Etikett: Vamlingbo

Vamlingbo socken ligger på västra sidan av ön.
Gårdsnamn: Anderse, Augstens, Austre, Bilds, Bjärges, Bosarve, Bottarve, Fridarve, Frides, Gervalds, Hallvards, Hägvier, Kastelle, Kvarne, Kyrker, Lingsarve, Mickels, Nore, Petsarve, Prästgården, Rembs, Rofinds, Sibbjäns, Sigfride, Sigrajvs, Sigmunde, Sippmanne, Stenstugu, Storms, Svalstäde, Tume, Västlands, Ängvards.

Publicerat

Inskrifningsrevistonen

i Gotlands inskrifningsområde har afslagit sjöman G. L. Larssons, Gisle i Öja, besvär öfver inskrifningsnämdens inom Hafdhems kompaniområde fattade beslut att afslå bang begäran om uppskof med tjenstgöring, enär klaganden fylt 22 år. Sjömännen H. N. F. Anderssons, Norrgårda i Hamra, och L. J. V. Vigstens, Bottarfve i Vamlingbo, besvär öfver samma vämds beslut hafva af revisionen ej upptagits till pröfning såsom för sent inkomna.
Samuel Gunnar Nyman, Övide i Vestergarn, har af revisionen beviljats nppskof med tjenstgöring till nästa år. Arbetaresonen L. J. Vigrens, Bjerges i Ejsta, besvär öfver nämdens inom Klinte kompaniområde beslut hafva afslagits, enär klaganden fylt 22 år och dessutom ej är förhyrd för sjöresa.
Karl Vilhelm Andersson, boende strax norr om Visby, hade såsom frånvarande af nämden inom Visby kompaniområde uppförts i bötesförteckningen. Hans besvär kunde såsom för sent inkomna ej upptagas till pröfning af revisionen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.

Publicerat

Från landsbygden.

Garda, 12 April.
Om mejerihanteringen.
Agronomen hr Kihlberg, som genomreser Gotland för att genom föredrag lemna den landtbrukande-allmogen upplysningar och råd om rätta bedrifvandet af ett rationelt landtbruk, höll i dag, på inbjudan af herr kyrkoherden J. Svensson, i Garda skolhus ett sakrikt föredrag om ett rätt ordnande af mejerihandteringen.
Inledningsvis framhöll talaren, hvad nogsamt erfarenheten gifver vid handen, att landtbrukaren af de inkomster han får endast och allenast af spanmålsodlingen ej kan få debet och kredit att stämma, synnerligen som man här på Getland i allmänhet ej tager hänsyn till att jorden måste ersättas de näringsämnen och icke minst den qvätve, som de oupphörliga sädesskördarne borttaga. Men då, såsom husdjuren nu här utfodras, den spillning de lemna, nära nog saknar qväfve, så borde det ligga i hvars och ens intresse att söka åstadkomma en ändring till ett bättre i detta hänseende och utfodra sina kreatur så, att den spillning de lemna, kan åt åkern ersätta det, som skördarne taga. Ladugårdsskötseln skulle således åt jordbrukaren medföra en indirekt nytta, men icke blott det: om ladugårdsskötseln rätt bedrifves, hvilket sker genom att i första hand lägga an på mjölkgifvande djur, d. v. s. kor, och att på ett rätt sätt af den mjölk, de lemna, producera ladugårdsalster, så skulle dessa, hvilka på den engelska marknaden hafva god afsättning, åt landtbrukaren lemna betydligt större direkt inkomst, än producerandet och försäljandet af spanmål. En invändning mot mejerihandteringen finge man ofta böra, att om alla komwe att lägga an på ladugårdsskötsel, så skulle det äfven på ladugårdsalster blifva öfverproduktion. Dermed, sade talaren, vore ingen fara. Sveriges export af ladugårdsprodukter på England är vieserligen rätt vacker, men importen af samma vara är äfven ganska betydlig, och för att bibehålla samma export och på samma gång tillfredsställa det egna behofvet fordras i vårt land 3—4;000 mejerier, och då denna siffra på långt när ej var hunnen, behöfde man ej befara öfverproduktion. Talaren sade sig hafva sig bekant att för några år sedan här i Garda ett mejeri arbetat, men som dock efter kort tillvaro tynade af och dog. Utan att närmare skärskåda orsakerna härtill framdrog deremot talaren exempel på mejerier från andra län, som bure sig mycket väl, och af den plan, som han sedan utvecklade för dessas bildande och verksamhet, kunde man klart skönjat orsakerna till den korta tillvaron af det förntnämda mejeriet. Skulle ett mejeri bära sig, borde det ej grundas af den enskilda företagsamheten eller ett fåtal bolagsmän, ty i så fall komme ofta vinstbegäret med i beräkningea, hvarigenom priset på mjölken hölles så lågt som möjligt, och den egna vinsten blefve det enda målet. Talaren framhöll exempel på mejeri här på öp, som köpt mjölk och sedan sålt den för t. o. m, 10 öre högre pris för kanna, än hvad de sjelfva betalt. Att aflemnaren, då han får ögonen öppna för sådant, ledsnar att sälja sin mjölk, bör ej förvåna. Nej! en mejerirörelse här skall ställas på aktier at t. ex. 50 kr. hvilka skulle betalas medels amortering på 10 år, som kunde ske på så sätt, att aktieägaren af betalningen för den mjölk, han för månaden lemnat, läte innestå 62 1/2 öre, hvilka insattes på en sparbank och efter behof lyftades till amortering på aktiekapitalet, som bör vara. 5,000 kr., hvilken summa skulle upplånas för anskaffandet af såväl lokal. som ändamålsenliga mejeriredskap. Den genom mjölk månadtligen gjorda amorteringen och försäljandet af skummjölken skulle för öfrigt, eoligt beräkning, räcka till mejeripersonalens aflöning m. m. På så sätt fordrades inga kontanta medel. Den mindre jordbrukaren, ja, torparen, hade här råd att blifva aktieägare, och af den vinst, mejeriet möjligen kunde lemna, finge äfven han sin del.
I sammanhang med mejerihandteringen borde äfven anordnas svinskötsel, som på andra orter visat sig vara ganska lönande. Tyskland är en god marknad för svenskt fläsk.
Med afseende på sjelfva mejerihandteringen förordade talaren användandet. af separator. Genom denna kunde man bäst afskilja gräddan, och den hölle för öfrigt en utmärkt kontroll öfver mjölkens beskaffenhet och skulle på så sätt egga folket att bättre utfodra sina kor.
Med ledsnad såg man nu, sade talaren, att den gotländska mjölken, hvilken i allmänhet vore af den beskaffenhet, att man af densamma kunde beräkna prima smör, nu i stället gevom den orätta, i hemmen förekommande, behandlingen, lemnade ett smör, som endast kunde användas i bagerierna. Mejerierna behöfde för. öfrigt, enligt erfarenhet, för samma qvantitet smör ej mer än 2/3 så mycket mjölk som åtgår för hemberedningen.
Sedan talaren förevisat en planritning af ett väl inrättadt mejeri och lemnat förklaring öfver densamma, afslöt han sitt föredrag med en uppmauing till. de närvarande att söka inom Garda åstadkomma ett mejeri efter de grunder, han i föredraget. utvecklat, och-att hvar och en måtte draga ett strå till stacken genom att teckna en eller flere aktier för åstadkommandet af det kapital, som erfordras:
Det sakrika föredraget mottogs af de närvarande med lifligt bifall, och få af dem lemnade mötet utan att hafva tecknat sitt namn på en för aktieteckning upprättad anteckningslista. Måtte det goda företaget vinna framgång och måtte vår fosterös inbyggare ej försumma, att, då nu tillfälle dertill erbjuder sig, inhämta de råd och upplysningar, som hr Kihlberg på ett så lefvande sätt förmår meddela.

Burs, 12 April.
Föredrag
i landthushbållning höll agronomen Kihlberg i härvarande skolsal sistl. onsdag för ett trettiotal åhörare, Man fick här höra både nytt och gammalt och mången gick hem med åtminstone en föresats att söka efterkomma de lärdomar, som framsades af föredragaren. Samtidigt – var äfven en lista framlagd till aktieteckning i ett mejeribolag, bestående af socknarne Burs, Rone och Eke. Hvarje aktie skulle betalas med 50 kronor. Några tecknade sig såsom delägare.

Till fjerdingsman
har Petter Dahlby, Sigdes, blifvit antagen med en årlig lön af 25 kronor.

