Födelsedagshyllning.

På sin femtioårsdag i lördags blev lantbrukaren Nils .E fr. Korsman, Hemse, hjärtligt hyllad. Släktingarna uppvaktade med presentkort och blommor, och grannarna och vännerna förärade jubilaren en portfölj, penninggåva, textad adress och blomsterkorg. Dessutom ingick en mängd telegräfiska lyckönskningar. På kvällen gav hr Korsman supe för släkt och vänner på Hemse hotell.

Livliga hyllningar kommo folkskolläraren och kantorn Lennart Kjellberg, Hablingbo, till del på hafs femtioårsdag igår. Redan kl. 5 på morgonen infann sig pastoratskören för att hylla jubilaren i toner samt för att överlämna en minnesgåva i form av en portfölj, blommor och textad adress. Skolstyrelsen uppvaktade med en penninggumma, textad adress och blommor, medan kyrkorådet överlämnade pengar, blommor och adress. Av skolbarnen fick femtioåringen mottaga blommor och presentkort. Från släktingar, vänner och bekanta överräcktes presenter av olika slag, bl. a. kontanter och presentkort samt en myckenhet blomsterhyllningar. Även telegram anlände under dagens lopp från skilda håll. Vid en festlighet på kvällen i närvaro av ett 80-tal personer hyllades jubilaren ytterligare. Bl. a. var kören flitigt i elden och sjöng bl. a. en hyllningsvisa, författad av en av körens medlemmar.

Den 27 september inträdde fru Hilda Nilsson, Hallbroes i Västerhejde, i 70-åringarnas led. Hon hyllades på högtidsdagen av ett stort antal personer. Lyckönskningar i form, av presentkort, blomsterhyllningar, telegram m. m. anlände från tidig morgon och fortsatte i jämn ström under dagen. På aftonen samlade jubilaren släkt och vänner till en trevlig födelsedagsfest, där hyllningarna fortsattes och förfriskningar intovas. Tal hölls av trädgårdsmästare E. Bolin med hjärtliga och tacksamma ord till stora syster-festföremålet. Leveropen höjdes och den angenäma festen fortsatte långt in på småtimmarna.

Fabrikör August Westerberg, Fårösund, som igår fyllde sextio år, blev med anledning därav föremål för hjärtliga hyllningar. Dessa började tidigt på morgonen, då familjen och de närmaste uppvaktade med en taklampa. Samtidigt överlämnades från de anställdas sida en bordslampa åtföljd av textad adress. Släkt och vänner samt institutioner uppvaktade med presenter av olika slag samt en myckenhet blommor och dessutom anlände telegrafiska lyckönskningar från när och fjärran. På kvällen gavs middag för den närmaste släkten i jubilarens hem, varvid han ytterligare hyllades.

Förre organisten i Boge Anshelm Mörrby, Ålderdomshemmet i Roma, blev på sin åttioårsdag hjärtligt hyllad. Pensionärerna uppvaktade sålunda tidigt på morgonen med en penninggåva och längre fram på dagen hade föreståndarinnan ordnat en trevlig födelsedagsfest i samlingssalen. Släktingar och vänner överlämnade presenter och penninggåvor samt blomsterhyllningar varjämte telegrafiska lyckönskningar anlände från olika håll.

Gotlands Allehanda
Måndag den 29 september 1947
N:r 222

Födelsedagar.

Femtio år fyller på söndag den 28 ds folkskolläraren o. kantorn Lennart Kjellberg, Hablingbo. Jubilaren, som är född i Uppsala, kom 1944 till Hablingbo. Där förut har han innehaft lärareplats i Gävle och dessförinnan tjänstgjort som kantor i Jämtland och Östergötland. 50-åringen, som är mycket sång- och musikintresserad, har bildat en församlings- och pastoratskör, som bidrager att höja stämningen vid gudstjänster under helgerna m. m. Personligen gladlynt och gemytlig som jubilaren är, är han som lärare avhållen av barnen. Säkerligen blir han på högtidsdagen föremål för varma hyllningar av både unga och gamla.

Femtio år fyller på lördag jordbrukaren Verner Vesterlund, Videbo, Västerhejde.

Femtio år fyller på lördag lantbrukaren Nils Efr. Korsman Halldings i Hemse. Han är född vid Halldings, vilken gård tidigare ägdes av hans fader, men som femtioåringen skött i en följd av år.

Byggnadssnickaren Cyrus Leonard Hult, Heffride i Burs, fyller den 27 sept. femtio år. Han är född i Burs, där han äger ett litet ställe och är sockenborna behjälplig med arbeten av olika slag, framförallt när det gäller byggnads- och snickeriarbeten.

Femtio år fyller på söndag fru Märta Wahnström, Lilla Gudings i Vallstena. Femtioåringen, som är född i Lärbro, är maka till hemmansägaren Erik Wahnström.

Femtio år fyller om söndag fru Linda Möllerström, Aumunds i Roma. Fru Möllerström är född vid Larsarve och kom i unga år till Möllbjers, där hon sedermera ingick äktenskap med lantbr. Thomas Möllerström. Makarna Möllerström flyttade så småningom till Aumunds, där de från grunden byggt upp ett vackert hem. Fru Möllerström har gjort sig känd som en synnerligen dugande husmor som främst ägnat sina krafter åt hemmets skötsel. Men även utom hemmet har hennes krafter räckt till. Livligt intresserad ev den kyrkliga syföreningen har hon där i många år varit en trogen medlem. Inom olika slag av frivillig hjälpverksamhet har hon visat stort, intresse och gjort goda insatser.

