Gotlands idrottsförbund

höll i söndags sitt årssammanträde här, varvid till styrelse valdes kapten L. A:son Runeborg, ordf., löjtn. H. Snöbohm, v. ordf., stadsfogde C. Lindström, skattmästare, furir E. Hellström, sekr. furir E, Lundgren, v. sekr., löjltn. H. Edgard och sergeant I. Persson samt hrr B. Smedberg, W. Böttiger, G. Nilsson och V. Jonsson med hrr A. Johansson och E. Frigren som suppleanter. Revisorer blevo styckjunkare Klintborg och sergeant Pettersson med furir Hultberg som ersättare. Till representanter vid riksförbundets årsmöte valdes kapten Runeborg och löjtnant Edgard.
Hr Dan. Wassberg, som nu på grund av avflyttning från ön avgick från sin befattning, som förbundets sekreterare, blev av mötet föreslagen till erhållande av förbundets. förtjänstmedalj i guld.
Gotlands idrottsförening hade likaledes sammanträde på söndagen, varvid stadgar antogos. Till föreningens ordförande utsågs hr B. Smedberg i Ekeby.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 30 Mars 1920
N:r 74

Brister i Barlingbokanalens upprensning.

Lantbruksstyrelsen hemställer hos k. m:t — enligt vad G. A:s stockholmsredacktion erfarit — att k. m:t måtte förklara att vissa förefintliga brister i Barlingbokanalens upprensning icke skola utgöra hinder för lantbruksstyrelsen att godkänna vattenavlednings- och avdik- ninigsarbetet i dess helhet, Detta omfattar och avser utdikning av Roma och Store myra jämte kringliggande sankmarker inom Väte, Atlingbo, Björke, Sjonhems, Roma, Halla, Follingbo, Dalhems, Barlingbo, Ekeby och Viklau socknar.
Samtliga, arbeten med undantag av Barlingbokanalen befunna sig vid avsyningstillfället utförda på sådant sätt, att de kunna av lantbruksstyrelsen godkännas, median däremot i Barlingbokanalen sedan dess förekommit uppslamningar, som medfört att den nuvarande bottenprofilen ej överensstämmer med den fastställda. Dessa uppslamningar äro emellertid icke av sådan art, att vattenledningsarbetet kan anses i någon mån förfelat, även om bristerna ej omedelbart avhjälpas. En nu företagen upprensning via enligt lantbruksstyrelsens åsikt ett delvis bortkastat arbete, som till följd av dess stiora kostnader skulle i hög grad betunga intressenterna, vilka redan äro synnerligen hårt belastade därigenoan att avdikningsföretaget blivit omkring 100 proc, dyrare, än vad beräknats i det fastställda kostnadsförslaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 April 1920
N:r 93

Jordbrukarnas riksförbund.

Ombuden för sockenföreningarna inom Gotlands distrikt av Jordbrukarnas riksförbund ha i dag haft sitt årssammanträdes å Stadshotellet härstädes under lantbruk. Johan Johanssons, Gardarve i Fardhem, ledning. Efter verkställt upprop återvaldes den nuvarande styrelsen ävensom de förutvarande suppleanterna och till suppleant efter framlidne riksdagsman Arv. Laurin valdes landstingsman Lars Hansson, Gangvide i När. Till ledamot i centralstyrelsen återvaldes hr Johan Johansson, Gardarve, med konsulent Karl Hansson som suppleant. Revisorer blevo hrr J. Jakobsson, Kodings i Hemse, och Aug. Pettersson, Bosarve i Stånga, med hr Arv Gardell, Stenstu i Endre, som ersättare. Till ombud vid förbundsmötet i Stockholm utsågos jämte ordföranden och sekreteraren hrr Johan Larsson, Hablingbo, och Oskar Pettersson, Dunegårda i Dalhem, samt till deras suppleanter hrr Arv. Collberg, Follingbo, och Kristian Olofsson, Ekeby.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 22 April 1920
N:r 92