Ett fattighjon,
som arbetar sig ur fattighuset, bör till sällsyntheterna, men är likväl händelsen med en ogift qvinna här, som nu snart får sätta foten under eget tak.

Det stora fiskafänget
vid Herta fiskläge har redan för en vecka sedan tagit sin början och har fångsten varit ovanligt stor så tidigt på våren. Somliga båtar ha haft ända till 60 valar på man.

»Hvad som är visst»
är, att vi I nästkommande Maj blifva af med vår högt värderade pastor Hedgren, som af domkapitlet blifvit missiverad till Grötlingbo. Det har icke väckt liten förvåning inom pastoratet, detta domkapitlets handlingssätt, synnerligast som man icke kan fiuna skälen för en sådan flyttning. Ena petition med öfver 130 underskrifter har till domkapitlet blifvit inlemnad från pastoratet med anhållan att få behålla pastorn qvar, tills den nye kyrkoherden komme att tillträda, men utan resultat. Det har anförts, att ingen annan disponibel prestman vore att tillgå samt att pastor Ahlander i Klinte, som vore den ende ledige och som vi nu skola få i stället, vore såsom uppförd på förslag till Grötlingbo förhindrad att ditflytta såsom vice pastor. Vi tro ej, att detta utgör något lagligt hinder; ty hvarför skulle då icke äfven pastor Jakobsson, hvilken likaledes är derstädes uppförd på förslag och 2 innehar vice pastorssysslan, äfven vara förhindrad? — Det är nu sjette ombytet af presterän vi få inom ett ärs tid. Huru skall en pastor under sådana! förhållanden lära känna sina pastoratsboar och huru dessa lära känna sin pastor?

Södra Gotland, 13 April.
Vårsådden
har af åtskilliga landtmän på söder redan börjats, oaktadt kylan om nätterna ej upphört. Råg- och hvetebrodden är mycket gles och utpinad af kölden, hvartill mycket det om dagen rådande blidvädret bidrager, ty så mycket mer verkar kylan och frosten om nätterna, då jorden om dagen är upptöad.

Fisket
har äfven nu tagit en mera gynsam vändning än förut varit fallet, ja på en natt har fångats ej mindre än 30 valar strömming på ett fåtal garn, hvilken betingat ett pris af 42-50 öre för val, stor och tjock som den i år är.
Ett om den största råhet och bofaktighet vittnande

nidingsdåd
har natten mellan 8 och 9 dennes föröfvatsi omedelbar närhet af predikant T. Schedins bostad vid Sippmanna i Vamlingbo, då ett på blek utlagdt lärftstycke af 20 alnars längd blef sönderrifvet och på hela längden åtskildt; en till torkning uthängande fruntimmersklädning bokstafligen förvandlad till trasor samt jämte en annan, som dock undgått förstörelse, nedstoppad i gårdens brunn, der de anträffades morgonen derpå. Men ej nog härmed; äfven en på gården stående bryggbalja sönderslogs och delar deraf utburos i en närbelägen hage, der de formligen splittrades; tvänue nya med spetsar försedda öfverdrag till kuddar rönte ätven samma öde, och å ladugårdsdörren fans en anständigheten sårande inskrift. Man antager att bofvarne — de anses vara flere under inflytande af starka drycker verkstält detta gemena arbete, ty någon anledning till, att det föröfvats af hämd förefinnes ej. Belöning är utlofvad åt den som bevisligen upptäcker förbrytarne, och lära spaningar pågå med all ifver.

Ett postärende.
behandlades härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo, då det uppdrogs åt ett fyrtal af kommunens medlemmar att till poatstyrelsen ingå med en anhållan om ändring i den nuvarande postföringen till denna del af länet, som i många stycken är styfmoderligt behandlad i förhållande till andra platser.
Meningen vore att poststyrelsen på sin bekostnad skulle öfvertaga anskaffandet af post från och till Vamlingbo—Burgsvik tvänne gånger i veckan (det föreslogs af stämmomedlemmar tisdag och lördag], under det kommunen på egen bekostnad förskaffade post å samma linie en gång hvarje vecka (torsdag); på detta sätt skulle ock denna från både jernväg och andra inrättningar så aflägset belägna trakt erhålla en jämförelsnvis tidsenlig förhbindelse med andra orter.

Ur fåglarnes lif.
På en bondgård matades hönsen och ankorna gemensamt, Detta föranledde de båda familjernas öfverhufvud att utkämpa en strid, som slutade dermed att tuppen med sin skarpa näbb uthackade båda ögonen på sin motståndare, hvilken såmedels blef besegrad, — Denna ankhane var äfven af en stridslysten natur, ty tidt och ofta förut angrep ban sjelfve gåsfar, men alltid måste han taga till harvärjan; dock, så snart han såg sin motståndare upphöra med förföljandet, var han ånyo redo att hoppa upp på dennes Tygg och fortsätta striden, fastän alltid med samma resultat.

Egendomlig säljagt.
För någon tid sedan varseblefvo trenne män på vestra kusten af Vamlingbo en säl, uppkrupen långt på land, der han låg så förnöjd och i godan sömn. Att springa ned till stranden och fatta tag i gynaaren, som var af en ovanlig storlek, var ett ögonblicks verk; men här blef riktiga nappatag, ty kuten drog dem, oaktadt de med alla sina krafter spjernade emot, allt längre nedåt vattnet, och han hade troligen vunnit segren och ankommit i sitt rätta element, om ej en af männen som var rådig, fattat tag i en väldig knölpåk, hvarmed han oupphörligt dunkade honom (sälen) i hufvudet, tills han förlorade sansen, hvarefter han med förenade krafter släpades längre upp på land, der han. erKöll dödsstöten. Af det anförda, som är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty det har mig berättats af fullt trovärdig person, kan man finna att dessa djur äga en ovanlig styrka, ja, det påstås att de till och med kunna angripa menniskor, när de blifva anfallne af dessa eller på något sätt sårade.
— Vid i dag hållen auktion å korn för Vamlingbo kyrkomagasins räkning, betingade denua vara ett pris af kronor 2:15 för kubikfot.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 April 1887
N:r 30.

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 1 April.
Valmötet
i Vamlingbo i går var högst fåtaligt besökt, detta förmodligen deraf att tidningen, i hvilken annonsen om mötet var införd, icke ankom hit förrän ett par timmar före valmötets början. Predikant Schedin, hvilken i egenskap af ombud för härvarande friförsamling, bevistade Svenska missionsförbundets ombudssammanträde i Hemse 26 Mars, ledde förhandlingarne, hvilka ledde till det resultat att ingen kandidat blef uppställd, oaktadt en sådan (Joh. Johansson, Gardarfve i Fardhem) var på tal. Af hvad Eder meddelare kunde finna, tycktes det som de närvarandes åsigt vore öfvervägaude tullvänlig.
Beträffande det så mycket omskrifna riksdagsmannavalet, tror Eder meddelare med bestämdhet sig kunna säga, att flertalet af valmännen i hans omnejd vilja hafva den förut varande representanten för södra domsagan landtbr. L. Norrby, Stenstu i Fardhem.

Väderleksförhållandena
härstädes te sig nu åter mera vårlika om dagen, fastän det åtskilliga nätter varit ganska skarp kyla. En stor mängd och olika arter af sommarfåglar ha nu anländt till våra bygder.

En säl
hittades häromdagen vid sjöstranden å vestra kusten af Vamlingbo af en bondson derstädes. Detta är ej så till vida något ovanligt; men det säregna i saken består deruti att sälen till följd af födslosjukdom fått släppa lifvet till, hvarom den i födslen qvarsittande ungen tydligt bar vittne. Det funna exemplaret var af en ovanlig storlek och ägde många pund späck samt en vacker hud.

Strömmingsfiske
har varit försökt å våra kuster denna vår, dock ej med framgång, i det att blott ett ringa parti dervid erhölls. En mängd tartyg passera nu dagligen här utanför. Från Burgsvik har, såvidt mig är bekant, ännu ingen ekuta utgått, dock lär snart sjöfarten blifva öppnad på denna trakt af länet.

