Helvi, 5 Juli.
Flagginvigning af en genom frivilliga bidrag till Halv folkskola anskaffad skolflagga företogs i sammanhang med den årsexamen, som förrättades vid läseårets slut. Glädjande var att bevittna den omfattande tillslutning, flaggfrågan rönte bland fosterländskt sinnade församlingsbor, då den fattige arbetaren eller landtmaunen efter förmåga lika offervilligt öppnade sin kassa, som den mera burgne. Sedan skolbarnen af läraren grupperats omkring den på skolplanen uppförda flaggståugen och ett stort antal äldre deltagare infunnit sig, höll skolrådets ordförande, kyrkoherde Sik, ett kraftigt och liffullt invigningstal. I vältaliga ordalag framhöll tal. fosterlandets betydelse för en hvar, våra plikter mot detsamma, samt de kraf, det ställer på alla, både på ministern på sin taburett, riksdagsmannen i riksförsamlingen, presten i predikstolen, läraren i katedern, barnet i skolbänken, arbetaren vid sin plog, hacke, yx, såg elier slägga Hvars och ens plikttrogna sträfvanden efter krafvens fyllaude skulle bäst af allt vittna om kärlek till fosterlandet. Men det menskliga sinnet söker efter något, hvarmed det kan beteckna sin fosterlandskärlek. Ett sådant talande tecken är fanan. Den svajade fordom i blodig lek, men den sväfvar ock siguade öfver fredlig id. En värdig plats skänkte derför folkskolan åt den sveuska fanan. Sedan fanan vecklats ut och ett fyrfaldigt lefve höjts för konung och fosteriand, afsjöngs en flaggsång jämte kungsången. I höjden svajade nu vår »korsfana blå», hvilken på sin ljusa bana talade ett kraftigt minnesspråk, Under dess hägn upptogs arbetet i skolan, vid hvars högtidliga afslutning den fosterländska tillställningen var ändad, lemnande åt deltagaren ett vackert minne.
Vamlingbo, 7 Juli.
Olyckshändelse. Då en hemmansägare härstädes i torsdags eftermiddag skulle hämta sina hästar från betet, fann han den ena, ett sto, med högra bakbenet afbrutet. Huru vid olyckan tillgått har man sig ej bekant. alldenstund ingen person var tillstädes. Då man ej ansåg någon räddning af djuret möjlig, bief det genast nedslagtadt. Det var försäkradt i pastorutets försäkringsbolag till fulla värdet.
Igenom dessa upprepade olycksfall bland djuren blifva de små försäkringsbolagen ganska betungade med utdebiterade ersättningar.
Blodförgiftning. Ett fruntimmer i Sundre råkade häromdagen, då hon sysslade med skurning af golfver, sticka sig i ett finger med en rostig sylspets. Det lilla såret aktades ej utan hon forisatte obehindradt med arbetet. Men snart började häftiga stickningar och plågor inställa sig, under det hauden och armen betydligt svullnade samtidigt. Genom att genast anlita läkare blef kvinnan dock efter några dagar återstäld.
Regn, mera regn, är återigen landtmännens ständiga önskan Det, som kom under midsommarveckan, tycktes nog gifva ordentlig »myr», men då jorden var så alldeles uttorkad förslog det ej utan nu är det nästan lika torrt igen. Det hotar regn nästan hvarje dag, wen molnen dela sig alltid och urladda sitt innehåll i hafvet. Åskan hörs nästan dagligen mullra, men äfven detta tyckes ej hjälpa något.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Juli 1895
N:r 103