Förlovade

Hugo Johansson och Alvhild (Alla) Thomsson
Havdhem. Alva.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Idrott och sport.

IF Gutes medlemmar
samlas vid Österport på söndag morgon kl. 9,30 för träningspromenad. Alla som ej kunna bevisa giltigt förfall torde infinna sig.

Drottnings-DM går 7 mars.
VIF står som arrangör.

Distriktsmästerskapstävlingarna i grekisk-romersk brottning komma i år att hållas den 7 mars på pensionat Solhem i Visby och som arrangör står Visby IF. Invägning äger rum kl. 12-1 och tävlingen tar sedan sin början kl. 3 e. m. Anmälningstiden utgår den 4 mars.

Handbollen blir inställd.
På grund av nu pågående militära övningar kommer I 18 inte att kunna ställa upp i söndagens handbollsmatch mot VIF och man har därför beslutat att inställa all handboll för denna speldag. Vi återkomma till de ändrade bestämmelser som bli följden av detta.

Hans Hansson vann i Davos.
Hans Hansson vann på fredagen sin första seger vid en slalomtävling i Davos. Han fick tiden 3,20 medan tvåan hade 3,22,2 och trean 3,22,4.
Hammarby vann allsvenskan även i år.
I fredagskvällens seriefinal i ishockey vann Hammarby över Södertälje med 4-1. Därmed har Hammarby även i år vunnit allsvenska ishockeyserien.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Landsbygden.

BURS.
Burs rödakorskrets höll på fredagskvällen sitt ordinarie årsmöte i folkskolan under folkskollärare Alex. Stengårds ordförandeskap. Därvid föredrogos styrelsens och revisorernas berättelser, varefter ansvarsfrihet beviljades.
Av berättelsen framgår, att kretsen tiden 5-11 mars anordnat en första sjukvårdskurs i olycksfallsvård och transporttjänst. Kursen hade samlat trettio deltagare.
Kretsens syförening, som förestås av fröken Lisa Högberg, har regelbundet sammanträtt. Förutom arbeten för förrådet och till försäljning har medlemmarna vidstickat eller nästan nystickat 30 par militärstrumpor.
Skolbarnsundersökning har fortsatt liksom tidigare.
För hemvärnets förbandsplatser har inköpts sjukvårdsmateriel.
Badanläggningen har som regel varit öppen två dagar varje vecka med undantag av tiden 15/7-30/9. Antalet baddagar under året uppga till 77. Under dessa ha 2,816 bad serverats fördelade med 1,349 å vuxna och 1,467 skolbad.
Bastubadets välsignelse har under året prövats av 688 män, 871 gossar, 559 kvinnor och 596 flickor. 102 karbad ha serverats, därav 36 för män och 66 för kvinnor.
Räkenskaperna balansera å kronor 4,270. Ingående balansen utgjorde 1,397. Inkomsterna uppgingo till 2,373 därav för bastun 986 kr. Utgifterna redovisas med 1,548 kr., varav 1,073 belöpa sig å bastun. Skulden som vid årets början uppgick till 1,700 har under året nedbringats till 500 kr. Utgående balansen utgör 1,022 kr. Bidrag till verksamheten har under året erhållits av Burs past. sparbank med 200 kr.
Till revisorer för 1943 års räkenskaper valdes hemmansägarna Vilhelm Cedergren, Flors, och Nils Ronström, Lukse, och till ersättare fruarna Helny Åkerbäck, Ammunde, och Edith Karlsson, Allmunde.
Till ombud för kretsen vid distriktsmötet den 3 april utsågos sekreteraren folkskollärarinnan Dagmar Lind, Prästgården, och kassören fru Linnea Fagerberg, Dala.
Vidare bestämdes att bastun om möjligt även skulle hållas öppen under sommarmånaderna.
Till sist godkändes distriktsstyrelsens förslag, att sjukvårdskurs skulle hållas tiden 30/3-5/4 under ledning av syster Berglin, Stockholm. Kursavgiften bestämdes till 2 kr. pr deltagare.
Samtliga närvarande bjödos av kretsens damer på äkta bönkaffe, en vänlighet, som livligt uppskattades.