Öja, 28 Mars.
Å gästgifyaregårdon i Burgsvik hade
Hobergs och Grötlinge hushållningsgille
sammanträde den 26 dennes under ledning af gillits ordförande handl. Viktor Hansen, biträdd af agronomen Wetterstedt
Endast ett tjugutal ledamöter hade hörsammat kallelsen.
Agronomens förhållande röjde både erfarenhet och ett godt sätt. Han låtsade liksom han ville lära, men då han blef rådfrågad eller ansåg att det kunde vara hans tur till att yttra sig, gaf sig sakkännedomen hos honom nogsamt tillkänna.
Hafvudfrågan var om jordbrukarnes vinnläggande att skaffa sig rent och godt (kraftigt) utsädeskorn till stundande vårsådd. Ördföranden framvisade prof på sådant, hvaraf ett parti fans till försäljning, och uppmanade närvarande ledamöter att de hvar och en i sin omkrets måtte verka för det goda syftemålets vinnande, att kunna producera ett verkligt godt maltkorn, hvilket snart vorde blifva det enda möjliga sädesslaget, som kan utan, förlust odlas här på trakten och möjligen i hela landet Ombyte af utsäde å sandjord förordades, med anvisning för sudergutarne att skaffa sig det från Hablingbo eller Näs, hvarest det bästa erhålles.
Derefter behandlades frågan om lämpligaste gödningssättet för åkerjorden, hvarvid utröntes att åtskilliga misstag blifvit gjorda vid användande af de konstgjorda gödningsämnena å ett och annat ställe; ehuru de fleste efter förut gifna anvisningar användt desamma på rätt sätt, enligt praktisk erfarenhet. Guano, såsom lämpligast för lerjorden, kan utsås såväl vår- som hösttiden, förutsatt att jorden har nog fuktighet, gagnar äfven mylljorden väl och verkar fortare å denna för alla slags stråsäd. Superfosfat gagnar mindre å lerjorden, användes helst å mylljord och bör i hvarJe fall ovilkorligen utsås i våtväder för att påskynda dess upplösning. Det passar bäst till höstsädet å kraftig jord med minst half gödning af ladugårdsspillning.
Till slut framhölls vigten af ladugårdsskötseln och mjölkhushållningen. Här kom man kort och godt sagdt till det resultat, att veta är ett, men att kunna utföra är ett aunat.
Försök med mejeri hade gjorts, äfven med mindre s. k. filialer, men som ingen jämn tillgång på mjölk kunnas erhållas, hade detta måst afstanna. Penningbristen och konkurrensen trycka landtmännen (jordbrukaren isynnerhet) ganska hårdt.
Efter mötets slut samlades några tullvänner enskildt, hvarvid de utryckte som sin högsta önskan att Ludvig Norrby såsom känd tullvän måtte återväljas till riksdagsman.

Näs, 30 Mars.
För första gången hölls härstädes förliden måndag ordinarie kommunalstämma under en bondes ordförandeskap, ty alltsedan den nya författningens tillämpning lärer denna befattning varit skött af församlingens pastor, med skollärarens biträdande såsom vice ordförande. Dessa hade nu bägge ovilkorligen frånsagt sig detta förtroende-uppdrag, hvarför dertill å sistlidne Decemberstämma valts en ung husbonde. Att stämman blef ovanligt lång, barodde måbända mer på de många ärendena än på ledarens ovana vid förhandlingarna.
Tvänne tidsenliga, goda beslut fattades angående posten och jagtvården. Rörande den förra, hvilken allt hittills till den isolerade socknen fortskaffats af pastor endast om söndagarne, hvarför betalts en viss liten afgift åt postbudet mellan Hafdhem och Hablingbo, som då inlemnade den i prestgården, hvilket ofta medförde den olägenheten att korrespondenter vid efterfrågan & posten, efter att hafva farit ett godt stycke förbi, fingo svaret att försändelserna (de lösa näml.) voro sända till prestgården, och följaktligen måste återvända för att efterhöra dem, — beslöts nu att åt ett pålitligt gångbud mot skälig ersättnivg uppdraga hemförande och utdelning af socknens post.
Att postförsändelserna till Näs\’ sockenbor ingalunda äro af minsta mängd eller betydelse, kan man vara öfvertygad om; ty de hafva länge haft ordet om sig att vara läsflitige, hvilket ock mycket bidragit till den ovanligt fort framskridande bildningen, jämförd med det gamla rådande förhållandet.
För jagtens vårdande och för hämmande af tjufskytte från närliggande socknar beslöts att på några år öfverlåta jagträtten på ganska liberala vilkor &å ömse sidor åt en person, om hvilken man kan fullt hoppas att han icke missbrukar den å fåglarne vid den stora hafskusten, af hvilken socknen omgifves på tre sidor.
Apropå jagten å Näs kan man med full trygghet utstryka den uti Gotlands Geografi omnämda fordom idkade sälfångsten å refvet, ty på öfver 30 år har intet försök dermed gjorts utaf någon delägare, hvilket heller alls icke skulle lemna någon lön för mödan, emedar kullen efterhand landar upp till en holme, som möjligen snart närmar sig landet.
Det slutade laga skiftet tager också alla tankar, krafter och medel i anspråk för närvarande; men man må se Näs bördiga lerjordar 10 härefter, den som lefver.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 April 1887
N:r 27.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Ersättning för sextio furuträd, som husbonden Per Persson, Sixarfve i Näs, afverkat å mark, som vid laga skifte tilldelats handlande J. T. Jakobsson i Burgsvik, ådömdes Persson att utgitva till Jakobsson med 1 kr. 25 öre för träd. Af Jakobsson frametäldt ansvarsyrkande återtogs.

För visad uppenbar grymhet mot djur dömdes husbonden Matts Mårtensson, Nora i Vamlingbo, till trettiofem ironors böter. Han hade nämligen tilldelat en husbonden Petter Olofsson, Nora i Vamlingbo, tillhörig gumse två kraftiga sparkar samt påsatt gumsen s. k.
skinkband, som vållat djuret svårighet att gå och jämväl afskatvat huden å benet, så att köttet varit synligt. Mårtensson ålades derjämte ersätta gumsens ägare med tio kronor för den minskning i värde gumsen lidit genom det grymma behandlingssättet samt förpliktades utgifva till Olofsson femtio kronor i rättegångskostnader.

Ansvarsyrkandet mot Zakris Hansson, Nora i Vamlingbo, framstäldt af Matts Mårtensson derstädes för olofligt tillgrepp af hassel samt för ärekränkning ogillades. Mårtensson ålades godtgöra Hansson med tio kronor och ersätta honom för lösen af protokoll och utslag.
— Johan Johansson, Buters i Eskelhem, hade yrkat ansvar och ersättning af hemmansägare Olof Dahlström, Lingsarfve i Eskelhem, emedan D:s fyra hästar betat på J:s mark. Ansvarsyrkandet återtogs, Dahlström dömdes att ersätta J. för betningen med fem kronor och för rättegångskostnader med nitton kr.

Skilnad i äktenskap yrkade hemmansägare Petter Jakobsson, Jakobs i Kista, och hans hustru Anna Danielsdotter. Enär yrkandet ej genom stämning i laga ordning anhängis gjorts, kunde det ej upptagas till pröfning af häradsrätten.

Det långvariga skiftesmålet mot kommissionslandtmätare Sylvan upptog vid detta sammanträde ej mindre än sju timmar. Kärandeparten, tio Fröjelsbor, företräddes af fil. studerande Tofftén, som uppläste en längre skritt med icke mindre än 38 punkter. Svaranden bemötte skriftligen hvad som lagts honom till last. I målet, som öfverlemnades af båda parterna, kommer utslag att afkunnas vid nästkommande Majsammanträde.

För olofligt tillgrepp var arbetaren Johan Nyman, Rommunds i När, af länsman Svallingson tilltalad, Nyman skulle af arbetaren Pettersson från prestgården hafva tillgripit en tröja, som Petterson under arbetet lagt af sig.
Tvänne vittnen hördes, deraf det ena hört Nyman säga, att han tagit en tröja. För flere bevis förebringande uppsköts målet, då svaranden vid hämtningsäfventyr skulle vara tillstädes,

För falsk beskyllning var Olof Viman från När af ofvannämde Nyman tilltalad, derför att Viman skulle hafva sagt, att Nyman stulit tröjan. Målet uppsköts.

Ersättning yrkade Mårtensson, Nora i Vamlingbo, af Petter Olsson derstädes, emedan Olsson 23 Maj 1885 hade under »tyning» uppgjort s. k. »bandeld», då eld uppkommit i Aukstens myr, då der för käranden afsvedjats starr på omkring 10 tunnland.

