Från landsbygden.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Södra Gotland, 18 Okt.

Vinterlik ter sig väderleken för närvarande. Blåst, regn och stundom stark storm; har nu stått på dagordningen en lång tid. I dag på morgonen var marken delvis betäckt med ett snölager af omkr. 1/2 tums tjocklek.

Potatisupptagningen pågår nu som bäst öfverallt. Af detta jordbruksalster lär många landtmän i år få klen skörd, ty öfverhufvud taget är potatisen småväxt och dertill på många ställen hårdt angripen af röta.

Rågbrodden ser nära nog öfverallt frodig och treflig ut, lofvande god skörd till ett kommande år. På åtskilliga åkerfält har jag dock sett den svårt angripen af sädesmasken; men detta torde få tillskrifvas jordens dåliga bearbetning före sådden, åtminstone i de flesta fall. Hvetesådden har för kort tid sedan fullständigt afslutats. Höstplöjningen är delvis börjad. — Såsom något ovanligt för årstiden kan antecknas att korn af en och annan landtman ???? dagar afmejats, detta till följd af en ?????gnad. Apropå kornskörd kan nämnas ?????d mejning häromdagen påträffades å en åker i Vamlingbo ett ax med trettioåtta fullt utbildade korn, hvilket ju är ganska vackert. Också har vid verkstäld tröskning kornet gifvit ganska väl i tunnan, som det heter, af god, och vigtig vara; och det hör ej till sällsyntheterna i år att få se korn vägande 14 lispund gammal tunna. På många kornfält stå ännu ganska respektabla stackar ute, dock torde de under närmaste dagarna hamna i ladan.

Kreatursprisen ställa sig tämligen lågt här på söder. Så ha t. ex. rätt vackra exemplar af kor sålts till det oerhörda billiga priset af 30-50 kr. och undantag härför har blott i enstaka fall gifvits, då djuren varit af särskild utmärkt beskaffenhet. På senaste torgdagen å Sandesrum i Grötlingbo vero prisen ej bättre, än ofvan nämts, på kor, För oxar betaltes omkring 80-90 kr. stycket och häster från 25 till 150 kronor. I det hela taget var tillförseln af djur stor, och afsättningen ganska klen på platsen.

På Sundrekusten i ock omkring trakten af Hoburg har i dagarne hittats en mängd — tjogtals lass — plank och brädstump från 1 till 6 fots längd, undantagsvis deröfver.

Gotlands Allehanda
Fredagen 19 Oktober 1888
N:r 84.

