inom Gotlands län nästkommande år 1888 komma att
I norra fögderiet:
I södra fögderiet:
Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.
Mantals- och skattskrifningarne
Brorifningar
samt omläggningar komma att ske 17 och 18 dennes å en större bro på vägen mellan Lilla Hammars i Lokrume och kyrkan, i stället för hvilken väg kan begagnas landsvägen till Ekes i Bro och derifrån s. k. Krokspina till Lokrume kyrka, samt från måndagen 24 till och med torsdagen 27 å en större bro på allmänna landsvägen mellan Sibbjens i Vamlingbo och kyrkan, då i stället vägan kan tagas gonom Hamra socken förbi Rofinds och Böusarfve gårdar.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 14 Oktober 1887.
N:r 82.
Från landsbygden.
Södra Gotland, 16 September.
Ett välgörande regn,
föll härstädes natten mellan sistl. onsdag och torsdag, samt äfven en del af den senare dagens förmiddag, hvilket i högsta grad var välkommet för den späda rågbrodden, som öfver hufvad taget ser rätt bra ut. — Sådden af råg har helt nyligen kunnat afslutas & de torra sandjordarne, ty blott ett par gånger har på sista tiden något litet regn fallit härstädes förut, — Hvetesådden har äfven börjat på söder, men ännu icke hunnit afslutas. Kornet är till största delen inbergadt, äfvenså hafren, blott på enstaka fält ser man något litet qvarstå. Ett utmärkt tjenligt bergningsväder har varit rådande, så att skörden blifvit inforslad i godt tillstånd. På Burgsvik ser man dagligen en mängd landtmän afyttra sina jordbruoksalster, råg och korn, som i pris växlat, rågen från 7,50 till 8 kr. och kornet 9,50 till 10 kr. för gammal tunna, allt efter beskaffenhet; dock hoppas man längre fram få ett högre och mera bestämdt pris på dessa varor. För handlanden Hanséns räkning hitkom i lördags med Klintehamn till Burgsvik en sädesrensningsmaskin, som allaredan på måndagen var i full verksamhet och som visat sig ändamålsenlig och nyttig för det ändamål han är afsedd. Såvida tillfälle erbjudes, bör ej någon landtman underlåta att här rensa sitt utsädeskorn, ty derigenom erhålles en mera reel vara till ett kommande år, Maskinen, som endast är afeedd för kornrensning, lär kosta 850 kronor.
Under den sist förflutna veckan, har i den s. k. Norevik å östra kusten af Vamlingbo, fångats
en myckenhet strömming,
helt nära land, ända till 50 valar på man, på ett fåtal (4—5) garn; hvilken fisk varit af utmärkt beskaffenhet. I brist på afsättuing har åtskilliga måst inställa fisket, På vestkusten har deremot fångsten varit klen, blott några valar. — Torsk har äfven fångats å åtskilliga platser vid kusten.
Sydvestra kusten, 16 Sept.
Väderleksförhållandena
ha nu, sedan regn fallit, varit särdeles gynsamma för rågfälten, som till en början befunnos gauska klena. Efter ett ymnigt regn i torsdags har brodden yppigt frodats och fortskridit i växtlighet.
Fyrfotade seglare.
Då fyra män af kustbefolkningen i söndags fjorton dagar nedkom till Petesviken i Hablingbo för att företaga en spatsertur utefter sjökusten, varsnades af desse män ute i hafsviken ett mindre flytande föremål, kommande norrifrån och som af de krusiga vågorna syntes närma sig åt landsidan, Iuom en stund då sjöfyndet nådde land gjordes af dessa män en egendomlig upptäkt; — i vassen vid sjöstranden flöt in en något kupig s. k, granbark, hvarpå 2:ne ekorrar tagit plats, och klent försedda med föda syntes dessa passagerare under sin färd hafva varit, ty endast några söndertuggna nötskal och litet furubark förefunos qvar å farkosten.
Den omskrifna
Hvetemyggan
har å många hvetefält härstädes under sommarens lopp menligt inverkat. Vid rengörring af hvete efter verkstäld tröskning ha flere laudtmän funnit att qvantiteten af detta sädesslag betydligt minskats, i det att en stor del hvetekorn varit mer och mindre angripna, ja ända till 3/4:delar urätna af den s. k. hvetegallmyggan.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 19 September 1887.
N:r 75.
Födelsedagar.
SJUTTIOFEM ÅR fyller på måndag hemmansägaren Oskar Jakobsson, Rofinds i Vamlingbo. Jubilaren, som är född vid Rofinds, är känd som en duktig lantbrukare. Han har även innehaft en del förtroendeuppdrag inom kommunen.
— Sjuttiofem år fyller på måndag fru Elin Larsson, Kysings i Vall. Hon är maka till förre lantbrukaren Sigurd Larsson.