Krafmålet mellan Oskar Pettersson, Bjerby i Etelhem, såsom ombud för sockenmagasinsstyrelsen och V. Andersson, Vestringe, törekom nu. Andersson skulle för en tid sedan hafva erkänt sig såsom borgesman för Karl Fredriksson derstädes, som af föreståndaren endast upptecknats i protokollerna. Svaranden bestred käromålet, emedan han ej kunde påminnva sig, att han inför styrelsen lofvat någon borgen; men att han endast kunde påminna sig lofvat Fredriksson borgen för 3 kbfot säd; yrkade fördenskull ansvar å den, som skrifvit hans namn såsom borgen. Ett vittne intygade att svaranden inför styrelsen erkänt sig såsom borgen. Målet uppsköts till nästa sammanträde för flere vittnens inkallande.

Norra häradsrätten.
Skilnad i äktenskapet på ett år till säng och säte ådömdeg Kristina Liljegren och hennes man Nils Fredrik i Vallstena, Mannen ålades att utgifva 150 kronor till hustruns underhåll under nämda år.

Att fullborda äktenskapslöfte till heone yrkade Amanda Yttergren i Slite att drängen Olof Stenström måtte ådömas. Enär käranden ej styrkt målet, ogillades det; käranden ålades dessutom att ersätta svaranden med trettio kronor samt utgifva lösen för protokoll och utslag. För uteblifvande vid ett rättegångstillfälle dömdes svaranden att böta tio kronor.

Barnuppfostringsmål. Målet mot drängen Karl Vickmapv, instämd af pigan Alma Persson, Tjuls i Lummelunda, ogillades, sedan Vickman aflagt honom ådömd ed.

För ärekränkning var hemmansägaren Samuel Bäckström instämd af Ferdinand Sjöblom, Östergårda i Stenkyrka. Bäckström ådömdes edgång.
— Ansvarsyrkandena af hemmansägare N. P. Karlsson, Fardume i Rute, mot hemmansägare Jakob Falk derstädes för ärekränkning m, m. ogillades såsom obestyrkta. Karlsson ålades ersätta Falk-med tjugu kronor. Yrkandet om ansvar mot Falk för det han hetsat en hund på och misshandlat Karlssons son kunde ej upptagas till pröfning, emedan Karlssons son såsom varande myndig bäri vore rätter kärande.

För oloflig utskänkning af maltdrycker andra resan dömdes, på åtal af länsman Smedberg, Bernbardina Ekelund vid Fårösund att böta sextio kronor samt att utgifva vittnesersättningar.

Till tio kronors böter hvardera dömdes hemmansägare E. Gräblert, bondesonen Oskars Stenström och f. husbonden Adolf Ehrenström, alla från Tingstäde, emedan de utan att dertill hafva ägt laglig rätt tagit sig väg öfver hemmansägare Karl Petterssons trädgård vid Träskvälder i Tingstäde, hvarjämte de, hvem af dem som bäst gälda gitte, ålades ersätta Pettersson med 36 kronor. Öfriga yrkanden ogillades.
— För samma förseelse dömdes statdrängen Adolf Sandelius och hans hustru Amanda, enkan Charlotta Qviberg och pigan Selma Schultz, alla från Tingstäde, att hvardera böta tio kronor samt att, hvem af dem som bäst gälde gitte, ersätta Pettersson hans rättegångskostnaden med 75 kronor.

Till 105 kronors böter dömdes ofvannämde Adolf Sandelius för misshandel och smädelse mot ofvannämde Pettersson samt för hotelser och smädelse mot Petterssons hustru.
Om skiljobref i äktenskapet har hustru Brita Liea Johansdotter gjort anhållan hos Visby domkapitel.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Mars 1887
N:r 22.

Publicerat

Från landsbygden.

Hemse, 3 Mars.
I går tedde sig på marknadsplatsen härstädes midt emot handlanden Vittbergs salubod en brokig och rörlig tafla af folk och kreatur i all önsklig endrägt och förtrolighet. Det var nämligen s. k. stortorgdag. Oaktadt gynnad af det mest härliga vårväder var torgdagen dack emot all förväntan ej så synnerligt besökt och erbjöl ej heller något att tala om i tillgång på kreatur vare sig i qvalitativt eller qvantitativt hänseende. Större delen af nötkreaturen såldes till slagtare från Visby för pris af 40—60 kronor för ko och 70—980 kronor för oxe. — Djuren, så väl hästarne som nöten, voro små och magra och lade i dagen ett ojäfvigt bevis på en allt för stor okunnighet och liknöjdhet hos allmogeniskötseln och vården af sina husdjur. Ledsamt nog har man, att döma af gårdagens utställning af fyrbenta landtmannaprodukter, skäl säga, att någon husdjursskötsel i detta ords egentliga betydelse ej ens fins. På :al härom ligger det nära till hands nämna, att äfven vi här i Hemse äga ett mejeri, der alla produkter af mjölk förutom mjölken sjelf tillhandahållas en hungrande och törstande allmänhet; men vare det nog sagdt om hela denna mjölkinrättning, för att om den samma lemna ett nöjaktigt omdöme, att den är i samma oskyldiga barndomstillstånd som husdjursskötseln. I alla Hemsebors namn vill jag derför uppsända denna bön : Snälle, beskedlige mejerist, gå tvärs öfver vägen någon tid emellan 6—8 f. m. upp till länsmejeristen, och han skall lemna Eder goda råd, Eder och oss alla till stor båtnad! Är mejeriet här dåligt, så fins det deremot en skräddare, hygglig karl för resten och vanligen Sven Petter kallad, hvilken i förmåga att både hastigt och enligt alla konstens regler omskapa en mensklig varelse är en verklig öfverdängare, Sven Petter syr för hand rock och byxor af kläde på två — dagar. Då dertill kommer, att hans arbeten så väl i snitt som noggrannhet uthärda jämförelse med hvilken stadsskräddares som helst sömnadsfabrikat, kunna vi med rätta vara stolta öfver att äfven äga en konstnär, om ock en skräddare. Ea annan konstnär af ett helt olika slag, nämligen lärkan, har sedan någon tid låtit höra sina jublande drillar; äfven en och annan stare har varit på besök. Märkvärdigast af alla vårförebud torde dock vara att bina i glädjen öfver det nynaknade lifvet i naturen taga sig en dans i det fria. Må äfven vi, jordens herrar, med tacksambket och glad förtröstan helsa våren välkommen!

Näs, 5 Mars.
Säsdesfälten
börja redan visa tecken till grönska. Starar och andra vårfåglar hafva här varit synliga, hvarför man redan börjar glädja sig åt vårens ankomst.

Till Amerika
hade månge ynglingar ämnat sig i vår, men så kom underrättelsen, att alla, som icke fullgjort sin värnplikt, icke fingo utvandra, hvilket satte p för alltsammans.

En baptistisk
dopförrättning har i dag ägt rum i den såkallade Nisseviken, då ej mindre än fjorton personer, alla från Hafdhem, mottogo dopet. En hel mängd folk hade samlat sig för att åse förrättningen.

Mellersta Gotland, 3 Mars.
Okynne
I en socken ungefär i midten af ön, der under långa tider god sämja varit rådande, och ungdomen genom sitt uppförande icke gifvit anledning till några nämnvärda anmärkningar, har under senaretiden tecken visat sig, som gifvit anledning till samma klagan, hvilken esomoftast låter höra sig från många delar af vårt land, nämligen utfördt okynne af illasinnad ungdom. Ty att lösrycka stängsel långs efter allmän landsväg och dermed lägga försåt för vägfarande eller inkasta desamma på bredvid liggande ägor förstöra grindar och afhugga »bandar» på långa sträckor »tun» kan näppeligen hafva annan grund än ungdomligt lättsinne och öfvermod eller möjligen hämdbegär. Da ynglingar, som känna sig träffade och som icke må inbilla sig vara okände, torde taga ldetta som en allvarsam varning och icke vidare befatta sig med dyl. tidsfördrif. Många föräldrar lägga genom slapphet i uppfostran grinden till dylika sorgliga beteenden af ungdomen.

