Södra häradsrätten.

(12 och 13 April.)
Af de vid detta sammanträde till ett antal af omkring 50 förekommande mål voro endast tvänne brottmål. Omkring 10 af de civila målen anmäldes såsom förlikta.

För felaktig redovisning af förmyndaremedel var husbonden Olof Larsson i Mästerby instämd af sin måg husbonden Karl Johanson i Sjonhem, enär Larsson, som efter sin hustrns död varit förmyndare för sia dottér, sedan gift med kärawnlen, värderat årliga afkastningen af en dottern tillhörig hemmansdel för lågt Hill 10 kronor, då käranden ville hafva 71 kronor) och ej förvaltat medlen på bästa sätt samt upptagit bröllopskostnaderna för högt (till 200 kronor) m.m., m.m. Efter åtskilliga jämkningar parterna emellan öfverlemnades målet till rätten, som meddelar utslag vid Junisammanträdet.

Det märkliga trolofningsmålet anmäldes inför domstolen såsom förlikt, i det att den 23årige ynglingen Olof Niklas Olofson Vislanders, Smiss i Garda, förmyndare hemmansegaren Olof Berggren, Hexarfvei Fardhem, öfverlemnat till svaranden, husbonden Fredrik Jonasson, Bjers i Löjsta, 210 kronor mot vilkor att ynglingens trolofning med Bjersens sextonåriga doiter Kristina Fredrika Laurentia återgår och att ynglingens skuldförbindelse till Bjersen återlemnas. Vi hafva förut meddelat, huru köpmannamessigt Jonasson behandlat sin unga dutter, men för ett ännu sämre beteende, som var afsedt att bestämdt försäkra honom om Vislanders penningar, ryggade han ej tillbaka. Han hembjöd nämligen 6 sistl. Mars den under förmyndare satte ynglingen till sig och lyckades äfven öfvertala honom att qvardröja öfver natten. Han satte då skoningslöst utan att fästa det minsta åfseende vid sin dotters heder sin skändliga plan i verket samt skaffade äfven tvänne vittnen till den skamlösa tillställningen för att hafva allt riktigt väl bestäldt. Till kyrkorådet i Löjsta inkom emellertid en skrifvelse om Jonassons ohyggliga beteende, hvilket hade till följd, att mannen inkallades inför kyrkorådet samt erhöll varning och tillrättavisning, hvarvid ordförande framhöll det ausvar, som drabbar hvar och en, som lägger hyende för sedeslöshet, hvilket ansvar blir så mycket större för föräldrar, som för en lumpen penningvinst sjelfva föra sina barn på orätta vägar.

För ärerörig beskyllning yrkade Karl Johan Andersson, Klintebys i Klinte, ansvar å rättaren Anders Karlson i Klinte. Svaranden, som ej var närvarande, skulle hafva kallat käranden tjaf och påstått, att A. suttit på Långholmen. För uteblifvande fäldes Karlson till böter samt ålades att vid 15 kronors vite komma tillstädes vid sjette sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 April 1880
N:r 31

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *