Borgenärerna

uti handlanden J. P. Åbergs konkurs kallas att sammanträda onsdagen den 8 Maj 1889 kl. 5 e.m, å Visby Rådbhus för pröfning af gjorda anbud å konkursboets fastigheter.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Kreditorerna i bandl, Carl Procopées och hans firmas Procopée & C:i konkurs kallas till sammanträde tisdagen den 21 instundande Maj kl. 5 e.m. hos havdl. J. L. Kahlquiet i Visby, för att taga del af boets fö valtning och upprättadt utdeloingsförslag samt, om detta godkännveg, uppbära slututdelning.
Visby den 24 April 1889.
Konkursförvaltningen.

Borgenärerna i handlanden J. O. Gardells i Väte konkurs, kallas härigenom att sammanträda å Stadsbotellet i Visby lördagen den 4 nästa Maj kl. XI f.m., för att emottaga redovisning för boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Visby den 20 April 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

På begäran af sterbbusdelägare efter aflidne hemmansägaren A. P. Jacobsson vid Gurfiles i Ala socken, anmodas och kallas bärmed bemälde Jacobssons samtlige borgevärer att manvgrant sammanträda i sterbbuset lördagen den 4 pästinstundande Maj kl. 3 (tre) e.m. för att fatta beslut och öfverlägga om tillgångarnes realiserande utan konkurs; och må upplysniogsvis nämnas, att i händelse kookurs kan undvikas, tillgångarne i det närmaste torde lemna full utdelning för de nu kända skulderna.
Kräklingbo d. 26 April 1889.
BERNH. BOLIN,
Utredningsman.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 April 1889
N:r 48

Borgenärerna

uti handlanden J. P. bergs konkurs kallas att sammanträda onsdagen den 8 Maj 1889 kl. 9 e.m. å Visby Rådhus för pröfning af gjorda anbud å konkursboets fastigheter.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Borgenärerna i handlanden J. O. Gardells i Väte konkurs, kallas härigenom att sammanträda å Stadshotellet i Visby lördagen den 4 västa Maj kl. XI f.m., för att emottaga redovisning för boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Visby den 20 April 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti husbonden Salomon F. Johanssons på Munkebos i Barlingbo konkurs kallas att sammanträda å Bro kronolänsmanskontor lördagen den 4 Maj kl. 11 f.m. för att ölverlägga och besluta i ä enden som boet och dess förvaltning avgå, älvensom för att höras om massan afstår från de kreatur, å hvilka kakelugnsmakare Cedergren i Visby på grund at hyresafhandlivg gör anspråk.
Bro den 5 April 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Borgenärerna

i handlanden J. O. Gardells i Väte konkurs, kallas härigenom att sammanträda å Stadshotellet i Visby lördagen den 4 nästa Maj kl. XI f.m., för att emottaga redovisning för boets förvaltning och granska upprättadt utdelniogstörslag.
Visby den 20 April 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti busbonden Salomon F. Johanssons på Munokebos i Barlingbo konkurs kallas att sammanträda å Bro kronolänsmanskontor lördagen den 4 Maj kl. 11 f.m. för att öfverlägga och beslota i ä enden som boet och dess förvaltning avgå, älvensom för att höras om massan afstår från de kreatur, å hvilka. kakelugnsmakare Cedergren i Visby på grund af hyresafhandling gör anspråk.
Bro den 5 April 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 23 April 1889
N:r 46

