Lösen för fynd att lyftas å

Landskansliet af: arbetarehustrun Greta Pettersson Sigdes i Burs 37 kronor för en treryggad fingerring af guld; Johan Olsson Bitters i Hejnum 12 kr. för 1 knif och 1 armring af brons, Joh. Vallin Nygårds i Vänge 5 kr. för 2 söljor m. m. af brons; Niklas Lundin Båtare i Gothem 8 kr. för 2 spännbucklor m. m. af brons, L. P. Zackrisson Kisslings i Fohle 10 kr. för bitar af en sköldbuckla och handtag af brons samt 3 små silfverknappar; Carl Nygren 20 kr. för 3 bågspännen m. m. af brons och perlor m. m. funna å Vallstenarum samt 30 kronor för 1 större, tunn, öppen ring, ett bågspänne och små ringar samt ett mynt af romerska kejsarinnan Faustina den yngre, allt af silfver och en kam af ben m. m.; Carl Viman Stenstugu i Vesterhejde 12 kr. för 1 större och 2 mindre spännen af brons; P. Vahlqvist 5 kr för 1 söndrig stenyxa, perlor m. m. funna å Vallstenarum; And. Ahlberg Broa i Halla 4 kr. för 1 jernsvärd; Hjalmar Carlqvist L:a Gudings i Vallstena 4 kr., för 1 spjutspets af jern och en hake; drängen L. Österberg i Alfva 25 kr. för 4 djurshufvudtormade spännbucklor af brons m. m., Jacob Geselius Stenstugu i Bro 3 kr. för 1 plogbill af jern; A. Larsson Gudings i Vallstena 40 kr. för diverse jernvapen; Carl Nygren 10 kr för 1 sköldbuckla, svärd, spjut m. m. af jern, funna å Vallstenarum; L. Pettersson Vägvalls i Vallstena 10 kr för ett jern svärd, perlor m. m.; Gossen Hugo Eriksson i Vallstena 5 kr. för bitar af jernvapen och 3 spännen af brons; C. Larsson Antarfve i Toffta 3 kr. för 1 spännbuckla af brons: L. P. Ekström Gloser i Gammelgarn 3 kr. för 1 bronsnål med öga; J. Eklund Levede i Etelhem 4 kr. för 2 söljor m. m. af brons; flickan Anna Börjeson å Roma kungsgård 1 kr. för 1 knifskaft af nyare arbete; arbetaren Frimodig och Björkqvist Klintebys i Klinte 1 kr. förfen kedjestump af brons och en lerperla; Anders Söderström Busartve i Othem 50 öre för en bit af en armring af brons; Hugo Österberg Gantarfve i Gammelgarn 16 kr. för 1 hel lerkruka, spännen m. m. af brons; Joh. Andersson Rovalls i Eskelhem 3 kr. fik 1 spännbuckla af brons; Joh. Timgren Gloser i Gammalgarn 2 kr. för 1 ändbeslag af brons; Thom. Robert Nisse i Habblingbo 4 kr. för 1 rund spännbuckla af brons; A. Gardell Tomasse i Lokrume 1 kr. för 1 skära och 1 bit af ett annat instrument af jern; J. Johansson Hallbjens i Heide 4 kr. för 1 jerncelt; Lars Andersson Bols i Hafdhem 3 kr. för 1 rund spännbuckla af brons; Husbonden Littberg Busarfve i Roma 4 kr. för 1 rund spännbuckla och 1 löst beslag af brons, det senare med tunn silfverbeläggning; O. Vallenström Buttlegårda i Buttle 5 kr. för 1 rundt bronsspänne; C. N. Andersson Antarfve i Hafdhem 4 kr. för 1 sölja, brutna ringar m. m. af brons och 3 perlor m. m.; satm Nils Siggelin Ringom i Alfva 4 kr. för 1 jernknif, 1 sölja och bitar af en lerkruka.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 26 Juni 1875
N:r 50.

Från landsbygden.

(Bref till Gotl. Alleh.).
Norra Gotland, 9 Febr.

Prejudikat? En folkskolelärare i en af norra socknarna hade inköpt ett hemman, beläget 7 minuters väg från skolan, för att på gamla dagar hafva en tillflyktsort, sedan han slitit ut sig i församlingens tjenst. — Som egendomen var väl bebygd, och som jorden naturligtvis bättre sköttes om ägaren bodde å stället, flyttade läraren till hemmanet, inhysande i de åt honom vid skolan upplåtna rummen folk, som å hans risk skulle vårda skolrummen med eldning och städning m. m. Detta kunde väl ingen förmena honom, då i hans antagningsbevis ej fans föreskrifvet nödvändigheten af att bo i sjelfva skolan. I nyårsstämman (kommunal) väcktes dock förslag att, enär ej läraren bodde i skolan, 7 famnar löneved skulle fråntagas honom. Häremot reserverade sig blott en person, och motionen gick igenom. Nu har nämde folkskolelärare klagat hos viderbörande, och förklaring har infordrats. — Skall bli roligt se, hvilken utgången blir, om lärare är tvungen bo i skolen för att få sin lön.

Ovanligt för sina år! En nittioårig gubbe från Roma, on boende i en socken härstädes, gick en vecka förr än han fylde sitt 90:de år från Vesterhejde och hit, 9 3/4 mil på 6 1/2 timme — ett vackert sport prof för en sådan åldring. Nämde gamle har varit i yngre dagar en af öns säkraste skyttar, 8 till 10 harar och 100 till 150 änder ha ej varit ovanligt jagtbyte för honom fordom. Han har alla sina sinnen i fullt behåll, utom hörseln, som är något försvagad. Kunde han blott höra hundskallet på längre håll, säger han sig ej ha något emot att än flere gånger knäppa jössar, ty än har han sitt goda öga och säkra hand, om ej som förr, då han kunde ekjuta skyla i kula, ett halft tjog gånger i följd, så godt nog för att i svindlande fart kunna fälla en hare.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Februari 1889
N:r 20

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1889:
Stenkumla socken: födda 12, döda 14, inflyttade 62, utflyttade 39, ökning 11; folkmängd 468.
Träkumla socken: födda 3, döda 3, inflyttade 17, utflyttade 20; minskning 3; folkmängd 206.
Vesterhejde socken: födda 13, döde 8, inflyttade 59, inflyttade 71; minskning 7; folkmängd 476.
Veskinde socken: födda 16 (8 mankön, 8 qvinkön), döda 7 (4 mankön, 3 qvinkön), inflyttade 44 (22 mankön, 22 qvinkön), utflyttade 68 (35 mankön, 33 qvinkön); minskning 16; folkmängd 554 (251 mankön, 303 qvinkön),
Bro socken: födda 7(6 mankön, 2 qvinkön), döda 2 (mankön), inflyttade 19 (9 mankön, 10 qvinkön), utflyttade 25 (15 mankön, 10 qvinkön); minskning 1; folkmängd 282 (139 mankön, 143 qvinkön).
Vänge socken: födda 9, döda 3, inflyttade 39, utflyttade 28; ökning 10; folkmängd 579.
Buttle socken: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 19, ökning 10; folkmängd 362.
Guldrupe socken: födds 3, döda 2, inflyttade 9, utflyttade 12, minskning 2; folkmängd 275.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Januari 1889
N:r 5

En uppsyningsmansbefattning

inom Visby tullkammarområde med tjenstgöringsakyldighet tills vidare i Kappelshamn sökas af e. o. kammarskrifvaren i Helsingborg, frih. O. Åkerhielm, tullvaktmästaren i Kalmar K. F. Carlsson, e. o. kammarskrifvaren i Varberg M. L. Nilson, sjökapten G. V. Nyman i Vesterhejde, t. f. tulluppsyningsmannen i Kappelshamn N. F. Olofsson, och tullvaktmästaren J. J. B. Carlsson i Nyköping.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Januari 1889
N:r 3

Mönstring med nr 182

Roma kompaniområdes beväringsmän kommer att försiggå på följande tider och ställen, nämligen:
Fredagen den 14 innevarande Deceruher kl. 10 f. m. i Roma sockenstuga med beväringsmän från Roma, Björke, Follingbo, Akebäck, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem och Viklau socknar;
Lördagen den 15 i samma månad kl. 8 f. m. i Vall sockenstuga med beväringsmän från Vall, Hogrän och Atlingho socknar samt samma dag kl. 11 f. m. i Stenkumla sockenstuga med beväringsmän från Stenkumla, Träkumla, Vesterhejda, Eskelhem, Tofta och Visby södra landsförsamling.
Visby den 6 December 1888.
E. A. Arnelius,
Befälhafvare för Roma kompaniområde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98

Hushållningssällskapet

har idag haft sammanträde under landehöfding Poignants ordförandeskap.
Till skogsodlingens främjande hade förvaltningsutskottet med anl. af regeringens framställning föreslagit sällskapet att bevilja 250 kronor för ett år.
Jägmästare Sylvan anförde att hushållningssällskapen för detta ändamål anvisat anslag från 1 tusen till 3 tusen kr. Han beklagade att landstinget icke hade senterat denna fråga. Från dess utskott hade afgifvits ett besynnerligt utlåtande med påstående att skogaåterväxten bäst främjades genom sjelfsådd. Han bestred att så vore fallet, utan att tvärtom kulturåtgärder vore oafvisligen nödvändiga såsom allmän regel. Anordningen vid Ardre boställsskog vore ett slående exempel huru skogen rätt skulle vårdas. Yrkade bifall.
Sällskapet biföll utskottets förslag.
— Att hos vetenskapsakademien komma i åtanke vid bortgifvandet af Bysantinska reseatipendiet för 3 år förealog sällskapet kandidat Torbern Fegraeus, som angifvit såsom reseplan att grundligt studera mosskulturfrågans ståndpunkt i Bremen och Tyskland för öfrigt, Holland, Danmark och möjligen Skottland.
— Mejeribolaget i Stenkumla och Vesterhejde hade anhållit om upplåtelse för alltid af ett tunnland jord å den sällskapet tillhöriga Stenstu egendom. Utskottet föreslog sällskapet att i bolaget teckna 15 aktier å 60 kr. hvardera, deraf 3 aktier skulle beräknas som betalning för ifrågavarande jordområde.
Dir. Gardell ansåg att upplåtelsen borde ske utan ersättning, då egendomen vunna mycket genom mejeriets anläggning.
Hr Stålhandske instämde häri och förklarade sig gerna hafve velat afstå ett tunnland egen jord, men Stenstu låge mera centralt.
Hr Kihlberg anförde att tomtplatserna kostat för Sanda mejeri 60 kr., Levide 50 kr. och Rone 75. 180 kr. vore för högt.
Hrr Hambræus och Sylvan yttrade betänkligheter mot att utan ersättning bortskänka något af sällskapets egendom.
Mer öfverläggningens slut bifölls utskottets förslag med 8 röster mot 4, hvilka senare ville lemna marken kostnadsfritt.
— Till nötboskapspremiering har sällskapet anvisat 500 kr. och landstinget ett reservationsanslag af 1,000 kr., det senare under förutsättning att besparade 500 kr. afdikningsmedel i första hand skulle användas. Förvaltningsutskottet har ansett sig böra ordna saken så, att af landatingsmedel för nästa är icke skulle behöfvas mera än 500 kr.
— Till ordf. och vice ordf. vid nästa åra premieringar äro utsedde länsmejeristen af Wetterstedt och länsveterinär Wetterström med distriktsveterinär Boman till ersättare för den sistnämde.
— Mästermyr och Roma myrs utdikning beslöt sällskapet icke för dagen behandla, enär upplysning skulle infordras om icke medel redan äro insamlade för revision af den gamla utdikningsplanen. Från gillena hade nämligen framställning gjorts om anslag från sällskapet för nu dersökningar med afs. på en grundare utdikning.
— Skattmästaren kamrer Ihres afsägelse af sitt uppdrag godkändes, i sammanhang hvarmed dels sekr. Gustafson förordnades att uppehålla tjensten tillsvidare, dels en motion antogs hvilande om sådan reglementsändring att dessa båda sysslor må kunna förenas.
— I slöjdskolestyrelsen återvaldas sekr. Gustafson med öfverstelöjtn. Carlstedt till ersättare.
— I spritbolagets revision omvaldes ingeniör Warfvinge med jägm. Sylvan till ersättare.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Från biskopsvisitationen i Stenkumla

kunna vi meddela:
Först inspekterades den enskilda skolan för barnen vid de af prinsessan Eugénie upprättade och underhållna barnhemmen å Fridtorp i Vesterhejde. Efter anstäldt förhör tillkännagaf biskopen sin tillfredsställelse med det sätt, hvarpå undervisningen bedritvite, och det goda resultat, hvartill densamma ledt. Ehuru visserligen innanläsningsfardigheten befunnits oklanderlig och god, framhöll biskopen likväl vigten af att denna färdighet, såsom utgörande det grundläggande för skolans alla öfriga ämnen, mer och mer stadgades och utveckleden.
Jämväl i skolans öfningsämnen hade undervisningen gitvit goda resultat. Biskopen betygade den närvarande furstliga stiftarinnan å egna och de små hulpnes vägnar hjertlig och vördsam tack och önskade att den välsignelse, hon der och annorstädes spred omkring sig, måtte genom Guds nåd i rikt mått komma öfver henne tillbaka.
Vidare inepekterades folkskolan i Stenkumla. Sedan förhör hållit, tillkännagaf biskopen, att enär läraren, oafsedt den höga ålder han redan nått och en nyligen genomgången sjukdom, till följd af hvid ken undervisningen för en tid varit afbruten, haft att undervisa äfven småskoleafdelningens barn, undervisningen af dessa anledningar icke kunnat, såsom ock af förhöret framgått, leda till så i allo godt resultat, som önskligt och eljes möjligt varit. Då emellertid under alla förhållanden vid ett nå stort lärjungeantal som det i Stenkumla undervisningen i folkskolan aldrig kunde utan särskild förberedande småskola fullt tillfredsställande meddelas, uppmanade biskopen skolrådet att i god hus hållnings intresse icke dröja med åtgärden vidtagande för uppsättande af en sådan särskild småskola, ehuru församlingen helt nyligen haft rätt dryga utgifter för anordnandet af en sistlidna höst högtidligen invigd i allt tidsenlig eeh prydlig skollokal, som jämväl lemnade utrymme för en småskola.
Sedan folkskoleinspektören tillkännagifvit att han i embetsskrifvelse, som med första komme att till skolrådet aflätas, ämnade påpeka en sådan skolas anordnande i så god tid, att densamma med nästa års hösttermin kunde träda i verksamhet samt pastor och skolrådet likaledes tillkännagifvit att de, för egen del erkännande behofvet och fördelen af ifrågavarande skola och under uttalande af sin förhoppning att från församlingens sida i detta affitåed intet motstånd skulle äga rum, ville för saken göra hvad på dem ankomme, lät biskopen härvid bero.
Hvad öfningsämnena beträffar, badel undervisning meddelats i sång och, fastän uti mindre mån, i gymnastik. Sedan den handledning i slöjd, som af lärarens hustru förut lemnats flickorna, af hvarjehanda anledningar upphört, undervisades numera hvarken gossar eller flickor deri. Ej heller i trädgårdsskötsel hade någon undervisning meddelats, enär lämpligt jordland ej otätt att erhålla. Biskopen påvisade öfningsämnenas vigtiga insats i ungdomens uppfostran och bildning både till kropp och sinne och öfverlemnade med tillförsigt åt inspektören och skotrådet att i detta hänseende göra allt hvad som under förhandenvarande förhållanden kunde göras.
Förfallolös frånvaro från skolan hade förekommit i ej så ringa grad ock skolgången lemnade åtskilligt öfrigt att önska. Med anledning häraf erinrade biskopen skolrådet om hvad gällande skollag stadgade till förekommande härd, med en hjertlig erinran att häri icke lemna någon möda ospard.
Sockenbibliotek fans, likväl utan ärliga anslag till dess underhåll och förökande. Af det i Träkumla folkskola anstälda förhöret framgick, att undervisningen der bedrifvits pk tillfredsställande sätt. I slöjd hade ett fåtal af flickorna öfvats. Då gossarnas antal för närvarande utgjorde endast 5, ansågs det ringa antalet icke böra under nuvarande förhållanden föranleda till begäran om statsanslag för slöjdundervisning åt dessa gossar. Skolans räkenskaper och kassa föranledde ej någon anmärkning.
Inspektion företogs ock vid folk- och småskolan i Vesterhejde och äfven här hade undervisningen tillfredsställande bedrifvits. I öfningsämnena hade undervisningen likaledes gifvit goda resultat. Sockenbibliotek fans, hvartill prinsessan Eugénie lemnat betydande bidrag och för hvars underhåll och ökande, utom enskilda bidrag, af församlingen lemnades årligen 10 kronor.
Stenkumla kyrka betans i allt väsentligt sh till sitt yttre som inre i godt och prydligt skick. Kyrkogården var väl hållen. Då jorden med hänseende till den nära liggande stenhällen saknade tillräckligt djup, hade påfyllning i ganska betydlg grad ägt rum, och förklarade kyrkorådet att ytterligare påfyllning komme att ske i mån af behof.
Enär kyrkans dopskål blifvit skadad och sedan förkommit anmodade biskopen kyrkorådet att ofördröjligen anskaffa en ny sådan.
Kyrkans arkiv och inventarier samt kyrkans och skolans räkenskaper, värdehandlingar och kassor föranledde ej några anmärkningar.
Beträffande socknens å norra delen af kyrkogården förlagda magasinsbygnad, förklarade kyrkorådet sig vilja föreslå kyrkastämman att uppsäga rätten till kyrkogårdens användande härtill under längre tid än ett, högst två år härefter. — Af kyrkans två mess-skrudar befans den ena i tämligen godt och brukbart skick.
Träkumla kyrkoruin besöktes. Om kyrkans inventarier hade redan för ett år sedan beslut fattats att de skulle deponeras i Gotlands fornsal. Anledningen att de qvarstodo var endast den att passande väglag för deras vårdeamma slädtransport ej gifvits efter beslutets fattande. Å norra sidan af kyrkogården, der församlingen ännu begrof sina döda, funnos sockenmagasinet samt ett mindre spruthus. Då biskopen ej ville yrka på deras aflägenande hemstälde han endast att denna del måste afskiljas från den öfriga kyrkogården.
Vesterhejde kyrka befans liksom kyrkogården i godt, värdigt och prydligt skick. Arkiv, inventarier, räkenskaper och kassor voro i fullkomlig ordning. — Kyrkans mess-skrud var obrukbar, och biskopen ansåg lämpligast att församlingens lyckligare lottade medlemmar, som hyste intresse för kyrklig gudstjenst, genom ennkildt sammanskott afhjelpte detta behof. Pastor ville draga försorg om detta förslags ofördröjliga utförande. Anteckning gjordes om en invid kyrkans södra yttre vägg befintlig runsten. Ministerialböckerna voro förda med ordning.
Vid dagen efter specialvisitationen hållen kyrkostämma hemstälde biskopen angående Stenkumla socketsbibliotek att framställning om årliga anslag till dess underhåll och förökande måtte göras till kommunalstämman af skolrådet, och hoppades biskopen att stämman skulle beredvilligt tillmötesgå en sådan framställning.
— I fråga om sockenmagasinet å Stenkumla kyrkogård förklarade församlingen sig vilja bifalla kyrkorådets hemställan i ofvan anfördt syfte. För att begrafningen på Träkumla kyrkogård måtte bulna försiggå värdigt med klockringning föreslog biskopen att särskild stapel skulle uppbyggas för den nr tornet nedtagna klockan, helst ringning Cyan kunde be havas vid eldsvåda. Att församlingen genom länsstyrelsens utslag frikallats från skyldigheten att uppbygga stapel utgjorde naturligtvis intet hinder för att på frivillighetens och enskild väg en sådan uppfördes. Saken öfverlemnades åt pastor.
I Vesterhejde kyrkas nya sakristia hade till följd af bygnadena sättning en större spricka uppgått. Kyrkorådet ville genast gå i författning om skadans afhjelpande sedan numera ytterligare sättning ej kunde befaras.
Med afseende å dopet, som af ofvan anförda skäl inom Stenkumla plägade försiggå i vanlig skäl, påvisade biskopen hurusom vid denna heliga akt intet kärl för profant ändamål borde användas, bruket vore motbjudande för hvarje sant kyrkligt och religiöst sinnad.
Med hänsyn till den allmänna gudstjensten uttalades af en församlingsmedlem den önskan att den först förrättade gudstjensten hela året om icke måtte ut. Sättas tidigare än kl. 10 f. m., äfven om detta skulle ha till följd att gudstjenst endast kunde hållas hvarannan söndag i hvardera församlingen. Såsom skäl anfördes de på morgnarna nödvändiga göromålen i hemmen. Sedan pastor tillkännagifvit, att han ifall af sådan ändring vore villig hålla aftonsångsgudstjenst, der ej högmässan hållits, ansåg biskopen att intet hinder härför torde möta, om församlingarna voro enhälliga. Pastor fick i uppdrag att inhämta och delgifva biskop församlingarnas mening.
Pastor klagade öfver att sabbaten för mycket användes till kroppslig hvila eller förströelser, ehuru förändring till det bättre nog inträdd Med anledning häraf erinrade biskopen allvarligt om hvilodagens rätta bruk. Nattvardssamtal hade en och annan gång hållit. och biskopen uttryckte sin vissa förhoppning att församlingen ville med tacksamhet mottaga dessa uppbyggelsetillfällen.
I sedligt hänseende inom församlingen stods mycket öfrigt att önska, ehuru äfven härvidlag ändring till det bättre inträdt. Under uttalande af allvarliga och hjertliga förmaningar att fortgå på bättringens väg, påvisade visitator hurusom god och sund literatur här hade sin särskilda uppgift att fylla.
I öfrigt hade församlingen inga anmärkningar att göra mot gudstjenstens anordning, prestgårdens härd och det inbördes förhållandet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 September 1888
N:r 74.