Sjuttio år fyller på lördag fru Augusta Bergström, Smittenslund, Visby. Hon är medlem av Hansalogen av NTO och har varit en verksam medlem i Visby socialdemokratiska kvinnoklubb. Jubilaren har vidare gjort sig känd som en duktig husmor och genom sitt glada och vänsälla väsen har hon tillvunnit sig många vänner.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 September 1947
N:r 219

Restaureringsprogrammet för Gotlands kyrkor.

En förteckning över de olika kyrkornas behov.

Fleringe kyrka i finputsat skick.
Vit och vacker som en brud står nu Fleringe kyrka därute i den karga bygden som ett vittnesbörd om församlingsbornas bemödanden att göra det bästa möjliga för sin gamla helgedom. Den vackra stigluckan, som nu varit redskapsbod en lång tid har tagits i bruk på nytt och har fått sin andel av finputsningen.

Till grund för byggnadsstyrelsens anslagsyrkanden för restaureringen av de gotländska kyrkorna föreligger en preliminär undersökning. Vår korrespondent har tagit del av denna undersökning som omfattat 50 av de äldsta kyrkorna. Som allmän regel kan sägas att flertalet kyrkor kräver grundlig översyn vad beträffar takläggning och golv. Uppvärmningsmöjligheterna tycks genomgående vara dåliga och så gott som utan undantag är anmärkningar gjorda på den punkten.
Bäst i stånd har man funnit de under 1900-talet restaurerade kyrkorna, bland annat Akebäcks, Anga, Hejde, Klinte, Västerhejde och Östergarns kyrkor.
Akebäcks kyrka har en mindre vacker ytterport som bör bytas ut eller slopas. Om inga kalkmålningar kan framknackas är en rengöring önskvärd. Orgeln skall förslagsvis utbytas mot en hammondorgel eller mindre piporgel som placeras på podiet i väster. Församlingen har inte ansett några åtgärder nödvändiga.
Ala kyrka är nyrestaurerad efter branden 1938. En ny orgel önskas på podiet i väster. Denna bör inte vara för stor eller hög med hänsyn till det västra fönstret.
Anga kyrka är föremål för pågående restaurering. Ett utbyte av orgel planeras samtidigt som denna skulle, få en annan plats. Detta erbjuder dock svårigheter med hänsyn till de kalkmålningar som påträffats.
Ardre kyrka har ej restaurerats sedan 1901. Här vill man ta bort en del målningar som anses tråkiga och flytta orgeln till tornkammaren.
Atlingbo kyrkas tornspira och takbeläggningen tarvar översyn och re. paration. Likaledes är golvunderlaget bristfälligt och bör utbytas. Den klumpiga läktare som finns skall rivas, fuktfläckarna i taket tagas bort, orgelpodium byggas och bänkinredningen göras bekvämare.
Björke kyrka är utvändigt i gott Skick. Orgeln behöver dock utbytas mot en mindre som inte verkar skymmande. Det färgade glaset i långhusets fönster kan tagas bort. Predikstolen som är mycket vacker är i behov av en konservators behandling.
Boge kyrka är liksom Björke i gott skick utvändigt, men tegeltaket är bristfälligt. De fläckar som uppstått inne i kyrkan bör tagas bort, sprickor lagas, och sakristian repareras.
Bunge kyrka kräver endast smärre reparationer utvändigt. Den ganska fula läktaren kan inte slopas då den uppbär en större orgel. Fuktfläckar är synliga i taket och bänkinredningen är obekväm. Församlingen anser ingen åtgärd behövlig.
Bäls kyrka har nyligen genomgått en omfattande reparation. Orgeln skall byta plats och podiet i tornrummet omarrangeras. Kyrkan som uppvärmes med kamin är i stort behov av en värmeledning.
Dalhems kyrka är väl bibehållen men en flyttning av orgeln kan komma i fråga.
Endre kyrka tillhör också de som utvändigt inte har några skador. De rökgångar som invändigt i kyrkan avtecknar sig synnerligen fult mot den östra väggen föreslås dock omändrade. Dessutom behöver kyrkan rengöras och de färgade glasen i södra fönstren bytas ut.
Fole kyrka företer endast smärro putsskador. Genom att riva den klumpiga läktaren samt anordna ett orgelpodium i tomrummet kan valvbågar och pelare friläggas.
Follingbo kyrka kräver allmän översyn och reparation särskilt av taket. Om en grundförstärkning göres kan de primitiva stödmurarna vid tornets sydvästra mur rivas. Förslaget går även ut på ombyggnad av sakristian, nya bänkar och ny orgel.
På Ganthems kyrka är takbeläggningen dålig samt en lodrätt genomgående spricka synlig i absiden. Man föreslår rivning av en läktare och vägg mellan långhus och tornkammare. Altarringen och bänkinredningen skall enligt förslaget även ersättas.
För Guldrupe kyrka föreslås översyn av tornspira och spåntak, kolonetter i tornöppningarna och kolonnskaft i västra portalen, rivning av läktare, och vändning av prediksstolen ett kvarts varv.
För Halls kyrka omfattar förslaget återställande av äldre fönsterformer, slopande av fönster i långhusets port, ny orgel, ny läktartrappa och insättande av antikglas.
Halla kyrka kommer att bli föremål för allmän reparation och översyn. Läktaren och väggen i valvöppningen mot tomrummet skall rivas och orgelpodium anordnas. Eventuellt skall en ny altarring ersätta den gamla.
Hangvars kyrka har såväl dålig tak- som golvbeläggning. Orgeln planeras att flyttas och vidare bör inredningen omflyttas.
Taket på Hejde kyrka är bristfälligt och kräver omläggning, och färgen på tornet har flagat av. Det kan även ifrågasättas om inte det vore lämpligt att uppsätta kolonner i korportalen.
Bland de kyrkor som betecknats vara i stort behov av restaurering befinner sig Hejdeby kyrka. Takbeläggningen är dålig, en kolonett saknas, golvet bör läggas om och en omfattande omdisponering av interiören kommer att ske.
På Hejnums kyrka är det tornspiran som är i trängande behov av en ombyggnad. I övrigt är kyrkans yttre i gott skick och den största förändring som invändigt kan företagas är läktarens rivning.
Väskinde kyrka skall få en ny sakristia på tornets norra sida och golvet skall enligt planerna omläggas.
För Stenkyrka kyrka gäller allmän översyn och reparation, eventuellt en ny port i väster samt nytt golvunderlag.
Vallstena kyrka bör förses med nytt golv. Dessutom är reparation av tornspiran nödvändig.
Sjonhems kyrkas tornspira är också illa åtgången och kräver reparation. De sprickbildningar som uppstått i långhuset fordrar undersökning. Ansökan om takomläggning har blivit avstyrkt. Golvbeläggningen måste förnyas och eventuellt skall en läktare byggas om.
Rute kyrka har fuktfläckar som skall avlägsnas samt sprickor i murarna. Förslag föreligger att slopa läktare så att valvbågar och pelare mot tomrummet frilägges.
På Roma kyrka föreslås att takbeklädnaden utbytes mot plåt.
På Norrlanda kyrka behöver tornspiran överses, läktare rivas samt orgelpodium anordnas.
På Mästerby kyrka är spåntaket dåligt och måste läggas om. Dessutom bör kolonetterna i torngluggarna bytas ut mot sådana av sten. Nya portar eller ommålning av de redan befintliga föreslås även.
Martebo kyrka skall enligt planerna genomgå en reparation av tak, puts och läktare.
Vid Lärbro kyrka önskar man ta bort strävmurarna på tornet, riva läktare, bygga orgelpodium och täta ytterportarna.
För Lummelunda kyrkas del fordras en genomgripande reparation av puts och korportal.
Vid kyrkan i Kräklingbo blir det viktigaste arbetet omläggning av taket, översyn av tornspiran och putsskador.
Lokrume kyrka har mest putsska. dor och dessutom behöver porten må. las.
Hogräns kyrka är i stort behov av restaurering. Där är såväl tak- som golvomläggning nödvändig, orgeln påstås vara ful och dålig och predikstolen hänger snett.
För Tofta kyrka kommer det att bli översyn av tak och puts samt bortrtagning av målningar.
Tingstäde kyrka behöver allmän reparation.
Tegeltaket på Västergarns kyrka måste få översyn, Stenkumla kyrka ny tornspira, Hellvi kyrka allmän översyn och reparation, rengöring av väggar och golv samt inmontering av elektrisk belysning och ny orgel.
Hörsne, Othems, Östergarns, Väte, Västerhejde, Viklau och Träkumla kyrkor befinner sig i gott skick och tarvar endast smärre reparationer.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Om mötet på Kneippbyn i morgon

då badortens vara eller icke vara (anbud lär ha kommit från en större fastlandskoncern att göra stället till kalkbrott) kommer att diskuteras, erinrar dir. Knut Ahlér om med en annons i dag. Till mötet, som kommer att äga rum i restaurangens matsal, inbjudes alla intresserade Visby- och Västerhejdebor. Bussförbindelse kommer att ordnas från Österport och Södertorg.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Hund hoppade på motorcyklist, som körde på kvinna.

Strax före kl. 17 på fredagseftermiddagen inträffade en trafikolycka vid Kungsladugården, där en dam blev påkörd bakifrån av en motorcyklist. Båda föll i gatan och skadades. Damen som är från Västerhejde kom cyklande från Visby och motorcyklisten hade samma riktning. Efter kollisionen blev de skadade omhändertagna av militär och i en av Kronans bilar förda till I 18:s sjukhus för en första vård.
Till polisens kännedom har olyckshändelsen kommit först i dag, då damen anmälde den. Enligt vad hon själv samtidigt berättade lär en hund ha rusat rakt ut i körbanan och hoppat på motorcyklisten, som blivit så distraherad, att han förlorat herraväldet över maskinen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 September 1947
N:r 209

Frågan om Västerhejde sockens inkorporering.

Är ärendet förtjänat underkastas utredning?
Västerhejde kommun har som bekant hos kammarkollegium gjort framställning om att bliva inkorporerad med Visby stad. Kammarkollegium har remitterat ärendet till länsstyrelsen för yttrande, huruvida det föreligger behov av en utredning i saken, och länsstyrelsen hade i sin ordning infordrat yttrande från Visby stad.
Drätselkammaren hade med 7 röster mot 1 föreslagit stadsfullmäktige att tillstyrka utredning, varemot hr Bengtsson reserverat sig och ansett utredning obehövlig, enär Visby stad icke hade något intresse av en inkorporering.
Beredningsutskottet hade med 4 röster mot 3 tillstyrkt drätselkammarens förslag, medan de borgerliga ledamöterna instämt i hr Bengtssons reservation.
I stadsfullmäktige förekom en kort debatt.
Sedan hr Arthur Nilsson i korthet yrkat bifall till reservationen,
talade hr Simon Carlson för drätselkammarens förslag om utredning. Han var icke alls övertygad av de utredningar, som hittills presterats, och ansåg att det fanns en hel del oklara punkter, såsom ev. ökning av kommunalskatten, hur skolväsendet kommer att få organiseras, skötseln av vägarna, om befolkningens krav på vatten och avlopp etc. Särskilt ansåg han att skolkostnaderna voro alldeles för lågt beräknade. Vissa fördelar för staden kan tänkas, såsom exempelvis större fritidsområde. En utredning innebär icke att staden därmed säger sitt sista ord. Han redogjorde vidare för gällande bestämmelser rörande formerna för inkorporeringsärenden. Bifall till drätselkammarens förslag.
Hr Sandgren erinrade om att frågan tidigare varit före och också föremål för utredning samt att fullmäktiges majoritet icke haft något direkt att erinra mot en inkorporering. En ytterligare utredning ansåg tal. emellertid i varje fall icke vara till skada och yrkade därför bifall till drätselkammarens förslag.
Hr Arthur Nilsson påpekade att enligt den av hr Carlson återgivna redogörelsen gäller frågan denna gång, huruvida ärendet är \”förtjänt av en utredning\”. Reservanterna vidhålla sin tidigare ståndpunkt till själva sakfrågan och gå emot en inkorporering. De åberopade skälen motivera icke ens en utrednine i saken. Kommer det en motion om statskyrkans avskaffande eller rakstugornas förstatligande och man är motståndare till dylika projekt, är det logiskt att man också går emot en utredning härom. Samma princip måste tillämpas på det föreliggande förslaget.
Hr Sandgren ansåg den siste talaren själv ologisk, då han gjort jämförelser mellan utredning i religiösa frågor och i ekonomiska frågor (!).
Debatten var därmed slut och stadsfullmäktige beslöto med 14 röster mot 12 att bifalla drätselkammarens förslag. För detta röstade samtliga närvarande socialdemokrater jämte hr Simon Carlson, medan övriga borgerliga ledamöter röstade för reservationen.

Utförlig skriftlig reservation avgavs av minoriteten.
Sedan beslutet fattats avgav hr Arthur Nilsson med instämmande av samtliga övriga ledamöter i minoriteten en skriftligt avfattad reservation, vari reservanterna ville inför länsstyrelsen och kammarkollegium hävda sina synpunkter inför frågans avgörande. I reservationen anfördes följande:
Det är landskommunen, som yrkar på inkorporering.
Enligt gällande författning synes sådan ändring i kommunalindelning, som här åsyftas, kunna äga rum endast i fall, då fördelar kunna vinnas i den kommunala förvaltningen, då lättnad eller utjämning i kommunala bördor kan komma till stånd, då den ekonomiska utvecklingen främjas eller då ändring eljest kan anses medföra gagn.
Vid övervägande av huruvida sådana skäl kunna åberopas för en inkorporering av Västerhejde kommun med Visby stad torde förtjäna beaktas, att en fråga om inkorporering av landskommuns område med stad så gott som undantagslöst lär uppkomma på så sätt, att en stad för sin utveckling är i behov av utvidgning av sitt område och därför söker med sig införliva områden från närliggande landskommun. Här är emellertid förhållandet det rent motsatta. Här har från Visby stads sida icke ens ifrågasatts och än mindre visats, att staden skulle för sin del ha behov av en sådan inkorporering. Önskemålet om inkorporering har framställts av vederbörande landskommun och Visby stad har intagit en passiv ståndpunkt till den uppkomna frågan.

Det riktiga är anslutning till storkommun.
Vid den nu under Kungl. Kammarkollegiums prövning liggande frågan om sammanslagning av landskommuner till bärkraftiga större kommuner, har även Västerhejde inbegripits i en dylik planerad storkommun, där den t. o. m. skulle bli den starkaste delkommunen och även av länsstyrelsens utredningsman föreslagits till kommunalt centrum. I denna situation har Västerhejde kommun emellertid ansett det vara för dess del fördelaktigare, därest den skulle kunna vinna anslutning till en ännu starkare kommunal enhet, nämligen Visby stad, varigenom den skulle bliva befriad från samarbete med övriga närliggande landskommuner.
Den naturliga vägen för Västerhejde kommun att säkerställa sig inför risken av framtida kommunala olägenheter synes väl dock vara, att den vidtager den av statsmakterna anbefallda åtgärden att ansluta sig till den under bildande varande storkommunen. För detta talar jämväl den omständigheten, att den är övervägande en jordbrukskommun utan några egentliga samhällsbildningar i form av utpräglade tätorter.

De anförda motiven icke bärande …
Sedan Västerhejde kommun emellertid gjort framställning om inkorporering med Visby stad, har Kungl. Kammarkollegium funnit anledning efterhöra de motiv, som kommunen skulle kunna lagligen åberopa som skäl för sin framställning.
Intet av de skäl, som kommunen därvid anfört, synes oss under för handen varande omständigheter täcka lagstiftningens förutsättningar för en inkorporering. En centralisering av folkskoleväsendet kan sålunda lika väl vinnas vid en anslutning till storkommunen, och det har också av länsstyrelsens utredningsman blivit föreslaget, att Västerhejde rent av skulle bli platsen för storkommunens centralskola. Att invånarna i kommunen kontrakterat om elektrisk ström från Visby stads elektricitetsverk — i stället för från det andra, i enskild ägo befintliga kraftverket i länet — eller att kommunen, såsom gällande lagstiftning förutsätter, träffat eldsläckningsavtal med Visby stad lär på intet sätt vara skäl för en fullständig sammanslagning mellan kommunerna. Ännu mindre kan den omständigheten, att en knapp majoritet inom stadsfullmäktige i Visby förklarat sig icke vilja motsätta sig en eventuell inkorporering, därest en sådan skulle önskas av Västerhejde kommun, kunna utgöra ett sakligt godtagbart motiv för en kommunsammanslagning i den bemärkelse Kungl. Kammarkollegium har att pröva de lagliga förutsättningarna för en sådan.