Om husslöjden

inom länet har bushållningssällskapets nyss utkomna årsberättelse, som i öfrigt i väl samarbetad form mestadels innehåller af våra läsare förut kända saker, ett och annat att meddela.
Genom den under 1887 antagna planen för slöjdundervisningens främjande, bestämdes att Hushållniogssällskapets slöjdskola i Visby skulle, såsom utgångspunkten för denna undervisnings spridande till länets alla delar, i främsta rummet uppehållas.
Då af statsmedlen 500 kr. utöfver det begärda tilldelats sällskapet, beslöts det att bereda åt slöjdskolor på landsbygden första uppsättningar af hylvelbänkar och verktyg af bästa slag samt-modeller, med vilkor att de såsom kommunernas egendom vårdas och underhållas. Utförandet uppdrogs åt styrelsen för slöjdskolan i Visby, hvilken på grund häraf faststälde en normal uppsättning af verktyg, beräknad för slöjdskola med 12 elever, som utgör medeltalet inom länet. En sådan uppsättning åstadkommes för 125 kr., när träarbetet utföres vid sällskapets slöjdskola. På ansökningar har styrelsen utlemnat sådana till 4 kommuner, nämligen Hafdhem, Roma, Öja och Björke, åt den sistnämda dock något mindre fulltalig, emedan dess skola är mindre och en del af anslaget redan tagits i anspråk för modeller åt slöjdskolorna i Fole och Lokrume, hvilkas lärare icke hade tillgång till nääs-modeller af egen tillverkning. Der skolans lärare innebaft verktyg, hvilka han önskat måtte få ingå i uppsättningen, ha de för sådant ändamål inköpts, när de befunnits fullgoda.
I vidsträcktare mån har med detta anslag sällskapet icke förmått tillgodose ett af statens undervisare i husslöjd, efter inspektion af länets slöjdskolor, framstäldt förslag, åsyftande att åt kommunerna inlösa de verktyg som folkskolornas lärare på egon bekostnad anskaffat för att kunna bereda slöjdundervisning i sina skolor.
Emellertid har sällskapet för egen del beslutit, att, när medel kunna dertill beredas, åt slöjdskolorna på anhållan inlösa behöfliga och fullgoda verktyg som ägas af lärare, för hvarje skola på en gång eller delvis, efter styrelsens för sällskapets slöjdskola bepröfvande; men att i främsta rummet tillgängliga anslag skola användas till beredande åt slöjdskolor på landsbygden af första uppsättningar af hyfvelbänkar och verktyg af bästa slag samt modeller, Mo det för det gångna året varit bestämdt, enär alöjdundervisningens allmänna införande på landsbygden borde anses främjas mera genom sådan bjelp åt skoldistrikt som öppna nya skolor eller åt äldre skolor som af någon anledning äro i saknad af verktyg, än genom att åt redan i verksamhet varande skolor betrygga innehafvandet af de befintliga verktygen — och detta i synnerhet för närvarande, då ett stort antal folkskollärare, som genomgått slöjdlärarekurs, äro färdiga att begynna slöjdundervisning så snart utväg kan beredas dertill; och slutligen att tillfälle skall lemnas skoldistrikt att inom utsatt tid, t. ex. 1 Juli, inkomma med ansökningar till erhållande af första uppsättningar af verktyg.
Sällskapets slöjdskola tillhandahåller för öfrigt numera slöjdskolorna på landsbygden mot betalning vissa förnödenheter för undervisningen. Häraf ha flere skolor begagnat sig.
Deé slöjdskolor på landsbygden, som under året uppburit understöd af staten med 75 kr. hvar, äro Sanda, Mästerby, Vestergarn, 2 i Othem, Öja, Sproge, Stånga, 2 i Klinte, Garda, Lokrume, Fole, Hejde, Väte, Hafdhem, Guldrupe.
Under året ha slöjdskolor öppnats i Hafdhem, Roma, Björke.
På sällskapets reqvisition har äfven under år 1888 statens undervisare i husslöjd, ingeniören A. T. Ramström inspekterat slöjdskolorna i länet och han har icke framstält någon anmärkning vid den meddelade undervisningen. Beträffande sättet att bereda skolorna passande verktygsuppsättningar har han ansett det af hushållningssällskapet för året vidtagna vara det rätta, likväl önskande mera omfattande åtgärder för inlösande af lärares verktyg. Han har också vitsordat, att den uppsättning som lemnats till Hafdhem, den enda färdiga, före inspektionen, befunnits särdeles ändamålsenlig.
I utlåtande af hr Ramström om Fruntimmerssamfundets slöjdskola vitsordas att skolan är i alla afseenden berömlig samt väl skött och verkar mycket välgörande och nyttigt gagnande, så väl för staden som landsorten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 April 1889
N:r 39

Väghinder.