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Ransakning
hölls i går å härvarande hospital med ynglingen Herman Vallin från Vestings i Lärbro, hvilken på aftonen 10 Aug. förl. år föröfvat inbrott och tillgripit åtskilliga saker i handl. H. Hägvalls salubod vid Korsby, nämligen ett paraply, 1 mössa, 2 par vantar, 1 par handskar, karameller, konfekt, urkedjor, rolltobak samt 6 stycken s. k. låtpipor. Då Vallin sedermera införpassades till härvarande länsfängelse, kunde ransakning ej med honom företagas, enär han ej befans vara vid sina sinnens fulla bruk. Han fördes derför till hospitalet, der han vistats allt sedan dess och på grund af meddelande från länsslyrelsen att Vallins tillstånd nu var sådant att ransakningen med honom kunde upptagas, förekom målet i går. Svaranden var emellertid ej närvarande vid det vittnesförhör, samhälle, enär hospitalsläkaren dr Bolling ansåg att han borde ansträngas så litet som möjligt.
Först hördes förestånderskan för hr Högvalls salubod, Ingrid Thormark. Hon berättade:
På aftonen 10 Augnsti vid 9-tiden, då boden redan var stängd och hon gått till sängs i sitt rum, som låg strax innanför hörde hon någon knacka på dörren. Hon frågade då hvem det var, hvarpå hon ej fick något annat svar, än att det var hyggligt folk, som ville köpa vin, Thormark sade då att boden redan var stängd, då den utanför stående yttrade, att om hon öppnade skulle intet ondt vederfaras henne, men annars skulle dörren sparkas in och hon sjelf vara död i morgonbittida och huset ligga i aska. Äfven sades derutifrån att de vore sex och den som talade begagnade ej gotlandsdialekten, utan låtsade sig vara fastländing. Emellertid gick den talande sedan han sagt adjö och besinna er. Thormark trodde att hans aflägsnande berott på en skjuts som körde förbi nästan i detsamma.
Ungefär 1 1/2 timme dröjde nu personen i fråga borta, hvarpå han kom igen, gick uppför bodtrappan och slog, utan att säga ett ord, ut hela fönsterhalfvan af 3 rutors höjd till Thormarks rum. Han hade vid tillfället med sig ett afbrutet häckträd. Thormark, som under personens bortavaro klädt sig, skyndade genast förskräckt ut bakvägen och gick ned i skolhuset, der hon bad om hjelp mot tjufven. Skolläraren A. E. Olofsson gick då genast till prestgårdan efter ett par statkarlar Lorens Niklas Hägvall och Anders Petter Andersson, boende i samma statbygnad. Thormark stannade i skolhuset, tills tjutven var tagen och införd i boden, då hon hämtades och såg att det var Herman Vallin, de hade fått fast. På domarens fråga om hon vid tillfället märkt, huruvida Vallin talat oredigt, svarade hon, att det hade hon icke märkt, men han hade blickat mycket hatfullt mot henne, när karlarna ej sågo det. Då han blef tagen, hade han blåst i sina pipor och sagt, att han hade många kamrater, som skulle hjelpa honom. Vidare hade han yttrat, att han gjort inbrottet derför att patron Hägvall lurat honom så många gånger samt emedan han behandlats orättvist af sina föräldrar, på hvilka han ville hämnas. Han sade derjämte att det ej skulle bli så farligt derför att han endast var 15 år samt att det stulna väl kunde betalas. Då man gjorde honom uppmärksam på, med hvilka han gått läskamrat och att han således måste vara äldre, svarade han att han gått fram när han var 13 år. Han påstod att han blitvit förargad derför att man ej släpt in honom i boden. Om man det hade gjort, skulle han ej företagit sig något; men han hade varit hungrig som en varg.
Kronolänsman Smedberg framhöll, att Vallin redan under polisförhöret inför honom vieserligen ej talat oredigt, men att blicken varit besynnerlig. Efter förhöret hade han gått in i boden och stoppat fickorna fulla med konfekt, som han dock på tillsägelse lemnat från sig igen. Då han hemma hos kommissaren fått kläder att taga på sig, hade han betett sig besynnerligt, tagit dem af och på, sprungit ut, men kommit tillbaka. Under färden till Visby hade han visat sig mycket förbittrad mot fadren. Under det de på länsfängelset väntat en stund, hade han tagit en käpp, som stod invid en kakelugn. På tillfrågan, hvad han skulle med den, svarade han, att om de blofvo elaka mot honom här, skulle han försvara sig med den. Efter tillsägelse stälde han den dock tillbaka.
Härpå hördes vittnet Hägvall, som berättade:
Den 10 Augusti kl. mellan 12 och 1/2 1 på natten blefo han och Andersson tillkallade af skollärare Olofsson för att gripa några tjufvar som brutit sig in vid Korsby och gjort fröken alldeles förskrämd. Så fort de fått kläderna på sig begåfvo de sig i väg. Till följd af mörkret sågo de ingen, men hörde någon prata för sig sjelf och blåsa i några låtpipor. I tanke att tjufvarne kunde vara flere hämtade de till hjelp rättaren Petrus Jonsson, Angelbos (nu på fastlandet). Då de komme igen var den talande försvunnen, men tack vara låtpiparnas ljud kunde de följa honom. De upphunno honom springande, Hagvall och Jonsson först, och igenkände då Vallin. Då de komme inpå honom, vände han sig om och sade: Hvad vill ni mig? Jag är en främling. Vi äro en hel massa tyskar som ligga utspridda på Gotland. Vill ni något, så följ med till Vestinge, ty der har jag mina kamrater. Hägvall frågade då: Hvarför har du gjort detta? Ja, det var Guds vilja — svarade Vallin — att det skulle ske och snart kommer domen. Hvad har du tagit frågade de vidare. Ja, det kan ni få ta — svarade han. Allt detta sade han med fastlandbrytning.
