Från landsbygden.

Södra Gotland, 13 Sept.
En fruktansvärd storm
har rasat här i går och fortfar ännu när detta skrifves. För storm och motvind inkom under loppet af gårdagen i Slite hemmahörande skonerten »John», kapten Carlsson, till Burgsvik. Fartyget, som var lastadt med tjära, var nära deran att förlora däckslasten utanför Hoburg, der flere brottsjöar öfverspolade fartyget.

Tillbud till eldsvåda
yppade sig häromdagen i handl. Hansénsjå Burgsvik handelslokal, der elden delvis förkolnat träväggen i huset innan den varseblefs af en piga, som i hast allarmerade i närheten boende så att elden hann släckas. Huru elden uppkommit har ej kunnat utrönas. För ett par tre år sedan var ett likadant tillbud ungefärligen på samma ställe i lokalen, och då uti en tomlår, hvilken etod invid väggen utanför lokalen.

Fisket
är nu alldeles flau i trakten, — Kornskörden pågår nu som bäst under ett bergningsväder, som behöfde vara bättre om den skall kunna bergas i godt skick.

Linde 10 Sept.
Ett allmänt nykterhetsmöte hölls i Linde skolhus söndagen 9 dennes, hvilket var besökt af omkring 180 persoaer. Till ordförande valdes skoll. Fredin i Linde och till sekreterare skoll. Lindgren i Burs. Öfverläggring ägte rum om följande frågor:
1.) Är samarbetet mellan de olika nykterhetsföreningarna och enskilde nyktre inom landet på ett ändamål senligt sätt anordnadt och, om så ej är, hvad bör göras för att få ett sådant samarbete till stånd?
Ordf. inledde frågan med att berätta en allegorisk saga, huru mörkrets furste satt i sitt rike och utsände sina »vasaller» på jorden för att få kun:kap om, huru det tillgick häruppe. Ur denna »saga», hvilken afhördes med intresse, gjorde talaren tillämpning på nykterhetssaken och betonade starkt nyttan och välsignelsen af enighet och sammanslutning af de olika nykterhetsföreningarne till ett enda nykterhetsförbund. Sedan flere talare haft ordet, beslöt mötet att utse tvänne ombud från hvarje af de 11 socknar, som vid mötet voro representerade samt dessutom från 6 andra socknar, der man hade sig bekant att det funnes minst ett par absolut nyktre personer och som voro intresserade af nykterhetssakens framåtskridande. Dessa ombud skulle hvar i sin socken söka bilda små nykterhetsföreningar, som sedan skulle utgöra grenar af det stora nykterhetsförbundet.
2.) Skulle det medföra något gagn för nykterhetsarbetet, om hvarje nykterhetsvän gjorde sig förtrogen med de senast utgifna författningarne angående sprit och andra dryckers utskänknving – och försäljning — och i så fall hvilken?
Sedan åtskillige talare haft ordet antogs följande resolution: Mötet anser att hvarje nykterhetsvän med flit sätter sig in i de lagparagrafer, som förefinnas angående utminutering af spritvaror för att kunna påpeka missförhållandena, der sådana förekomma, Synnerligast borde man studera kungörelserna af 1885 nr 21 och 64,
3.) Borde icke nykterhetsvännerna verka mera ifrigt för vin- och ölkrogars utrotande ur socknarne? besvarades såtunda: Hvar och en nykterhetsvän bör inom sin kommun söka att vid kommunala val få in i styrelsen fullt nyktre män.
Sedan diskussionen var afslutad, sjöng herr Fredin med orgelackompanjemang ett par nykterhetssångar, hvarefter följde ett längre vykterhetsföredrag af samme man, med anknytning till Ordspråksbokens 23 kap. 19 och följande v.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 September 1888
N:r 74.

Från landsbygden.