En bro å allmänna landsvägen emellan Källgårds i Atlingbo och Nystugu i Hogrän kommer att ombyggas från och med tisdagen 9 och till och med torsdagen 11 nästa Oktober; i anledning hvaraf nämda väg då blir ofarbar. Vägfarande få i stället begagaa vägen genom Mästerby och Väte socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Medeltredingens årsmöte

i Mästerby skolhus 22 Aug.
Under förmiddagens lopp anlände så småningom en stor del utaf tredingens medlemmar samt dessutom inspektören kyrkoh. Uddin och komminister Ekman jämte några andra utom kretsen stående lärarinnor, lärare och skolvänner.
Till ordf. för dagen valdes skoll. Lindah och till sekreterare skoll. Rosvall från Eskelhem. Öfvergick man så till behandling af del till centralstyrelsen hörande ärenden. Resultaten blefvo följande:
1.) Kretsen beviljade centralstyrelsens embetemän ansvarsfrihet för år 1887.
2.) Vid val af fyra ledamöter i centralstyrelsen för åren 1889, 1890 erhöll A. F.Skoglund i Bränkyrka 8 röster, Emil Hammarlund, Stockholm 8 röster, K. O. Sjölander i Asker 7 röster, J. J. Dahlström, Stockholm 5 röster, A. M. Stefanson, Stockholm 3 röster samt 8.
A. Viderbeck 1 röst, hvarvid således de fyra förstnämda blefvo valda.
3.) Val af tre revisorer för 1888 utföll sålunda: Alexander Jonsson, Stockholm, P. L gerblad, Tumba, och G. M. Celander Arboga hvardera 6 töstet samt Aug. Viderbeck och A. Bergman hvardera 1 röst.
4.) Vid beslut om arvoden åt sekreteraren och kassaförvaltaren för 1888 enade sig mötet i centralstyrelsens hemställan, att arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren måtte utgå med samma belopp som under de föregående åren näml. med 200 kr. för den förre och 100 kr. för den senare.
5.) Val af nämd för insamlande inom kretsen af material till en svenska undervisningens historia företogs. Nämdens första omsorg blifver att skaffa sig fullständig kännedom om hvilka källor till denna historia, som inom hvarje församling äro till finnandes, t. ex. skildringar af ännu lefvande personer, företrädesvis lärare och prester, skriftliga framställningar: husförhör och andra kyrkoböcker, protokoll vid biskops- och prost-visitationer, sockepstämmor, gamla skolreglementen, skoltal, donation-bref m. m. samt derom vederbörligen underrätta central!s:yrelsen. Följande folkskoll. blefvo härtill valde: Björkegren, Sjonhem, Bandelin, Vänge, J. Björkander, Väte, Lindahl, Atlingbo, L. P. Qviberg, Gammalgarn, Lindström, Björke, Lithberg, Vall, V. Karlssop, Gothem, Nyström, Mästerby, Sahlstep, Stenkumla, Boberg Fröjel, K. J. Björkander, Hörsne samt f. d. folkskol!. Enderberg, Endre och Dahlgren, Dalhem.
6.) Angående uttalande i fråga om läsebok för folkskolan enade sig mötet med kyrkoh.
Uddin uti att till regeringen ingå med anhållan att utsätta ett visst pris till den eller de personer, som frambragte det bästa i den vägen.
Den sista af centralstyrelsens frågor, näml. uttalande i fråga om skol-helsovården, sammanföll i hufvudsak som det hör på mötet framstälda diskussionsämnet:
Hvad kan skolläraren göra för befordran af hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan? Härom yttrade sig följande af de på mötet närvarande.
Thimgren. I och med detsamma som samhället infört skoltvång, har det åtagit sig ansvaret för detta skollifs inflytande på bernens kreppsutveckling samt dermed äfven törpliktelse att göra nämda inflytande så hälsosamt eller åtminstone gå litet hälsovådligt, som möjligt. Hvad folkskolan särskidt anginge, så fannc3 det många seker, som nogsamt vittnade, att denna samhällets förpliktelse hittills blifvit på ganska otillfredsställande sätt uppfyld. Här funnos tyvärr mångenstädes mörka, trånga och dåligt inredda skolsalar, ofullständiga ventilati.nsapparater; på vissa ställen avvändes skolsalen äfven till afklädnings- och matrum m. m. Icke alla dessa hinder kunde skolläraren undanrödja, men hvad han kunde göra, det vore att tillse att barnen finge en lämplig omväxling mellan det kroppsliga och det intellektuela. Och detta had ej liten betydelse för barnens välbefionaude. Förordade en omväxling med sång, gymnestik, elöjd och trädgårdsskötsel.
Lindahl. Jämförelsevis kan skolläraren härvidlag ej göra mycket, utan ganska litet. Han hade alldeles för liten makt. Kan för skolråden endast påpeka bristfälligheter. Nyttigt vore att hafva ändamålsenliga bänkar. Skoll. kan dock släppa in frisk luft samt få barnen att iasttaga .snygghet, ordning och skick. En eller flere timmar borde man undervisa i helsovård. Tillgång på friskt vatten borde finnas. Framför allt renlighet. Det funnes flere skolor, der skurning företags endast 1 gång, säger en gång, i terminen och härmed proportionsvis städning. Undrade öfver att menskligheten verkligen vore så frisk, som den är.
Kyrkoh. Uddin: Många oegentligheter hos en sak kunde framdragas. Man finge härvidlag hålla sig endast till de största. Bortsedt från alla öfverdrifter, är det bästa att hålla skolsalarne rena. Läraren bör tillse, att den person, som fått i uppdrag af städa skolan, verkställer detsamma ordentligt. I annat fall anbålla hos skolrådet att få en annan städerska. Läraren borde angående de brister han finner underrätta skolinspektören, hvilken då tillskrifver skolrådet derom. Ägde klagomålet skäl för sig, och vore det ej allt för obilligt, hoppades han, att skolrådet nog efterkom lärarens önskan, En nödvändig sak vore, att hafva golfven oljedränkta och att dubbeltönster under den kalla årstiden isattes, dock skulle det alltid gifvas tillfälle till ventilation. Talaren hade midsommartid besökt en skola i södret, i hvilkens sal innanfönstren ännu ej voro uttagna. Den osundaste luft herskade derinne. Förordade renlighet i allt samt träds och buskars planterande omkring skolan.
Dahlström från Hejde. En omväxling borde man hafva mellan själs- och kroppsarbeten.
Trädgårdsskötsel, slöjd och gymnastik borde ej öfvas på fristunder, utan på ordinarie tid.
Tostämde föröfrigt liksom äfven de öfriga närvarande med de föregående talarne.
Mötets resolution blef om berörda ämne följande:
Skolläraren äger för närvarande för liten makt för att på kraftigt sätt ingripa uti samt befordra hygieniska förhållanden i och omkring folkskolan. Dock skall han tillse och laga att renlighet herskar såväl inom som utom skolsalarne, att ventilation verkställas i skolan mt tillbålla barnen renlighet, snygghet och tukt.
Bestegs så talarestolen af kyrkoh. Uddin, som höll ett föredrag om Luthers ord: En skollärare som ej kan sjunga ser jag ej på. I hufvudsak yttrade talaren härom föjjande: Såvgens varma och flitiga öfvande i skolan vore af stor vigt. Bland alla sköna gåfvor en allvis försyn skänkt oss, intoge utan tvifvel sångföreningen främsta platsen. David förnöjde ju äfven med sin sång och sitt harpospel den nedstämde Saul. Och genom sina spalmer var det, som Luther vann sina framgåagar, tröstande de sorgsna, styrkande de svaga. Katolska kyrkau föker ju äfven under sitt mörka välde medels sin tjusande sång locka till sig vår kyrkas bekännare. Ifrån en annan sida bestormas vår kyrka af sekterna med deras sång. Vår kyrkosång, som talaren stälde högt i den vägen, borde derför uppryckas till lif. Hvar och en kyrkobesökare borde sjunga med. Kyrkorgeln borde endast vara tjenare, ej berre. Men huru skulle man få våra församlingsmedlemmar att sjunga med? Jo, i skolan skulle sången utbildas. Honom tycktes det vara en skön mission att lära slägten efter slägten våra härliga koraler. Psalmerna blifva aldrig slagdängor. En stark, samfäldt uppstämd koralsång är det mest bitande svärdet på gudsförnekarnes hjertan. Men sången fordrade ett friskt och gladt sinne. Kunde man derför icke alltid sjunga af glädje, borde man sjunga af plikt. Lydnad vore bättre än offer, Och äfven fosterländska sånger borde komma till heders, ty bland dem funnos perlor af sällspord skönhet.