Hoburgskretsen

har i dagarna haft sitt andra möte för året i Vamlingbo skolhus, hvarvid kyrkoherdarna i Vamlingbo och Öja pastorater, 14 lärare och lärarinnor samt en del andra, för skolan intresserade personer, voro närvarande. Sedan läraren på stället förrättat bön samt hetsat de närvarande välkomna, utsåga till ordförande för dagen skoll. P. S. Hartman, Hamra, och till sekreterare skoll. K. N. Laurin, Öja. — — Derefter hölls lektion i metersystemet med folkskolans elever af skoll. Gahnström, Hafdhem, och omedelbart derpå lektion af lärarinnan Ada Bachér, Öja, i biblisk hist. med småskolans barn.
Med anledning af de hållna lektionerna, om hvilka ett lifligt samtal utspann sig, ansågo flere talare, att man ej borde gifva barnen för mycket på en gång, för att icke deras intresse skalle slappas; och livad särskildt metersystemet beträffade, borde man vid inlärandet häraf aldrig genomgå mer än en, ja ofta icke mer än hälften af en måttsort i lektionen. Äfven betonades nyttan af att praktiskt för barnen bestämma de nya måttens storheter.
Till mötet hade inkommit trenne frågor, af hvilka två behandlades. Den första:
»Huru bör uppsatsskrifningen i folkskolan öfvas?» inleddes af herr Gahnström, hvilken förordade rättskrifning och kunskap i form- och satslära såsom förberedelse till uppsateskrifningen, och borde dessa förberedande öfningar vara så behandlade i 1:sta och 3:dra årsklasserna att barnen hade någon säkerhet i den förra och någon kännedom om den senare, för såvidt uppsatsskrifningen i folkskolan skulle fylla sitt ändamål. — Kyrkoherde Gadd ansåg att detta nog kunde låta sig göra i de skolor der det finnes en lärare för hvarje årsklass, men der en lärare skulle samtidigt undervisa fyra klasser kande form- och satslära i samband med uppsatsskrifning förekomma först i 3:dje och 4:de årsklasserna. Häri instämde de flesta, som yttrade sig i frågan och ansågo det nästan omöjligt att medhinna uppsattsskrifning i de skolor der folk- och småskolor äro förenade och uttalades såsom önskningsmål att fortsättningsskolor derstädes inrättades.
Såsom resolution antogs: »Om småskola linnes och skolgången är någorlunda god, bör uppsattsskrifning i folkskolans 3:dje och 4:de årsklasser öfver och bestå i återgifvande af läseboketycken, berättelser och beskrifningar, föredragna af läraren, jämte bref- och affäreskrifning samt att denna anslag vidare fortsättes i repetitionsskolan.»
Den andra frågan: »Äro de s. k. privat- eller baptistskolorna på landsbygden så ordnade att de nöjaktigt fylla sitt ändamål?» inleddes af P. Hartman, hvilken påpekade nödvändigheten af bättre kompetens hos dessa skolors lärarepersonal, att såväl de som dessa skolor i allmänhet bättre borde stå under skolrådets och inspektörerna, uppsigt samt upplyste om hvad skolråden enligt skolstadgan i så fall hade att beakta; och som statskyrkans vänner och medlemmar ofta sände sina barn vissa tider till dessa skolor, borde de göras uppmärksamma på den oreda i undervisningens framåtskridande, som derigenom åstadkommes. —
Kyrkoherde Gadd visste nog lagens stränghet, men ansåg, i likhet med kyrkoh. Kullin, för närvarande bäst vara, att på kärlekens väg söka få in bättre ordning. — Sedan flere yttrat sig, antogs följande resolution:
»Med stöd af folkskolestadgans 38 §, böra dessa \’Privatskolors\’ barn uppkallas i folkskolan minst en gång om året, för att undergå förhör samt att skolråden noga iakttaga nämda paragrafs föreskrift, då kunskapen befinnes vara underhaltig folkskolans.»
Till ordf. för nästkommande år valdes skoll. K. Gahnström, Hafdhem och till sekreterare skoll. N. Olsson, Grötlingbo.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Från landsbygden. Vamlingbo.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Vamlingbo, 6 Okt.

Lamsamlingen och den enligt gammal plägsed dermed rönande högtiden är nu väl undanstökad. Fårhandeln har detta år gått tämligen raskt undan, uppsjö som det på somliga platser var uf köpare. Prisen ha öfver halvtid taget växlat från 4 till 6 kr. (undantagsvis deröfver) för ungbock, samt 6-8 kr. för moderlam. För fårkött betalas 3 kr. lör 30 skålpund. Den gamla barbariska seden, eller kanske rättare sagdt oseden, att undertransport af får sammanbinda deras fötter och seden packa dem tätt i åkdonet öfver hvarandra, har äfven i år fortgått (enligt hvad mig är bekant) obehindradt.
Månne det skall få fortgå på detta sätt länge?

Från sjön. Sistlidna onsdagsmorgon inkom för motvind en rysk skonert Fenix å vestkusten af denna socken på resa till hemorten, Riga, utan last. Påföljande natt fortsatte fartyget åter resan.

Hitta vid sjön. På vestra kustens sjöstrand påträffade hemmansägaren Jakob Cristiansson Bjerges för några dagar sedan en båt, flat i botten. I båten, som var försedd med åtskilliga märken (inskurna boketäfver), fans ett s. k. brandjern, för öfrigt inga inventarier.

Ett ovanligt missfoster framföddes af en ko för kort tid sedan här i trakten. Fostret i fråga saknade nästan helt och hållet hufvud, i dess ställe hängde liksom en vattenpåse, hvilken vid beröring gick sönder. Fötterna vore ovanligt små och särdeles vanskapliga till utseendet, jämte flere missbildningar. Tilläggas bör att fostret ej var fullgånget.

Gotlands Allehanda
Måndagen 8 Oktober 1888
N:r 81.

Från landsbygden. Vamlingbo.

VAMLINGBO, 27 dec.
Juldagen hölls otta kl. 6 f. m. i missionshuset med predikan av pastor J. O. Häggströrn över Luk. 2: 1-10, solosång av fröken Maja Wessman och bön av lantbr. P. Olsson, Vessland. Tillslutningen var stor och julstämning var rådande.
Söndagsskolfest hölls annandagen i missionshuset. Efter hälsningstal av handl. G. A. Wedsman hållos tal av pastor J. O. Häggström och lantbr. Efr. Larsson. God sång utfördes av blandad kör under ledning av kantor Esklund och deklamation utfördes av fröken Maja Wessman. Lantbr. P. Olsson avslöt festen med tal och bön. Lokalen var fullsatt av deltagare och stämningen var från början till slut mycket god. Till barnen utdelades godsaker, »Barnavännen» inbunden och jultidningar. Ljus och julgran lyste i kapp med barnens ögon.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 December 1928
N:r 305

Från landsbygden. Södra Gotland.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Södra Gotland, 8 Sept.

Till ombud, för Vamlingbo socken, vid den 10-åriga markegångssattningen, har å extra kommunalstämma valts skepparen Jacob Pettersson Bjerges. Som förut torde vara bekant, är det blott ett fåtal kommuner som vid dessa sammanträden blifva representerade, ty val till dessa uppdrag går efter tur sockenvis.

Auktion har i dag hållits å den vid kusten hittade planken vid Lingvide i Hafdhem. Planken betingade vid auktionen ett pris af omkring 1-1,25 st. samt inropades till största delen af bargarna eller upphittarne. Bergarelönen utgick med 35 proc. af saluvardet för hvad som hittats vid kusten och 50 proc. för fynd å öppen sjö.

Från djurverlden kan följande förtjena att antecknas: En hemmansägare i trakten äger en lamunge, hvilken, då han kort efter sin födelse blef moderlös, uppföddes med mjölk från korna, så länge de vore inomhus. Då dessa sedermera blefve utsläpta på bete, medföljde äfven lamungen, som numera var van att hållas i deras närhet och sällskap. Den ko, från hvilken kan förut varit van att erhålla sin föda, blef nu, så att säga, hans andra moder, ty bäst han går och betar, vips är han under sin kossa och diar henne, hvilket hon äfven tillåter och står dervid lika troget och stilla som vore hon hans verkliga mor. Den nu vordne feta och välfödda lamungen, håller och strängt efter med diandet, så att knapt någon mjölk erhålles från denna ko till hushållet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 10 September 1888
N:r 73.

Från landsbygden.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Södra Gotland, 1 Sept.

Rågskörden kan nu sägas vara till störata delen undangjord och inbergad på söder. Öfver hufvud taget har rågen vid verkstäld tröskning gifvit väl i måttet, som man plägar säga, från 1 1/4 till 1 1/2 tunna pr lass (= 60 band) och det kan ju betraktas som ganska godt resultat. — Rågsådden är äfven till största delen afslutad. På många ställen är rågbrodden redan grön och ser vacker ut. — Hveteskorden har till en del äfven vidtagit, likaså hafreskörden. Det påstås att hvetet här i trakten är tämligen hårdt angripet af hvetemyggan.

Rikt fiskafänge. I går morgse erhöllo ett par fiskare från Vamlingbo i den s. k. Norevik på 10 stycken garn ej mindre än bortåt tvåhundra valar strömming, som rönte en liflig afsättning, fastän den lär varit af tämligen torr beskaffenhet. Priset var 33 öre för val. Ofriga fiskare som satt sina garn i närbeten, erhöllo deremot helt litet. På vestkusten har äfven strömmingsfisket varit mychet klent i dessa dagar.

Från sjön. En ångkorvett passerade i tisdags med kurs sydvart förbi Hoburg. Utanför Sundrekusten saluterades från korvetten med flere skott; af hvad anledning är här obekant.

Farligt misstag. En landtbrukare råkade härom dagen, då han ur en butelj skulle taga sig en sup bränvin, att taga miste på flaska, och i stället få sig en klunk — ammoniak. Genom lämplig behandling slapp vår man dock ganska lyckligt från misstagets följder, och är, när detta skrifves, utom någon fara.

Olyckshändelse. Då en arbetare från en socken på södra trakten för några dagar sedan åkte i en tom foderhäck, dervid fötterna befunno sig i nedhängande ställning emellan fram- och bakhjulen, råkade han få en spetsig träpåle eller stör, tvärt igenom den köttiga delen af ena benet i närheten af läggpipan. Stark blödning uppkom och måste skjutsen genast vända om och i rask fart köra till en i läkekonsten kunnig person, som förband det gapande såret.

En ovanligt stor mängd säl, har detta år, och särskildt i dessa dagar, gästat vestra sjökusten i och omkring trakten af Grumpevik. Fiskarena i nejden påstå, att dessa hafsdjur, der de i myckenhet uppehålla sig, skrämma bort fisk af de slag som vanligtvis uppehålla sig vid kusterna, såsom gädda, ål och äfven torsk, ja till och med strömming. Önskligt vore, sade en gammal sjöbuss härom dagen, satt någon Nimrods son ville göra en tripp åt trakten och försöka sin lycka på kuten.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 September 1888
N:r 71.

Från landsbygden.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Södra Gotland 11 Aug.

Sjöfynd.
I onsdags morgon, då några fiskarebåtar från vestra kusten af Vamlingbo voro på väg åt hemmet från vrakfiske, påträffade de omkr. 9 mil till sjös i nordvestlig riktning från Hoburgs fyr en hel mängd plank, flytande i sjön, och som troligen härrörde från däckslasten i något fartyg, som under Stormväder förlorat densamma. Ett par fiskarebåtar bergade under dagens lopp, en liten del af planken. Vid middagstiden började bergningen i land å Vestlandsholm och kringliggande trakter af kustbefolkningen, hvilket arbete å åtskilliga platser fortsattes hela natten. Enligt hvad ett ögonvittne för mig meddelat, tedde det sig tämligen löjligt unden tiden vid bergningen, ty alla ville halva den med vinden anlända planken, hvader de stundom i vattnet, som gick under armarne, störtade sig ut för att först få tag i fyndet. En bondhustru, som inom parantes sagdt är tämligen karlavulen af sig och som äfven var närvarande vid tillfället, sprang flere gånger nära nog i paradisdrägt i vatten till flere fota djup blott för att kunna erhålla hittegodset. Tjogtals tolfter lära på dela sätt ha uppbergats kring kusterna, och lär äfven, enligt hvad mig i dag blifvit meddeladt, på torsdag och påföljande natt plank flutit i land utanför Sundrekusten. Största delen af de borgade plankorna, som voro af gran, mätte en längd af 17 till 23 fot, och en bredd af 6 till 7 tum.

Strömmingsfisket
har nu en liten tid varit mera lönande än förut varit fallet. Å vestra kusten ha fångats ända till 26 till 30 valar på man om dagen och å den östra kasten lär äfven fångsten delvis varit bättre än förut.
Torskfisket har till till följd af blåsigt och otjenligt väder å vestkusten varit mycket klent, å den östra deremot bättre.