SJUTTIO ÅR fyller på måndag förre reparatören Gunnar Klint, Pejnarve i Levide. K., som i yngre dagar var byggnadssnickare, innehade sedan i många år en större reparationsverkstad, som han drev med energi och kunnighet med reparationer av bilar, traktorer och andra maskiner.
SEXTIO ÅR fyller på måndag hemmansägaren Hjalmar Edberg, Klinte i Boge.
— På måndag fyller linjearbetaren vid Visby stads elverk Gösta Nordvall, Visborgsgatan 27 i Visby, sextio år.
Sextioåringen, som är född i Stockhokmn, har tidigare arbetat vid Rute cement och vid Visby cementiabrik samt även varit verksam inom byggnadsfacket i Visby. Sedan 1929 är han anställd vid elverket. Jubilaren har fått mottaga en del uppdrag, bl. a. som sekreterare, kassör och revisor i olika fackföreningar. Han är också en intresserad nykterhetsman. Hans hobbies är trädgårdsskötsel och litteratur.
FEMTIO ÅR fyller på måndag arbetförmannen Martin Gothberg, Laxarve i Boge. Han är född i Boge och här innehaft olika anställningar inom byggnadsfacket, bl. a. som verkmästare. Vid Skånska cementgjuteriet var han verksam i tio år. Sedan 1956 är han anställd vid Visby stads byggnadskontor som arbetsförman. I Boge har han innehaft en del förtroendeposter, bl. a. som ledamot av kommunalfullmäktige, kommunalnämnden, skolstyrelsen och kristidsnämnden. I Boge byggnadsförening är han sedan 1937 kassör.
Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.
Från landsbygden.
Klintehamn, 30 Juli.
Agronomen- Kihlberg
höll i närvaro af landshöfding Poignant inför ett sextiotal åhörare föredrag i Ejsta skolhus 28 Juli.
Sedan landshöfdingen tillkännagifvit ändamålet med mötet, näml. att rådgöra med jordbrukarne om deras angelägenheter, och hr Kihlberg närmare utvecklat sina kända åsigter om hvad Gotlands jordbrukare hafva att iakttaga, öfvergick föreläsaren till jordbrukarnes räddningsplanka: anläggande af ett ångmejeri i hvarje socken eller pastorat.
Landshöfdingen, agronomen och församlingens kyrkoherde hade på f. m. tillsammans tagit trakten i närmare skärskådande och funnit att eft mejeri för Ejsta och Sproge, anlagdt på gränsen af nämda socknar vid vestra landsvägen, vore alldeles tillräckligt. Herr Kihlberg nämde att utsigt vore för handen, att smör, beredt efter den s. k. ismetoden, inlagdt i lufttäta bleckdosor, liksom anjovis, med fördel kunde sändas på Spanien, derjordbruket i långa tider legat i lägervall, öh der säljas för 2 till 3 kr. skålp. Spaniorerna hafva numera fått bättre smak på smör än sin förr så mycket begagnade olja. Den egentliga afsättningsorten skulle blifva England, der för svenska statens räkning är anstäldt ett ombud, som tillhandagår vid försäljningen af mejerialster.
Landshöfdingen inlade månget uppmuntrande ord till de tillstädesvarande jordbruktarne, hvaraf en del Ejstabor yttrade betänkligheter med afseende på foderodling, ty de naturliga ängarne här hatva ej särdeles stor ytvidd och voro ej af så gifvande beskaffenhet; och då en stor del af deras jord för närvarande låge under laga skifte, hvilket, med afseende å rättegång, ej så snart torde komma att vinna laga kraft, förordade hr Kihlberg, uppå framställning, användandet af grön råg, som borde afbergas i början af Juni månad, eller då axen voro allmänt utkomna, men ej så sent att blomningen redan inträdt eller försiggått, då stänglarne redan blifvit trädartade och förlorat sin närande kraft.
Efter slutad föreläsning och sedan hemmansägaren Mårten Stenström, Botreips, erbjudit ett halft tunnland jord för mejeriets bygnadsplan, skreds till aktieteckning, men för dagen upphans ej mer än fyratiotvå aktiar. De, som hade tecknat, öfverenskommo likväl avt söka verka derhän att efterhand vinna andra för saken intresserade, men för dagen icke närvarande personer, så att full teckniovgt minst 100 aktier å 50 kr., måtte uppnås.
Dagen derefter,
Sankt Olofsdagev, reste länets höfding från Kronvall ut på St. Karlsö, hvarest en nämd, utsedd inför Södra häradsrätten, var samlad för att bestämma afgäld m. m. för den jord, som för all framtid blifvit afsöndrad för fyrbåkens och fyrbetjeningens rakning. Nämden afslöt sina förhandlingar vid Bopparfve först på qvällen. Det var ett lif och en rörelse på Karlsö den dagen! Man såg läkare, prester, militärer, artister, jordbrukare, här och hvar i bergsrefvorna, beskådande de allvarliga och öfverraskande bergpartierna. Man saknade icke heller svalkande skugga på den mjuka mossan under de oftast lodräta klippväggarne i närheten af Norderhamn, hvilka stundom äro beklädda med murgröna; ej heller svalkande vatten ur de friska källorna. Färden gynnades af det härligaste väder, och en lätt bris underlättade hemfärden, som ifrån Stora Karlsö till Kronvall icke tarfvade längre tid än 50 minuter.
Stora Karlsö
är nu mera såld af de många gamla intressenterna (med undantag at en enda, som gifvit ett bleklagdt nej) att afträdas i nästa Nov. till jagtbolaget, som äfven är betänkt att försköna ön med plantering af lärkträd. Köpeskillingen bar i år i allmänhet utgått efter 16,000 kr.; taxeringsvärdet är 10,000 kr. Sjelfva själen i förteaget tyckes vara den verksamme godsägaren Willy Wöhler på Klintebys, Några får blifva således från 1 Nov. icke synliga på ön, men deremot så mycket mera af vildt: hare och sjöfågel. Ett stenhuggeri kan möjligtvis komma till ståni derute. Ett sådant var påbörjadt för omkring 20 år tillbaka, men arbetarne funno för godt att, ägarne oåtsporde, nedslagta får, hvarför de först nämde naturligtvis blefvo hastigt och lustigt utdrifne ur paradiset. Det är icke alldeles osannolikt att stenhuggeri under medeltiden bedrifvits derute. Sägnerna veta förtälja att Gotlandskyrkorna fått sitt materiel derifrån, och bland andra den stora och sköna kyrkan i Väte, helt och hållet bygd af huggen och tuktad kalksten, hafvande murar med upphöjda afbildningar: på södra sidan föreställande en vildsvinsjagt och på norra sidan den babyloniska skökan.
En fackman från Stockholm har under sommaren tagit prof såväl af Karlsöstenen som från en, och annan Gotlandskyrkas, Det vore af intresse få veta om likhet förefinnes eller ej.
Slutligen torde ett tidsenligt badhus icke komma att saknas på den vilda, intagande klippan i hafvet, klippan med sin friska sjöluft, hvilken inom kort borde allmänt blifva en behaglig vallfartsort för resande från både när och fjärran.
Friska inbyggare
måtte det väl finnas i Sproge socken, hvars folknummer vid förra årsskiftet uppgick till 360, men hvarest ingen aflidit sedan 11 Mars sistlidet år tills nu för en vecka sedau, då en äldre qvinna afled.
Kornåkrarnas
snart blifvande guldax lofva sina ägare äfven i år en riklig belöning för deras möda och arbete. Således vackert korn i fjor och likaså i år. Det lär höra till sällsyntheterna, att två på hvarandra följande år gifva rika kornskördar. De öfriga sädesslagen, isynnerhet hvetet, hvaraf bär endast litet kan odlas, stå mycket vackra på åkern. Bergningsvädret för såväl det odlade höet som det på de naturliga ägarne har varit ganska gynsamt, och mycket af ängshöet står icke nu under bar himmel. Måtte bergningsvädret blifva lika gynsamt för säden! Värmen är nu nästan tropisk och rotfrukterna behöfva åter mera regn.
Vamlingbo, 28 Juli.
Årets höslåtter
är nu nära nog afslutad härstädes, och har skörden varit någorlunda god om mau undantager en del af de ettåriga klöfver- ooh timotejvallarne, som på de festa ställen varit mycket klena, troligtvis deraf att stark torka rådde förlidet år. Apropå torkan kan sägas att vattenbrist börjar råda på flere ställen i trakten, så att flere måste forsla vatten till både folk och kreatur. Om ej regn snart inträffar, torde det vara fara värdt att åtminstone potatisen deraf kommer att lida väsendtlig skada. — Värmen har somliga dagar varit ganska tryckande, ända till 25 gr. cels. och deröfver, hvilket äfven i sin mån bidrager till att påskynda rågskörden, som pu är alldeles hvitnad på de flesta åkerfälten.
Strömmingsfisket fortfar att vara särdeles givande, både på östra och vestra kusten och har nu priset å denna vara nedgått till 25 öre valen.
Dryg dagspenning.
Under det engelska ångaren »Nicosian» stod på grund å Hoburgs ref var en hemmansägare behjelplig med lossandet af stendkolslasten (den ende anbetare från land) i något öfver ett dygn. Han erhöll för detta arbete icke mindre än 1 pund sterling (ungefär lika med 18 kr. i svenskt mynt), hvilket kan sägas vara ganska hederlig betalning.
Ett olycksfall
å en tjur timade häromdagen vid Tuna gård i Vamlingbo. Ett ungsto som gick på bete i sällskap med tjuren tog sig nämligen det orådet före att under häftigt springande förfölja denne, tills han omsider stördade till marken och dog. Som djuret ej var försäkradt drabbades ägaren här af en ganska känbar förlust, alldenstund det måste nedgräfvas.
Åter en påminnelse ati försäkra kreaturen.
Rådjuren
ha ov äfven förirrat sig ut i sjelfva södret. Då häromdagen en person från Hamra färdades vägen åt Öja, varseblef hau ett dylikt djur (antagligen en bock) helt lugnt spatsera brevid landsvägen i diket; men då vår man var på ett kort afstånd, fann den sällsynte gästen för godt att hoppa öfver närmaste gärdesgård- och med snabb fart begifva sig till skogs. Ett par dagar derefter, då en qvinna från samma socken var sysselsatt i en åker med ränsning af potatis, varseblef hon ett dylikt djur (efter beskrifning troligen en rådjurshona) i sakta mak hoppa in i ett strax bredvid varande kornland. Qvinnan, som ej kuude begripa hvad det var för ett otyg som befaun sig i åkern, fattade dock mod och affärdade detsamma medels stojande och hyssjande, då det kilade rakt undan. Hemkommen berättade hon för sina grannqvinnor den egendomliga synen, då en s. k. klok gumma» helt naivt förklarade att hin håle sjelf i bockskepnad visat sig för henne i åkern. Naturligtvis blefvo de sedermera upplysta om de stora misstaget af andra klokare personer.
Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.
Rättegångs- och Polissaker.
Södra häradsrätten.
I ersättningsmålet, instämdt af Hejde sockens skolråd mot v. pastor Å. H. Hallström m, fl., afkunnades nu utslag. Som ingen ersättningsskyldighet för svarandena i omstämda hänseende kunde ifrågasättas, innan det visats, att skolkassan lidit någon förlust, och då enligt hvad i saken blifvit upplyst erforderliga åtgärder icke ännu vidtagits till utrönande af skolkassans fordringsrätt hos sparbanken eller sparbankers betaloingsförmåga, så förklarades käromålet såsom för tidigt väckt ej kunna vinna afseende. Kärandeparten ålades derjämte ersätta Hallström för inställelse med 100 kronor samt hvar och en af de andra svarandena med 25 kronor.
För oloflig utskänkning af spritdrycker (ett stop rom) var J. P. Pettersson, Sibbjens i Vamlingbo, åtalad af länsman Lindström.
Svaranden ådömdes edgång.
Barnuppfostringsbidrag. Inspektor Johan Velander, instämd af pigan Jenny Andersson i Vesterhejde, frikändes, sedan han aflagt honom ådömd ed.
— Vilhelm Jakobsson, Grens i Mästerby, var i ett dylixt mål instämd af Vendela Pettersson, Båtels i Mästerby. Svaranden dömdeg till edgång och ålades, om han vill gå eden, att å edgångsdagen, höstetingets andra sammanträdes första rättegångsdag, infinna sig.
Vådaed aflades af enkan Maria Andersson, Halor i Rone.
För släpande af gödselämne öfver enkan Anna Olofssons i Burs mark dömdes Nils Persson, Kärna i Burs, att böra fem kronor och ersätta käranden för skadan med tre kronor, hvarjämte svaranden ålades betala kärandens rättegångskostnader med tjugu kronor.
För att hafva olofligt afverkat skog var Matts Mårtensson instämd af Hans Haneson, Nora i Vamlingbo. Käromålet ogillades såsom ej styrkt samt ålades käranden ersätta svaranden med 25 kronot samt utgifva lösen för protokoll och utslag.
Ett liknande mål, instämdt af Nils Olsson; Nora; i Vamiingbo, mot Matts Mårtensson, ogillades. Käranden ålages ersätta svaranden med tjugufem kronor och utgifva lösen för protokoll och utslag.
Ett mål om laga betesrätt, instämdt at sistnämde kärande m. fl. mot Matts Mårtensson, ogillades. Rättegångskostraderna qvittades parterna emellan.
Återvinning åt konkursbo. Sysslomännens i Nils Ahlqvists, Hamnoagårda i När, konkurs yrkande mot Hans Ablqvist ogillades. Parterna fingo hvar och en vidkännas sina kostnader i målet.
Norra häradsrätten.
För resande af lifsfarligt vapen mot vallackaren O. Fredriksson hade arbetaren Johan Lindgren, Sigdes i Östergarn, åtelats af länsman Bolin.
Sedan Lindgren aflagt honom ådömd ed, vardt målet ogilladt.
För oloflig jagt å J. A. Bachérs sterbhus mark dömdes drängen Hjalmar Gahnström att böra femton kronor och ersätta kärandes rättegångskostnader med fjorton kronor.
Återvinning åt konkursbo, Sysslomännen i hemmaneaägaren Johan Olofssons, Suderbys i Vänge, konkurs, hafva instämt handlanden J. L. Borgström med yrkande om återgång af en del-saker till boet, sålda 14 Oktober 1886 till svaranden, Bergström dömdes att med ed betyga, att han ej köpt en lokomobil, såg och qvarn med inventarier för en summa, som helt och hållet eller till stor del qvittats mot en Olofssons skuld till svaranden. Edgångsdagen utsattes till första rättegångsdagen af andra sammanträdet vid höstetinget.
För olaga ölförsäljning dömdes på åtal af länsman Håkansson gtationsinspektoren i Barlingbo A. Kullberger att böta femton kronor.
Svaranden, som har rättighet att sälja maltdrycker två timmar före och efter hvarje tågs ankomst till Barlipgbo, hade äfven sålt på andra tider.
För våld mot Ferdinand Nordin, Häfiings i Hangvar, hafva Adolf och August Pettersson Pauli, Kassle i Hangvar, åtalats. De ådömdes edgång.
Ärekränkningsmål. Husbonden Petter Högbom och dennes hustru, Puttersands i Rute, hafva instämts af Alfred Fredrikssons och dennes hustru. Mannen Högbom dömdes till edgång.
Öfverträdelse af vitesförebud. Hemmansägaren Mårten Persson, Öfverrejse i Vestkinde, dömdes på åtal af länsman Håkensson att utgilfva försutet vite af femtio kronor, emedan han hämtat grus på närmare afstånd än sex fot från allmän landsväg. Förseelsen mot nämda påbud straffas enligt k. m:ts befallningshafvaudes resolution med vite af nämda summa.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Juni 1887
N:r 58.
Från landsbygden.
Ejsta, 6 Juli.
Ett välbehöfligt regn
föll härstädes i går natt (med åska gående från vester åt öster), i går, i natt och isynnerhet i dag, då strida skurar, stundom blandade med hagel, fallit på den törstiga jorden.
Ehuru försommaren nästan uteslutande var kylig och blåsig, inträffade dock ändtligen efter midsommarsafton varma dagar, som blefvo rätt tryckande i början af månaden. Oaktadt kylan stå gräs och gröda ganska lofvande, isynnerhet höstsädet; och af vårsädet är det bäst som såddes tidigt. De odlade gräsvallarne, som pu, om väderleken blir stadig, skola afmejas, äro i allmänhet ej så illa till utseende, och å de naturliga ängarne, om de ej äro af allt för mager éller torr beskaffenhet, kan någorlunda god skörd påräknas. Grönsakerna i trädgårdarne äro öfver hufvud lofvande, der ej sena nattfroster allt för mycket härjat.
Fruktträd och bärbuskar lofva bättre afkastning än det föregående året, då total missväxt inträffade. Dock bör anmärkas att masken mångenstädes härjat såväl frukt- som löfträd. De förra stå somligstädes afklädda och de senares blad söndernaggade, hvartill de ständiga stormarn2 äfven mycket bidragit. I regel gå dock land:män och trädgårdsodlare en glad och förhoppningsfull framtid till mötes.
Den stora kanalen,
sträckande sig genxom Sproge socken från sjön nästan till vestra landsvägen, är ou fullbordad, med uuvudantag af några fot midt för en mindre bygnad, som var till hinder för gräfningen och som derför måste flyttas åt söder. Det har varit ett drygt arbete för delägarne att verkställa, sedan laga skifteskostnader med ty åtföljande utflyttningar, odlingsersättningar, skogslösen, åkerjordens omläggning, för attej tala om den »oändliga» stängselskyldigheten m. m., blifvit nndanstökade både med penningar och arbete: Arbetarne hafva haft möda, men ock god förtjenst. — När allt är väl utfördt och betaldt, må man med skäl hoppas, att jordbruket hädanefter skall komma att se helt annorlunda ut.
Från många håll
klagades förliden vår öfver bjertlidanden, som hos flere öfvergått till sinnesrubbning; och då vederbörande ej kunna bereda rum å Visby dårhus åt de arma offren, som måst stängas inne i hemmen, hafva deras anhöriga, liksom de sjelfva, varit mycket att beklaga.
Burgsvik, 7 Juli.
Åskslag.
Ett starkt åskväder, åtföljdt af strida regnskurar, drog sistl. tisdags morgon vid 4-tiden fram öfver södra Gotland. Vid samma tillfälle slog äfven åskan ned på flere ställen i väjden. Exempelvis vill jag här anföra några: Vid Sibbjens i Vamlingbo å boningshuset (der en i köket sysslande gumma af den hårda kvallen svimmade) utan att dock antända, blott litet ramponera bygnaden; äfvenså hos en qvinna, Anna Farstedt, i samma socken och ätven der utan antändning. En ko, tillhörig skomakare Qvarnberg från Hamra, som i sällskap med flere andra kreatur befann sig å bete på marken, dödades ögonblickligen likaså ett får vid Burge i Öja. I träd och ledstolpar har äfven åskan samtidigt slagit mångenstädes.
Egendomlig fångs!
fick häromdagen en fiskare i ett strömminggarn, hvilket var uthängdt till torkning. Då man på qvällen skulle intaga detsamma, hade ett bisamhälle, helt behändigt, tagit sin plats i ett garn; hvilket nu blef fiskarens byte.
Ett parti furustäf
har under loppet af gårdagen ilandflutit å vestra kusten i närheten af Hoburg. Troligtvis tillhör det däckslasten å något fartyg, hvilken under den rådande stormen spolats öfverbord.
Med slipstenshandeln
lär det i år gått tämligen trögt, eftersom åtskillige fartygsägare redan »lagt upp» med sin sjöfart för året.
Strömmingsfisket
har på våra kuster i sommar varit särdeles klent, nätt och jämt torskbete. Deremot har torskfisket varit ymnigt, 30—40 tjog om dagen. Priset har varit 25—30 öre tjoget.
En orm
påträffades härom dagen af en arbetare, sysselsatt med gräfning lätt vid en skog. Arbetaren hade lagt sin tröja under ett träd, men på aftonen, då man kom för att hämta devsamma, fann han till sin förvåning en stor huggorm ligganda död under tröjan. Troligt är att ormen fått tag i någon tobaksbit i tröjfickorna och deraf njutit döden, ty vid nogare efterseende fans ett blad qvarsitta i gapet.
Hangvar, 4 Juli.
Åfskedsfest.
I går på e.m. var ordnad en afskedsfest i kyrkan med anledning af vår folkskolllärare K. V. Thommasons afflyttning till Häradshammars församling i Östergötland, till hvilken plats han blifvit kallad. Efter afsjungandet af psalmen nr 342 besteg pastor Lagerman predikstolen, hvarvid han valt till ämne dessa ord : lärer dem hålla allt det jag hafver eder befalt. Sedan ban tillämpat detta på såväl lärare som åhörare och ett särskildt tack uttalats till den afgående läraren afslöts högtidsstunden med bön och sång, hvarefter pastorn trädde ivom altarringen och skolläraren uppmanades att framträda i koret för att emottaga en enkel minnesgåfva, som församlingen genom kyrkorådet insamlat, bestående uti ett par ljusstakar jämte några andra husgerådssaker, allt af nysilfver.
Vestergarn, 6 Juli.
Åskan
slog i torsdags förmiddag ned uti ett handelsmagasin, tillhörigt hr O. H. Nyman. Åskstrålen träffade husets gafvel samt följde ut efter väggen, som splittrades. Genast efter nedslagningen märkte man rök uppstiga, men genom raskt arbete med två sprutor blef man spart herre öfver elden, som icke hann göra synnerlig skada, Tilibudet var dock ganska hotande med hänsyn till åtskilliga närliggande hus med halmtak.
Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Juni 1887
N:r 54.
Rättegångs- och Polissaker.
Södra häradsrätten.
I målet mot kommissionslandtmätare Sylvan afkunnades i måndagsutslag, hvarom i korthet nämdesinumret för samma dag. Enär utredt blifvit att det 7 Juli 1885 förda protokollet ej underskrifvits på sätt 114 paragrafen i skiftesstadgan föreskrifver, dömdes svaranden till 25 kronors böter för den försummelsa, han härigenom låtit komma sig till last. Svarandens ansvarspåståenden mot kärandera (10 Fröjelsbor) kunde ej i vidsträcktare mån bifallas än att enhvar af kärandena fäldes att böta 25 kronor för smädligt skrifsätt mot svaranden i och för hans ämbete. För vanvördigt skrifsätt mot domaren dömdes kärandena att hvardera böta 50 kronor. Rättegångskostnaderna qvittades emellan parterna, hvilkas öfriga ersättningsanspråk ej kunde bifallas.
I barnuppfostringsmålet mellan pigan Katrina Frödal, Sippmanne i Vamlingbo, och skomakaren J. N. Larsson, Mårtens i Öja, frikändes den senare, enär han aflagt honom ådömd ed.
Norra häradsrätten.
Skogsåverkan. Oskar Broander, Broa å Fårön, både instämt husbonden Vilhelm Stenström dersammastädes, emedsn S. nedfält ett träd å B:s skog. Stenström har ådömts edgång.
Barnauppfostringsbidrag. Husbondesonen Jakob Pettersson, Stenstu i Ala, instämd af pigan Anna Jakobsson från Kräklingbo, har ådömts edgång.
— Ett liknande mål mot drängen Adolf Berg ten, instämd af pigan Maria Nilsson, ogillades.
— Drängen August Vessman, Ardre i Ekeby, hade instämts af pigan Johanna Södergren från Boge. Vessman dömdes att med ed, om han det förmådde, fria sig.
Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.
Till Hafdhems kompaniområde
nr 188, sockvarne Si!te, Hablingbo Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre, hörande värnpligtige af första klassen, d. v. 8. de af 1868 års klass och sådana af äldre års klasser, som förut icke vapeuötvats, skola, för afgång till vapenöfningsplatsen Wisborgs slätt och uvdergående af 30 dagars vapenöfning, samlas å kompaniområdets samlingsplats Korsby i Hafdhem, torsdagen den 19 innevarande Mej kl. 1e.m., medbafvande inskrifningsböcker och inskrifniogssedlar.
Burgsvik & Fide den 2 Maj 1887.
Hugo Wennemo,
Kompanuiområdesbefälhafvare.
Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.
Från landsbygden.
Hemse, 3 Maj.
Ett nykterhetsmöte
hölls i förgår i Rone och öppnades af Emil Johansson från Rone med en välkomsthelsning till de närvarande. Till ordförande utsågs nämde Johansson och till sekreterare J. Rumin. Öfverläggning om nedannämda frågor vidtog derefter.
Första frågan: Skulle det ej vara ändamålsenligt att en gång i månaden hålla gemensamt diskussionsmöte med alla södra Gotlands nykterhetsföreningar?
O. Nilsson, Jaxarfve, som var mycket glad öfver nykterhetsarbetet, ansåg att alla nykterhetsföreningar, blåbandister och goodtemplare borde öfverenskomma att hålla ett gemensamt möte hvarje månad. — Predikant Alqvist, som intresserade sig mycket för saken, ville att man skulle hugga i med kraft för att hämma dryckenskapen i vårt land, J, Nilsson, Rone, kunde ej riktigt gilla den förste talarens framställning — O. Nilsson: Alla dessa tre föreningar måste sluta sig till hvarandra för arbetets främjande.
Mötet beslöt att ett möte skulle hållas en gång i månaden.
Andra frågan: Hvilken är den lämpligaste tiden för nykterhetsmötens hållande?
Man enade sig att lämpligaste tiden vore söndagen på e. m.
Tredje frågan: Hvad bör göras mot den här i söder gängse oseden att handlandena bjuda sina kunder köpsup?
O. Nilsson, Jaxarfve: Då lagligt förbud funnes mot denna osed, vore bäst att följa lagen. Då frågan dock vore besvärlig, vore bästa sättet att få haudlandena till nykterhetsvänner.
predikant Alqvist framhöll också det lagliga förbudet. Bäst vore om alla blefve nyktre, då handlandena slupp2 att bjuda på denna sup.
O. Nilsson, Jaxarfve, hade jämte andre sökt bortskaffa krogen på Ronehamn, men blifvit öfverröstad. Nykterhetsvännerna borde slå sig tillsammans för att fullfölja lagen. Der ingen åklagare funnes, funnes ingen domare.
Frågan bordlades till nästa månadsmöte.
Under öfverläggningens uppehåll utförde Rone sångförening under ledning af snickare Ganström flere vackra sånger.
Mötet afslöts med bön af predikant Alqvist samt med sång.
Nästa möte skall hållas hos N. Valby, Davide i Rone, första söndagen i Jåni kl. 4 e.m., då alla vykterhetsföreningar inom södra Gotland äro välkomna. Diskussionsfrågor kuona insändas till O. Nilsson, Jaxarfve i Rone.
På tal om möten
så hölls ett sådant i Hemse sistlidne lördag för att bilda en husbondeförening till attreglera arbetslönerna. Mötet var icke mycket besökt och berodde väl detta mest på att eo sådan reglering icke låter sig utföra i verkligheten. Deremot vore det bra, om föreningens öfriga program: bränvinssupandet och de oriktiga orlofssedlarnes inskränkning kunde förverkligas. Men det kan väl gå utan att man behöfver betala hvarken inträdesafgift eller årsafgitt. I dessa svåra tider är allmogen rädd om sina 50-öringar, och det är derför icke troligt att många komma att ingå i föreningen. Icke vet man heller bestämdt hvartill de insamlade årsafgifterna skulle auvändas eller om de skulle komma att uppgå till någon så stor samma, att dermed kunde uträttas något godt för landtbruket.
Wamlingbo, 7 Maj.
Vårlik
ter sig väderleken här för närvarande, fast luften hittills varit af kylig beskaffenhet. Frost, af rätt allvarsam art, förekom äfven natten mellan sistl. måndag och tisdag, hvilket i hög grad menligt inverkar på den flerstädes gröna kornbrodden. Vårsådden anses nu vara afslutad för året, och flere landtmän ha allredan satt sin potatis.
Baptistbegrafning.
