Auktion å bättre fastigheter vid Lunds i Vesterhejde.

Tisdagen den 22 maj kl. 12 middagen försäljas:
dels avlidne Majoren Thomas Stålhandskes konkursbo och Claes Stålhandske gemensamt tillhöriga Lunds gård med underlydande, tillsammans c:a 70 tid åker och c:a 200 tid skog och betesmark i ett skifte, belägen nära Hallvardts järnvägsstation; manbyggnaid med centraluppvärm ning och — liksom övriga byggnader elektrisk belysning; trädgård med stor givande sparrisodling;
dels konkursboet tillhöriga c:o 7 minuters väg från Hallvards station belågna villaegendomen Graune, särdeles välbebygd, ined boningshus av sten, i vacker park ou 5 tid inrett till 7 rum, kök, hall, badrum och källare under hela huset, samt försett med centraluppvärmning, vattenledning och elektrisk belysning;
dels ock hälftens: av en beteshage om c:a 100 tnld under Botmunds.
Köpevillkoren tällkännagivas vide auktionstillfället.
Närmare upplysningar genom undertecknade konkursförvaltare.
Visby dem 8 maj 1923.
R. Ljungdahl. Kapten. Visby.
Johan Olsson. Häradsdomare, Hallvards.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Maj 1923
N:r 113

Ett manslik i skogen.

Vid 2-tiden i går eftermiddag anmäldes till fjärdingsmannen i Västerhejde, att det låg ett manslik i Kronskogen, som sträcker sig mellan Visborgs slätt och Västerhejde. Fjärdigsmannen begav sig omedelbart till den uppgivna platsen och påträffade mycket riktigt liket av en okänd mansperson liggande i en skogsdunge i den s. k. Kalvhagen. Bredvid den döda kroppen låg en revolver — av allt att döma det vapen, varmed den döde själv ändat sitt liv. Mellan benen på liket fanns en fickspegel. Den döde, som sannolikt legat en rätt lång tid i skogen, ty ansiktet var redan delvis sönderhackat av fåglar, var iförd mörka rätt snygga kläder och sportskjorta. Den levnadströtte synes ha varit en helt ung man, ungefär i 20-årsåldern. Anmälan om det ruskiga fyndet gjordes till vederbörande landsfiskal, som i dag kommer att hålla förhör i saken.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Maj 1923
N:r 109

Auktion å bättre fastigheter vi Lunds i Vesterhejde.

Tisdagen den 22 maj kl. 12 middagen försäljas:
dels avlidne Majoren Thomas Stålhandskes konkursbo och Claes Stålhandske gemensamt tillhöriga Lunds gård med underlydande, tillsammans cm 70 tld åker och c:a 200 tld skog och betesmark i ett skifte, belägen nära Hallvards järnvägsstation; manbyggnad med centraluppvärmning och — liksom övriga byggnader — elektrisk belysning; trädgård med stor givande sparrisodling;
dels konkursboet tillhöriga c:o 7 minuters väg från Hallvards station belägna villaegendomen Graune, särdeles välbebygd, med boningshus av sten i vacker park om 5 tld inrett till 7 rum, kök, hall, badrum och källare under hela huset, samt försett med centraluppvärmning, vattenledning och elektrisk belysning;
dels ock hälften av en beteshage om c:a 100 tald under Botmunda.
Köpevillkoren tillkännagivas vid auktionstillfället.
Närmare upplysningar genom undertecknade konkursförvaltare.
Visby den 8 maj 1923.
R. Ljungdahl.
Kapten. Visby.
Johan Olsson.
Häradsdomare, Hallvards.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Maj 1923
N:r 107

Kungörelse.