Derefter förde de in honom i boden och Andersson skickades efter fröken, Inne i boden gjorde han försök att slita sig lös. Sakerna fråntogos honom nu och vitsordade vittnet den gjorda förteckningen öfver dem. På fröken Thormarks fråga, hvarför Vallin velat mörda henne, genmälde han att han aldrig hade ämnat mörda någon. Vittnet hade iakttagit att Vallins blick var förvirrad, men hade sig ej bekant hans uppförande under den närmast föregående tiden. Man hade inne i boden bundit en kedja om lifvet på honom för att slippa hålla honom och kan hade på många sätt försökt afleda Högvalls och Anderssons uppmärksamhet för att få tillfälle att komma undan. Våldsam hade han dock ej varit. Somliga af hans svar hade varit förståndiga, andra orediga, Så hade han sagt, då man föreställe honom att han skulle bli häktad, att länsman var han ej rädd för, de voro gamla vänner, ty kommissarien hade varit vid Vestinge på andungsjagt. Men då de sporde honom hvad han i alla fall skulle göra, när länsmannen kom kastade han omkull sig på golfvet, grät och suckade och började tala om yttersta domen, De skulle akta sig — sade han också — ty handelslokalen skulle snart springa i luften — och härvid hade han tagit in under tröjan som om han haft något der, men vid undersökning funna de ingenting. Vidare hade han yttrat att det fans en hel hop tyskar med honom, att det snart skulle bli krig, att alla herrar skulle dö, men bönderna, di ska’ lefve. Han kände igen vittnena, ty han hade flere gånger nämt dem vid namn.
Anders Petter Andersson vitsordade i allt Hägvalls uppgifter både i afseende på svarandens uppförande vid tillfallet och hvad beträffar hans yttranden. Han hade också hört Vallin säga att patron Hägvall lurat honom, så att det ej kunde skada om han fick litet. Om Vallins själstillstånd före den omhandlade tidpunkten kunde vittnet ingenting upplysa. Vallin infördes nu och stod vid dombordet med nedslagna ögon tummande sin mössa. Han är född 10 Juni 1870. Föräldrarna äro husbonden Olof Vallin, Vestinge, och hans hustru. Mari Andesrson. Han vistades i hemmet till våren 1886, året efter konfirmationen, då han olofvandes begaf sig hemifrån och tog tjenst hos hemmansägaren O. Advidsson, Lindarfve i Ekeby. Der stannade han ett år, kom sedan hem och var på fadrens gård, då tillgreppet skedde.
Det var mycket svårt att få Vallin till att berätta något; han inskränkte sig till dofva ja och nej på domarens fråga och vid uppmaningarne att påminna sig, om ej förhållandet varit så eller så, svarade han att det nog kunde hända. Han erinrade sig ej så noga. Hvad man fick veta derigenom att domaren upplåste vittnesmålen var umgefär:
Den omhandlade dagen hade han varit ute på slåttern till kl. 8, då han gått nedåt Korsby.
Han hade slagit in fönstret för att taga en mössa, då han ej kunde få köpa någon. Han hade ämnat betala den. Omkring 1/4 timme hade han uppehållit sig i boden, hvarpå han gått ut genom det sönderslagna fönstret och begifvit sig på hemvägen. (Länsman Smedberg upplyste att han tagit vägen genom ett annat fönster, som han också krossat.) Han hade ej ämnat mörda någon. Hvad han talat mindes han ej. Han var ledsen öfver sitt brott och hade ej haft något agg till patron Hägvall.
Vallin utfördes härefter. Doktor Bolling, som öfvervar förhöret, påpekade, att man torde ej få fästa så stor vigt vid Vallins uttalanden, enär de ej skett på eget initiativ, utan gjorts till följd af frågor, då ja och nej kanske ej voro fullt pålitligt.
Fadren Olof Vallin, hördes nu. Gossen hade alltid i skolan varit flitig och snäll samt haft höga betyg. Hans prestbetyg visade också god kristendomskunskap. Fadren hade ej förrän för 2 år sedan märkt att sonen började bli besynnerlig. Han började då bli stridig, anklagat fadren för snålhet mot honom. Först hade endast sinnet varit häftigt, men sedan hade han kommit fram med sådana besynnerligheter som att fadren ville mörda honom. Sonen hade ej klagat öfver ondt i hufvudet, förr än på våren 1887 då han lemnat sin tjenst. Och då han af modren fick förebråelser derför hade han föråt blifvit häftig, sedan tagit sig om pannan, i det han sagt: Hvad har jag fått i hufvudet? Enligt utsago af kamrater hade han ej sotvit mycket om nätterna. För öfrigt hade han flere gånger hotat fadren med åtskilliga tillhyggen samt varit mycket oregerlig. På domarens fråga om han varit begifven på starka drycker svarade fadren att han ibland talat som om han varit andligt sinnad och goodtemplare, men ibland hade han nog smakat starkt, när han blef bjuden, men ej till öfverdrift.
För att inhämta så väl hospitalsläkarens som medicinalstyrelsens uttalanden i afseende på Vallin uppsköts ransakningen. Vallin kommer emellertid fortfarande att vistas på hospitalet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 April 1888
N:r 34