Södra Gotland 11 Aug.
Sjöfynd.
I onsdags morgse, då några fiskarebåtar från vestra kusten af Vamlingbo voro på väg åt hemmet från vrakfiske, påträffade de omkr. 9 mil till sjös i nordvestlig riktning från Hoburgs fyr en hel mängd plank, flytande i sjön, och som troligen härrörde från däckslasten i något fartyg, som under stormväder förlorat densamma. Ett par fiskarebåtar bergade under dagens lopp, en liten del af planken. Vid middagstiden började bergningen i land: å Vestlandsholm och kringliggande trakter af kustbefolkningen, hvilket arbete å åtskilliga platser fortsattes hela natten. Enligt hvad ett ögonvittne för mig meddelat, tedde det sig tämligen löjligt unden tiden vid bergningen, ty alla ville hafva den med vinden anlända planken, hvarför de stundom i vattnet, som gick under armarne, störtade sig ut för att först få tag i fyndet. En bondhustru, som inom parentes sagdt är tämligen karlavulen af sig och som äfven var närvarande vid tillfället, sprang flere gånger nära nog i paradisdrägt i vatten till flere fots djup blott för att kunna erhålla hittegodset. Tjogtals tolfter lära på 1 sätt ha uppbergats kring kusterna, och [lär äfven, enligt hvad mig i dag blifvit meddeladt, på torsdag och påföljande natt plank flutit i land utanför Sundrekusten. Största delen af de bergade plankorna, som voro af gran, mätte en längd af 17 till 23 fot, och en bredd af 6 till 7 tum.

Strömmingsfisket
har nu en liten tid varit mera lönande än förut varit fallet. Å vestra kusten ha fångats ända till 25 till 30 valar på man om dagen och å den östra kusten lär äfven fångsten delvis varit bättre än förut.

Torskfisket
har till till följd af blåsigt och otjenligt väder å vestkusten varit mycket klent, å den östra deremot bättre.

Omkommen landsman i Amerika.
Enligt hvad jag af trovärdig person erfarit, har omkring 25-årige sjömannen Hjalmar Viderstöm härifrån orten genom drunkning vådligen omkommit å en flod, der han på en ångbåt var anstäld som styrman.

Åska,
med åtföljande strida regnskurar, hade vi går e. m. från sydvest.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.

Från landsbygden.

Norra Gotland, 30 Juni.
Var försigtig med eld på vägarne. I förra veckan utbröt eld i och omkring en »tun» på den s. k. prestvägen emellan Stenkyrka och Tingstäde. Hade vinden varit annorlunda, kunde skadan hafva blifvit oberäkneligt stor, nu inskränkte den sig blott till förlust af omkring 50 famnar gärdesgård!
Elden antages ha uppkommit genom att någon förbipasserande kastat en brinnande cigarr i diket, der den torra mossan först antändes och sedermera fortplantade elden!

Regn är mera än någonsin af nöden. — Växtligheten har af brist härpå ännu ej tagit fart, och på flere ställen saknas vatten i brunnar.

Vamlingbo, 30 Juni.
En »arbetets man» i detta ords högsta bemärkelse afled härom dagen vid Lingsarfve i denna socken, Mannen, vid sin död 71-årig, var ägare at omkr, 3/16 mtl, som han med tillbjelp af sin syster, hvilken skötte hushållet (båda ogifta) brukat och bearbetat utan någon nämvärd hjelp af andra. Detta är i och för sig sjelft icke så ovanligt; men det utomordentliga i detta fall ligger deruti att mannen sedan en lång tid tillbaka blott med tillbjelp af tvänne käppar kunnat förflytta sig från en plats till en ov När han afmejat gräs t. ex. har han stödt bröstet mot lieskaftet, och på så vis tagit ett hopp framåt för att verkställa arbetet; jag har många gånger sett denne kroppsarbetare sysselsatts med stenvastläggning, hvilket arbete förrättats på knä. I unga år var han begåfvad med en ovanlig fysisk styrka, hvilket i törening med god helsa och en stark vilja tillät honom att arbeta nära nog dygnet om utan att ens unna sig någon hvila.

Snö på marken vid denna tid af året torde väl i våra trakter höra till sällsyntheterna.
Då en landtman för några dagar sedan bortflyttade en agstack, som legat på jorden sedan sistl. vioter, fann han till sin förvåning en rätt ansenlig snödrifva derinunder.