Sydvestra kusten, 2 Mars.
En segeltur
på isen å Mästermyr företogs häromdagen medels släde (af en driftig hemmansägare), biträdd af fem unge män. — Tidigt nämde morgon syntes desse män ifrigt sysselsatte med hopkoppling af 2 par slädar, derå flere segel anbringades å stänger för öfversegling från »Hafvor»landet åt Levide att afhämta stängselvirke, Dragare kunde ej begagnas för öfverforslingen, ty isen var på grund af det rådande tövädret allt för svag. En sydvestlig blåst rådde, hvaraf slädarne sattes i gång medigod fart, hastigheten ökades allt mer och mer å den glatta isbanan; — enjstyrinrättning ,hade 3 man anbragt somysvar välbehöflig ty vinden låg å sidän. — Skridskoåkare vid sidan höllo på att tappa slag, då dete.k.
»Nydträsk» förbiseglades.
Inom kort nåddes Levidelandet, der 2 lass stängselvirke påfyldes, som svårligen nog 2 par hästar förmått draga i det upplösta väglaget, en väglängd af nära 2 mil förbi Hemse och till bestämmelseorten. Vinden hade under tiden öfvergått till nordostlig och återfärden fullbordades med framgång.

Sundre, 1 Mars.
Sjöfarten.
Öppet vatten och glittrande böljor. Fartyg större och mindre passera dagligen härförbi, och ortens sjömän begifva sig till sina »skutor» för att »becka», som det hetar. I följd af att naturförhållandena äro gynsamma kan man emotse att seglatsen kommer att öppnas tidigt detta år. — I sandstensbrottena vid Hoburg arbetas flitigt, för att skaffa laster åt de många fartyg, som derstädes ännu”lasta. På tal härom kan nämnas, att det fordom så storartade Hallströmska sandstensbrottet numera är tomt och öde.

Svanor
seg nästan dagligen i stora sällskap styra kosan åt norr.

En hurtig väfverska
vid namn Maria Kristoffersson finnes inom Vamlingbo socken. Det är väl nu omkring 10 år sedan hennes far dog och efterlemnade sin hustru och dotter i en kinkig belägenhet.
Fattigdomen hotade att inträda. I väfstolen vardt allt mer och mer brådt. Husets unga dotter trälade dagen om vid väfstolen; gumman spolade åt henne. Den ena väfven efter den andra afkliptes och såldes; och nu äga dessa båda qvinnor omkring 2,000 kr. att disponera i Vamlingbo pastorats sparbank, om hvilket förhållande jag personligen förvissat mig. Se der frukten af idoghet!

Ett sorgligt skott
med beklagansvärda följder aflossades torsdagsaftonen 24 Februari d. å. med pistol af en yngling i Sundre. Den unge mannen, som i sällskap med flere andra kamrater hade öfvervarit en s.k. ynglingaförening (religiöst möte afsedt för unge män), skulle afskjuta sin ända till mynningen laddade pistol; men olyckan ville att icke den påsatta knallhatten brann i första trycket, hvarför hanen åter spändes och fivgret af en eller annan orsak kom att otid vidröra trycket, så att skottet gick af med den påföljd att högra handens tumme på ett obyggligt sätt sönderslets, i det pistolpipan splittrades.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Mars 1887
N:r 19.

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 10 Februari,
Tur
har en yngling haft här på söder. Ynglingen ifråga har en tid af två år spelat på Hamburgerlotteriet, dit han månadtligen insändt en summa af 5 kronor d. v. s. 120 kronor för bela speltiden. Dragningar hafva under denna tid många gånger förefallit; men på vår ynglings nummer föll — ingenting. För en liten tid sedan — sista dragningen på de två åren — utföll dock på hans lott en betydlig vinst, som det förljudes några tusen kronor. Af den lycklige spelaren får man blott veta, att han vunnit så »många skilling», att han nu ämnar köpa sig en gård. Denne spelares lycka bör betraktas som ett enstaka fall och det är derför icke skäl i att råda någon följa exemplet, ty, som man vet, är Fortuna nyckfull.

I dödsfara
sväfvade härom natten en gumma i Sundre, i det hon för tidigt tillskjutit kakelugnsspjellet, innan hon sett efter att kolen voro utbrunna. Hon kunde väl hafva sofvit en half timme, då hon vaknade nästan qväfd. Hon förmådde icke komma ur sängen; icke häller förmådde hon att ropa på hjelp. Sent omsider och efter stora ansträngningar lyckades hon krypande komma till dörren, der hon medels sparkningar och-svaga rop lyckades göra sig uppmärksammad. Då hjelp i rätt tid anlände, leddes hon omedelbart ut i friska luften, hvarefter hon så småningom repade sig.

Smittosam sjukdom
har en tid gått i Sundre och Vamlingbo socknar. Tillkallad läkare angifver difteri. Något dödsfall har ännu ej förports, fast några varit svårt angripna. Sjukdomen är lyckligtvis i synbart aftagande.

Svanjagten
har denna vinter varit mindre lyckad, ty svanen har för det mesta hållit sig på tillbörligt afstånd ifrån landet. Jagten på annan sjöfågel har likaledes varit obetydlig.

I dag
passerade tvänne större ångare med olika kurs här förbi. Det är längesedan det synts till någon seglare, fast vattnet fortfarande är öppet.

En tjufhistoria.
För tjufvar vardt för några dagar sedan eo hemmansägare i Vamlingbo utsatt. Hans resa hade gått lyckligt från Hemse till Burgsviks handelsplats, der en man hoppade upp bak på vagnen och bad att tillsvidare få qvarsitta der, emedan han var trött. Den resande, som hade åtskilliga varor i sin vagn, anade ingenting förr än han om en stund såg sig om och vardt varse, att mannen var borta och alla hans i en säck inlagda varor — puts weg. Hemmansägaren, som säger sig känna mannen personligen, har förgäfves sökt återfordra varorna. Han har häller inga vittnen som bestyrka hans utsago.

Burgsvik, 12 Febr.
Olyckshändelse.
I går eftermiddag kommo ett par hästar, tillhöriga K. O. Pettersson, Stockvik i Öja, i sken, dervid nämde Petterssons svärfar Båtel Veström, som i något ärende var på Burgsvik och skulle köra hem, hoppade af skjutsen, men fick sin ena fot krossad, så att han måste föras till lasarettet i Visby. Hästarne, som icke skadats, fasttogos snart men med illa åtgångna seldon.

Fröjel, 11 Febr.
I svår belägenhet
befann sig on arbetare från en viss socken för kort tid sedan, då han var stadd på återfärd från Klintehamn, åkande efter siv magra, klent utfodrade häst, som under framfarten plötsligt störtade sig ned å landsvägen å gränsen mellan Ejeta och Fröjel och förblef liggande. Lyckligtvis ankom under äfventyret två personer, som måste vara behjelplige att medels en lina, som drogs under djuret, få upp detsamma. Åkdonet måste af den bebjelplige hemmansägaren efterbindas och hemforslas. Arbetaren stultade sedermera i väg med sin häst, båda på klena fötter, i sakta skridt till sin hemvist.

Dyra stenkol.
En fattig arbetare vid vestkusten, som med sin familj befinner sig i torftiga omständigheter, har under vintern haft en god inkomstkälla, hvilken bidragit till familjens underhåll.
Nämde arbetare har enligt tillåtelse under det sistförflutna årets förlopp vid hafskusten hopsamlat stenkol, hvilka blifvit ilandslagne efter en för 2 år sedan derutanför på grund varande större utländsk ångare. Flere tunnor ha under tiden sålts, men tidigt en morgon ankommo till stenkolshögen ett par »affärsmän» och påfylde ett lass som bortfördes. Detta lär, enligt träffad öfverenskommelse, komma att inbringa kolägaren en extra inkomst af 100 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Februari 1887
N:r 13.