Auktion vid Stora Röstäde i Ekeby.

I anseende till utredning i boet efter sin aflidna hustru, låter hemmansägaren Vicktor Pettersson, Stora Röstäde i Ekeby, medels offentlig, frivillig auktion lördagen den 7 nästkommande April kl. 11 f.m, till den högstbjudande försälja hela lösöreboet, bestående af guld-, silfver , koppar-, jern- och blecksaker; möbler såsom 1 fruntimmersbyrå, 1 skänk, sängar, bord, stolar, 1 tvätt kommod, speglar, klädeskistor, div. skrin och en väggklocka; sängkläder och linne; glas och porslin; träkärl och andra husgerådssaker; den glidnas gångkläder, kreatur, deraf en häst och 2 st. goda mjölkkor, kör- och åkerbruksredskap, såsom vagnar, kälkar, en släde, vänd- och spetsplogar, 1 klösharf, 1 foderhäck, 2 st. enhetsselar, hästtäcken och lyktdon, snickareresaker af hvarjehanda slag, jämte mycket annat som
här icke så noga kan specificeras Godkände köpare erhålla anstånd med betalningen till den 1:ste nästkommande Oktober, andra betala kontant eller vid anfordran. Dalhem den 27 Mars 1888.
Efter anmodan,
G. P. HANSÉN.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 29 Mars 1888
N:r 26

Norra häradets brandstodskompromisrätt

sammanträdde 28 dennes, hvarvid till ordförande och protokollsförare för innevarande år valdes kaptenen K. T. Broander och till vice ordförande hemmansägaren Lars Granberg, Granskogs i Dalhem.
Till kompromissrätten hade inkommit och beviljades följande ansökningar om brandskadeersättningar: smeden Anders Sjöqvist i Ekeby 512 kronor 20 öre, landtbrukaren A. Nilsson, Ösarfve 29 kronor, Kräklingbo prestgård 136 kronor 50 öre, öfverstelöjtnant A. Gahne, Bäl, 222 kronor 96 öre, landtbrukaren O. Hansson, Bondarfve i Guldrupe 34 kronor 50 öre, L. P. Norrby, Närs och Jakob Hansson, Hintzer, Gothem, 1,375 kronor samt kapten Hj. Bolin, Snderbys 1,050 kronor. Uppbörden bestämdes till 2 öre för 100 kronors försäkringsvärde.
Slutligen tillsattes en komité för vidtagande af några förändringar i reglementet och utsågas till ledamöter i densamma ordföranden, vice ordföranden och hemmansägaren H. P. Hallgren, Lilla Hanes i Endre.