BARLINGBO.
Rödakorsfest var i går anordnad i Barlingbo folkskola under stor tillslutning av besökare. De närvarande hälsades ’välkomna av ordföranden disponent Persson, som därvid särskilt vände sig till aftonens gäst, landstingsman Johan Ahlsten. Denne höll sedan ett med stort intresse åhört föredrag om en resa i Finland. Vidare förekom musik för fiol, orgel och dragspel och fröken Birgit Hellström ’sjöng en solosång, allt mottaget med hjärtliga applåder. Efter en stunds kaffepaus vidtog paketauktion med nämndeman Stenberg vid klubban, och denna försäljning pågick framemot 1-tiden. Den ekonomiska behållningen av den i allo lyckade festligheten blev också glänsande med åtskilliga hundratals kronor i netto.

VÄTE.
Hejde-Väte Rödakorskrets höll på fredagen sitt årsmöte i samband med en fest i godtemplarlogen i Väte, som var talrikt besökt. Som inledning sjöngs ”Vårt land”, varpå vice ordföranden, hr Karl Olofsson, Magnuse, höll ett hälsningsanförande och därvid särskilt välkomnade aftonens föredragshållare, kapten Sven Hedengren och fröken Gerda Dahlqvist, som är lottachef i västra distriktet.
Av årsmötesförhandlingarna framgick bl. a., att räkenskaperna balanserade på en summa av 1,175 kr. med en behållning vid årets slut av 606 kr. Bland utförda arbeten under året kan antecknas, att hemvärnets förbandsplatser iordningställts. Sex bårar disponeras nu med tillhörande förbandsmateriel. I Hejde pågår barnbespisning med 300 kr. i anslag från kommunen samt en lika stor summa från distriktet. Omkr. 60 skolbarn få sålunda ett mål mat om dagen. Fru Jenny Lindbom förestår denna barnbespisning.
Till ordförande för 3 år föreslogs av kretsen kyrkoherde F. Thuresson, till sekreterare omvaldes folkskollärare J. Sundahl och till kassör handlanden Thor Lawergren, Hejde. Revisorer blevo som förut hr J. Marcusson och fröken Maria Bolin. Till ombud vid distriktsmötet valdes fru Thuresson, supplerad av fröken Maja Marcusson, samt fröken Sara Andersson, Väte, supplerad av fru Anna Larsson, Gullarve i Väte.
Ordet överlämnades sedan till kapten Hedengren, som höll sitt intressanta föredrag om finsk-ryska kriget, och därefter talade fröken Dahlqvist om lottarörelsen och manade till bildandet av en lottagrupp i Väte. Fru Ingeborg Öhman utsågs därpå att sammankalla intresserade i socknen för bildandet av en sådan grupp. Sedan man sjungit ”Du gamla du fria” vidtog en försäljning av skänkta paket, och klubban fördes därvid av folkskollärare E. Söderdahl. Försäljningen pågick ända till 1-tiden, och då voro ännu icke alla paket slutsålda. En summa på mellan 600-700 kr. hade emellertid då influtit.