Det om klarbet i åskådning och en sällsynt förmåga att framställa sina tankar vittnande föredraget åhördes med spänd uppmärksamhet. Och hvad talet verkade, visade sig, då efter några minuters förlopp »Vår Gud är oss en väldig borg» med »Guds ord och löfte skall bestå» dånade från det i närheten liggande templets läktare mäktigt fram mellan hvalfvets åldriga väggar med en kraft, som endast ett sådant föredrag kunde åstadkomma. Och när sedan nere i koret »Integer vite» utan ord, sakta, mildt, kanske vemodsfullt framsjöngs, hördes det som ett gillande eko af talarens ord.
Sedån härefter middag intagits ute i ett för tillfället i den grönskande ängsträdgården uppfördt paviljongstält, började efter en liten frist eftermiddagens förhandlingar med diskussionsämnet: Är fortsättningsskolan nödvändig, och om så är, huru bör den organiseras ?
Härom yttrade sig först
Nyström. Fortsättningsskolan vore på grund af vissa skäl lika nödvändig som småskolan.
Åldern för barnen i fortsättningsskolan borde ligga mellan 14 till 18 års ålder. I en fortsättningsskola borde strängt hållas på, att inga andra fingo bevista densamma än de, som som hade godkändt afgångsbetyg från folkskolan. Aftonskola vore ej fullt tjenlig. Fortsättningsskolan borde ej vara obligatorisk, utan stå på fri grund. Ville att undervisning i geografi deri skulle inrymmas.
Talade härefter kyrkoh. Uddin, skoll. Thimgren, Lindahl, Rosvall, Qviberg från Garda, Dahlström från Hejde samt faojunkare Karlström från Atlingbo i ungefär samma anda som inledaren.
Resolutionen blef derför: Fortsättningsskolan är nödvändig. Barn med godkändt afgångsfå här utvidgad undervisning i de ämnen, som folkskolstadgan ålägger. Skolan bör fortgå i 6 veckor, hvaraf en månad tages af vanlig skoltid med förutsättning, att skolgången blefve jämnare uuder de 7 öfriga månaderna.
Härefter framstäldes det sista och tredje diskussionsämnet: Hvilka äro de förnämsta orsakerna till gymnastikens låga ståndpunkt, och hvad bör göras för dess befordran? Denna fråga inleddes af Zindahl: Folkskolan såsom gymnastiklokal vore otillräcklig och alldeles för liten, Barnen vore olämpligt klädda, Med afseende på fötternas beklädnad varieradeklädedrögtena mellan läderstöflar, skor, träbottnar. Huru gymnastisera med en sådan blandad hop? Skullegymnestiken verka gagneligt, borde lämpliga redskap anskaffas, och åt lärarne sjelfva gifvas en större öfning i gymnastik. Sedan flere talare yttrat ungefår detsamma, instämde mötet i följande resolution: Skollärarne få försöka skaffa sig Liedbecks gymnastiklära och med tillhjelp deraf gymnastisera med barnen, men synnerligast är det vigtigt, att en auskulteringskurs i gymnastik upprättas för lärarne.
Härefter valdes till ordf. i stället för Lindahl, som nedlade sitt ämbete, Thimgren från Roma och till justerare af dagens protokoll Nyström och Sahlsten irån Stenkyrka. Nästa tredingsmöte utsatte att hållas i Gothem. Härefter tackade den afgående ordf. alla de personer, som hedrat mötet med sin närvaro, nedkallande till sist öfver mötet Herrens välsignelse.
Efter mötet slut bjöds på för/riskningar ute i den täcka trädgården, men ej endast på materiela förfriskningar, utan äfven på sånvg af en dubbelqvartett, sovi ej tystnade förr än i uppbrottets stund. Och tacksamhetstal till värden och sångarne saknades ej heller vid skålarne. Och under allt detta var nejden upplyst af kulörta lyktor, hvilkas sken då och då bleknade bort för bengaliska eldar, som med sitt ömsom starka, ömsom bleka, men i bådadera fallen behagliga färgspel gjorde naturens skönhet ännu mera storartad och inhöljde allt i ett romantiskt skimmer.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.