Vapenföra beväringsmän af årsklassen 1914 å (de som inskrefvos våren 1914) och årsklassen 1914 y (de som inskrefvos hösten 1914) tillhörande Visby rullföringsområde och tilldelade infanteriet skola för undergående af beväringsrekrytskola och första repetitionsöfning i en följd, årsklassen 1914 ä i 180 dagar och årsklassen 1914 y i 210 dagar, samlas å följande tider och ställen:

årsklassen 1914 A
de från Visby domkyrko- och landsförsamlingar, Stenkumla, Västerhejde och Träkumla socknar vid lägerhyddan A Wisborgs slätt fredagen den 12 mars 1915 kl. 10 f. m.,
de från Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Västergarn, Klinte, Frödel, Eksta och Sproge socknar vid Tjuls järnvägsstation fredagen den 12 mars 1915 kl. 7,45 f. m.;

Årsklassen 1914 y (ej studenter och med dem likställda)
de från Visby domkyrko- och landsförsamlingar, Stenkumla, Västerhejde och Träkumla socknar å kaserngården å Wisborgs slätt måndagen den 15 mars 1915 kl. 11 f. rn.,
de från Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Västergarn, Klinte, Fröjel, Eksta och Sproge socknar vid Tjuls järnvägsstation måndagen den 15 mars 1915 kl. 7,45 f. in.
Den, som skall inkallas till tjänstgöring genom order, erhåller sådan framdeles.
Beväringsman, som erhållit nådigt tillstånd att afflytta från riket, men vistas inom landet, skall i likhet med öfriga tjänstgöringsskyldiga iakttaga inställelse.
Beväringsman skall medföra inskrifningsbok eller andra till upplysning om hans värnpliktsförhållande utfärdade handlingar.
Beväringsman är underkastad i kriminallag för krigsmakten gifna bestämmelser såväl under all tjänstgöring och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af inkallelse till tjänstgöring. Uteblifver beväringsman utan anmält laga förfall från tjänstgöring, hvartill han blifvit i laga ordning inkallad, må han till tjänstgöringens fullgörande hämtas på egen bekostnad.
Såsom laga förfall anses: om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte. Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares intyg, hvilket beväringsmannen är skyldig själf anskaffa. Kan han ej anskaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af statens ämbets- eller tjänsteman eller af präst i församlingen eller ordförande i kommunalstämman (stadsfullmäktige) eller af ordförande eller ledamot i kommunalnämnden (fattigvårdsstyrelsen) eller af ledamot i häradsnämnden (rådstufvurätten).
Beväringsman, som har laga förfall för uteblifvande från inställelse till tjänstgöring, skall insända intyg därom antingen till rullföringsområdesbefälhafvaren senast vid samlingen eller till vederbörande beväringsbefälhafvare senast vid inryckningen till tjänstgöring.
Visby den 19 februari 1915.
HJALMAR SILLÉN.
Befälhafvare för Visby rullföringsområde n:r 75.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1915
N:r 47

Visby skyttegille

hade såsom innehafvare Visborgs skyttegilles vandringspokal jämte tillhörande album i går anordnat täflan, i ensklld fält, skjutning vid Suderbys i Västerhejde. Ledare af täflingen var vaktmäst. O. Molin med biträda af tygund.-off. H. Johansson och furiren K. R. Karlsson. Ägaren af Suderbys, hr A. T. Persson, hade upplåtit sin våning för skyttarnas förplägnad och till expedition.
Prisutdelningen förrättades af tygförvaltare C. J. Wennersten ensligt följande lista:
Pokaltäflingen.
Visborgs skyttegilles vandringspokal för fältskjutning med tillhörande album eröfrades af Visby skyttegille för 36 träffar af en grwp bestående af brr C. J. Johansson, K. A. Johnsson, Holger Olsson, A. Ekvall och J. Olsson, Närmast kom Visborgs skyttegille mad 34 •träffar och Klintes skyttegille med 31 träffar.
Visby skyttegilles hedespris, en silf., verbägare, tillföll B. Barngren i Fårösunds kustart.-,det. såsom bäste skytt för dagen, 23 träffar.