Publicerat

Agronomiska arbeten

på Gotland 1886.
af H. Steinmetz.
(Slut från föreg. nr.)
21.) Gåsemora. För sänkning af en mindre sjö på Fårön jämte torrläggning af omkringliggande sankmark hölls förberedande sammankomst; intresset för verkställighet var ej synnerligen stort bland delägarne; karta uppgjordes, afvägning och pejling verkstäldes.
22.) Gerum; 23, Eskelhem; 24, Garda. Förlidet år påbörjades undersökning för afdikningsplan öfver 5 skifteslag nämligen nr 1, 2, 3 Garda, Eskelhem nr 1 och Geram, men sedan intressenterna sett att de för dylika undersökningar anslagne medel blifvit inbesparade, hafva dessa förrättningar afstannat ofullbordade, hvarjämte ett par andra dylika af samma skäl blifvit återkallade.
25.) Tjouls. Syn hölls i laga ordning för utdikning af 121 har 26 ar vattensjuka marker inom Eskelhem och Sanda socknar. Förrättningen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Odlingslån till arbetets utförande skall sökas. Den vid skiftet i Eskelhem nr 2 uttagna mark till aflopp kunde ej användas, emedan läget var uttaget endast med hänsyn till den ringa del af afdikningsområdet, som ligger inom skifteslagets gränser.
26.) Båticke i Anga. Här förelåg en afdikning af ringa omfattning som tycktes blifva mycket dyr och dertill ägde ringa anslutning bland delägarne. Förrättningen blef ej afslutad.
27.) Norrgårda. Förrättningen afsåg syn i laga ordning för fördelning af kostnaden för verkställande af den afdikningsplan öfver skitteslaget Vallstena nr 2, som i sammanhang med skiftet blifvit af skiftesförrättaren uppgjord. Men som den förberedande undersökningen visade att kanalerna, hvilka följde gränserna af de särdeles vackra ägoskiftena, ej hade blifvit utlagda med hänsyn till deras ändamål, markens fullständiga torrläggning på bästa och billigaste sätt, så måste en omfattande undersökning göras för att visa hvar kanalerna bäst böra läggas äfvensom hvarför de ej -kunna ligga annorlunda. Förrättningen blef ej afslutad.
28.) Öjlemyr. Förrättningen, som afsåg syn i laga ordning för utdikning af Öjlemyr, var redan vid ansökningen åtföljd af protest af ett större antal delägare än antalet af sökande. Förlidet å begärdes uppskof med förrättningen för att se utgången at den första ansökningen om odlingslån utan odlingsskyldighet. Vid sammanträdet i November detta år, som var genom kungörelse från prediketolen utlyst, kom ingen intressent tillstädes.
29.) Thomase. Plan för afdikning af 203 har 88 ar vattensjuk mark inom Thomase med flero hemman i Lokrume socken är förut uppgjord, men den ende reqvirenten har länge önskat få någon medsökande för att genomföra företaget. Då vid sammankomsten härom ingen mera intressent var benägen för verkställighet, beslöt han göra arbetet ensam och underskref ansökan om förordnande för förrättningen.
30.) Lye. På af styrelsen skriftligen framstäld begäran har förrättningen rörande Lausmyrs afdikning denna sommar hvilat enligt uppgifven orsak för att bringa verkställighet åt en Svea Hofrätts dom af 1877 rörande lucka för fiskens upp- och nedgång i en qvarndam i Lausmyrs utlopp. Vid sammankomst i November med länstyrelsen ansågs en fullständig afdikning af myren nu vara omöjlig att genomföra, men då ett förslag att endast aflägsna flodvattnet, hvarigenom stränderna blefve torra, hade sannolikhet, att vinna majoritet, skulle förrättningen fortsättas i sist antydda riktning.
På uppdrag af kungl: Domänstyrelsen hade redan 1884 af undertecknad blifvit uppgjord plan med kostnadsförslag för fullständig afdikniug af Elingheims myr med en areal af 1122 har 44 ar, hvarvid med kännedom af afrinnande vattenmängd hufvudafloppet vid dess ändpunkt Ihrebro blifvit beräknadt till 7,5 meters bottenbredd; fall 0,35 samt slänt 1,5. Under detta år hade uppstått fråga att afdika endast den nordligaste, närmast utloppet belägna delen af myren utgörande en areal af 114 har 55 ar och erhöll jag på försommaren uppdrag af största intressenten att för sagda ändamål beräkna utloppets dimensioner.
Som för den nordligaste delens torrläggning bottenlutningen kunde ökas från 0,35 till 0,5 blef med användande af de sedan 1872 alltid följde beräkningsgrunderna bottenbredden, med ofvannämde slänt, beräknad till 6 meter eller 20,2 fot. Emellertid hade samtidigt förordnande blifvit utfärdadt för hr kommissionslandtmätaren Fegrseus att i laga ordning hålla gyn för torrläggning och gräfningskostnadens fördelning å denna nordligaste del af myren. Synen bestämde, utan att uppgifva någon som helst beräkning, bottenbredden med oförändrad slänt och bottensluttning till endast 14 fot. Denna skilnad i dimensioner motsvarar en ganska betydlig skilnad i gräfningskostnad. De af mig använda beräkningsgranderna äro flere gånger uppgifna och utgöra frukten af de tre sistförflutna decenniernas arbete, på hydroteknikens område så i gamla som nya verlden; hvad Gotland beträffar har dersg användande sedan 1872 upprepade gånger – bekräftat deras tillförlitlighet. Det hade derför varit af vigt att få se några beräkningar för de väsentligen olika kanaldimensioner som af den nyss nämde synen bestämdes, ty om de hafva något värde, äro de af allt för stor betydelse för att hemlighållas men äro de åter endast tomma gissningar, så kan deras användande medföra ganska menliga följder.
Med. afseende på ingeniörsarvodet för de laga synerna torde några sifferuppgifter vara af intresse, Såsom ledning för omdömet meddelas, att vid den sammankomst i Stockholm, hvartill landtbruksingeniörerna i December 1885 voro inkallade, yttrades på tal om kostnaderna för odlingslånehandlingars upprättande, att en syn i laga ordning för odlingslåns erhållande, inberäknadt ny karta i nödigt antal exemplar, kostar 2 kronor till 2,50 kr. för ett tunland. Ett par på Gotland af andra förrättningsmän hållna syneri dikningstvister hafva, utan karta och handlingar för odlingslåns sökande, kostat Österlings i Stånga och Burs socknar 1 krona 59 öre och en annan i Klinte socken 6 kronor 85 öre för hvarje tunland. Af de här ofvan omnämde förrättningarna har 8) Suderby kostat 0,66 kr. pr tunland 9) Kärna kostat 0,56 kr. pr tunland *) 10) Vamlingbo kostat 0,31 kr. pr tunland 13) Källunge kostat 0,44 kr. pr tunland *) 14) Tjengdarfve kostat 0,40 kr. pr tunland 19) Altheime kostat 0,56 kr. pr tunland 26) Tjouls kostat 0,66 kr. pr tunland.
Hvad särskildt angår Vamlingbo, der synekostnaden stannat vid det mycket billiga priset af 31 öre för hvarje tunland, så beror det förnämligast deraf att fullständig afdikningsplan på särskild karta uppgjordes i sammanhang med det nyss afslutade laga skifte, Utan denna åtgörd hade med all sannolikhet icke heller verkställighet så omedelbart följt.
Då förvaltningsutskottets berättelse af den 30 Oktober 1882 rörande de bydrografiska arbetena på Gotland föredrogs i landtbruksakademiens förvaltningskomité, uttalades der den åsigt att uppgifterna från Gotland om kostnaderna, så långt på komitén berodde, icke borde offentliggöras, ty om ett annat husbållningssällskap uppgjorde kalkyl på dessa siffror, skulle kalkylen bli vilseledande, enär dessa arbeten hvar annorstädes som helst blifva ej obetydligt dyrare. Samma anmärkning kan göras om kostnaden för årets syner.
En annan erfarenhet från sommarens arbeten förtjenar att uppmärksammas. Tre af syneförrättningarne nämligen 14 Tjengdarfve, 26: Tjouls och 23 Norrgårda afsågo gräfningskostnadens fördelning för afdikningsplaner, som blifvit i sammanbang med laga skifte af skiftesförrättaren uppgjorde; på alla dessa ställen voro planerna outförbara, i det att mark för kanalerna ej blifvit undantagen i det lämpligaste läget. Förut har detta inträffat med skifteslaget Öja under enahanda omständigheter. Att skiftesförrättaren härvid handlat i bästa afsigt är utom allt tvifvel men \’lika obestridligt är att undersökningen varit allt för ofullständig. Följderna äro emellertid rätt ledsamma ej blott derigenom att det oanvändbara undantaget ligger der såsom allas och ingens tillhörighet, men är för obetydligt för att kunna, förutsatt att inga laga binder derför möta, utdelas på skifteslaget genom jämkning på en eller en half meter af de nyss afdikade och uppgärdade skifteslinierna, u:an ock derför att de aflopp som i de oenvändbaras ställe måste uttagas ofta åstadkomma just hvad man ville förekomma, nämligen skiftenas sönderskärning i för brukning. obeqväma figurer.

*) Inberäknadt fullständinga handlingar för sökande af odlingslån.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Februari 1887
N:r 10.

