inträffade, såsom förut nämts, i torsdags eftermiddag på Salvoren, der tyske ångaren Prima, kapten Hildegaard, stötte på. Följande dag på morgonen afgingo i fartygets egen båt styrmannen samt sju man af besättningen och ankommo lyckligt i land på Fårön. Enligt hvad desse berät tade, ämnade kaptenen och den öfriga besättningen senare på dagen begifva sig i land. På fredags qväll klockan 10 ankom bergningsångaren Poseidon till Ekviken, men kunde till följd af det hårda vädret ej företaga något. Samma qväll påträffades emellertid det tyska fartygets låringsbåt kantrad vid fyren på Fårön, hvadan det kan antagas för säkert, att kaptenen och den återstående besättningen, 8 man, förolyckats under rodden mot land.
Fårösunds tullinspektions rapport, dagtecknad 6 dennes, afslutas med följande ord: »Poseidon och Hero ligga vid Ekviken för att assistera, men hafva ännu i dag kl. 12 f. m, icke kunnat uträtta något för storm och sjögång».
Poseidon qvarlåg ännu 7 Jan., hvaremot Hero i måndags afton anlände till Visby.
Enligt i måndags hitkomna underrättelser har det strandade fartyget, som endast är fem månader gammalt, af stormen slagits midt itu.
Den räddade besättningen, som hitkom i går qväll för sjöförklarings afgifvande, be står af följande: Thomsen, styrman, Oland, maskinist, Eskildsen, eldare, Bastiansen, matros, Johansen, lättmatros, Kling, Böhme och Tidersen, jungmän.
Dessa hafva angående olyckan berättat bland annat, att fartyget kl. 1/2 5 itorsdags afton strandade på refvet och att, sedan från fartyget uppsändts nödsignaler, lifräddvingsbåt från land framkommit vid 9 tiden på qvällen, då likvisst ingen af besättningen ville öfvergifva fartyget, hvars läge då ännu ej ansågs farligt, hvarför räddningsbåten återvände. Under natten tilltog stormen allt mer och mer, hvarför s. k. skeppsråd hölls tidigt på morgonen följande dag, då alla förklarade sig vilja begifva sig i land. Vid 1/2 10 tiden på f.m. gjordes en båt klar, enär oaktadt nödsignaler någon hjelp från land ej in fann sig, och i denna stego förste styrmannen, andre maskinisten, ea eldare, 2 matroser och 3 jungmän. Efter en äfventyrlig färd var båten vid 11-tiden f.m. i närheten af land, dit de fleste dock vadande i vattnet kommo efter erhållna min: dre skador. De skeppsbrutne loforda det mottagande de rönte af kustbefolkningen, som på allt sätt sökte vederqvicka dem i deras nöd. De räddade anhöllo då, att lifräddningsbåten måtte ånyo sändas ut till fartyget för att afhämta kaptenen och deras kamrater, men, uppgifves det, lifräddningsmanskapet vägrade att begifva sig ut till refvet emedau det vore lönlös möda, så stark som stormen nu var. Styrmannen säges hafva lofvat ända till 500 kronor, om ett räddningsförsök gjordes, men fick samma nekande svar Vid 1/25 på em. påträffades vid stranden en af far tygets mindre båtar sönderslagen, hvadan man antog, att en del af den återstående besättningen i denna förgäfves sökt rädda sina lif, och ett par timmar senare på e.m. dref det strandade fartygets läringsbåt i land utan manskap, då man kom till visshet om att alla hade funnit sin graf i vågorna. Följande dag på f.m, lördagen, då stormen något bedarrat, begaf sig lifräddningsbåten med det strandade fartygets styrman ombord ut till refvet, då de funno fartyget utan besättuing men ännu helt. Räddningsbåten återvände derpå till land. Under natten till måndagen tilltog åter stormen i styrka och bröt fartyget midt itu.
Af de omkomne efterlemr.ar maskinisten enka och 4 barn samt kocken enka och 1 barn. Kaptenen var gift sedan ett halft år tillbaka; de öfrige voro ogifta.
Det räddade manskapet anser, att deras kamraters lif kunnat frälsas, enär lifräddningsbåten bort och äfven förmått företaga ett försök att komma till refyet på fredagen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Januari 1884
N:r 3.