Insatsskjutning.
III klass:

  1. B. Bomgren, Fårösund 10 träffar 5 kr.,
  2. G. Lindbom, Klinte 9 t. 4: —,
  3. C. J. Johansson, Visby 9 t. 4:—,
  4. J. Hagberg, Tingstäde 8 t. 3:
  5. A. Persson, Fide 8 t. 3:—,
  6. furir Ahlström, Visborg 8 t., 3:—,
  7. H. Olsson, Visby 7 tr. 2:50,
  8. A. Nyström, Fole 7 tr. 2:50,
  9. furir Levin, Visborg ?tr. 2:50,
  10. O. Johansson, Tofta 7 tr. 2:50,
  11. M. Larsson, Dede, 7 tr. 2:50,
    12 furir Åberg, Visborg 7 tr. 2:50,
  12. O. Cedergren, Burs 7 tr. 2:50,
    14, löjtn. Ekelöf, Visborg 7 tr. 2:50,
  13. J. vänder, Hafdhem 7 tr. 2:50
  14. C. Gahnberg, Tofta 7 tr. 2:50
  15. A. Möllerström, Dede 7 tr. 2:50,
  16. Hugo Johansson., Visby 7 tr. 2:50,
  17. L. Larsson, Barlingbo 7 tr. 2:50,
  18. A. Ekvall, Visby 7 tr. 2:50.
    II klass: 1:a pris A. Olsson, Hogrän 8 tr. 4 kr., 2. K. A. Johnsson, Visby 8 tr., 4:—, 3. E. Eriksson, Dede, i7 tr. 3:50, 4. K. Lindbom, Klinte 7 tr. 3:50 5. G. Eriksson, Visby 6 tr. 2:50, G. E. Gustafsson d:o 2:50, 7. H. Åkerbäck, Burs 6 tr. 2:50, 8. F. Wallin, Klinte . 6 tr. 2:50 ,9. G. Pettersson, Hogrän 5 tr. 1:—, 10. 248/3 Andersson, Visborg 5 tr. 11. V. Cedergren, Burs 5 tr. 1:—.
    I klass: la pris A. Nilsson, Barlingbo 6 tr. 3:—, 2. A. Engberg, Burs 5 tr. 2:—, 3. K. Dassow Visby 5 tr. 2: :- 4. A. Johansson, Dede 4 tr.

Extra skjutningar.
III klass:
1:a pris furir O. Wallin, Visborg 16 träffar 6 kr.,

  1. löjtnant E. Råberg, d:o 16 tr. 6:—,
  2. O. Cedergren, Burs 14 tr. 4:—,
  3. J. Söderberg, Visborg 14 tr. 4:—,
  4. furir J. Ahlström, d:o 14 tr. 4:—,
  5. O. Molin, Visby 13 tr. 3:—,
  6. B. Bomgren, Fårösund 13 tr. 3:—,
  7. furir K. Levin, Visborg 13 tr. 3:—,
  8. E. Friberg, Visby 13 tr. 3:—,
  9. B. Larsson, Fårösund 13 tr. 3:—,
  10. N. Kometh, Visby 12 tr. 2:-,
  11. O. Johansson, Tofta 12 tr. 2:—,
  12. J. Hagberg, Tingstäde 12 tr. 2:—,
  13. furir A. Åberg, Visborg 12 tr. 2:—,
  14. J. OIsson, Visby 12 tr. 2:—,
  15. J. Ekedahl, Ekeby 12 tr. 2:—,
    II klass: 1:a pris K. A. Jonsson,b Visby 12 tr. 4 kr., 2. 287/1 Johansson, 12 tr. 3:50, 3. G. E. Gustafsson Visby 12 tr. 3:50, 4. E. Eriksson, Dede 11 tr. 3:— 5. A. .Wedin, Fole 11 tr. 3:—, 6. P. ’Wallin, ,Klinte 10 tr. 1:50, 8. Arvid Johansson, Visby 10 tr. 1:50. I klass: 1:a pris A. Johansson, Dede 8 tr. 2 kr. 2. K. Högberg, Fole 7 tr. 1:—, 3. C. J. Lundén, Visby 4 tr. 1:—, Arvid Nilsson, Barlingbo 4 tr. 1—.
    Etter prisutdelningen höll tygförvaltare Wennersten ett kort varmhjärtadt fosterländskt tal, i hvllket tal. oetonade skytterörelsens betydelse, utbringade ett lefve för konung oh fosterland och framförde ett tack till värdfolket och till damerna som med skjuts utrest från Visby för att närvara vid täflingen, och slutligen till anordnarna af täflingen, hvilken af skyttarna allmänt betraktades som on af de mest välordnade fältskjutningar som någonsin förekommit .på Gotland.
    I täflingarna deltogo 99 skyttar och i täflingen om vandringspriset 13 föreningar.
    Hemresan skedde mad sista tåget för dagen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari
N:r 43