Ett rörligt folklif

var det under hela gårdagen rundt kring Vible i Vesterhejde. Visby goodtemplare hade nämligen dit ut anordnat en utflygt, som hade lockat omkring 6 eller 700 personer.
Utfördes, som skedde i vuratar, började redan kl. 9 f. m. af barntemplet »Unga Fridhem», och sedan följde skara efter skara. Kl. 1 e. m. höll predikant G. Johansson från Visby ett kortare föredrag, hvarefter musikkåren, 8 man stark, spelade upp. Nu serverades allmänt kaffe och förfriskningar, hvarefter lekar och ringdansar vidtogo. Bland barnen anordnades kappepringning. Midt på löpbanan placerades ett standar och invid detta åtskilliga vattenglas, hvilka de tältande gossarna under loppet skulle stanna och dricka ur för att låta flickorna få så långt försprång.
Kl. 5 e. m. hölls åter föredrag af reseombudet Johansson och sångföreningen lät höra sig. Darefter samlades goodtemplarne kring sina banér och tågade upp till hr Stålhandske, som välvilligt upplåtit plats för utflygten, för att tacka honom för hans visade tillmötesgående. Herr Stålhandske bad goodtemplarne, om de så funno för godt, att ännu en gång vara välkomna ut till Vible.
Ej förr än regnet på aftonen kom och manade till uppbrott, åtskildes skarorna efter en angenämt tillbragt dag.

Gotlands Allehanda
Måndagen 30 Juli 1888
N:r 61.

Mejeri i Vesterhejde.

Vid gillesmötet med Stenkumla och Banda ting väcktes af några för mejerifrågan intresserade landtbrukare förslag om bildandet af ett andelsmejeri inom Stenkumla pastorat och beslöts för att få frågan realiserad hänvända sig till agronom Kihlberg. Han har nu också efter afslutade gillesmöten från och med sistliden måndag till och med i går inom förutnämda pastorat lyckats bilda ett bolag, hvars teckningssumma med 600 kr. öfverstigar minimibeloppet 6,000 kr. Hvarie aktie lyder på 60 kr.
Vid i går hållet sammanträde med aktietecknarne valdes interimstyrelse, bestående af rådman K. G. Tiberg, ägare till Bjers, kapten Hjalmar Bolin på Suderbys, landtbr. Stålhandske, Vible, hr John Eneqvist, Kuba och skolläraren N. P. Salsten i Stenkumla, med hr Joh. Gardell i Martille och arrendatorn Olof Pettersson i Källgårds till ersättre.
Åt denna styrelse uppdrogs att genast hos k. m:t begära fastställelse å bolagsordning för det nybildade mejeriet, äfvensom att anskaffa bygnad m. m. så att mejeriet redan i början af September kan komma i verksamhet.
Åt hr Kihlberg uppdrogs att anskaffa mejerimaskiner med inventarier, äfvensom en sädestriör, som för bolagets räkning skall inköpas.
Mejeribolaget ämnar hålla försäljningslokaler i Visby, hvilka medels telefon skola stå i förbindelse med mejeriet.
Vid sidan af maskisrummet kommer ett badrum att inrättas, der varma karbad och ångskåp kunna serveras.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Juli 1888
N:r 54.

Auktion vid Suderbys i Vesterhejde.

Genom auktion, som tisdagen den 10 Juli från kl. 2 e. m. förrättas å Suderbys i Vesterhejde låter hr kapten Hj. Bolin försälja 25 at. större och mindre, välfödda svin, 4 st. unga kor samt 4 st. Åkers Vändplogar.
Betalningsanstånd för endast säkre köpare till den 1 Oktober.
Endre 28 Juni 1888.
Efter anmodan,
L. N. ENDERBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juni 1888
N:r 52