Gotlands Allehanda
Måndagen 30 Januari 1888
N:r 9

Väghinder

inträffar från och med måndagen 30 Januari till torsdagen 2 Februari på grund af broanläggning å vägen mellan Ekeby och Barlingbo socknar; i stället får vägen begagnas förbi Röstäde till Endre kyrka och vidare kommunikationsvägen till Barlingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Januari 1888
N:r 8

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Jan. 1888:
Rone socken: födda 24, döda 15, inflyttade 54, utflyttade 69; minskning 6; folkmängd 1,042.
Eke socken: födda 9, död 1, inflyttade 36, utflyttade 29; ökning 15; folkmängd 253.
Kräklingbo socken: födda 5, döda 6, inflyttade 14, utflyttade 23, vigda 6 par; minskning 10; folkmängd 428.
Ala sockan: födda 7, döda 6, inflyttade 16; utflyttade 26, vigda 2 par; minskning 8, folkmängd 310.
Anga socken: födda 4, döda 4, inflyttade 20, ntflyttade 19, vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 304,
Vänge socken: födda 9, döda 7, inflyttade 21, utflyttade 42; minskning 19; folkmängd 568.
Buttle socken: födda 3, döda 7, inflyttade 11, utflyttade 12; minskning 6; folkmängd 361.
Guldrupe socken: födda 2, död 0, inflyttade 12, utflyttade 12; ökning 2; folkmängd 276.
Barlingbo socken: födda 8, döda 7, inflyttade 70, utflyttade 60; ökning 11; folkmängd 378.
Ekeby socken: födde 6, döda 8, inflyttade 17, utflyttade 24; minskning 9; folkmängd 264.
Roma socken: födda 15, döda 9, inflyttade 45, utflyttade 44; ökning 7; folkmängd 565.
Björke socken: födda 2, döda 2, inflyttade 29. utflyttade 34; minskning 6; folkmängd 197.
Hafdhens socken: födda 15, döda 12, inflyttade 41, utflyttade 26; ökning 18; folkmängd 695.
Näs socken: födda 10, döda 6, inflyttade 12, utflyttade 24; minskning 7; folkmängd 427.
Öja socken: födda 18, döda 16, inflyttade 36, utflyttade 62; minskning 14; folkmängd 898.
Hamra socken: födda 7, döda 3, inflyttade 6, utflyttade 9; ökning 1; folkmängd 331.
Follingbo socken: födda 12 (7 mankön, 5 qvinkön) döda 5 (2 mankön, 3 qvinkön) inflyttade 49 (23 mankön, 26 qvinkön), utflyttade 65 (30 mankön, 35 qvinkön), vigda 1 par; minskning 9; folkmängd 475 (228 mankön, 247 qvinkön).
Akebäck socken: född 1 (mankön), döda 2 (qvinkön), inflyttade 8 (4 mankön, 4 qvinkön); utflyttade 16 (7 mankön, 9 qvinkön); minskning 9; folkmängd 165 (85 mankön, 80 qvinkön).
Östergarns socken: födda 16, döda 7, inflyttade 27, utflyttade 45, vigda 8 par (1 borgerligt); minskning 9; folkmängd 700.
Gammalgarns socken : födda 10, döda 7, inflyttada 8, utflyttade 30, vigda 0 par; minskning 19; folkmängd 468.
Ardre socken: födda 9, döda 8, inflyttade 59, utflyttade 29, vigda 6 par; ökning 24; folkmängd 505.
Alskog socken: födda 4, döda 11, inflyttade 18, utflyttade 32; minskning 21; folkmängd 493.
Lye socken: födda 5, döda 8, inflyttade 26, utflyttade 26; minskning 3; folkmängd 295.
Hejde socken: födda 13, döda 8, inflyttade 42, utflyttade 52, vigda 4 par; minskning 15; folkmängd 662.
Väte socken : födda 8, döda 5, inflyttade 23, utflyttade 26, vigda 2 par; ökning 0; folkmängd 572.
Endre socken: födda 7, döda 7, inflyttade 40, utflyttade 53, vigda 3 par; minskning 13; folkmängd 340.
Hejdeby socken: födda 2, döda 4, inflyttade 18, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 207.
Vamlingbo socken: födda 9, döda 10, inflyttade 22, utflyttade 37, vigda 6 par; minskning 16; folkmängd 762 (363 mankön, 399 qvinkön).
Sundre socken: födda 6, döda 4, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 9; folkmängd 231 (111 mankön, 120 qvinkön).
Habblingbo socken: födda, 6 döda 10, inflyttade 19, utflyttade 18, vigda 4 par; minskning 3; folkmängd 647.