Ingen plikt för staden att ordna samhällsbildningen.
Det huvudsakliga motivet från kommunens sida skulle således vara, att en betydande del av kommunens invånare — huru stor del denna nu rätteligen kan vara — skulle uppbära sina arbetsinkomster inom Visby stad. Detta synes väl dock närmast vara en fördel för landskommunen, som därigenom kan tillgodoräkna sig skatteintäkter av inkomster, som uppkommit inom annan kommun. A andra sidan förtjänar det framhållas, att denna utflyttning huvudsakligen sammanhänger därmed, att sedan Visby stad sökt skapa ordnade samhällsbildningar genom att vid tomtupplåtelser i tomtpriser inräkna avgifter för gator samt för vatten- och avloppsledningar, åtskilliga personer ansett det vara för tillfället fördelaktigare att för lägre pris förvärva byggnadstomter i en oreglerad bebyggelse på andra sidan kommungränsen. Efterhand som bebyggelsen där har ökats, uppstå givetvis även där krav på tilllämpandet av vissa byggnads- och hälsovårdsbestämmelser, vilka komma att medföra utgifter icke blott för tomtägarne utan också för kommunen. Det kan då näppeligen anses föreligga någon moralisk förpliktelse för Visby stad att genom inkorporering träda emellan och bära bördorna för en sanering och hygienisk upprustning av dessa bostadsområden.

Militära områdena skilja kommunerna åt.
Det förtjänar vidare beaktande, att mellan Visby stads bebyggda område och Västerhejde kommun utbreda sig ganska vidsträckta militära övningsområden, tillhörande Gotlands infanteriregemente varför någon sammanhängande bebyggelse mellan staden och Västerhejde aldrig kan komma till stånd.
De olägenheter, som under nu förefintliga omständigheter kunna vara förknippade med de kommunala förhållandena i Västerhejde, äro givetvis ägnade att undanröjas, därest Västerhejde kommun införlivats med en nybildad storkommun av lämplig omfattning.

Länsstyrelsen har icke funnit tillräckliga skäl.
Vad Visby stad beträffar föreligger. — som ovan sagts — icke för dess utveckling behov av en utvidgning, som den föreslagna inkorporeringen skulle innebära, och staden har, enligt vår mening, icke heller några andra fördelar att vinna, på en sådan. Och det är väl dock i första rummet med hänsyn tagen till stadens intressen frågan om en ut-Vidgning av dess områden bör lagligen bedömas.
Till stöd för vårt ställningstagande i denna fråga kunna vi också åberopa den utredning, som länsstyrelsens utredningsman rörande sammanslagning av kommuner på länets landsbygd den 17 jan. 1947 framlagt, varvid han prövat järnväl den framkomna tanken, att Västerhejde skulle införlivas med Visby stad, men ansett sig icke kunna acceptera denna lösning. Han framhåller nämligen, att \”enligt direktiven skola sammanslagningar av hela landskommuner med angränsande städer genomföras, endast om alldeles särskilt starka skäl därtill äro för handen. Det synes mycket tveksamt, om sådana skäl förefinnas\”, säger han.
Slutligen har också länsstyrelsen i sitt den 17 april 1947 framlagda preliminära förslag till ny kommunindelning i Gotlands län i denna sak anfört: \”Länsstyrelsen har icke funnit sådana skäl för närvarande föreligga, som kunna motivera en sammanläggning av Västerhejde kommun med Visby stad\”.
Med stöd av vad sålunda anförts få undertecknade ledamöter av stadsfullmäktige som sin mening uttala, att några bärande och lagligen grundade skäl för en införlivning av Västerhejde kommun med Visby stad icke föreligga. Under sådana omständigheter synes följaktligen icke heller någon genom Kungl. Kammarkollegiums försorg företagen närmare utredning rörande villkoren och formerna för en sådan sammanslagning vara av behovet påkallad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1947
N:r 206

Vigsel.

På söndagen sammanvigdes brevbäraren Ingvar Henningsson, Linköping, och fröken Kerstin Jacobsson, dotter till lantbrukaren Artur Jacobsson och hans maka, född Johansson, Alskute i Levide. Vigseln ägde rum i brudens hem och förrättades av kyrkoherde E. Amer. Efteråt gavs middag för den närmaste släkten.

I Visby domkyrka sammanvigdes på söndagen trädgårdsmästaren Bertil Pehrson, Majungs i Västerhejde, och fru Maj Nykvist. Efter vigseln, som förrättades av komminister Nils Öberg, följde middag på Hantverkargården för ett 30-tal släktingar och vänner.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 September 1947
N:r 205

Länets sjuk- och hälsovård kostar 3,1 miljoner.

Stora anslagsökningar beslöts vid landstingets sammanträde idag.
Länets landsting håller i dag sitt första arbetsplenum under höstens lagtima möte och förhandlingarna inleddes vid 12-tiden under riksdagsman Per Svenssons ordförandeskap. Den största frågan gällde som vanligt anslagen till sjuk- och hälsovård, som för 1948 ökats kraftigt och beräknas omsluta sammanlagt 3,144,205 kr. Däri ingår bl. a. kostnaden för ändring av krigssjukhuset i Hemse till hem för kroniskt sjuka, vilket beräknas dra en kvarts miljon, inköp av ytterligare tomtmark i kv. Borgen för 100,000 kr. samt tilläggsanslag för innevarande års sjukhusstater med 341,000 kr. Ärendena under sjukvårdsutskottet kom som vanligt först på föredragningslistan och utskottet hade till alla delar instämt i de förslag som framlagts för landstinget.