Publicerat

Agronomiska arbeten

på Gotland 1886
af H. Steinmetz.
De agronomiska arbetena under det snari tilländagångna året, för hvilka jag nu går att vördsamt afgifva berättelse, äro väsentligen olika dem från föregående år dels deruti att på alla under året fullt afslutade undersökningar har verkställighet omedelbart följt, dels dernti att årets arbeten bekostats af jordägagarne utan nämnvärdt bidrag af hushållningssällskapets eiler landstingets medel, hvilket bevisar att de åtgärder till de agronomiska arbetenas befrämjande som sällskapet sedan långt tillbaka vidtagit och allt sedan 1872 kraftigt understödt börja bära frukt. Dessa undersökningar, som sällskapet ensamt eller med bistånd af landstinget sedan nämda år bekostat, hafva haft till följd : 1:o) en närmare uppgitt om beloppet af de slumrande millionerna eller med andra ord tillförlitligare arealuppgifter på den vattensjuka marken än som förut funnos.
2:o) då före 1872 många afdikningar, som kostat mycket pengar, misslyckades på gruad af oriktig planläggning eller ännu mera af brist på tillförlitliga beräkningsgrunder för kanalsektioner, så hafva, i följd af de uppgjorda kartorpa, af hvilka den ankologiska kartan möjliggör noggranna beräkningar af vattensektioner på hvilken punkt som helst af hvilket vattendrag som helst, beräkningar, hvilkas riktighet erfarenheten många gårger bekräftat, sedan 1872 inga afdikningar inom länet misslyckats.
3:o) derigenom att de första af hushållningsskapet understödda undersökningarne vid utförandet fullt motsvarade och stundom öfverträffade förväntningarne, har deraf vaknat en så liflig håg för verkställighet, att man kan säga att åsigterna hos jordbrukarna om afdikningarnes nytta har på dessa 14 år alldeles förändrats.
De här nedan apecifiserade arbetena äro numrerade efter årets reseplan.
1.) Visby. Kallelser och andra tjensteskrifvelser hafva biitvit utfärdade till ett antal af sexhundraen (601), hvarjämte i landtmäterikontoret kartor blifvit hopsatta eller kopierade öfver omkring 600 har.
Sedan 1868 har landtmäterikontoret kostnadsfritt varit för landtbruksingeniören tillgängligt äfven på tider då det varit stängdt för allmänheten, hvilket bidragit dertill, att de agroaomiska arbetena här blifvit billigare än i någon annan provins. Äfven för detta år var reseplanen uppgjord med beräkning på obehindradt tillträde, men vid min hitkomst i Maj öppnades kontoret först mot en inträdesafgift af 300 kronor.
2.) Ardre. En intressent i det nyss afelutade laga skiftet öfver Ardre socken hade begärt undersökning för utförande af den i sammanhang med skiftet uppgjorda afdikningsplanen; samtlige jordägare erkände afdiknin gens nytta, men enligt flertalets beslut skulle uttörandet hvila ännu 2 år.
3.) Stenkumla. Sedan den ena reqvirenten från orten afflyttat, blef förrättningen, hvarå den yttre undersökniogen förlidet år afslutades, helt och hållet återkallad.
4.) Myre i Mästerby. Fjälemyrs afdikning möter nya svårigheter; utloppet är långt och den mark som vinnes anses af ägarne ej hafva högt värde; derjämte sade sig vid vårsammanträdet flere delägare hafva hört att om de togo odlingslån skulle deras hypotekslån blifva uppsagde. Sökandena vilja emellertid fullfölja förrättningen och ansågs derför vid sammankomst med dem på hösten att företaget borde och kunde genomföras i en mindre utsträckning, som endast afsåg öfverflödsvattnets aflägsnande, så att de omkringliggande, odlade stränderna blefvo torra.
5.) Maldes i Stånga. Förrättningen rörde upptagande af ett på 500 meters längd utgörande fortsättning af Stånga myrs utlopp i gränsen mellan två skifteslag. Frivillig förening ingicks, omkring 10 har mark torrlades.
6.) Sanda i Ekeby. Syn hölls i laga ordning för afdikning af 27 har 70 ar vattensjuksjuk mark; förrättningen afslutades, intet klaFörr anmäldes; gräfningen är redan verkstäld.
7.) Ammunde i Burs. Syn i laga ordning hölls och afslntades rörande torrläggning af 149 har 98 ar vattensjuk mark; förrättningen är ännu ej lagstånden. Intressenterna ämna söka odlingslån.
8.) Sandebry, Stenstu i Dalhem. Syn hölls i laga ordning för torrläggning af 68 har 85 ar vattenskadad mark, mest åker; förrättningen är lagstånden utan klagomål, arbetet är redan utfördt.
9.) Kärna i Burs. Syn hölls i laga ordniog angående utdikning af 165 har 5 ar Knuts myr; förrättningen afslutades och föranledde intet klagomål. Lån ur odlingsfonden är sökt och beviljadt på 5,000 kronor.
10.) Vamlingbo. Syn i laga ordning hölls angående afdikning inom Vamlingbo samt delar af Hamra och Sundre socknar, utgörande 1597 har 26 ar med 153 delägare; förrättvingen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Gräfningsarbetet började genast och har fortgått hela hösten.
11.) Gejtsik, Ingeniör Edv. Faustman hade hos landtbruksakademiens förvaltningskomité reqvirerat mitt biträde för året för fullgörande af Martebomyrs afdikniog. Då förordnande af konungens befallningshafvande sedermera utfärdades för herr kommissionslandtmätaren Fegreus att i laga ordving verkställa sagda förrättning, som var af honom handlagd redan 1860, kunde hvarje åtgärd & min sida anses obeböflig, men då reqvirenten skriftligen begärde min närvard vid sammanträdena, så var han lika berättigad att erhålla som jag skyldig att lemna detta biträde. Af förrättningsmannens sätt att handlägga en annan förrättning, hvarom mera här nedan, fick jag deriämte en särskildt aniedning att följa hvarje åtgärd vid denna förrättning.
12.) Gammalgarn. Förrättningen afsåg afsyning af utloppet för Stormyr i Gammalgarn; utloppet afvägdes och profilerades; skriftligt utlåtande afgafs.
13.) Hällunge. Syn i laga ordning hölls angående torrläggning af 318 har 73 ar vattenskadade markar inom Källunge med flere socknar; förrättningen nfslutades, intet klagomål förspordes; gräfningsarbetet är påbörjadt.
Odlingslån söktes men blef ej beviljadt, emedan sökande ej ville förbinda sig att odla den afdikade marken.
14.) Tjengdarfve. Syn hölls i laga ordning för afdikning af 362 har 54 ar vattensjuka markar inom Sproge socken; förrättningen afslutades; intet klagomål följde; gräfningen är redan påbörjad; bestyrelsen har beslutat söka odlingslån.
15.) Martebo. Förrättningen afsåg afdikning af Martebo sockens skifteslag, men som utloppet på en längd af 3,000 meter går gevom Martebomyr och skifteslageta sankmark ligger blott 0,6 meter högre, så är skifteslagets afdikning beroende af Martebomyrs afdikning. Vid första sammanträdet angäeude Martebo sockens skifteslag ansågs derför lämpligt att afbida tiden till efter första ssmmanträdet rörande Martebomyrs afdikning, Vid det andra sammanträdet hade den åsigt vunnit insteg att Martebomyrs afdikning kunde komma att dröja längre; och då hvarje års dröjsmål ansågs förorsaka skifteslaget en förlust af mer än ett tusen kronor, så yrkade delägarne att kostnadsförslag skulle uppgöras för ensamt skifteslagets afdikning genom Martebomyr och Gejtsik, för att om kostnaden ej bofans för dryg, hvilket ej var troligt, tillse om ej skifteslaget åtminstone tillsvidare på egen bekostnad kunde gräfva hela utloppet. Nödig afvägning gjordes och kostnadsförslaget skall under vintern uppgöras i antydda riktning.
16.) Stockvik. På våren hölls sammankomst med styrelsen för Hongänna myrs afdikning; och som odlihgslån var beviljadt redan den 21 April beslöts att arbetet skulle under sommaren fortsättas och den ännu ej afslutade dubbla jordvärderingen för uträknande af åbelöpade gräfningsskyldighet verkställas, Men som af för mig okändt skäl lånet ännu 1 Oktober ej var utfallet och i följd deraf gräfningsarbetet under sommaren ej kunnat fortsättas, så anhöll bestyrelsen vid ett senare sammanträde att synetörrättnirgens fortsättning äfven skulle till nästa år uppskjutas, isynnerhet som nu pågående laga skifte i Hamra, inom hvilket en betydlig del af afdikningsområdet är beläget, möjligen under tiden hinner afslutas.
17.) Digeråkar. Syn i laga ordning hölls angående en jernvägstrumma vid Barlingbo station, för hvars skull omkring 10 har åker saknade nödigt aflopp ; förrättningen afslutades; synen föreslog att gräfningen skulle vara fullbordad 1 November detta år; klagotiden är tilländalupen utan klagomål.
18.) Hörsne. Syn hölls i laga ordning för att bestämma delaktighet i gräfoingskostnaden för ett större laggdike genom delar af Hörsne och Vallstena socknars andelar af Lilla myr.
Som detta \’aflopp var helt och hållet beroende af Lilla myrs utlopp, hvars förändring af ingen påyrkades, så kunde här icke bli fråga om fallständig torrläggning af någon del\’af myren, endast att, sedan högvattnet i Lilla myr sjunkit, hastigare än hittills afföra det qvarstående vattnet från en del af dess stränder. Förrättningen afslutades; synen föreslog att arbetet skulle vara fullt färdigt inom 2 år; klagotiden är tilländalupen utan klagomål.
19.) Altheime. Syn i laga ordning hölls angående fullständig afdikning af 111 har 52 ar Kyrkemyr i Buttle socken. Intresset för afdikn\’ngen var nästan enhälligt, men som laga skifte inom socknen pågår, ville flertalet af delägare dröja med verkställigheten till dess skiftet var afslutadt; sökanden ville deremot verkställighet genast; som således klagomål i hvarje fall skulle uppstå, men ingen författning ger stöd för den mening, att ett pågående laga skifte får hindra en afdikning, föreslog synen att arbetet skulle vara färdigt inom den 1 December 1889 ; deröfver är klagomål anfördt.
20.) Ardax. Syn i laga ordning angående afdikning af 2—300 har vattensjuka marker irom Ekeby socken påbörjades, afvägning skedde ech karta uppgjordes, men förrättningen är ej afslutad.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Publicerat