En svår torka, i förening med en tryckande värme, som stundtals uppgått till 30 gr.
Cels., har nu sedan midsommar varit rådandande, till stort men för säd och öfriga växter, som till större delen befunnit sig ijett dvallikt tillstånd, och utan förmåga att utveckla sig. Största behofvet blef dock för tillfället atbjelpt i går morgse, då ett litet uppfriskande och vederqvickande regn föll härstädes, som åtminstone till någon del förmådde skänka svalka åt den torra jorden. Till följd af torkan har till och med en landtman i denna socken afmejat en del råg, som hvitnat, till foder åt kreaturen. Blir ej mera våtväder snart, torde flere få följa exemplet.

Ett par hästar, förspända en jernpinnharf råkade för ett par dagar sedan i sken, dervid körsvennen blef högst illa tilltygad i hufvudet. Hästarne tillhörde en landthandlande i socknen.

Inspektion i härvarande folk- och småskola, ägde rum i förgår af skolinspektören Eyrkoherde R. Uddin i Sanda. Årets nattvardsungdom skall vid biskopsvisitationen 8 Juli i kyrkans kor undergå pröfning af biskopen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 2 Juli 1888
N:r 53.

Från landsbygden.

Södra Gotland, 21 Juni.
Ett välgörande regn föll härstädes i måndags och natten till samma dag, hvilket i hög grad uppfriskade både säd och öfriga växter. Allt är nu i full växtlighet och klädt i högtidsskrud; bättre hade det dock varit om ej temperaturen varit så låg hela tiden, och ännu kan ej sägas att någon verklig sommarvärme inträdt, då termometern visar blott omkring 8—12 gr. Cols. Till följd häraf har ock allt kommit på efterkälken detta år; dock tyckas råg- och hveteskördarne repa sig bra, då deremot klöfver och timotejvallarne se mycket klena ut, hvilket ej, då nu tiden är så långt framskriden, ger landtmännen hopp om en god foderskörd.

Som ett önskningsmål har jag af flere personer hört omtalas, att på denna tid erhålla någon extra tur eller lägenhet från Burgsvik till Stockholm, antingen med någon af Gotlandsbolagets båtar, eller ock med någon annan t. ex. »Dagmar», då det un flere gånger visat sig att »Klintehamn» varit otillräcklig för den mängd, såväl block och slipten, som ock andra varor, hvilka härifrån utskeppas, Datta förhållande gjorde sig särskildt gällande i lördags vid båtens tur på Burgsvik, då en hel mängd fraktgods måste stanna qvar, af brist på utrymme sades det.

Handeln med slip- och brynsten lär i år gå ganska trögt, enligt hvad för eder meddelare blifvit berättadt af åtskilliga skutskeppare, som på inrikes orter drifva handel med denna vara. Priset är äfven lågt.

Konfirmationsförhör med årets nattvardsungdom förrättades i söndags, inför en talrik åhörareskara, af kyrkoherden Kullin i Vamlingbo kyrka.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Juni 1888
N:r 50

Från landsbygden.

Hemse, 19 Maj.
En särdedes märkbar temperaturförändring
har härstädes under den gångna veckan gjort sig gällande, Från att på söndagsqvällen 13 visa — 1 C. och under måndagen och tisdagen derpå hålla sig omkring + 5 C. med en nattlig temperatur af + 2 C. visade termometern under de följande dagarne en jämn stigning så att densamma på tisdagsmorgonen kl. 8 var uppe vid + 18 C. och på middagen kl. 2 + 21 C, allt i skuggan naturligtvis. De följande dagarnas middagsvärme har hållit sig omkring + 20 C.
Landtmännen hafva flitigt varit i verksamhet, dock finnas ej få ställen, der man ej ännu kunnat börja vårarbetet till följd af jordens olämplighet.
Våren är sen, men så synas nu dock alla naturens krafter sättas i gång för att drifva på med samlad styrka och man kan rent af se hur knopparne svälla och gräsvallarne kläda sig i den gröna skruden.

Den 22 Juni
är som bekant torde vara taxeringssammanträde, gillessammanträde, premiering af nötboskap m. m.i Hemse. Antagligen kommer i flickskolan härstädes då att ordnas en liten utställning af hvad som vid kursen i folkhögskolan förehafts, såsom väfnadsalster, och annan slöjd m. m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Från landsbygden.

Södra Gotland, 6 April.
Snö och vatten.
April månad ingick härstädes ovanligt blid, ej ens tecken till frost om nätterna förefans; men detta önskvärda förhållande blef ej af lång varaktighet. På tisdag (3:dje dag påsk), föll ymnigt snö, som med ett fotstjockt lager betäckte marken och på qvällen var det ett par graders kyla, hvilken sedermera under veckan uppgått ända till 10 C. om nätterna.
I slutet af förra veckan, under tövädret, hade landtmännen fullt upp att göra med snöskottning å sädesåkrarne i diken och kanaler, för att på detta sätt erhålla aflopp för det öfversvämmande vattnet, ja, sjelfvachelgdagarne måste många förrätta detta arbete, för att så mycket som möjligt blifva qvitt det myckna vattnet. På åtskilliga ställen har till och med vattnet inträngt i sjelfva boningshusen, så att man bokstafligen fått vada på golfvet, förrän man hunnit få bryta de af snö och is bestående fördämningarne. Att sådana vattenflöden mångenstädes förorsakat stor skada, och ej minst å höstsädesbrodden, behöfver ej sägas, ty de uppskottade afloppsdikena, bindas åter af den stränga kylan.

Sjömännen
gå nu med sorgsen uppsyn och skåda utöfver hafvet, der för deras blickar, stora isfält dagligen passera revy hvilka än drifva till sjös utom synhåll, och än till lands, allt efter vindens beskaffenhet, och det är ju ej egnadt att ingifva någon förhoppning om en snar sjöfart.

Ett hastigt dödsfall
har — enligt hvad för eder meddelare blifvit berättadt — för kort tid sedan inträffat i Hafdhem, då en hemmansägare, under det han satt till bords, plötsligt träffades af — som dot uppgifvits — hjertslag, så att han ögoublickligen vedföll död på golfvet.

Många personer,
från söder, som denna vår ämnat emigrera till det »stora landet i vester» ha måst inställa sin resa tillsvidare på grund af de vidriga naturförhållanden, som nu en tid varit rådande. Flere af dessa, som äro i beväringsåldern, ha utverkat sig lof af k. m:t dertill.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29

Från landsbygden.

Vamlingbo, 26 Mars.
Folk och småskolorna
ha i denna och flere närgränsande socknar, nu ett par veckors tid fått inställa sin verksamhet med anledning af den myckna snön och det otjenlige väglaget för skolbarnen.

Liten post
erhölls här i torsdags, då blott två, säger två bref utgjorde dagens hela post. Visbyposten för veckan hitkom ej förrän på lördagen till följd af snöhinder.

Omslag i väderleken
ha vi numera erhållit. Temperaturen har de sista dagarne växlat emellan + 2 och — 2 C.; i går på eftermiddagen och qvällen föll ett länge efterlängtadt regn. Förut har lin: driga snöfall ägt rum.

Öppet vatten,
så långt man kunnat se, har sedan sistl, 17 dennes å vestra kusten förefunnits; blott de senast tvänne dagarne bar en massa dritis samlat sig, hvilken, när detta skrifves, åter drifvit tillgsjös; utom synhåll. Såsom ett exempel på de kolossala snömassor, som hopat sig å landsvägarne, kan anföras, att vid skottning under förra veckan en del af manskapet måste ställa sig ofvanför på drifvorna, för att bortskotta: de af det öfriga manskapet uppkastade snöblocken. Jag tror mig ej gå till öfverdrift, då jag säger att snödrifvornas höjd å åtskilliga ställen belöpa sig till omkring 15 fot.

Egendomligt missfoster.
Ett sådant har i dagarne framfödts af en sugga å Gervalds gård i denna socken. Fostret i fråga, som var af en ovanlig storlek — ungefärligen dubbelt så stort som en vanlig gris — saknade helt och hållet både hufvud och bakfötter; blott å ena sidan tycktes vara tillstymmelse till tryne, för öfrigt var kroppen af oval form, Oåfvanpå ryggen, om man enskan beteckna det så, syntes en utväxt liknande en del af en svans. Såväl det missbilda fostret, som en vid samma tillfälle framfödd välskapad gris, voro då folk kom tillstädes utan lif, men det antogs att åtminstone den senare haft lif vid födseln.

Rone, 26 Mars.
Höken i ladugården.
Eno hök flög under den stränga kölden i förra veckan in i sjelfva kostallet, der hönsen också funnos. Ägaren, som just gick derin, anade ingenting, förrän den objudne gästen började kretsa krig öronen då han greps och fick med lifvet plikta för det djertva tilltaget.
Då ett ploglag härstädes häromdagen skottade snö blefvo de vittne till huru

en räf
gjorde sina skutt och lade ut sina krokar för en kråka -en liten bit från landsvägen. Den gången lyckades ej mickel, troligen derför att det blef för många vittnen. Bättre lyckas han med rapphönsen, hvilka tyckes vara hans säkra byte. En hemmansägare, hvars dräng fitigt undanskottat snön för dem, hade på sin åker trenne kullar tillhopa 21. Antalet minskades hastigt till 14, men dessa höllo sig rätt bra en tid. Men sedan minskades den till 8. Då beslöt man passa på. Jo, mycket riktigt, kära mickel kom och knep en tre eller fyra och en hittades död på snön. Afståndet var dock för långt att skjuta på honom. Emellertid är det örskvärdt att skallgånger anställas ty det är ovanligt godt om Gotlands »högdjur» räfven här, och torde herrar räfjägare äfven bebjerta den saken. På åkrar och gödselhögar kan man se honom morgon och qväll.

Snö, mycket snö
ha vi fått härstädes, I måndags blef ett fruntimmer, som bodde ensam i en stuga, insnöadt och måste hjelpas ut.

På hamnen
äro vägkanterna 7 alnar höga och trettio alnar breda mellan Cramérs och bron.
Snö på en gård, som är 200 alnar lång och 56 alnar bred, ligger ända till 18 fot hög på vissa platser. Snömängden på detta ställe kan lågt beräknad godt skattas till 224,000 kubikfot.

Skarlakansfebern
går epidemiskt här, dock ej många fall med dödlig utgång. I ett hus lågo 5 barn på en gång för litet sedan.

Vårförebud
visa sig. Vid vårdagjämningen blef det omslag i väderleken, så vi fått rätt blidt med starkt töväder + 9 t. o. m. på dagen. Vårens föregångare ha också visat sig. Ett par lärkor sågos redan 19 dennes, men sedan har man sett starar vipor, änder och gäss. Så nu lära vi få vår, fast det nog dröjer innan drifvorna smälta.

Hemse, 25 Mars.
Missionsmöte
Missionsmöte hölls härstädes i missionshuset i lördags och söndags. På första dagen predikade de vanliga predikanterna Jaeobsson och Ahlqvist, hvarefter hölls middagsrast till kl. half 3. Som alla deltagarne infanno sig något sent, blef tiden framskjuten. Derefter samtalades öfver frågan: »Hvilken är dep rätta platsen för den troende att lära sig följa Guds bud, inom eller utom församlingen»? hvilken naturligt besvarades sålunda att rätta platsen vore inom församlingen. För öfrigt voro meningarna något skilda om begreppet församling.
Derefter predikade Hendrickson och Skedin i stora salen, under det ombuden höllo konferens i den lilla. Mot denna konferens må med fog påpekas det slarf, ombuden tillåta sig, att under förhandlingarna springa ut och in samt att aldrig sitta till slut. Man kan börja med en 40 till 50 medlemmar men måste sluta med 10 till 15. Som intet tåg anlände från Visby på f.m. måste ordföranden, som är från Hogrän, taga skjuts från Roma, med hvilken han anlände kl. 2, Det offentliga mötet slöt kl. 6 och konferensen kl. 9.
Andra dagen predikades af Ahlqvist och P. A. Wassberg. Den senares predigan torde blifva offentliggjord sedermera. Det gilde att vinna hjertan för missionssaken. Texten var Joh. 12:1—16. Derefter offentliggjorde predikanten en öfversigt öfver fjorårets räkenskaper, hvaraf framgick att under året influtit genom förbundet till inre och yttre missionen omkring 4,200 kr. Dessutom redogjordes för Hemsehusets skuld, som nu var betald, och som orden föllo >vi samlades i dag för första gångeu i ett skuldfritt hus», För att vinna detta mål hade några gjort rätt stora sammanskott vid ett sammanträde hos kassören. För detta sade tal. borde man tacka all god gåfvas gifvare och med all kraft taga i för att få ett hus i Visby till stånd. Ena kollekt upptogs genast för sagde ändamål, som ej inbringade så litet.