NÄR.
Närs rödakorskrets höll sitt årsmöte i onsdags i folkskolan under ordf. E. Cederlunds ledning. Sedan alla hälsats välkomna, sjöngs unisont Vintern rasat ut. Räkenskaperna för såväl kretsen som för bastun upplästes och godkändes och ansvarsfrihet.beviljades. Föredrogs årsredogörelsen, av vilken bl. a. framgick, att läkarundersökning av skolbarn företagits, tre spädbarnsutstyrslar för förlossningshem förfärdigats och 12 rödakorssamariter inregistrerats. Kretsen har dessutom under det gångna året anordnat ett par fester, varigenom 1,500 kr. kunnat avbetalas på skulden för bastun. Beslöts att höja avgiften för bastubaden till 50 öre. Till ombud vid distriktsårsmötet valdes Postst.-förest. Axel Nordström och fru Greta Gustafsson med hem.-äg. Oskar Kullander som ersättare. Revisorer blevo fyrmästarna A. E. Gräsman och G. Engeström:
Sedan årsmötet förklarats avslutat vidtog ett samkväm, som inleddes med ett par sånger, sjunkna av Ragnar I Persson, Lau, varvid fröken Britta Olofsson ackompanjerade. Ordf. gav därefter en redogörelse för föreningen Rädda Barnens verksamhet och framhöll av hjälp särskilt till de ockuperade länderna och då i främsta lhand våra grannfolk. Ett par flickor sjöngo så ett par sånger, varefter alla bjödos på kaffe. Under kaffedrickningen underhöll herrskapet Persson från Lau med musik till fiol och orgel. Ävenså hade anordnats en gissningstävlan med en tårta som pris. Efter kaffepausen uppfördes en barnpjäs, ”En påska-smäll”, som spelades med fart och kläm, och publiken belönade de små amatörerna med kraftiga applåder. Så hölls auktion på en del skänkta saker, mestadels påskris, och tillsammans med gissningstävlan och försäljning av Rödakorsnålar hopbringades i runt tal 150 kr. Arsmötet var talrikt besökt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Visby för 100 år sedan.