Ändrade ritningar för \”hälsogården\”
100,000 går till inköp av angränsande tomt.

Årets landsting har av flera anledningar fått frågan om den s. k. hälsogården i Visby till ny behandling. Inköpet av den förut omtalade tomten i kv. Borgen har verkställts, skissritningar har uppgjorts o. ett 20-årigt amorteringslån på 373,000 kr. har upptagits, men flera nya omständigheter har tillkommit och ändrat på de ursprungliga planerna, bl. a. måste hela bygget ritas om, då trevåningshöjden förbjudits.
Vid köpeförhandlingarna fick förvaltningsutskottet möjlighet att förvärva också den intilliggande tomten nr 22 i samma kvarter och utskottet har funnit detta köp önskvärt dels för att få tillräckliga utrymmen för den beslutade byggnaden dels för den framtida utvecklingen av landstingets verksamhet. Utskottet har tecknat preliminärt kontrakt om köp av tomten för 100,000 kr., som kan täckas med ett i årets stat upptaget anslag för planerade nybyggnader.
Långa underhandlingar med myndigheterna har förts för att få ritningarna till byggnaderna godkända. Förslaget om trevåningshus mötte bestämt motstånd och man har därför måst omarbeta ritningarna till två våningar med vindskupor. Byggnadskroppen har därigenom blivit längre vilket också varit en av orsakerna till förslaget om det nya tomtköpet. De nya ritningarna avviker avsevärt från de ursprungliga, varför utskottet har ansett det erforderligt att landstinget prövar dem. Om byggnadskostnaderna kommer att överstiga det beviljade anslaget ämnar förvaltningsutskottet begära tilläggsanslag vid nästa års landsting.
För i år gällde det alltså att godkänna det preliminära köpekontraktet, vilket landstinget också gjorde, och som en följd härav beviljades också anslaget på 100,000 kr. Förvaltningsutskottet fick också i uppdrag att låta uppföra \”hälsogården\” enligt de av arkitekten E. B. Isberg upprättade nya ritningarna.

Nya anslag till semesterhemmen.
Föreningen Kvinnornas Semesterhem får 3,000 kr. till Björkhaga.

Bland nya anslag hos första utskottet märktes en framställning från Föreningen Kvinnornas Semesterhem, som hade anhållit om 3,000 kr. för hemmets upprätthållande. Hemmet, som är f. d. pensionat Björkhaga i Sanda, har haft premiär i sommar och föreningen skall ännu anskaffa och förränta 23,000 kr. av de 45,000 som huset kostat, varjämte kommer förlagskapital för driftens upprätthållande. Inackorderingsavgiften är satt till 3 kr. pr dygn, vilket inte på långt när motsvarar omkostnaderna.
Landstinget beviljade de begärda 3,000 och även Föreningen Lillängen u. p. a. erhöll 3,000 kr. i likhet med föregående år för sitt semesterhem i Västerhejde.
Anslaget till Frälsningsarméns semesterhem i Sylfaste höjdes i år till 1000 kr. mot tidigare 500, då hemmets ledning i år haft det betydlig svårare att skaffa medel till hemmet.
— Landstinget har beslutat att utbildningskurser för sjukvårdsbiträden skall ordnas under 1948 genom avtal med Södermanlands läns landsting. 5,000 kr. beviljades för ändamålet.
— För anskaffande av insulin åt obemedlade eller mindre bemedlade i länet anslog landstinget 9,000 kr. Det bestämdes också på förslag av provinsialläkarna att det läkarintyg som erfordras för att få insulinet, även skall kunna utfärdas av civila tjänsteläkare, förutom av läkarna vid landstingets sjukvårdsanstalter.
— För bekostande av vissa organpreparat till obemedlade eller mindre bemedlade anslogs 1,500 kr. Landstinget föreskrev samma villkor som gälla för bidrag till kostnaderna för inköp av insulin.
— För täckande av landstingets andel i den ambulatoriska kvävgasbehandlingen beviljades ett förslagsanslag på 2,000 kr.
— För vårdkostnader vid Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet lämnades ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Lasarettets budget ökar med 0,5 milj.
Även årets stat behöver kraftig förstärkning.