Omkommen landsman i Amerika.
Enligt hvad jag af trovärdig person erfarit, har omkring 25-årige sjömannen Hjalmar Viderstöm härifrån orten genom drunkning vådligen omkommit å en flod, der han på en ångbåt var anstäld som styrman.

Åska,
med åtföljande strida regnsknrar, hade vi går e. m. från sydvest.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.

Jaktförbud.

All olovlig jakt å Liljewalchska skogsfondens ägor vid Anderse i Vamilngbo och Tomase i Sundre är vid laga påföljd förbjuden.
Jakträttsinnehavaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 December 1928
N:r 300

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt
har i dag haft att handlägga endast några mindre civilmål. Urarfvsansökan efter afl. konsul G. T. Romnahl inlemnades i dag till härvarande rådhusrätt, som förordnade handl. A. Palm till god man.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri dömdes vid det nu afslutade vårtinget arbetaren Kristen Karlsson från Lickerskamn att böta 75 kronor. Han hade sistlidna vår vanvårdat, plågat och misshandlat en get samt två hästkreatur.

Ett mera uppseendeväckande mål är det sons nu afslutats mellan länsman Smedberg såsom åklagare och barnmorskan Kristina Katarina Viberg från Lärbro socken, hvilken stått till ansvar för vårdslöshet och oskicklighet i utöfningen af barnmorskeyrket.
Under ransakningen har framgått, att Viberg 7 April 1887 på kallelse infunnit sig hos hemmansägaren Carlberg från Hammars i Lärbro för att biträda vid hans hustrus förlossning. Påföljande dag hade hon flere gånger försökt att med tång uttaga fostret under förhållanden, som enligt medicinalstyrelsens utlåtande varit synnerligen egnade att förorsaka fostrets död, om det varit vid lif, och kunnat gifva upphof till sådan skada å modrena födslodelar som kunnat lägga grunden till den barnsängsfeber, hvari hustru Carlberg aflidit. Tillika hade hon underlåtit att efter förloasningen rätta sig efter medicinalstyrelsens cirkulär till rikets barnmorskor 13 Juni 1881, samt hade, ehuru hon under förlossningens lopp insett att fara fans för hustru Carlbergs lif, ej anderrättat dennas anhöriga och begärt läkarehjelp eller biträde af annan närboende barnmorska. Genom dessa försummelser hade hon gjort sig skyldig till ansvar för vållande af hustru Carlbergs död — och dömdes på grund häraf att böta för vårdslöshet och oskicklighet i yrket 100 kronor samt för vållande genom försummelse till hustru Carlbergs död 200 kronor eller tillsammans 300 kronor.

Södra häradsrätten.
För oloflig utskänkning dömdes hemmansägaren Johansson-Sandelius, Källgårds i Stenkumle, att böta 75 kronor samt att erlägga 56 kronor 25 öre i utekänkningsafgift. Han hade söndagen 26 Februari sålt 2 qvarter bränvin för 60 öre

För ärekränkning, beskyllning för olofligt förhållande till en qvinna, mot hemmansägaren J. G. Jacobsson, Bockas i Fröjel, dömdes hemmansägaren Lars Nyman och dennes hustru Jakobin likaledes från Bockas, att hvardera böta 15 kronor.

För skymford och smädliga yttranden hade handlanden Johan Bokström instämt arbetaren August Olsson och skomakaren Karl Jakobsson, dels samme Olsson instämt handl. Bokström. Olssons talan mot Bokström ogillades och dömdes Jakobsson och Olsson att hvardera för ofvannämda brott böta 30 kronor.

Till äktenskapsskilnad har häradsrätten dömt mellan Katarina Andersson, Sandqvie i Öja, och hennes man Jakob Andersson, enär denne icke inom utsatt tid infunnit sig för att fortsätta äktenskapet.
Likaledes har till äktenskapsskilnad dömts mellan hustru Augusta Gahnström, Kyrkebys i Etelhem, och hennes man snickaren Olof Vilhelm Gahnström, enär denne underhållit oloflig förbindelse med ogifta Emma Vahlström från Ronehamn.

