Södra häradsrätten.
Tilltalad för våldtägtsförsök mot arbetarehustrun Kristina Olsson, Hallsarfve i Lau, stod kanalarbetaren E. E. Hansson igår inför rättvisans skrank.
Hansson, född i Garda 7 Dec. 1869 utom äktenskapet, redogjorde att börja med för sina lefnadsförhållanden, dervid upplystes att han till sitt tolfte år vistats hos sin mor i Garda. Derefter tog han plats som dräng, och sedan ban konfirmerats vid 14 års ålder i Etelhem har han tills nu innehaft olika platser här på ön bland annat tog han värfning vid härvarande artillerikår. Men han ledsnade snart på militärlifvet och efter uttjänta 2 år vände han åter till landsbygden, flackande omkring litet hvarstädes, tills han slutligen tog anställning som kanalarbetare vid Lau myr, förlidet år på våren Dessförinnan i Februari samma år 1894, gifte han sig. Söndagen 14 sistlidne Juli, var H. under dagens lopp jämte andra kamrater på en bjudning, der glaset flitigt anlitades… Följden blef att H. var mer än vanligt ankommen, då han vid sextiden vandrade hemåt. På vägen framför sig fick ban så se en kvinna gående, hvilken han, i fyllan och villan, skyndade efter och innan hon lyckades komma undan genast kullkastade. Af hennes ideliga rop om hjälp och kraftiga motstånd blef H. till sist skrämd och aflägsnade sig springande. Ropen hade emellertid tillkallat två i närheten varande kvinnor, hvilka skulle ut och mjölka. och de kommo den eva efter den andra till platsen. Bägge funno hustru Olsson mycket odlar on och förskräckt. När hon så småningom lugnat sig berättade hon att en karl öfverfallit henne, men skrämd af hennes rop funnit för godt att försvinna.
Dessa två kvinnor voro inkallade som vittnen och vitsordade hvad de sett och hört. Läkarebetyg meddelade att hustru Olsson haft en del blånader å armar och ben, samti öfrigt var mycket svag. Huruvida framtida men skulle följa kunde ej nu utrönas.
Hansson ville i början ej medgilva att hans afsigter vid våldet varit sådana, som anklagelsen lydde på, men erkände till sist liksom vid förut hållet polisförhör. Åklagaren yrkade ansvar enligt 15 kap. 14 § strafflagen, men anhöll föröfrigt om uppskof undar hänvisnivg till läkarebetyget, då det ännu ej kunde utrönas om målsäg. skulle för framtiden lida af våldet.
Målet förekommer fördenskull åter 15 Augusti, till hvilken dag svar., som förut ej undergått någon bestraffning, skall i häkte kvarhållas.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Juli 1895
N:r 116