Silte socken: födda 10; döda 9, inflyttade 2, utflyttade 24, vigds 2 par; minskning 21; folkmängd 371.
Fardhem socken: födda 9, döds 9, inflyttade 36, utflyttade 25, vigda 3 par; ökning 11; folkmängd 352.
Linde socken: födda 5, döda 5, inflyttade 42, utflyttads 67, vigda 3 par; minskning 25; folkmängd 327.
Lojsta socken: födda 3, döda 0, inflyttade 18, utflyttade 24, vigda 1 par; minskning 3; folkmängd 290.
Hangvar socken: födda 25, döda 12, inflyttade 37, utflyttade 55, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 958.
Hall socken : födda 2, döda 5, inflyttade 11, utflyttade 10, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 280.
Källunge socken: födde 2 (1 mankön, 1 qvinkön), döda 3 (2 mankön, 1 qvinkön), inflyttade 24 (8 mankön, 16 qvinkön), utflyttade 36 (14 mankön, 21 qvinkön), vigda 2 par; minskning 12; folkmängd 238 (121 mankön, 117 qvinkön).
Vallstena socken: födda 8 (5 mankön, 3 qvinkön), döda 10 (4 mankön, 6 qvinkön); inflyttade 28 (14 mankön, 14 qvinkön), ut flyttade 23 (12 mankön, 11 qvinkön), vigda 3 par; ökning 3; folkmängd 362 (171 mankön, 191 qvinkön).
Othem socken: födda 21, döda 20, inflyttade 84, utflyttads 110, vigda 6 par; minskning 25; folkmängd 1,043.
Boge socken: födda 10, döda 13, inflyttade 23, utflyttade 37; vigda 1 par; minskning 17; folkmängd 466,
Veskinde socken: födda 13 (9 mankön, 4 qvinkön), döda 9 (7 mankön, 2 gvinkön), inflyttade 64 (33 mankön, 31 qvinkön), utflyttade 72 (35 mankön, 37 qvinkön); minakniag 4; folkmängd 568 (269 mankön, 309 qvinkön).
Bro socken: födda 3 (mankön), döda 4 (4vinkön), inflyttade 30 (16 mankön, 14 qvinkön), utflyttade 33 (11 mankön, 22 qvinkön); minskning 4; folkmängd 283 (134 mankön 149 qvinkön).
Atlingbo socken: födda 7 (2 mankön, 6 qvinkön), döda 6 (2 mankön, 3 qvinkön), inflyttade 16, (7 mankön, 9 qvinkön), utflyttade 17 (8 mankön, 9 qvinkön), vigda 2 par; ökning 1; folkmängd 233 (112 mankön, 121 qvinkön).
Fårö socken: födda 28, döda 15, inflyttade 15, utflyttade 54, vigda 7 par; minskaing 26, folkmängd 1,190.
Stenkyrka socken: födda 12, döda 20, inflyttade 36, utflyttade 38; minskning 10; folkmängd 820.
Tingstäde socken: födda 16, döda 18, inflyttade 42, utflyttade 46; minskning 6; folk. mängd 523.
Martebo socken: födda 6, död 1, inflyttade 26, utflyttade 42; minskning 12; folkmängd 287.
Lummelunda sockan: födda 5, döda 8, inflyttads 66, utflyttads 35; ökning 28; folk. mängd 374.
Hejnum socken: födda 12, döda 8, inflyttade 20, utflyttade 32; minskning 8; folkmängd 321.
Bäl socken: född 1, döda 2, inflyttade 30, utflyttade 43; minskning 14; folkmängd 203.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Till kommunalnämdsordförande

hafva blifvit utsedde i Burs husbonden Elias Gustafsson, Allmunde, i Stånga husbonden Johan Uddin, Ungbåtels, i Guldrupe husbonden J. P. Jakobsson, Bjers, i Sundre husbonden Petter Larsson, Digrans, i Helvi hemmansegaren Klas Andersson, Stengren samt i Gothems kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansegaren Anders Johansson, Medebys, och i Ekeby hemmansegaren Olof Arvidsson, Lindarfve.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1

Inskrivningsrevisionen

för Gotlands inskrivningsområde och för Visby sjömanshus har i dag haft sammanträde å länsstyrelsens sessionsrum under landshövding Roos’ ordförandeskap och i närvaro av överstelöjtnant E. N. D. af Sandeberg och major P. W. Genberg. Som ledamöter av revisionen närvoro lantbrukarne Joh. Johansson, Gardarve i Fardhem, och Christian Olofsson, Ardags i Ekeby, samt kronofogde J. H. Bachér. Läkare voro fältläkaren J. O. Nordlander och förste prov.-läkaren N. Åkesson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82