Gotlands folkmängd

utgjorde samtidigt 52,065 personer, sedan den under år 1887 ytterligare minskats med 491 personer, d. ä. 0,93 proc. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kalmar och Elfsborgs län, mea högre än i hvart och ett af de öfriga åtta länen, der folkmängdsminskning förekom under året.
Vid jämförelse med förhållandet under de närmast föregående åren visar sig, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1887 högre än för hvartdera af åren 1883—1886, ehuru lägre än för 1880—-1882. Gotlands invånareantal har nämligen sedan 1879 minskats på följande sätt:

Folkmängden har sålunda under den tidrymd nämda uppgifter omfatta minskats med sammanlagdt 3,216 personer, hvilket haft till följd, att länets folkmängd numera ingår i rikets folkmängdssumma med endast 1,09 proc. i stället för 1,21 proc. vid 1879 års slot.
Ofvan anförda folkmängd vid slutet af &r 1887 fördelade sig med 45,315 inv.
på landsbygden och 6,750 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskats med 504, men den senares tillväxt med 13 personer.
Hvad de båda häraden beträffar, tedde sig förhållandet så, som nedanstående öfversigt närmare utvisar, hvarvid märkes, att folkmängden i Norra häradet minskades relativt mera än i det Södra.

De landskommuner, i hvilka folkmängden ökades under året, voro följande 28: Visby norra landskommun, Hejdeby, Barlingbo, Roma, Fole, Lokrume, Vallstena, Lummelunda, Hangvar, Bunge, Dalhem, Viklau, Guldrupe, Ardre, Anga, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hamra, Sundre, Hafdhem, Fide, Eke, Hemse, Fardhem, Gerum, När och Garda. I Väte var folkmängden lika som vid slutet af det näst föregående året, men i samtliga återstående landskommuner hade invånareantalet mer eller mindre nedgått.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

Blåbandsmöte

hölls i lördags förmiddag i Goodtemplarhuset vid Mellangatan. Till mötet voro kallade samtliga blåbandsföreningar på Gotland och ombud hade infunnit sig från Visby, Öja, Ljugarn, Follingbo, Viklau, Väte, Halla och Slite. Efter diskussion fattades det beslut, att alla dessa lokalföreningar skulle sammansluta sig till en stor förening, som skulle verka gemensamt. För att utarbeta stadgar för denna förening valdes en komité bestående af byggmästare Pettersson och poliskonstapel Nordgren, Visby, samt skollärarne Dahlström, Follingbo, Olofsson, Viklau, och Herlitz, Halla.
På aftonen kl. 7 hölls en fest, som var mycket talrikt besökt. Vid detta tillfälle ingingo 20 nya medlemmar i blåbandsföreningen.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 12 December 1887.
N:r 99.

Till maltkornsutställningen

i Örebro, hvartill den förlängda anmälningstiden utgick i onsdags, hafva från Gotland inkommit och afsändts prof från nedannämde 43 utställare:
Stenkyrka, Niome, Petter Gardell, 2 prof; Lummelunda, Kinner, Olof Pettersson; Martebo, Binge, Karl Anschit\’z; Veskinde, Skäggs, J. M. Larsson, 2 prof; dito, Norrgårda, Ad. Hoffman; Fole, prestgården, G. V. Gustafsson; Källunge, Kullingbog, K. T. Broander, 2 prof; Visby, A. Palm, 2 prof; dito, Karl Degerman; dito, Rudolf Vallér; dito, J. Söderberg, åkare; Endre, Stenstu, K. V. Gardell; dito, Hulte, O. Pettersson; dito, Eadregårda, Joh. Larsson; Akebäck, Bäcks, Joh. Endrell; Visborg, A. Dassow, Vesterhejde, Stenstu egendom; dito, Nygårds, A. Kyllander; Barlingbo, Henriksdal, J. N. Viman; Dalhem, Dune, L. J. Eklund; dito, Binge, Joh. Stenbom; dito, prestgården, J. Odin; dito, Dunegårda, G. P. Hanséa; Roma, Vellarfve, P. Johansson; Hogrän, Gervalds, Joh. Vessman; dito, Djupbrunnes, Oskar Johansson; dito, Alvede, Ludv. Jackobsson; dito, Eabjenne, J. O. Pettersson; Sanda, Alands, Lars Jackobsson; Väte, Hakuse, J. P. Larsson; Klinte, Klintebys, V. Vöhler, 2 prof; dito, Odvalls, Aug. Nyberg; Ståvga, Liffride, O. R. Pettersson; dito, Österlings, M. E. Svallingson; Ronehamn, L & G. Cramér; Hafdhem; Rosarfve, P. H. Rosendahl; dito, Libbenarfve, Mattias Nilsson; Burgsvik, V. Hangén; Othem, Othemars, Ferd. Pettersson, Lau, Fia, Jakob Nilsson; Visby, Suno Eagström; dito, Lenna, C. S. Engström.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 2 December 1887.
N:r 96.