Till Norder Jaku.
Sum de nå jär faslit läng\’ se\’n vör talt mä hvarandrä, så kom de nå för mi att skrifvä någlä radar till di gamlä haidarsbror, nå sum vör, bad ja w mejvä grannkarlar, för att int talä um kvinfolki, mattä sitä inne hajlä tejden för den miknä snåjens skuld. Tänk um däu kundä kummä hejt till uss skudd däu fa sej, snåidrejfvar som gar langt upp på taki, u kåirvägar sum gar yfvar stuckar u stain, så att man kan brautä bajni af bad kräk u folk, när man promt skall äut u färdäs. Ja har mangä gangar tänkt att däu var dödar u väl bigrafven, ettar sum däu vart så tystar af di en så langar tejd, ellar att däu hadä ränt i sjoän u bränt upp di sum kalfskinnsollä, men sum ja int\’ fat någä sorgbud så har ja den tankän att däu ännu lifvar. Nå kan däu tro att vör gynnar ta uss upp häräntä i sudrä, sen vör fat bad telletån u maijarej; tänk va ust u mjölk de nå jär till fas, bad till grejsar u folki. Kaffi de har ja sägt mor att vör ekall vän uss af mä nå etterhandi, när vör kan fa mjölki fran majjarejä för tejä stöifvar kannu, för kaupmännar, de döirgudar, di sättar npp bad kaffi, sockär, u fårtujen, så att allmogen inv kan ha rad till fa någderä, atminstän intä förr än vör far sej um tullen sättar någ prejs pa sedi, sum vör far till sälä i haust, Kärä Jakul säg din rajnä majning när dän kummar till skrifvä järnest, um däu tyckar um tellefån, maijarej, snåi u allä sånnä nöjjä uppfinningar. — Ja vill nå till släut talä um en lejtän passjas sum händädä i sundäsnat för di. Da var astu stejnä, pejku sum di har, u så skräddarpellä pa lajkstävå, u när di fram imot måndäs mårgnän gick haim to di in pa stallsluftä beiastäuas, der di sumnäd\’ till a stund på dag. Astufar sum int jär så bleidar af si fick håir dum snarkä i håjjä, u da stängd han till duri sått di inv kuud\” kummä äut, u int viddä di heldar vejsä si i fölgä så bi dagen. Da hittäddä pejku pa att pellä, sum uss imillum sägt, jär en dummerjöns, skuddä gäjmä si i håijä, när ha bankädä pa duri u vidd ävt, sam u skedä. Astufar, däu vajt att han jär väl lumhåirdar, sat just i stäugu u jetäd ust sum sunän kaupt hajm fran maijarejä, när stejvä gynt allarmä pa luftduri, men han störtäd si gejnäst äut u frågäd pejku när han fick luck upp för nä, um ha var ajosummi på höusä, da sägdä ha jå. Astufar blaj da argar u rautäddä till att ha ljaugäddä, u så upp i håjjä u ravastä, till han trampäd pellä pa nasar, sått Lå fick ajn stor skråmä der, u da störtäd\’ pellä, si upp, u såg så slokåirå äut när ban kräupt äut i ginum duri men sägdä alldri ett ård, gick se\’n på häudä pa göjselhopen u förstördä bästä troiju, da grejndä astufar da kan däu tro Jaku, u sägd till mi att de var bäst att löjden nå för tejden, gick in kyskhajt u nyktarhajt u kaupäddä blå band u drack mjölk sum vör andrä. Låt snart håirä någ af di Jaku, bidar din gamlä vän
Hobergsgubben.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 29 Mars 1888
N:r 26

Från landsbygden.