En mystisk händelse,

vid hvilken möjligen ett brott är sammanknippadt, har i natt ägt rum härstädes och under dagens lopp varit föremål för de mest olikartade utläggningar.
Sjelfva sakförhållandet är, att en medvetslös qvinna vid half 9 tiden i morgse af en person påträffades liggande å norra verandan till Melanderska badhuset. Qvin nan omhändertogs af lotsarne och infördes i tullbuset, dit stadsläkaren inom kort ankom. Hon kunde då ej yttra ett ord och andades svagt. Hon erhöll varmt kaffa och kenjak, hvaraf hon dock kunde förtära helt obetydligt. Då hennes till stånd ej bättrades, vardt hon vid 11-tiden på f.m. i åkdon förd till lasarettet, der hon ännu bofioner sig i samma tillstånd. En misstänkt förgiftning har ej kunnat konstateras. Hon är fortfarande mållös och öfverfalles allt som oftast af krampaktiga ryckningar, liknande dem som svårt hysteriska eller af fallandesot lidande personer hafva. Något yttre våld synes ej hafva tillfogats hennes kropp, & hvilken endast ett mindre skrubbsår å näsan förefinnes. Vid minsta beröring af hennes kropp slår hon afvärjande med händerna omkring sig.
Hon synes vara omkring tjugu år, är af medellängd med svag kroppsbygnad, har svart hår och mörka ögonbryn. Hon var iklädd en gråbrun sommarkappa, svart hufvadschalett, en svart kofta och en kjol af grönratigt köpverken. I hennes ficka fans intet annat än en portmonnä med inneliggande femton öre.
Ifriga spaningar af polisen hafva gifvit vid handen, att hon igår qväll bevistat den s. k. frälsningsarméns sammankomst samt sedan tilltalats och några minuter åtföljts af ett par karlar, som ansett henne för en lösdrifverska, men efter en del af dem gjorda förslag lemnats, enär de ansett- henne så besynnerlig. Hon hade sedan iakttagits stående gråtande utanför östra stadsporten. De ofvannämde karlarne tro att hon på grund af sin dialekt ej är gotländska.
— Enligt senare underrättelser i afton har en patient på lasarettet trott sig igenkänna henne såsom varande en flicka från Vamlingbo vid namn Emma Nesselqvist. Likaså har ett arbetsfolk, boende utanför östra stadsporten, uppgifvit att flickan har ofvannämda namn och hemort samt att hon tjenat en kort tid sistl. månad i Veskinde, hvarifrån hon på nyåret begifvit sig hit till Visby och innebott hos nämda arbetsfolk.
Flickans tillstånd synes vara oförändradt. Hon har vid 4-tiden i afton fallit i en lugn sömn, som synes tyda på bättring.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik, 10 Jan.
Barnamordet
i Vamlingbo är dagens samtalsämne. Sagolika berättelser om mordet och de närmaste detaljerna dervid äro i omlopp, till hvilka man naturligtvis icke kan sätta någon tro. Jag vill dock här med några ord ännu beröra det sorgliga dådet. Såsom särskildt betecknande, att mörderskan möjligtvis sedan en längre tid tillbaka tänkt på ett brott, kan anföras att hon under hela tiden före förlossningen i högsta grad nekat för hafvandeskspet, ja det påstås till och med att ej ens hennes egen moder kunnat förmå henne att bekänna sitt tillstånd. Att den olyckliga flickan på många sätt velat visa, att alltsammans var en henne pådiktad osanning, bevisas bäst deraf, att hon kort före annandag jul tillsammans med traktens ungdom hade sammanskjutit till etts. k. dansnöje eller bjudning, hvaruti hon äfven personligen deltog i sällskap med de öfriga. Äfven var hon, då församlingens pastor nyårsdagen efter erhållen underrättelse om det timade, ankom till hennes hemvist, redo att begifva sig på ett dylikt dansnöje, hvilket dock genom kyrkoherdens uppträdande blef instäldt. Samma dag hade hon äfven bevistat ottesången i församlingens kyrka; allt detta för att afleda hvarje spår af de misstankar, som riktades mot henne, hvilket dock icke lyckades.
Beklagansvärd är i sanning den i sina bästa ungdomsår (tjugutvå år) varande fickan, helst nu, då hon kommit till en uppenbar ånger öfver det brottsliga i det fullbordade dådet. Så snart bekännelsen om brottet var gjord, yrkade hon oupphörligt på att blifva häktad, för att så mycket fortare kunna få lida sitt välförtjenta straff. I fredagsqväll gick hon, ledsagad af sina föräldrar, sjelfvilligt till fjerdingsmannen, hvilken blitvit beordrad att afföra den brottsliga till längbäktet i Visby, dit hon äfven i lördags avlände. Vid i fredags verkstäld obduktion af liket utröntes att hufvudskålen var bräckt på ej mindre än sju olika ställen, till följd af slagen, samt ena käkbenet afbrutet m. m. På lördagsqvällen nedsänktes det lilla stoftet af den späda varelsen i jordens sköte, tyst och stilla.

Det goda slädföret
har nu i hast gått sina färde; i stället få vi nu begagna hjuldon vid vår samfärdsel här på söder. När detta skrifves, råder lindrigt töväder om dagen och kyla om nätterua. Mest af allt äro rapphönsen glada öfver att snön försvunvit från sädssåkrarne, der de under snötiden lågo nästan halfdöda, utsatta för tjufskyttens spanande blickar.

Tvänne präktiga jössar,
märkta med välskörd till höger, fäldes häromdagen af en jägare från Vamlingbo. För kort tid sedan sköts äfven en sådan med ett rödt band om halsen.

Hemse, 11 Jan.
Husköp.
Handlanden Oskar Bokström härstädes har sålt sin nybygda strax söder om Hemse kyrka belägna fastighet, omfattande en manbygnad af trä, ett mindre bokskogshbus och dertill medföljande jordlägenhet (1/4 tnnnland), för ett pris af 1,600 kr., till hemmansägaren Oskar Hägg, Hejdes i Fröjel.

Hamra, 11 Jan.
Groft oskick,
utöfvades förliden söndags afton af en hel mängd ungdom utanför Hamra skolhus. För att störa sammankomsten derstädes hade de samlat sig och då somliga af dem voro öfverlastade, började de att stoja, så att det hördes lång väg omkring. Då andakten var slut och läraren utkom för att varna dem och afvisa dem från platsen, skymfade de honom med smädefulla ord och svordomar. Som de värste af fridstörarne väl äro kända, borde de för sådant oskick näpsas.

Fynd vid sjön
har i dessa dagar gjorts vid kusterna utanför Öja och Hamra. En hel mängd plank har ilandflutit derstädes och blilvit af kustborna bergade.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.

Om Oss Drivs med WordPress