För barnuppfostringshjelps erhållande hade pigan Sofia Lundgren från Näs instämt drängen Johan Nyström från Vamlingbo. Lundgrens talan ogillades, enär Nyström gått den föreskrifna värjomålseden.

Edgång ålades emedan Axel Lutteman, hvarigenom han skulle svära sig fri från faderskapet till ett af pigan Johanna Fredrika Gardstedt, Sandegårda i Sanda, 16 Oktober 1887 framfödt gossebarn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

Från landsbygden. Vamlingbo.

(Bref till Gotl. Alleh.)
Vamlingbo, 7 Juli.

Biskopsvisitation.
Folk- och småskolan härstädes har i dag haft besök af stiftets biskop åtföljd af kontraktsprosten Broander, samt sin sekreterare pastor Havrén. Kort före niotiden samlades barnen i det med grönt och blommor festligt smyckade folkskohluset, der, sedan biskopen och öfriga anländt, efter af läraren förrättad bön pröfning i åtskilliga läroämnen under ett par timmars tid vidtogo, såsom innanläsning, satslära, räkning, sång och gymnastik, hvarunder biskopen äfven gjorde en titt i öfre våningen, der småkolan är belägen, för att höra de små i åtskilliga ämnen. Sedan detta var verkstält, samlades alla i folkskolan, der afslutningen ägde rum med barnen för denna termin (de som ämna afgå från skolan prörvas särskildt af skolrådet på bestämd dag), dervid biskopen med några till hjertat gående ord, ställa till såväl lärare, skolråd och föräldrar, som barnen, framhöll nödvändigheten af eu flitig och ordentlig skolgång, hvilka följder en försummad sådan medför, och huru det i första hand är föräldrars plikt och skyldighet att se till det barnen jämt och regelbundet få bevista skolan, för att der inhämta de kunskaper, som erfordras för att blifva nyttiga medborgare i samhället. Visserligen funnes det många, som menade, att barnen nu för tiden ej behöfde lära mera än kvad fordomdags erfordrats; men dessa hade ej följt med sin tid, ty meoskligheteu, ja hela verlden går framåt, och framåt måste det Gren gå i detta hänseende; det är ju en naturlig sak ; derför dålig den fader och föraktlig den moder, som på minsta vis undandrager sig att låta sina barn inhämta den kunskap som är föreskrifven. Genom en ,jämn och oordentlig skolgång, kunde skoltiden bifiva utsträckt så långt som helst, då de erforderliga kunskaperna saknades, och icke såsom många trodde blott filt fjorton eller femton års ålder. Att hedra sina föräldrar och visa dem tillbörlig aktning lade talaren barnen särskibit på hjonet, ty dern;af går det dig väl och du blir långlifvad på jorden. Till lärare och skolråd, framställa biskopen särskildt att med tålamod och saktmodighet försöka öfvertala dem som af tredska o. d. afhålla sina barn från skolan, och blott som ett sista medel använda lagen och dess tillämpning. Tal. vore förvissad om att detta bjelpte i de allra flosta fall.
Sedan biskopen med en kort bön nedkallat Guds välsignelse öfver alla, afslöts det hela med alsjungandet af en psalmvers, hvarefter barnen och öfriga Hugo tåga hem, under det ärenden af mera enskild natur rörande skolan, i närvaro af lärare och skolråd afhandlades. Derefter besågs kyrkan och kyrkogården samt inventarier, dervid åtskilliga mindre reparationer och ändringar i samråd med kyrkorådet föreslogos, hvilket å stämma påföljande deg skall behandlas.
Klockan var nu ett cell efter en kort stund såg man biskopen med flere afresa till Sundre för enahanda förrättning, och kvarsot vid fyratiden ett bibliskt föredrag skall hållas i kyrkan af biskopen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Juli 1888
N:r 55.