Södra Gotland, 16 Mars.
Den ovanligt stränga kylan tyckes ej vilja mildra sig något. Flere morgnar har termometern här på landsbygden visat från 17 till 20 gr, Cels, under nollpunkten. Annorlända hade vii fjor vid det här laget; då voro synliga flere sommarfåglar, sedan en vecka tillbaka, under det flere graders värme rådde vid vissa tider på dagen; men nu! nu får man finna sig belåten att, så fort tillfälle kan erbjuda sig, krypa i närheten af kakelugnen, för attsåmedels uppfriska de frusna lemmarne. Isarne å sjön äro ganska vidsträckta, ja somliga dagar kan man mad beväpnadt öga ej upptäcka vak från land. — Hårdt ansatte äro äfven sjöfåglarne, särskildt änder, hvilka då ej vak finnes, nödgas flare dagar å rad sitta på isen utan någon föda; flere lära ha hittats döda på isen af brist på föda och till ytterlighet utmagrade. Repphönsen ha äfven fått släppa lifvet till af köld och hunger; dessa falla äfven offer för roffåglarne i stor skala, hvilket eder meddelare sjelf ett par gånger varit i tillfälle att iakttaga. Höstsädesbrodden,

som å de ställen, der blåsten bortsopat snör på åkerfälten, är utsatt för köldens inverkan, lider äfven betänkligt, helst der solen, vid de tillfällen hon tittar fram, förmår verka och upptina något.

Vattenbrist
i brunnar börjar äfven att förspörjas från många håll; ja vatten måste flerstädes forslas långt ifrån, genom famnshöga snödrifvor, både till folk och kreatur. Fodret till dessa senare går med en förvåndnsvärd hastighet åt, ty kylan pressar äfven kreaturen, hvilka för att kuuna stå bi måste förses med bättre underbåll än vanligt. Fortfar Bore att visa sig strävg och barsk länge, är det fara värdt att många blifva i brist åtminstone på s. k. grönfoder till kreaturen denna vår.

Fotogén,
denna nödvändighetsartikel, tyckes här på södret äfven komma att tryta, ty mången, som vill köpa t. ex. en kanna får åtnöja sig med hälften, och betala efter 10 öres prisförhöjning å kannan.

Groft och straffvärdt okynne.
En elfvaårig pojke från en socken på södra landsbygden företog sig för någon tid sedan att fylla morfars tobakspipa till en del med krut, samt lade sedan röktobak derofvanpå och bjöd den intet ondt anade gamle mannen att röka. Gubben drog några väldiga rökbloss ur den kära pipan, då helt plötsligt krutet exploderade med den sorgliga påföljd att ögoneo, hvilka fingo emottaga största delen af innehållet i pipan, blefvo högst illa tilltygade. Oaktadt erhållen läkarevård, blef dock den stackars mannen genom sin dottersons förvållande, fullkomligt blind till döddagar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 Mars 1888
N:r 23

Från landsbygden.

Stenkyrka, 13 Mars.
Klockan 6 i morgse visade termometern 16 gr. Cels. och syntes ej (eg vatten från fyrtornets altan. Lugnt väder råder. Isen är delvis (till större delen) nybildad under natten, men råder denna stiltje och köld, kommer den otvifvelaktigt att på några dygn bli stark, isynnerhet som den fått fasta anknytningspunkuti i sjön varande gröfre issörja och drifis.
16 Mars.

Väderleken.
Den i mitt förra bref af 13 Mars omnämda hafsisen skingrades delvis af en sista dags eftermiddag uppkommande nordostlig bris, men lade sig åter på natten.
I går afton upphörde fyringen vid Stenkyrke huks fyrstation, då ej öppet vatten syntes från fyrtornets altan. Isen ligger som ett stort vidt fält och består såväl af s. k. blåis som af packad drifis.

Svåra tider.
Svåra tider höres allmänt klagas öfver bland de fattiga, som nu ej kunna få vare sig fisk eller ved — isen har stängt fisksumpen (hafvet) och snön har omöjliggjort forsling af ved.
Att de med oro vänta på våren eller åtminstone drägligare väderlek, är klart, men som det ser ut, blir deras väntan lång!