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i går afton sin ordinarie årssammankomst under ordförandeskap af öfverste von Hohenhausen. Sedan denne helsat de till omkring ett tjugutal närvarande ledamöterna välkomna, föredrogs af gillets sekreterare styrelsens årsberättelse hvilken i sin helhet var af följande innehåll:
Vid gillets senaste årssammankomst, som ägde rum 15 sistlidne December, blefvo 7 nya ledamöter invalde. Bland de ledamöter som under årets lopp afgått från sällskapet må vi här endast nämna doktor P. A. Säve, som 10 November detta år afled härstädes.
Varmt nitälskanda för allt fosterländskt och särskildt för allt som rörde Gotland var han under sina kraftfulla dagar en verksam ledamot i gillet, hvars syfte och ändamål naturligtvis i hög grad skulle intressera ettsådant sinne som hans. Ehuru icke sjelf skytt eller jägare ägde han mer än många sådana en god kännedom om och insigt i djurlifvet och hade en ädel uppfattning af menniskans och jägarens förhållande till djurverlden, hvilket han mångenstädes ådagalagt i sina talrika uppsatser och ej minst i dem, som fianas införda i Svenska Jägarförbundete tidskrift, och hvilken uppfattning han under sin mångåriga verksamhet som lärare alltid sökte bibringa det uppväxande slägtet, hvarigenom han bättre än mången annan verkade i gillets syfte — att förädla jagten — att göra den till en på vetenskapliga och humana grunder sig stödjande idrott.
Under årets lopp har gillet varit samladt till en extra sammankomst, hvarvid ett belopp af 200 kronor ytterligare beviljades för inplanterande af rådjur och bidrag till aflöning åt en ständig bevakare vid Elinghems kronopark, och beslöt gillet vid samma tillfälle att till kongl. Domänstyrelsen ingå med anhållan om anställande af en sådan bevakare.
Styrelsen har under året haft 4 sammankomster för bebandlandet af de vanliga ärendena, och må här påpekas dess vid senaste sammankomst fattade beslut att för nästa år höja skottafgiften vid täflingsskjutningen, så att ledamot kommer att betala 2 kr. och icke ledamot 4 kr., hvilket ansetts nödigt för att kunna bestrida utgifterna för premier m. m. Af de medel, gillet ställt till styrelsens förfogande för att användas såsom belöningar till personer, genom hvilkas angifvelser brott mot jagtstadgan blifvit åtalade och i bevis ledde, har styrelsen beslutit tilldela skomakaren L. P. Larsson Bjers i Vallstens 10 kronor, då genom hans angifvelse en person blifvit åtalad oeh bötfäld för rapphönsjagt under förbuden tid.
I gillets allmänna prieskjutning, som ägde rum 4 sistlidne Juli under tämligen ogynasamma förhållangen i anseende till den då rådande häftiga blåsten deltogosendast 40 skyttar, och vanns dervid 1:sta priset, ett kronogevär, af E. Kahlström från Bunge för uppnådda 45 poäng, 2:dra priset ett silfverfickur af K. Klasson från Hafdhem för uppnådda 44 poäng, 3:dje priset, en kikare af F. Stenberg från Sanda för uppnådda 43 poäng och 4:de priset, en jagtflaska och ett jagarehorn af J. Petterason från Väte för uppnådda 43 poäng. Till årets skyttemästare E. Kahlström gafs v. Hohenhausens minnespris. Vid skjutningen om gillets medalj lyckades ingen af de täflande ådagalägga sådan skjutskicklighet att något förslag om medaljens utdelande kunde komma i fråga.
Af landstingets till gillets disposition stäida medel för utrotande af rotdjur hafva under året utbetalts