(Huvudsaklig källa: Wisby Weckoblad för februari 1843.)
Den 1 februari 1843 började mamsell Louise Säve åter sin skolundervisning. I annonsen därom tillades: ”Endast med Flickor”.
Aktieägarna i ångfartyget Gotland sammanträdde nämnda dag kl. 4 e. m. i Rådhuset för att erhålla kännedom om och fatta beslut rörande ett inkommet köpeanbud å ångfartyget.
Hushållnings-Sällskapets fjärde subskriberade soaré ägde rum dagen därpå. Den hölls, såsom vanligt, i kronofogden G. Lindströms hus och började kl. 6 e. m.
Rörande de i förra artikeln omnämnda festligheterna med anledning av Carl XIV Johans födelsedag den 26 och namnsdag den 28 januari innehöll Wisby Weckoblad för den 3 februari följande:
”Den 26 och den 28 sistl. Januari, dessa för Länets Jägare-Gille och Hushållnings-Sällskap bestämda och för alla medborgare kära Högtidsdagar, firades i vårt samhälle, nämligen den 26 af Jägare-Gillet på dess sammankomst med underdåniga skålar för Hans Maj:t Konungen och för Hans Kongl. Höghet Kronprinsen under fanfarer, beledsagade af folksången. Samlingsrummet var prydt med en vacker transparent af den Kongl. Namn-Chiffern.
Den 28 efter slutad sammankomst för Hushållnings-Sällskapet gafs middag hos Länets Höfding. På aftonen var assemblåe, der jemväl en transparent prydde rummet. H. M. Konungens skål, af Herr Landshöfdingen i underdånighet föreslagen, tömdes af sällskapet, och folksången af-sjöngs under accompagnement af orchester.
Af Jägare-Gillets förhandlingar inbemtades bland annat, att under sistl. år inom Länet blifvit fångade eller dödade 148 räfvar, 41 örnar samt 267 hökar och glador, ett förhållande, som — jemte Jägare-Gillets bemödanden att motverka krypskyttet — redan visat och framdeles skall ådagalägga välgörande verkningar på tillgången af matnyttigt villebråd.”
Här må tillägges, att med folksången avsågs ”Bevare. Gud vår kung” och att M. S. von Hohenhausen vid ifrågavarande tid var landshövding över Gotlands län.
Söndagen den 5 februari hade tjugofem år förflutit sedan Carl XIV Johans tronbestigning. Med anledning därav sjöngs Te Deum i domkyrkan, varpå salut gavs från Kyrkberget av ett batteri av den i Visby förlagda delen av Svea artilleriregemente. Vid utgåendet ur kyrkan utfördes folksången av blåsinstrument från altanen på kyrkans stora torn.
Samma dag hölls i källarmästare Ytterbergs ”Oscarssal” en bal, som var anordnad av några av stadens mest framstående män, särskilt att nämna borgmästare S. J. Mathiesen, landssekreterare L. Hambrieus och överstelöjtnant K. Bildt. Den bevistades av cirka 400 personer. Verser avsjöngos, och landshövding von Hohenhausen föreslog konungens skål, som åtföljdes av folksången, sjungen med ackompagnement av orkester. Därpå följde salut från strandbatteriet.
Till förekommande av trängsel och olyckshändelser vid färden till eller från nämnda bal hade magistraten föreskrivit följande:
”Alla till berörde hus destinerade åkdon skola dels köra söder ifrån förbi Tygkontorets hus, dels utanför Balhuset hålla på gatans högra sida med iakttagande deraf, att ett rum af omkring 3 alnar emellan hvarje åkdon lemnas, och dels ändteligen, att vid återfärden vägen tages Mellangatan fram förbi Mamsell Engeströms hus.”
Den 6 februari gav biskop Hallström en middag, till vilken han inbjudit ett större antal av stadens och länets invånare och vid vilken, såsom det skrevs i tidningsnotisen, ”underdåniga skålar med varma och hjertliga ord af Herr Biskopen föreslogos för H. M. Konungen, det Kongl. Huset och Fäderneslandet”.
Samma dag hölls en barnbal i ”Os. carssalen”; den var arrangerad av källarmästare Ytterberg. För dem, som antecknats på en framlagd subskriptionslista, var biljettpriset 16 skillingar banko; övriga deltagare skulle erlägga en inträdesavgift av 24 skillingar banko.
I annonsen härom tillade Ytter-berg: ”De, som teckna sig för 3, erhålla 4 Billetter. Localen blir eklärerad och dekorerad lika med föregående dag”.
Såsom i föregående artikel visades, motsvarade 1 riksdaler banko år 1843 — med hänsyn till penningvärdets fall sedan dess — cirka 4:85 kr. neligt 1942 års myntvärde. Och den indelades, såsom bekant i 48 skillingar.
Sällskapet D. B. W:s herrar ledamöter kallades att den 7 februari kl. 5 e. m. sammanträda hos mamsell Anna Engeström.
Följande dag hölls en auktion i Auktionskammaren. Därvid utbjödos tre för skuld utmätta fastigheter, nämligen skomakareänkan Sundells gård n :r 8 i Strand-rotens 4:e kvarter, brandmästaren Berggrens gård n:r 91 i Norder-rotens 3:e kvarter och målaregesällen Prytz’ gård n:r 18 i densammas 1 a kvarter.
Nedanstående tidningsannons torde förtjäna att anföras:
De å landet boende Herrer deltogo i Högtidligheten här i staden Söndagen den 5 dennes, behagade såsom tillskott till hvad de redan betalt hvar och en erlägga 12 skill. Banco i Herr Gahnes salubod, der räkningar å alla kostnader finnas och kunna få granskas. Wisby den 17 Februari 1843.