Egendomsaffär.

Egendomen Suderbys i Västerhejde har af landtbrukaren A. Th. Persson försålts till hr Olander Svensson härstädes för en köpeskilling af 50,000 kr. Inga inventarier ingå i köpet. Tillträdet sker i instundande mars.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari
N:r 43

Enskild fältskjutning

i förening med täflan om Visborgs skyttegilles vandringspokal kommer, söndagen den 21 februari 1915, att af Visby skyttegille anordnas i trakten mellan Suderbys i Vesterhejde och Allhagehöjden med skottriktning öfver s. k. Bobergsbrand mot nämda höjd. Allmänheten varnas att beträda nämda område mellan kl. 9-4. Skyttarna samlas vid Suderbys gård. Extra tåg afgå kl. 8,45 och 11 f. m. till Hallvards.
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1915
N:r 41

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets 2:dra sammanträde; ordförande ord. domhafvanden.)
För misshandel mot juden Israel Krosefsky från Visby är som bekant handl. Charles Blomqvist i Hafdhem tilltalad. Utslag föll vid detta sammanträde, Blomqvist frikändes från ansvar, men ådömdes 10 kronors böter för själfsvådligt förfarande. Krosefsky tillerkändes 15 kronor för inställelse och protokollslösen m. m., hvilket belopp Blomqvist dömdes pliktig att förskjuta.

För djurplågeri, bestående däri att vid plöjning användts en häst, behäftad med öppet sår i lokstaden, dömdes husbondesonen Oskar Ahlin från Kodings i Hemse till 15 kronrs böter.

För fylleri dömdes en person från Eskelhem att böta 10 kronor.

Expropriation af jord för Västerhejdebanan. Trafikaktiebolaget Västerhejde-Visby hade instämt jordägarna A. B. Visby Badhotell, Otto Österdahl, Aryld Karlsson, C. F. Lundqvist, K. Kallenberg, O. J. F. Sandalius och Anton Fornberg, samtliga v d Vible i Västerhejde, L. Munthe, Maria Vedin K. Sillen, Alex. Johansson, Herman Nilsson, Oskar Mattsson och E. Lyberg, samtliga vid Nygårds i Västerhejde, samt K. G. Tiberg och Johan Olsson vid Bjers i samma socken med yrkande, att rätten mätta utse expropriationsnämd för expropriation af hord från deg nämda jordägarna för bolagets järnväg.
Till ledamöter af denna expropriatronanämd utsågos nämdemannen Joh. Olsson, Rovalds i Eskelhem Kl inte M. E. Svallingson i Klinte och förste landtmätaren O. Bolin t Visby. Edgångsdag bestämdes till nästa sammanträde.

Öferfallet på mejeripigan i När. Med yrkande om ansvar för förargelsebeteende har som bekant jalim. åkl., kommissarien Emil Eneman, instämt hemmasönerna O. Haglund och E. Karlsson från Alvase i När. för det de midsommaraftonen i fjor 4, all män väg inom När hindrat mejeribiträdet Beda Karlsson att åckal färdas vägen fram; svarandena skulle hafva rifvit sönder mejerskans kläder, slagit ett spann vatten öfver henne och tilltalat henne otidigt.
Vid ransakningen igår hade af svarandena blott Häglund iakttagit inställelse. Karlsson ligger mobiliserad och hade av denna orsak uteblifvit.