Lasarettets stat för nästa år hörde som vanligt till de största utgifterna landstinget hade att besluta om och i år har man som sagt fått företa en avsevärd höjning för att klara utgifterna nästa år. Det är främst lönekontot som ökats genom de nya avtalen för personalen, men också på andra poster har man fått sätta Betydligt högre siffror i staten, som nu ökar med i runt tal en halv miljon. Noga räknat omsluter den en summa av 1,585,955 kr., varav landstinget skall betala 1,334,700 kr. I fjol vid landstinget var siffrorna 1,101,957 resp. 915,000 kr. Därtill kom att landstinget i år måste taxera ut tilläggsanslag för innevarande år med stora belopp, varom mera nedan.
Lasarettets lönekonto för 1948 omsluter 898,759 kr. mot 430,432 kr. i årets stat, vilket dels beror på de avtalsenliga höjningarna dels på diverse omregleringar av tjänster och höjda arvoden. En tjänst som extra läkare för öron-, näs- och halssjukdomar har upptagits och vidare har direktionen anhållit om nyinrättande av en underläkartjänst på röntgenavdelningen. För huvuddelen av sjukhusens befattningshavare tilllämpas numera bruttolönssystemet och de anställda betala sålunda fastställda ersättningar för kost och logi, inom anstalterna. För lasarettet betyder det att 84,000 kr. återkommer nå inkomstsidan i ersättningar från personalen. Utgiftsposten för värme har höjts med 30,000 kr., då nya byggnader tillkommit och bränslet blivit dyrare. Oljeeldningen beräknas bli klar först nästa år. Vårdavgifterna bibehållas oförändrade och beräknas ge 156,755 kr.
Driftsstaten för sanatoriet under 1948 slutar på 357,100 kronor mot 231,334 kr. innevarande år, vilket innebär att uttaxeringen för denna sjukvårdsinrättning höjes fr. 166,200 kr. till 259,000 kr. De nya löneavtalen ha genomförts och flera nya befattningshavare har anställts eller kommer att anställas den närmaste tiden.
För E-paviljongen, som ännu inte tagits i bruk men som avses för 44 länspatienter, har en tilläggsstat gjorts upp, vilken slutar på 160,000 kr., varav 97,000 uttaxeras. I fjol beviljades 5,500 kr. för ytterområdenas iordningställande och ytterligare 7,000 kr. begäres för 1948.
Driftsstaten för Epidemisjukhuset slutar på 178,000 kr. mot 129,089 kr. innevarande år. I uttaxering kräves 137,000 kr. och höjningen har samma orsaker som vid övriga inrättningar. För reservsjukhusets drift har upptagits oförändrat förslagsanslag med 28,000 kr.
Mariahemmets stat för 1948 slutar på 248,000 kr. med 161,000 i uttaxering. I fjol fastställdes staten för 1947 till 170,575 kr. med 100,300 kr, i utdebitering.

Enighet om fortsatt utbyggande för sjukvården.
Vid behandlingen av lasarettets stat begärdes ordet av vice ordföranden, hr Engström, Som hade mött ganska skiftande uppfattningar om hur landstinget bör sköta sina sjukvårdsinrättningar. Man säger att det blir för dyrt att inrätta specialavdelningar och att det vore billigare att sända över dem till sjukhus på fastlandet. Visst kunde det bli billigare för landstinget men landstinget skall se till att man ger den bästa omvårdnaden för befolkningen. Det blir inte bara dyrt för den enskilde att resa över till specialbehandling utan också omöjligt för många av de fattiga. Många är också rädda för att resa över. Det viktigaste är att man har specialvården så nära som möjligt för att snabbt kunna anlita den och att ha den lätt tillgänglig för återkommande behov. Även om det blir kostsamt för landstinget med specialavdelningar bör vi ändå göra detta offer för våra innebyggare. En ny utvidgning förestår för öron-, näs- och halsavdelningen, som fyller ett stort behov.
Skatten ökar men jag är optimistisk nog att tro att vi kan sänka nästa år, ty samtidigt med att de anställda får högre lön får vi också ett ökat skatteunderlag, varjämte vi kan hoppas att staterna inte skall visa underskott nästa år.
Tal. kom sedan in på den allmänna skattedebatten, som förts under våren och på de argument som framförts om byggsvårigheter och materialbrist där det varit skarpa åsiktsskillnader mellan partierna. Tal. ställde frågan till landstingsledamöterna hur man vill ha det i framtiden och om alla är med på en utveckling av socialvård och sjukvård. Utgifterna kommer att stiga och enbart lönerna har ökat oerhört men jag har inte hört någon som vill ha dem mindre utan tvärtom har röster höjts för att göra dem högre. Jag hoppas att Gotland skall kunna uppehålla den standard som är möjlig på alla områden för att gotlänningarna skall stanna kvar och trivas.
Hr Ahlsten deklarerade sin inställning med ett klart ja till utbyggandet av anstalterna för sjukvården så att gotlänningarna får samma möjligheter när nu sjukvården skall bli fri för alla. När landstinget nu ser om i sitt hus måste man dock göra klart för sig läget och jag vill något dämpa den optimism som finns. Om man studerar staten för lasarettet visar den att lönerna ökar med en halv miljon men gör man vissa jämförelser så finner man att relation mellan civil personal och sjukvårdspersonal änlnu inte uppnåtts. Vid andra löneförhandlingar i år har 15 procent varit det minsta som krävts i löneökningar för arbetare och tjänstemän och till dessa 15 procent har då också kommit 5 procents indexökning.
Vi skall inte invagga oss i någon optimism om skattesänkning och om man bygger ut blir det ett luftslott om man inte har personal för att ta hand om de sjuka. Denna personal skall tas från den allmänna marknaden och vi får tävla med den allmänna lönenivån för att få dem. I staten ingår inte några stora nybyggnadsföretag och det är också en anledning till att vi inte kan tänka oss någon skattesänkning ett annat år, då byggfrågorna kommet i förgrunden. Bifall till utskottets före slag.

