Fransmännens misslyckade offensiv i öfre Elsass.
Till Vosisische Zeitung telegraferas från Basel: Franska sårade besätta, att man i militärkretsar väntat sig mycket af den franska offensiven i öfre Elsass. Man hade hoppats att senast till nyåret kunna åter inrycka i Mülhausen, eller åtminstone trodde man sig med denna offensiv kanna försvaga den tyska fronten i Nordfrankrike och Belgien. Franska officerare förklara, att icke blott havde tyska trapper kommit till undsättning, utan hvarje därigenom på andra ställen i den tyska försvarslinjen uppkommen lucka hade raskt åter fyllts, alldeles som kunde Tyskland stampa trapper ur marken. Fransmannen däremot hade redan från offensivens början satt in alla stridskrafter, som möjligen kunde uppbringas.
Inga trupptransporter öfver Kanalen.
Alla transporter af undsättningstrupper öfver Kanalen från Folkestone till Dieppe ha instälts på grund af fruktan för tyska undervattensbåtar, telegraferar Aftonbladets Berlinkorrespondent.
Den engelska kontrollen öfver världshafven.
Med anledning af att några af de italienska ångarna vägrat mottaga gods i konsignation till nanmgifna schweiziska firmor har engelska ambassadören i Washngton förklarat, att det ej fins någon som helst grund för påståendet, att England skulle ha gifvit anledning till ett dylikt förfaringssätt. Det är tvärtam, för England högst maktpåliggande att inga hinder läggas i vägen för transporten af varor, som i god tro ära bestämda för Schweiz för förbrukning inom landet.
England och den amerikanska noten.
Till Reuters Cffice telegraferas från Washington: Enligt förljudande kommer brittiska regeringen i sitt fullständiga svar på den amerikanska noten att framhålla, att det till följd af de modärna fartygens storlek kräfves tid för att företaga en undersökning af lasten, hvilken äfven måste ske i en hamn. Engelska regeringen har beslutit sända en handelssakkunnig till Washington för att biträda brittiska ambassaden under förhandlingarna med amerikanska regeringen.
Det Inneslutna Przemysl.
Upprepade uttall försvaga den ryska styrkan.
Decutsche Volksblatts krigskorrespondent erfar om Przemysls belägring, att den ryska armén där vid sina angrepp hittills lidit fruktansvärda förluster. Besättningens utfall ha tillfogat de belägrande stora förluster.
Tillfångatagna ryska officerare berätta onn besättningens utfall med ohöljd beundran. Lika svårt som under den första belägringen ha de ryska lederna glesnat vid stormningarna. De ryska officerarna drifva själfva på, de framstormande soldaterna, och många, som icke ville rycka fram, blefvo helt enkelt nedskjutna. Framför taggtrådshindren lågo högar af lik, som kunde räknas i tusentals, efter de första angreppsförsöken. För den skull torde äfven ryssarna ha uppgifvit de vansinniga angreppen. För kort tid sedan ha älven delar af belägringsarmén sändas till Dunajec-fronten och till Karpaterna, så att tills vidare lugn kolmmer att råda framför Przemysl. Inom fästningen råder den förträffligaste stämning.
Turkarna förneka sitt nederlag i Kaukasien.
Turkiska högkvarteret meddelar 10:e dennes: Den ryska pressen innehåller sedan några dagar meddelanden om ett nedrlag, som de turkiska trupperna skulle ha lidit i Kaukasus. Som ett svar på dessa tendentiösa meddelanden offentliggör högkvarteret följande telegram af 9:e dennes från högsta beffälhafvaren för den kaukasiska armén, som redogör för de operationer, som sedan två veckor utföras vid centern: Våra trupper ha besatt viktiga fientliga ställningar. Våra truppers operatoner i trakten af Olty och Ardagan ha hejdads på grund af snön och den utomordentliga kölden. De af våra afdelningar, som operera i Aserbeidjan, fortasätta att förfölja fienden på andra sidan Kotur och Ruhnieh trots det dåliga vädret. Vi dementera eftertryckligt ryssarnas lögnaktiga meddelanden, att befälhafvarna vid en armékår skulle ha fallit i fångenskap. En rysk afdelning har endast lyckats öfverraska en konvoj af sårade i en rysk by. Bland dessa sårade befann sig en brigadchef svårt sårad. Denne tillfångatogs, medan alla öfriga nedgjordes.