Två vittnen, hemmansägaren Carl Friberg från Mattsarfve Lau och husbondesonen Axel Nilsson, Alvare i När hördes. Ingendera af dam hade emellertid hvarken hört eller sett något af det som lades svarandena, till last ,med undantag af att vatten blifvit häIdt öfver Beda Karlsson. Hvem som hält vattnet öfver henne hade vittnena emellertid ej sett. Hvad gälde okvädingsorden framhöll det sistnämda vittnet, att det var Bada Karlsson själf som utfarit med sådana, några andra dylika ord hade, efter hvad han hört, icke blifvit fälda. Det segslitna målet förekommer åter 8 mars.

Klander af syneförrättning. På ansökan af delägarna i Nederburge, KyIa och Myra gårdar i Fardhem hade lantbrukarigenjören E. Berggren i Visby med biträde af godemän verkställt och den 15 augusti 1914 afslutat syförrättning, afseende torrlägning af öanka marker tillhörande ofvannämda hemman i Fardhem. Hemmansägaren Carl Medbom, Qvie i Fardhem, har nu väckt åtal mot dessa delägare med klander af nämda syneförrättning och yrkande att i synemännens utlåtande måtte göras en del ändringar och rättelser röranda ett avloppsdike. Käranden och de af svarandena, som förenat sig med käranden, yrkade för frågans afgärande häradssyn, hvilken ock bestämdes skall äga rum. Utslag 8 mars.

Dömd värnpliktsvägrare. En eldare Lindsäth från Upsala, hvilken inkallats till militär. tjänstgöring vid Västmanlands trängkårs sjukvårdskompani i Västerås, har för vägran att ikläda sig ,uniform af krigsrätt blifvit dömd tre månaders straffarbete. Vägran har ej skett af religiösa skäl utan ,därför att det stred mot Lindsäths rättsuppfattning och emedan han var fredsvän och antimillitärest. Lindsäth, som förut varit stamanställd, har införpassats. till länsfängelset för straffets aftjänande.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 9 februari 1915
N:r 32

Herrar Hvitbetsodlare.

För bestämmande af den areal, som i år får odlas, hvilken, enligt hvad förut är meddeladt, kommer att blifva densamma som 1914 eller 10 % minskning å nu gällande 5 års kontrakt, kommer som vanligt sammanträden att hällas i de betödlande socknarna.
Vid dessa sammanträden skola 5 års kontrakten medhaf vas för att å dessa anteckna den bestämda odlingsarealen för året äfvensom möjligen önskad ändring af rekvirerad gödning
Gödning för i år kan dock endast levereras om det är möjligt att få gödningslasten till Gotland.
Anmålning om nya odlare emottagas ej.
Vid dessa sammanträden utbetalas en efterlikvid af 13,5 öre pr 100 kg. förra året & tillåten areal odlade och levererade Hvitbetor. Kassa sammanträden hållas:
i Barlingbo stationshus Onsdagen den 3 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Endre Komm:-rum Onsdagen den 3 Februari Kl. 10,30 f. m.
i Ekeby Skola Onsdagen den 3 Februari Kl. 12 midd,
i Dalhem Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 1,30 e. m,
i Halla Komm:-runt Onsdagen den 3 Februari Kl. 4 e. m.
i Roma Torsdagen den 4 Februari Kl. 2 e. m.
i Warplösa för Björke socken Torsdagen den 4 Februari Kl. 5 e. m.
i Ganthem Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 9 f. m.
i Hörsne Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 11 f. m.
i Wallstena Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Källunge Komm:-rum Fredagen den 5 Februari Kl. 3 e. m.
i Roma Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 7.30 f. m.
i Eke Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 9.30 f. m.
i Grötlingbo Skola Lördagen den 6 Februari Kl. 11 f. m.
i Hafdhem Lördagen den 6 Februari 1,30 e. m.
i Akebäck Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 12 midd,
i Follingbo Skola Tisdagen den 9 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Wisby it Stadshotellet Tisdagen den 9 Februari Kl. 5 e. m.
i Stenstu i Westerhejde Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 f. m.
i Stenkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 10 f. m.
i Träkumla Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 12 midd.
i Wall Komm: rum Onsdagen den 10 Februari Kl. 1,30 e. m.
i Hogrän Skola Onsdagen den 10 Februari Kl. 8,30 e. m.
i Buttle Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 7,30 f. m.
i Bjerges Stationshus Fredagen den 12 Februari Kl. 9 f. m.
i Guldrupe Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 12 midd.
i Wiklau Skola Fredagen den 12 Februari Kl. 1.30 e. m.
i Lau Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 9 f. m.
i När Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 10 30 f. m.
i Burs Skola Lördagen den 13 Februari Kl. 1,30 e. m.
Om ytterligare sammanträden annonseras Fredagen den 12 Februari. Roma i Januari 1915.
Svenska Sockerfabriksaktiebolaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Gotländskt jordbruk för femtio år sedan.