Vad blev det av oljeeldningen?
Hr Carlson var överraskad av det sätt på vilket vice ordföranden lagt upp frågan och hade aldrig hört den möjligheten diskuteras att man borde sända specialfall till fastlandet. Det har alltid rått enighet i sjukvårdsfrågorna. En annan sak är att finna vägar till besparing utan att resultatet blir sämre och tal. ville härvidlag peka på fjolårets anslag på 18,000 kr. till införande av oljeeldning vid lasarettet, varmed minst 12,000 årligen skulle sparas. Nu föreligger emellertid en kostnadsökning på 30,000 kr. just för bränslet genom att man inte fått oljeaggregatet färdigt och att man fått köpa dyrare bränsle. Vilka orsaker, utöver vanliga leveranssvårigheter, har gjort att den frågan måst uppskjutas?
Hr Engström tog också upp oljeeldningen och framhöll att direktionen och utskottet har gjort allt men från myndigheternas sida har ställts sådana krav att det blivit omöjligt, i annat fall hade saken varit löst i början av nästa år.
Hr Sandgren fann diskussionen nyttig och intressant och noterade med tacksamhet att alla vill göra sitt bästa. Det har varit skarpa diskussioner förut men ur dessa har utkristalliserat sig nödvändigheten att göra det bästa möjliga. Han noterade också hr Ahlstens erkännande av kollektivavtalets delar och att man vill ha fram den fysiska arbetskraften i jämbredd med den intellektuella.
Hr Söderdahl: Det har byggts en hel del för vår sjukvård men ännu är inte allt tiptop och det blir aldrig ett ordentligt lasarett utan en medicinsk avdelning och permanenta specialavdelningar. Tankegången är nu den att först bygga ut kök och panncentral och sedan försöka utröna hur den vidare utbyggnaden skall ske. Planen är att sammankalla förvaltningsutskott, lasarettsdirektion och samtliga läkare till ett sammanträde för att gå igenom hela projektet och undersöka platsbehoven. Medicinska avdelningen torde behöva 64 platser.
Allt detta kostar mycket pengar för landstinget om inte hjälp kommer från staten eller genom skatteutjämning landstingen emellan. Den senare utvägen har redan prövats och förkastats o. då återstår möjligheten av statsbidrag, men enligt andra grunder än f. n. Sålunda har man tänkt sig statsbidrag enligt skattekronornas antal pr innebyggare.
Landstingen har gått in för ett ensartat löneavtal och det gör att många av dem kommer upp till avsevärda lönestegringar, Gotland har dock inte legat bland de sämre i det fallet men höjningen blir ändå stor. Man har med detta avtal velat få bort dragkampen mellan stat och landsting i dessa frågor.
I Löneökningarna är så stora att enbart de skulle ha krävt en ökning av landstingsskatten med 65 öre, men genom att skattekronornas antal ökat m. 98,000 och att vi hade en ingående balans på 336,577 kr., varjämte anslaget till oförutsedda utgifter minskats, har det hela ändå gått att ordna ihop med en höjning av 60 öre.
Om oljeeldningen sade tal. att man i det sammanhanget kommit in på frågan om lasarettets kök skulle elektrifieras eller inte, vilket i sin tur var avgörande för valet av panna. Utredningen gav slutligen vid handen att man måste beställa en dyrare typ än vad som förut bestämts och leveransen blev därmed försenad till februari.
Debatten pågår vid tidningens pressläggning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 September 1947
N:r 200

Bröllop.

Visby domkyrka sammanvigdes i söndags kocken vid restaurang Tattersall i Stockholm Evert Borgstäd och kallskänkan vid samma restaurang fröken Greta Bäckström, dotter till förrådsmannen E. Bäckström och hans maka, född Andersson, Vible i Västerhejde. Vigselförrättare var pastor Nils Bergström. Uppvaktande tärna var fröken Inger Andersson och markslak hr Per-Wilhelm Hagman. Efteråt gav brudens föräldrar middag på Hantverkargården för släkt och vänner, varvid hr Karl Andersson och fru Maja Andersson fungerade som värdfolk. Under dagens lopp anlände ett flertal telegram.

I lördags sammanvigdes i Hörsne kyrka rörarbetaren Allan Ryberg, Visby, och fröken Elsie Olsson, dotter till lantbrukaren Ernst Olsson och hans framlidna maka, född Hägg, Hörsne. Efter vigseln, söm förrättades av pastor Hilding Jacobsson, gavs middag i brudens hem för ett 60-tel inbjudna. Brudparet uppvaktades av sex par tärnor och marskalkar. Brattbonde var hr Tyko Larsson och bruttöverska fru Allis Larsson. En mängd telegrafiska lyckönskningar anlände.

I Visby domkyrka sammanvigdes i lördags plåtslagaren Bertil Johansson, Kalmar, och fröken Greta Winnan, dotter till lantbrukaren Emil Wimen och hans maka, född Hansson, Hallgårds i Alskog. Vigselförrättare var pastor N. Bergström. Uppvaktande tärnor var Britt-Marie Paulsson och Lisa Hansson och tärnor och marskalkar Kjell Nilsson—Gunhild Jacobsson och Bertil Hansson—Irene Hansson. Efter vigseln gav brudens föräldrar middag på pensionat Lövängen i Ljugarn. Värd och värdinna var Eric och Signe Larsson, Alskog. Ett flertal telegram anlände. På kvällen hyllades brudparet med leven och fyrverkerier.

I Källunge kyrka sammanvigdes i lördags telegrafarbetaren Arne Jonsson, Bäl, och fröken Gunhild Hansson, dotter till byggnadssnickaren Karl-Gustaf Hansson och hans maka, född Nilsson, Ösarve i Bäl. Vigselförrättare var kontraktsprost A. Klint. Som tärnor och marskalkar fungerade Lilian Hansson—Einar Jonsson och Gunnel Jonsson—Allan Biomor. Efteråt gav brudens föräldrar supé för släkt och vänner. Många telegrafiska lyckönskningar anlände.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 September 1947
N:r 199

Till hemvårdarinna

i Västerhejde m.fl. socknars hemvårdarinneförbund Har antagits nyexaminerade hemvårdarinnan fröken Inga Persson, Eskelhem.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 31 December 1946
N:r 303