Directionen.
Till förmån för stadens fattiga gåvos sällskapsspektakel tisdagen den 21. och torsdagen den 23 i samma månad. De ägde rum å en i källarmästare Ytterbergs lokal tillfälligt arrangerad teater. Den förra dagen uppfördes ’Qväkaren och dansösen, komedi i 1 akt, och Målaren odh modellerna, operett i 2 akter, den senare dagen Ett besök på dårhuset, komedi i 1 akt, och Två ord eller en natt i skogen, skådespel i 1 akt med sång.
I annonsen härom meddelades:
”Priset för entren blifver 1 R:dr Banco. Billettförsäljningen till Tisdagens Representation är hos Hr Capiten Stoltz och till Thorsdagens hos Handl. A. E. Lyth från och med Måndagen den 20 dennes, spektakeldagarne till kl. 3 e. m. och sedan vid ingången, såvida utrymmet tillåter. Dörrarna öppnas kl. 6, och Spektaklet börjas kl. 7.”
Den spannmål, varmed åtskilliga socknar förbundit sig att bidraga såsom lön åt djurläkaren i länet, skulle t. o. m. den 25 februari avlämnas i f. d. Oropska gården vid Murgatan. Hela mängden för varje socken borde på en gång avlämnas.
Sjömanna-Sällskapet hade sin skola i Gymnasiehuset. Examen med eleverna i nämnda skola ägde rum den 28 i samma månad med början kl. 9 f. m.
Bland de vigda och de döda märktes följande personer:
Vigda: Kofferdikaptenen Jacob Petter Husander och mamsell Ulrika Carolina Buchert.
Döda: Änkefru Lovisa Boman, 74 år; avlidne biskopen C. J. Ebersteins dotter Carolina Maria, 50 år; skeppareänkan Elsa Catharina Hejdenberg, 80 år; kofferdikaptenen Mauritz Ulrik Olde, 42 år; f. d. mjölnaren Isaac Sandin, 70 år.
August Gynther.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Ung postförfalskare har gått i fällan.

Statspolisen har slutfört lång utredning.
En postförfalskare har i dagarna avslöjats av statspolisen i Visby, som därmed kunnat sätta punkt för en lång och besvärlig utredning. Redan i april i fjol började anmälningar om förkomna postanvisningar inges och detta fortsatte med jämna mellanrum under hela fjolåret. Misstankarna föllo på en person, som just då var tilltalad för andra brott, men skriftproven lämnade negativt resultat. Den misstänkte råkade emellertid i ett ögonblick, då han inte trodde sig vara observerad, ge polisen en ledtråd och den visade sig föra rakt på målet. Den anhållne ville först svänga sig men förstod snart att det inte lönade sig och erkände sina manipulationer.
Det framkom vid förhöret att han följt efter brevbäraren på dennes rond i staden och sedan har han vittjat brevlådorna, som han i flera fall böjt upp för att komma åt värdeförsändelserna. Han har längre fram på året fortsatt utanför staden och det sammanlagda bytet har blivit åtta utbetalningskort, huvudsakligen familjebidragspengar eller utbetalningar från pensionsstyrelsen, som i de flesta fall röra sig mellan 50 och 100 kr. En dag i september hade tillgripit inte mindre än fyra utbetalningskort, och dessa liksom alla övriga har han utkvitterat genom att förfalska såväl adressatens som bevittnarens namn. Pengarna ha sedan använts till restaurangbesök.
Den skyldige är en 22-årig visbybo, som f n ligger i militärtjänst. Han har ännu icke häktats men kommer inom kort att ställas inför rätta i vanlig ordning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Länsherrar på Gotland.

Danska tiden 1408 – 1645.
av Ella Hellgren.

Christen Munk

födelseår okänt, d. 1612 25/6. Länsherre på Gotland 1573 4/12 – 1576 12/3.
Christen Munk – son till Nils Munk och Birgitta Cruse – ärvde Gjessinggaard efter fadern; hovjunkare 1559 – 67; köksmästare 1564 – 67; tjänade vid flottan 1567; länsherre på Trondjemsgaard 1568 – 71, ånyo hovjunkare 1571 – 73; länsherre på ”Visborgs slott med Gutland 1573 – 76”, på samma villkor som företrädaren. Han skulle göra räkenskap för alla kronans inkomster, underhålla och bespisa slottets folk. Han fick noggrann förteckning över löne- och naturaförmåner och till sist följande förbud: ”han må icke bruka någon handel eller köpenskap till skada för borgarna eller allmogen på landet”.
År 1577 utnämndes han till skeppshövedsman, underamiral 1580, amiral 1586, länsherre på Rugaard 1596 – 97 och Skarpenbergs gods på Mors och Törsley 1597 – 1612.