Några anteckningar.
Man synes också mer och mer ha lärt sig inse betydelsen af att åstadkomma så stora kvantiteter gödningsämnen som möjligt för jordbeukets behof. En stor del af de gotländska landtmännen stiftade på ett ganska egendomligt sätt sin första bekantskap med de artificiella gödningsämnena. Det inträffade nämligen, att år 1856 strandade ett till Stockholm destineradt fartyg, som var lastadt med gödningsämnen, hufvudsakligen guano, vid Gotlands kust. Hela lasten blef sedermera där för ett mycket billigt pris försåld. Ett stort antal landtmän köpte af samma vara, funno den bra, och sedan Visby affärsmän börjat föra sådan i marknaden försummade man icke att köpa mera, om än man använde den på det sätt, som vi redan i början påpekade.
Bättre åkerbruksredskap kommo mer och mer till användning. En del af dessa voro emellertid ännu allt för kostsamma att bli den stora allmänhetens egendom. Ett af de förnämsta redskapen var plogen. Visserligen var ännu icke denna på långt när af den fullgoda beskaffenhet, som man sett senare års plogar vara, men den gick i alla fall bra när det gällde att köra upp ängar och marker, som dikats och utlagts för odling.
Ängsodlingen hade dock ännu icke på allvar tagit sin början. Vid naturliga ängar inskränkte den sig till illa verkstälda röjningar, men utan användning af gödning; och de artificiella besåddes vanligen på nyupptagen jord, som först till ersättning för odlingskostnaden blifvit mustsugen genom några sädesskördar, sällan med urval af passande gräsfrö och merendels alltid utan plan.
Betesmarken lät man i regel sköta sig själf. Den var också i allmänhet otillräcklig för det större antal kreatur, som i anseende till knappt foder inomhus tidigt på våren och sent på hösten tog densamma i anspråk.
Här och där sökte man förbättra betesmarkerna genom afsvedjning antingen af på dessa växande ljung eller också gräs. I någon mån lyckades man återställa dem genom detta förfaringssätt. I all synnerhet var detta förhållandet när det gälde att åstadkomma ett godt fårbete.

