Hoburgskretsen hade i Grötlingbo skolhus sitt höstmöte hvilket bevistades af kretsens alla zedlemmar. Mötet började med bön och predikan i kyrkan, der kyrkoherde O. Jakobason talade öfver Luk. 16: 10—12 v., särskildt framhållande i allvarliga och kraftiga ord »troheten i det lilla».
Derefter fortsattes det egentliga mötet i skolhuset, der tvänne lektioner höllos: af lärararipnan Lina Pettersson, Vamlingbo i hufvudräkning med småskolans andra årsklass, och behandlades talet 20 med multiplikation och division, såväl af benämda som obenämda tal, på ett allsidigt och lifligt sätt; af folkskollärarinnan. Berta Berglund, Sundre, med folkskolans högsta afdelning i svensk historia om »Visby forntida storhet och fall».
Den sistnämda lektionen inleddes med afsjungandet af sången: »Du gamla, du friska du fjällhöga nord», hvarefter berättades för barnen, när Visby storhetstid inträffade, orsakerna till Visby storhet, huru Visby storhet visade sig, orsaken hvarför Waldemar avföll Visby, Waldemars list, huru Waldemar pluu-’ drade staden, Waldemars återresa, och minnesmärken efter Visby storhet. Sedan utfrågades hvarje .atdelning och förevisades för barnen planscher öfver ruinerna och korset i skolbetningen med åtföljande förklaringar. Lektionen sfslöts med uppläsandet af Malmströms dikt: »Gotland».
Efter lektionerna följde ett kort samtal, derunder framhöllos af några, med afseende på den senare lektionen, att denna hellre bort ansluta sig till läseboksstycket Gotland, än att kallas en svensk historielektion. De fleste ansågo ämnet berättigadt att vara en svensk historielektion och påpekade behöfligheten af en utförligare behandling afsärskildt Gotlands historia i våra skolor.
Lektionen, genomandad af poesi och känsla, utfördes med lif och intresse och gjorde ett godt intryck på barn och äldre.
Efter middagsrasten, under hvilken flere sångstycken afsjöngos, fortsattes förhandlingarne med diskussion öfver frågan: »Är det lämpligt att i början af höstterminen i folkskolan anordra hvarannandagsläsning för att befrämja jämnare skolgång».
Frågan föranledde ett lifligare meningsutbyte och enade man sig till sist derom att der förhållandena så påfordra är hvarannandagsläsning i folkskolan en 3 till 4 veckor i början af höstterminen att förorda hufvudsakligen af följande skäl: 1) det är en fördel för läraren att alltid hafva ett gifvet antal lärjungar närvarande; 2) läraren kan mera helt få egna sig åt den från småskolan uppflyttade afdelningen; 3) barnen vänjas vid bestämd ordning, allt förutsatt att skolrådet håller på att barnen i hvarje atdelning infinna sig i skolan på de för dem bestämda dagarne och att intet särskildt lof, utom de lediga dagarne, beviljas.
Derefter upptogs till behandling frågan: »I huru många lexlag bör man hafva skolan fördelad i kristendom?» I denna fråga enades kretsen om följande i så få lexlag som möjligt, helst ett, enär ämnet kräiver stilla andakt.
Till sist behandlades frågan: »Hvad bör slöjdundervisningen för flickor omfatta och hvilken tid bör dertill anslås?»
Efter en stunds liflig diskussion antogs följande inga lyxartiklar böra förekomma, förrän barnuen vunnit färdignet i nyttigare och nödvändigare ting såsom stickning och linnesöm; tiden för slöjden bögst en eftermiddag i veckan.
En lärarinna upplyste att hon i sin skola följde fröken pr pd slöjdmetod och funnit den vara mycket lämplig och rekommenderade den för andra skolor.
Till kretsens ordförande för nästa år valdes skolläraren P. Hartman, Hamra och till sekreterare skollärare H. Dahlqvist, Fide.
Nästa möte hålles i Sundre skolhus i Juni månad, då lektioner hållas af skolläraren N. A. Ohlsson, Grötlingbo, i modersmålet och af lärarionan Maria Ronstedt, När, i åskådning.
Mötet afslöts på öfligt sätt med bön och psalmsång.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Oktober 1889
N:r 115