Död på Gjessinggaard 1612, begr. i Tved kyrka.
Gift 1580 20/11 m. Anne Eriksdotter Skram f. 1540 6/4, begr. 1612 26/4 i Randers kyrka.

Emicke Kaas
födelseår okänt, d. 1584 11/6. Länsherre på Gotland 1576 14/3 – 1584 11/6.

Emicke Kaas utnämndes till länsherre på Gotland 1576, med samma förmåner som företrädaren. Bland andra förordningar gällde också en ang. befästningsarbeten å Visborg, där han fick tillsägelse att i tid begära pengar, om ej slottets kassa räckte till.
Han fick inte hålla skepp och inte bruka köpenskap till förfång för borgare och bönder.
Gammal och skröplig reste han från Gotland den 6 juni 1584, men kom inte längre än till Ystad, där han dog den 11 i samma månad.
Gift 1:a g. m. Ingeborg Tideman, d. 1577, begr. i S:ta Maria kyrka i Visby. Till hennes ära är uppsatt ett epitafium med inskription, vari hon hyllas för sin höga börd, rena gudsfruktan och stora kärlek, utan slitningar, samt moderskap fyra gånger. ”Hennes ben vila ljuft i frid i en särskild urna”.
Gift 2:a g. m. Hilleborg Hansdotter, som styrde länet tills efterträdaren kom till ön.
A-d.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Gotländska gårdar.

Alnäsa på Fårö.

Manbyggnaden å Stora Hoburga (Smiss).
En ståtlig länga av gamla ladugårdar i Alnäsa-byn.