III.
Ladugårdsskötseln har under senare årtionden varit en af de faktorer, som på ett synnerligen kraftigt sätt ryckt upp det gotländska jordbruket, såväl som ock landtbruket i grunden öfver allt i landet. Denna stod emellertid vid den tidpunkt, hvarom vi här tala, på en ganska låg ståndpunkt. Man brukade ännu i allmänhet den gamla seden att svältföda sina kreatur på vintrarne, för att sedan låta dem försöka taga skadan igen på sommaren. Därför var man mycket beroende af sommarbetet.
I allmänhet födde man allt för många kretur vid för knappt bete. Nyttan af kreaturen, huru goda än dessa kunde vara, blef därför icke på långt när hvad den skulle kunnat bli. Afkastningen var dörför ganska knapp. Ännu hade icke afvelsverksamheten på allvar tagit sin början. Det var hufvudsakligen de äldre kreatursraserna, som man ännu använde sig af. Vid de större gårdarna hade man däremot börjat förbättra afveln genom import af djur, särskildt af engelsk och skotsk ras.
Under slutet af 1850-talet vidtog hushållningssällskapet en åtgärd, som visade sig vara af synnerligen nyttig beskaffenhet, nämligen den, att bilda ett försäkringsbolag för kreaturen. Under närmast föregående år hade nämligen en mycket svår lungsjuka varit rådande bland nötboskapen och hästarna, så att stora massor dödt. Intresset visade sig därför synnerligen stort. Redan vid de första åren anmäldes icke mindre än 1,122 st. oxar och tjurar, 1244 st. kor samt 652 st. ungnöt. Sammanlagda försäkringsvärdet för dessa uppgick till kr. 207,969, ett efter den tidens förhållanden ganska betydelsefullt belopp.
Man använde vid sagda tid i allmänhet oxarna som dragare. Antalet hästar var därför jämförelsevis ringa.
Åtskilliga mindre jordbrukare samt torpare begagnade sig af korna. Voro dessa dåligt fodrade ledo de ohyggligt af ett dylikt tillvägagångssätt men om de däremot erhållit god fodring eller gått på ett godt bete, kunde de mycket väl stå emot och med fördel användas på detta sätt.

IV.
Redan under 1850-talet började man med de sedermera så gouterade landtbruksmötena, som anordnades här och hvar på därtill lämpliga platser. Ett af de första af detta slag afhölls 1857 på den Gotländska myrodlingsbolaget tillhöriga Tjouls gård i Lummelunda socken. Denna var då nybygd och för öfrigt en mönstergård af första ordningen. Här voro deltagarna i tillfälle att se, icke allenast huru en väl ordnad ladugård skulle se ut både till sitt yttre och inre, utan äfvenledes ett välskött åkerbruk med vackra och lofvande rotfruktsgrödor.
Vid samma landtbruksmöte utdelades åtskilliga priser för foderodling och trädgårdsskötsel. Däremot omtalas icke redskap eller kreatur såsom varande vid densamma utstälda.
Däremot hade man anordnat en profplöjning, i hvilken ett flertal landtmän och deras söner deltogo. Denna var afsedd att höja intresset för plöjningskonsten inom länet. Längre fram införde man äfvenledes kreaturen på dessa möten och expositioner.
Man finner detta af redogörelsen för det landtbruksmöte, som i sammanhang med Hushållningssällskapets sommarmöte 1862 afhölls på Stenstugu egendom i Vesterhejde. Samlingen af hästar var här ganska stor, och befunnos en del af dessa vara ganska goda ecemplar. Nötboskapen var däremot mera fåtaligt och på samma gång äfvenledes svagt representerad.
I ännu högre grad gälde detta om får och svin, af hvilka djur endast ett eller annat medelmåttigt och föga representativt djur förekom.
En nyhet, som Hushållningssällskapet vid samma tillfälle hade infört, var att goda och ändamålsenligt redskaper utdelades som pris. En särskild redskapsutställning hade äfvenledes anordnades, så att landtmännen skulle bli i tillfälle att taga del af hvad som på detta område förefans. Dessa redskaper hade forslats från Visby till Stenstugu.
Ingenting kunde vara nyttigare och nödvändigare för de gotländska landtmännen. Hvad de framför allt behöfde var goda redskaper. Sedan man med sådana på ett ordentligt sätt kunde köra upp jorden och man äfvenledes kunde förse denna med tillräcklig godsel, erhöll man äfvenledes rikligare och bättre skördar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 21 januari 1915
N:r 16