockt istäcke och från landsbygden -meddelas att frost fallit. Himlen, som under gårdagen var nästan klar, är i dag åter mulen, och det ligger snö i luften.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 November 1897
N:r 179