Med ett utpräglat idylliskt läge, inramat av en på samma gång vän och karg Fårönatur, ligger Alnäsa byalag på den Fåröska sydostkusten strax vid den östra kanten av landremsan, som skiljer Alnästräsket från det brusande havet utanför.
Kommer man landsvägen norr ifrån ser man de gamla vackra gårdarna, där de ligger grupperade i en tät klunga på själva träskstranden.
De resliga, bruna agtaken avteckna sig synerligen vackert mot träskets glittrande vattenspegel. På den norra sidan av gårdarna höjer sig landet kraftigt i karga, skoglösa landvågor. Vinglösa väderkvarnar resa sina svartgrå silhuetter mot himmelen, och stentunarna sträcka sig i långa brutna linjer, följande gamla åkergränserna och hedvägarna i olika riktningar.
Alnäsa grannlag torde i mer än ett avseende kunna betraktas som ett av de märkligaste på hela Fårö. Icke bara den så tätt sammanpackade bebyggelsen inom grannlaget verkar underlig. Visserligen resa sig de agtakstäkta ladugårdarna nästan gavel mot gavel på en lång sträcka längsmed hedvägen, så tätt att man icke ens kan köra mellan dem. Studerar man kartan eller ägohandlingarna skall man därtill finna att nästan alla de gamla gårdarna i det gemensamma byalaget därtill begåvats med tvenne namn. Namnet Alnäsa är nämligen blott den numera vedertagna benämningen på hela byalaget ifråga. Annars heta de fyra gårdarna som nu bilda grannlaget, till ex. Smiss eller St. Hoburga, L:a Hoburga eller Träska, Båta och Nystugo. Längre tillbaka i tiden fanns förövrigt ännu flera parter här, även pm de nu lydde under någon namn som uppräknats här ovan. Men efter skiftet som begärdes av en därstädes bosatt skåning vid namn Erland Johansson, år 1838 och som efter tolv års protester och klagomål, äntligen blev genomfört år 1850, har trenne parter fått flytta ut därav två vid L:a Hoburga eller Träska samt en part vid Nystugu.
Det var en dag på hösten, som vi kom att besöka det vackert belägna grannlaget därnere vid Alnästräsket, och vårt intresse koncentrerades då främst till den äldsta parten i grannlaget, nämligen gården Smiss eller St. Hoburga, som nu äges av lantbrukare Ax. Ahlberg därstädes.
Gården ifråga är som de flesta fåröegendomar inte så stor. Själva åkerarealen omfattar 32 tunnland spridda på trenne skiften, varav ett på 8 tunnland ligger hemma vid gården. Ett skifte på 8 tunnland ligger vid Gåsemora samt det tredje skiftet sydost om gården, gränsande ned mot havet. Jordmånen i samtliga jordar utgöres av klappersten samt mylla på grus- och sandjord.
Någon myr finnes inte till gården, ej heller någon naturlig ängsmark. Skogsmark har man däremot omkring 100 tunnland, även denna liggande i tre skiften, därav ett skifte i hemmamarkerna, samt två vid Avanäset. Skogstillgången vid Avanäset är som vanligt synnerligen tillfredsställande, medan tallarna i hemmamarkerna äro mera kortväxta och knotiga.
Vad det gäller gårdens kreatursbesättning utgöres den av i medeltal 4 hästar, 4 kor, 40 får samt övriga smådjur.
Av gårdens byggnader är manbyggnaden den äldsta uppförd på 1820-talet men restaurerad under senare tid. Byggnadsmaterialet är sten och taket, som tidigare utgjorts av tegel, har nu tyvärr blivit utbytt mot ett nytt av eternit. Även flygelbyggnaden är av sten, men har ännu kvar sitt tegeltak.
Ladugården är också uppförd som stenhus med tak av såväl tegel som ag. Det uppfördes år 1899 efter det samtliga gårdar vid Alnäsa år 1898 blivit ödelagda vid en svårartad eldsvåda.
Denna skulle ha inträffat böndagen den 9 oktober, då en pojke lekt med tändstickor och antänt en halmstack vid en av ladugårdarna. Dessa voro då liksom nu tätt sammanbyggda och elden hade spritt sig med stor hastighet från det ena agtaket till det andra. ”I tre dygn brann det vid Alnäsa” berättas det. Elden från de brinnande gårdarna kunde nattetid ses från Gotska Sandön och Stenkyrka ”och så mycket folk som den gången var församlat på Fårön, hade man aldrig sett make till”.
Eldsvådan år 1898 hade som nämnts svårt drabbat samtliga gårdar i grannlaget, men redan långt dessförinnan hade en svår olycka hänt gårdsfolket i den gård vi här berättat om.
Vid den nuvarande manbyggnadens uppförande på 1820-talet hade husbonden Anders Persson tillsammans med en 13-årig dotter jämte en annan Fåröbo begivit sig sjövägen till Visby för att där hos någon glasmakare få fönsterglas i de fönsterbågar, som skulle sättas in i byggnaden. Någon, som kunde utföra detta arbete, stod nämligen inte att uppbringa på Fårö.
Man hade seglat ut från Husbodars fiskläge vid Fårö i gryningen men vid Stenkyrkehuk överraskades man av stormen. Båten kantrade och samtliga omkommo. Liket av den 13-åriga dottern flöt iland i Stenkyrka. Och hustrun, som blev lämnad ensam på sin gård tillsammans med en minderårig son, bröts alldeles ned av sorgen efter maken.
Ägare till Smitt har sedan år 1912 varit lantbrukare Axel Ahlberg, som då övertog egendomen efter sin fader Petter Ahlberg. Denne hade tagit sig namnet Ahlberg efter byalagets eller kanske rättare träskets namn, och hade i sin tur ärft gården efter sin far Johan Persson, som också varit barnfödd därstädes.
Johan Perssons far hette i sin tur Per Johansson, men redan flera hundra år innan denne övertog husbondesysslan där, skall gården ha gått i arv från far till son. Enligt uppgifter som lämnats, skall nämligen Smiss vara en av de äldsta släktgårdarna på hela ön och gått i arv från far till son ända sedan slutet på 1400-talet.
A-d.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Dödsfall Selma Zackrisson

Vår kära syster Selma Zackrisson lämnade oss idag i sitt 77:e levnadsår. Djupt sörjd av oss, släkt och vänner.
Visby den 26 febr. 1943.
SYSKONEN

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48