En engelsk afdelnivng, bestående af två bataljoner infanteri och förstärkt med två bergskanoner, förstäkte i går öfverrumpla i deras läger de beduiner, som kämpa på vår sida, men föll själf i bakhåll och måste draga sig tillbaka, kvarlämnande på slagfältet 125 dödade och sårade. Våra egna förluster utgjorde endast 15 sårade.
Parispressen uppger däremot, att turkarne förlorat 50,000 man vid Sarikamysj.
Parispressen, som firat den ryska Kaukasussegern i nästan jublande ordalag, meddelar sensationella detaljer om omfånget af den ryska framgången vid Sarikamyisj. Enligt de senaste uppgifterna lär turkarnas förlust uppgå till öfver 50,000 man, hvaraf en mängd dödats eller sårats eller aflidit till följd af kölden, innan ambulanserna hunno uppsamla dem.
Grekland vill inte med i kriget.
Förra grekiska sändebudet i Wien, nu grekiska utrikesministern d:r Streit har vid en intervju för en österrikisk tidningsman uttalat, att Grekland icke önskar indragas i kriget och att landet icke har någon anledning att söka konflikt ned Turkiet.
Marocko blir en fransk koloni.
Enligt ingångna underrättelser till Berlin har Frankrike i upphäft protektoratet öfver Marocko och förklarat detsamma för en fransk koloni.
Ur dagens post.
Rysk separatfred.
Vi omtalade för någon tid sedan, att den kände ryske statsmannen grefve Witte rest till Berlin och att detta sattes i samband med ryska separatfrodsplaner. Nu bekräftas detta från annat håll. Enligt ett telegram öfver London uppger nämligen tidningen Handelsblad i Amsterdam, att grefve Witte med ryska regeringens samtycke företagit en resa till Berlin och Köln. Denna resa ställes i förbindelse med rysk-tyska fredsunderhandlingar.
Ett privattelegram till St. D. återger ett antal märkligt samstämmiga pressrykten om rysk krigströtthet.
Köln. Zeitungs Berlinkorrespondent refererar en mycket uppmärksammad artikel i Neapeltidningen Mattino från österrikiska hufvudkvarteret, i hvilken under rubriken »Det ryska motståndets sista andedrag» utvecklas, hurusom den ryska armén numera är urståndsatt att utveckla någon anfallskraft. Nederlaget säges vara oundvikligt, och Ryssland vore villigt att sluta fred, men det gör nu en sista förtviflad ansträngning för att kunna behålla Galizien som pant vid, förestående fredsförhandlingar. Åfven tidningen Vita innehåller ett meddelande från Budapest om ryssarnas svåra läge och deras fruktlösa försök att få Rumänien med i kriget. Ryssarna påstås nu förbereda en återsamling bakom Weichseln. — Från Wien meddelas till Deutsche Tageszeitung, att nya tyska anfall söder om Pilitza synbarligen ha öfverraskat den ryska härledningen och föranledt en nygruppering. I ryska presskvarteret håller man också för troligt, att en koncentrering bakåt kommer att ske.
Alla dessa pressuttalanden kunde ju möjligen karaktäriseras som mer eller mindre lösligt prat, Men viktigare är, att faktiska förhållanden häntyda på, att ententemakterna ej längre vänta något al den ryska offensiven i Polen och Galizien, utan i stället sätta allt sitt hopp till en ny kombination Ryssland—Rumänien och eventuellt andra Balkanstater plus Italien.
Nya deltagare i världskriget?
Rumänien och Italien inför afgörandet.
Times’ korrespondent på Balkanhalfön meddelar: Det anses nu sakert, att Rumänien kommer att sluta sig till de allierade. Energiska förberedelser vidtagas, och ett utomordentligt sändebud har afrest till Bulgarien. Man hoppas, att äfven Italien nu skall öfvergå till handling.
Korrespondenten påstår, att goda utsikter finnas till en öfverenskommelse mellan Rumanien och Bulgarien, hvilken skulle bli tillfredsställande fön båda parterna. Rumänien ämnar icke, säger han, ryrka i fält förrän i slutet af februari, vid hvilken tid bergspassen vanligen äro snöfria.
Rumänien ämnar föra ett kort, men afgörande krig, som skall sätta det i besittning af Bukovina och Transsylvanien. Times fäster i samband härmed uppmärksamheten på att 80 % af befolkningen i Bukovina består af rumäner och rutener och att dessa nästan uteslutande äro ortodoxa och sålunda hysa sympati för Ryssland och Rumänien.
Ett elakt tecken.
Tyskar och österrikare lämna Italien.
Times’ korrespondent i Rom meddelar, att i Italien boende tyskar och östrrikare till följd af varningar, som de erhållit från sina regeringar, lämna Italien i stort antal.