Djurplågeri.
Att med hårda piskslängar misshandla dragare under oket är en råhet, som ju af lagliga myndigheter beifras och bestraffas.
Ett vidare grymmare djurplågeri gifves dock, som i vanligaste fall får fritt passera såväl i staden som på landet — det systematiska.
Ett exempel på det sistnämda och bevis på åklagaremaktens slapphet på landet, bevisar följande:
Vid ett fiskläge här i trakten bor en arbetare, som för skötande af några små obetydliga jordbitar anser sig behöfva ett par hästar. Att de arma djuren höra till sistnämda ädla djurart, dertill får man nästan gissa sig, enär de blott i spridda drag likna sina bättre lottade likar.
På sommaren måste de under hårda lass och hastig framfart med dålig och ringa föda tåla husbondens behandling. Nu i vinter äro de formligen på god väg att ibjälpinasaf svält.
Deras föda består af vassrör (1) och några få sådor mjöl. Den ena hästen är derför oförmögen efter hvad man påstår att resa sig sjelf i spiltan och måste hållas upprätt med gjordar fastbundna i taket, den andra orkar knappast gå, men ändå så.
Barmhertiga menniskor ha velat köpa de arma djuren för att befria dem från deras grymme husbonde, som dock nekat att sälja dem; och nekar han hvar och en, som vill inträda i stallet, tillträde, troligen räld att få vittnen till sin uppfostringsmetod! Ehuru saken är känd af hvar och en i socknen har ej fjerdingsmannep, som ock borde ha reda derpå, ingripit, en sak som både förvånar och smärta.

Näs, 14 Mars.
Landtmännens dagliga göromål
är att skotta snön från vägar och stigar, för att hålla dem öppna, hvilket ibland är rätt besvärligt. Allt skogsarbete har fullkemligt afstannnat. Härvarande folkskola har instälts tillsvidare i afbidan på bättre väderlek. Gudstjensterna i vår kyrka bevistas af få personer.
— Äfven vår brefbärare har ibland besvärligt nog att hitskaffa vår post.

Apropå brefbärare
så kan jag omtala, att poststyrelsen beviljat ett anslag af 52 kronor årligen åt en sådan mellan Hafdhem och Näs.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 Mars 1888
N:r 22

Från landsbygden.

Stenkyrka, 8 Mars.
Väderleken.
Ett tiodygns härligt väder med 10 till 15 grader kallt efterföljdes i lördags af en förfärligt hård nordostlig snöstorm, som gjorde alla vägar oöfarbara. De personar, som denna dag begifvit sig till Visby, kunde på grund af snöhinder ej hemkomma förr än i söndags; ett lik, som var ämnadt jordfästas på lördagen, kom ej i grafven förr än måndagen; söndagens gudstjenst var ej bevistad af mer än sju personer, af hvilka de, som hade någon betydlig väg att tillryggalägga, måstetaga densamma öfver åkrar och gärden, med ett ord der man kunde komma fram, ty landsvägen var betäckt af famnshöga drifvor.
Först på tisdagen blef stora landsvägen trafikabel, men »qviorna» till resp. gårdar hade man ej haft tid iordningsställa. Igår började återigen en snöstorm, som åter gjorde vägen ofarbar, men slutade den som väl var på ett dygn.

Tillämnad säregen skridskofärd.
Den 1 dennes ämnade sig två personer att längs efter strandkanten, der ett 25 till 30 famnars bredt isband låg, göra en tripp till Visby, men kommo de ej längre än i närheten af Lummelunds bruk, då de påträffade öppet vatten, som satte p för resans vidare fortsättande. Hade dock nämda dags väderlek varit samma som föregående dags och ej »på landsstorm», skulle deras färd otvifvelaktigt lyckats.

Fisket.
Oaktadt den skarpa kölden har vid Lickershamns fiskläge fångats en väldig massa torsk, af soml. båtlag ända till 60 pund på dagen. Ända från 4 till 500 lisp. dylik fisk ha fiska rena vid Lickershamn fått en dag förliden vecka eller veckan förut. Det oaktadt gäller torsken härute som i staden 50 öre pundet.

Rapphönsen.
Rapphönsen härute hotas denna vinter gå sin undergång till mötes. Oaktatt såväl G. A:s som enskilda personers råd, vill ingen förstöra (!?) sin rågåker med att undanskotta snö å några qvadratfot, på hvilka de arma kräken skulle kunna lifnära sig.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21