Rörande årets villebrådstillgång kan i allmänhet sägas, att den å rapphöns varit ganska god, å hare god, å gräsand medelmåttig och &å orre och beckasin inga.
Revisionsberättelsen upplästes, af hvilken inhämtades att gillets ställning var sådan som i styrelseberättelsen här ofvan angifves, och beviljades styrelsen full ansvarsfrihet för förvaltningen af det gångna årets räkenskaper.
Enligt de gamla stadgarne skulle nu styrelseval ske, men då i de nya, som definativt nu komme att antagas, val af styrelse är bestämdt till 26 Januari och den nu valda styrelsen sålunda skulle komma att fungera mindre än 2 månader uppsköts valet på ordförandens förslag tillsistnämda dag.
Till ledamöter i gillet invaldes notarien R. Wahlström, löjtnanterna L. Sellergren och E. A. E. Laurin, länsveterinären P. H. Wetterström och litteratören A. Weström, af hvilka löjtnant Laurin genast introducerades.
Det från föregående årssammanträde hvilande förslaget till stadgar upplästes uu med deri beslutade ändringar och antogs enhälligt af gillet. Styrelsen föreslog härefter att skottpenningarna för dödande af rofdjur skulle få utgå med samma belopp som under föregående år, hvilket vann gillets bifall.
Till inköp af en kastmaskin med 200 glaskulor att användas vids. k. skottlekar (på de uppkastade kulorna skjutes med hagel) beviljade gillet 50 kronor.
Som redan är bekant, har k. domänstyrelsen begärt Gotlands läns landstings utlåtande öfver en ifrågasatt utsträckning af fridlysvingstiden för hare, orre och andra djurarter, Landstinget har med anledning häraf och på grund af förslag från enskild landstingsman tillstyrkt att hare och orre måtte på Gotland fridlysas, hare från och med 1 Febr. till och med 10 Sept. och orre från och med 15 Febr. till och med 10 Sept.
Jägmästaren J. O. Sylvan har i en till länsstyrelsen stäld skrifvelse med anledning häraf yttrat:
Parningstiden för hare kan väl emellanåt inträffa i början af Februari, då jagt skulle kunna verka menligt. Men detta händer dock mera sällan och är haren då svåråtkomlig, så att faran af jagt under första hälften af Februari är för ringa för att Gotland häri skulle fordra ett undantag från öfriga delar af riket, ännu mindre som hartillgången här är riklig. Deremot vore en förlängning af fridlyaningstiden till 21 Aug. lämplig, emedan honorna på hösten rätt ofta äro ungstinna och både andra och tredje kullarna små.
Föga skäl torde finnas för att utsträcka fridlysviogstiden för orre till 11 Sept. enär derigenom all orrjagt för stående hund alldeles skulle omöjliggöras. Orren trycker ej för hund lärgre än till början af September. Visserligen har orren under senaste årtiondena förminskats, men detta har sin orsak i kalla vårar och skogarnes uthuggning samt räfvens ökning. Med afseende härpå borde fridlysvingstiden i likhet med för hare framflyttas till och med 20 Aug.
I behof af förlängd fridlysningstid vore gräsand, hvarför denna tid på Gotland borde frsmflyttas till och med 20 Juli för enkel och dubbel beckasin, svan samt änder af andra slag än dykänder.
I detta jägmästar Sylvans yttrande hade styrelsen instämt.
Herr Woöhler önskade att om den indelning i zoner, som domänstyrelsen gjort, komme till stånd, vårt län tilldelades den sydligaste zonen. Han hade gerna sett dagen för orrjagten bestämd till 18 Sept., då det vid orrjagt på ett par dagar gäller mycket.
Styrelsens förslag bifölls sedan efter omröstning mellan hr Wöhlers och segrade med 12 röster.
Sedan jägmästar Sylvan anmält att han vid nästa sammanträde kommer att göra framställning om begäran af ökadt anslag till rofdjurensutrotande, beslöts, att svenska jägarförbundet skulle underrättas derom, att gillet som efter de nya stadgarnes antagande blifvit en underafdelning af förbundet.
Härmed voro förhandlingarne afslutade och man samlades nu till ett festligt samqväm, som varade i flere timmar.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 2 December 1887.
N:r 96.