Ententens hopp på Rumänien.
Köln, Zeitungs korrespondent i Sofia meddelar: Uppfattningen, att krigsutbrott på Balkan är omedelbart förestående, delas icke i ledande bulgariska kretsar. Alla beslut härom bero, liksom förut, på afgörandena på de stora krigsskådeplatserna.
Rumänien har dock för afsikt att i slutet af januari öka sin krigsstyrka. I Bulgarien har man ännu icke fattat något beslut angående inkallandet af reserver.
Rumänien går med äfven om Italien förblir neutralt.
Till Times telegraferas från Sofia: Även om Italien skulle förbli neutralt, har Rumänien nu beslutit att ansluta sig till de allierade.
Hvad världskriget gäller.
Världshafvens frihet.
Times meddelar från Newyork ett tal, som Dernburg hållit i Republikanska klubben sam väckt stort uppseende. Dernburg yttrade bl. a.:
»Hela striden gäller frågan orm det absoluta herraväldet öfver hafven, som ena parten vill ha, under det motparten vill ha ett fritt haf, hvilket skulle betyda slut på alla krig i hela världen. Hafvet bör vara fritt. Det tillhör hvarken tyskarna, amerikanerna eller engelsmännen. Om vi vilja förhindra krigen i framtiden, hafva vi två säkra vägar. Blott handelsfartyg få befara det öppna hafvet. Om ett främmande krigsfartyg uppträder i ett annat lands inhemska farvatten, måste det betraktas som en casus belli. Man kan också tänka sig, att de olika nationernas krigsfartyg icke få uppträda på öppna hafvet och att man blott tillåter sådana små kryssare att navigera där, som äro nödvändiga för att förhindra sjöröfveri. Om detta är genomförbart, så betyder det fred i framtiden.»
Dernburg framhöll vidare, att Storbritannien omöjligen skulle kunna uthungra Tyskland. Vetenskapen komme att vara Tyskland till hjälp. Tyskland hade redan t. e. ersatt amerikansk petroleum genom benzol, och i nödfall kommer det att ersätta koppar genom metallegeringar af olika slag.
Ett och annat.
— En stor död hval har drifvit i land på holländska kusten, genomborrad af en granat. Troligen har något krigsfartyg tagit djuret för en undervattansbåt.
— Det tyska krigsutskottet för varma underkäder ämmar från 18 till den 29 januari anordna en riksyllevecka», under hviiken insamlas allt möjligt som kan användas till värmande plagg
åt soldaterna, äfven gamla portiärer och draperier, mattar och pälssaker samt lappar.
— Samtidigt med att tyska flygare i måndags nedkastade bomber öfver Dynkirchem, visade sig en tysk »dufva» öfver Amiens. Den blef nedskjuten och föraren, en löjtnant, togs till fånga. Den medföljande observatorn, en kapten, var genomborrad af åtta kulor och hade redan aflidit vid landningen.
— Från Krakau meddelas till tidningar i Berlin, att en stor eldsvåda i måndags härjade i Warschau och tycktes ha kommit stor förödelse åstad. Nämda dag syntes ett tyskt aeroplan öfver staden, nedkastande bomber, hvilka träffade stadens förnämsta gator. En bomb träffade och antände en linoleumsfabriks varuupplag.
— Enligt hvad som till Berl. Tageblatt meddelas öfver Rom, klagar en engelsk tidning öfvar de oerhörda förlusterna bland de brittiska officerarna i Flandern och uttalar sin förhoppning, att de nya till fronten utsända officerarna må ha fått så pass utbildning, att de förstå att så långt som möjligt skona sig själfva och trupperna.— Times gör också gällande att just bristen på dugliga officerare gör en ny offensiv vida betänkligare för engelsmannen än för tyskarna.
— Englands försök att uthungra Tyskland tyckes leda till att England själft hotas af lifsmedelsbrist. Så ha engelska tidningar själfva erkänt, att hveteimporten utomordentligt inskränkts och hveteprisen i följd däraf starkt stigit. Priset var för ett år sedan omkring 30 mark och står nu 46. Den oro detta framkallat hos folket, söker regeringon lugna genom att låta Reuters telegrambyrå offentliggöra ett officiellt meddelande om en vintad riklig spanmålsskörd i Pendachab, Indiens nordligaste provins, hvars med spanmål besådda område omfattar 13 millioner hektar. Ifall väderleken blir gynsam kunna de allierade vara lika lugna som under djupaste fred, heter det.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 14 januari 1915
N:r 10