För några dagar sedan jordades å Sundre kyrkogård stoftet af en derstädes afliden bondhustru, som under lifstiden tillhört baptistervas samfund, utan något presterligt biträle, ej heller tjenstgjorde församlingens klockare vid tillfället; allt försiggick tyst och stilla. Jordfästningen, om jag så kan kalla den, förrättades af ett par af samfundets medlemmar med några ord och böner samt afsjungande af åtskilliga sånger.
Aprilnarri i — Maj.
Sistl. onsdag 4 dennes spred sig i trakten ett rykte att ett fartyg strandat vid Hoburgsref i Sundre, Nu må man tro att det blef lif och rörelse i den eljes så lugna nejden; alla skulle på strandningsarbete för att förtjena sina modiga 10 kronor om dygnet, hvilket ju är en vacker dagspenning i dessa tider att erhålla; men de hade »uppgjort räkningen utan värden», ty förhållandet var helt aunorlunda. Ett ryskt skonertskepp var verkligen i närheten af retvet, hvilket det till följd af den svåra tjockan ej observerat förrän i sista minuten, men dock så tidigt att ett ankare hann fällas för att förekomma grundstötning, och efter det att åtskilliga Sundrebor varit på platsen, fortsatte det sin resa, utan att anhålla om någon hjelp från land. Bud om »strandningen» hade äfven afgått till Neptunbolagets på platsen boende arbetsförman, hvilken i sin ordning derom på telegrafisk väg underrättade bolaget, som hitskickade en sin bergningsbåt, hvilken, då ingen strandning inträffat, inlöpte i Burgsviks hamn på torsdagsmorgonen.
Näs, 5 Maj.
Man ifrar
för närvarande härstädes med bygnadsarbete. Gamla bygnader nedrifvas och nya uppbyggas istället. Det är väl icke heller att undra på, att en sådan bygnadsfeber tagit öfverhand, ty många hemmansägare skola flytta, och då vilja de hafva sina nya bygnader färdiga så fort ske kan.
Lunginflammation
herskar härstädes i vida kretsar. Många sjukdomsfall hafva inträffat, men intet dödsfall.
Vårsådden
är nu på det närmaste afslutad. Den har i år försiggått under gynsamma förhållanden, ty jorden har varit lös och bra, och väderleken utmärkt vacker.
Fårösund, 7 Maj.
F. nämdemannen och kyrkovärden
Johan Stuxberg,
som afled vid Siux i Bunge 18 April, var född på samma ställe 1811, der föräldrarne voro hemmansägaren Jakob Rasmusson och dennes hustru Brita Lena Jakobsdotter. Den förre omkom genom drunkning i Fårösund 1829 efterlemnande familjen, enka jämte 3:ne söner och en dotter i torftiga omständigheter. S. lärde snickeriyrket i Visby 1828, men måste vid fadrens och brodrens nästan samtidigt inträffade död (den senare omkom äfven i Fårösund) vända hem för att ö!vertaga gården. S. var en mycketverksam, driftig, sparsam, nykter och ordentlig man, hvilka egenskaper satte honom i stånd, att icke allenast helt och hållet ombygga gården, som var förfallen, utan ock att dertill samla en icke obetydlig förmögenhet. S:s verksamhetsbegär dref honom ock att sätta sig in, bland annat, i urmakeriyrket, hvarmed han i orten betjenade allmogen, sålänge synförmågan dervid bistod honom. Som 8. var kunnig i hvarjehanda arbeten användes han vanligen såsom arbetsförman vid bygnadsföretag; sålunda var han föreståndare och utförare af Buuge kyrkas, efter kapten G. Laurins planläggning och ritning, ombygnad 1857 till sitt nuvarande utseende. För denna kyrkas vård var 8. särdeles nitisk, och då målning at dess orgel samt läktare fördröjdes och försvårades, lät S. utföra detta på egen bekostnad, äfvensom han skänkte till kyrkan en ljuskrona, värderad till omkring 100 kr. S., gift vid 19 års ålder och sedan längre tid enkeman, var fader till intendenten vid Göteborgs museum, deltagaren i Nordpolsexpeditionen dr Anton Stuxberg, hvars studier hans idoga och försakande lif satte honom i tillfälle fullborda, och har således måhända vetenskapen åtskilligt att tacka mannen i arbetsdrägten för, som lade grunden i det tysta och anspråkslösa och i hvars öga någon gång sågos tårar af rörelse och glädje, då talet fördes på sonen. S. hade 2:ne äldre söner, en lets och en jordbrukare härstädes.
Hän är ett bevis på hvarthän ett efter tillgångarne lämpadt lif jämte nämda egenskaper gradvis kan föra, ett exempel värdi att framhålla i dessa tider.
S. ägde ett humant och gladt väsen och var oafbrutet verksam, tills några dagars sjukdom med döden ändade den ännu kraftige mannens lif.
Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Maj 1887
N:r 37.