Ett åskväder

följdt af strida regoskurar, har idag på middagen dragit öfver staden. Himlen mulnar alltmera och ser regndiger ut.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Augusti 1890
N:r 118

Från landsbygden.

Ronehamn, 28 Juli.
Ett apropå var säkerligen meddelandet från norr om lösdrifvande hundar under förbjuden jagttid. Ty äfven här i trakten får man nästan dagligen höra »dref» och i söndags påträffades det ej mindre än 6 st. hundar i sällskap. En var mörk, de andra voro röda till färgen. Ea unghare fick också sätta lifvet till. Undras just om det ej är skäl låta unghararne få basta tills tiden kommer.

Månne tjufgods? Ena henmansägare varsnade i våras i sin hage ett litet upplag af plank och bräder. Men som det fans en lokomobil i närheten och som upplaget mycket snart försvann, Jade han ej just så särdeles stor vigt dervid. Emellertid varsnades helt nyligen i en s. k. »bryttun» bland riset några plankändar framsticka och undersökning vidtogs. Här fann man nu det ofvannämda uppslaget och än mera, Bud sändes till sågverksägarep, som igenkände desamma såsom varande hans och hemförde sin egendom. På stället lemnades en bräda med påskrift »att stjäla går väl an, men gömma det är värre», hvilket nog här besannades. Men hvem är tjufven? Man tänker visserligen hit och dit och troligen blir det klart en gång, men det måtte dock varit en som haft starka skuldror enär afståndet ifrån eågen var väl 1/8 mil.

Väderleksförhållandena hafva i år varit bra säregna. Den ena stunden värme, den andra kyla, den ena regn, den andra hagel och likväl öfverhofyud taget stark torka så att redan på många ställen är vattevbrist åtminstone till kreaturen i hagarne. I tradaga föll här i halfva socknen ett starkt skyfall, eller så att regn och hagel rent af störtade ner, så att dikena blefvo i hast öfverfulla, Och under allt detta föll icke en droppe i det en qvarts mil härifrån belägna Hemse den gången.

En omväxling i dagliga enformigheten nu under pågående rågskörd beredde oss artilleriafdelningen, som med sin tross af 40 hästar, 7 vagnar och 2 kanoner anlände hit, dag kl 2. Det hela såg rätt krigiskt och många, som ej hålla tidningen, kommo med andan i halsen frågande hvad som stod på.

Från Eke berättas att då man från utställningen vid Hemse gillet ledde hem de två prisbelönta tjurarne, bade dessa kommit i strid med hvarandra, med den påföljd att båda förarne måste rymma fältet. Den ena blef dessutom ganska illa tilltygad af den ena tjuren och lär ej ännu vara frisk samt hade blifvit än mera illa åtgången, om ej de båda behornade bestarne råkat i delo med hvarandra, Tillstädeskommande folk blefvö, sedan tjurarne blifvit fasttagna, herrar öfver krigsplatsen.

Fisket har under denna sommar varit så jämt gifvande som ej då många år. Strömmingen är fet, stor och rar och priset det normala eller 25 öre valen.

Sundre, 28 Juli.
Se efter barnen. En liten sexårig flicka från Hamra erhöll en dag lof af sina föräldrar att besöka några i närheten boende jämnåringar, dervid de under lekens yra togo sig det orådet före att klättra upp på logloftet. Plötsligt störtade den lilla tösen ned från sin höga plats på logen öfver en derstädes stående vagn, dervid hufvudet blef högst illa tilltygadt af.
ena vagnsslåen. Vid de öfriga barnens skrik tillskyndade folk, som bar in den lilla, hvilken af det olycksdigra fallet förlorat medvetandet, hvarefter hon sedermera forslades till sina föräldrar, som naturligtvis blefvo högst bedröfvade öfver olyckan, Fl\’ckan lär emellertid pu befinna sig på bättrivgsvägen.

Rask fjortonårig djurvän. En hök slog häromdagen ned på en stackars fågel och borrade sina klor djupt in i den senares rygg. En pojke som händelsevis var vittne till detta morddrama rördes af medlidande med den värnlösa stackaren, som skrek erbarmligt. Han sprang in efter fars laddade bössa, lyckades att derefter komma den på marken och sitt offer sittande roffågien inom håll och pang der låg vår herr hök, till den lycklige skyttens stora förvåning och glädje, liflös. Varsamt löstes nu klorna ur den svaga fåglens rygg, som så emåningom qvicknade till, och med ett gladt qvitter såsom tack åt sin räddare flög han sedermera derifrån.

När damerna föra krig. Följande i trakten enastående komiska scen utspelades för några dagar seden i en grannsocken: För att verkställa höräfsning hade en landtman bjudit åtskilliga qvinliga anförvandter och slägtingar till sig. Under arbetets fortgång, då de flestas tungor voro i en ganska liflig rörelse, råkade tvänne af de närvarande, nära slägtingar, i en häftig ordstrid med hvarandra ; ingen ville blifva besegrad. Den ena, en nära sjuttiårig gumma, som väl tyckte att hon borde vara den »starkare», hade dock funnit sin öfverman på detta område, hvarför hon i förtrytelsen häröfver blef så uppbragt att hop, under det en mängd ohyggliga eder flödade öfver hennes läppar, tilldelade sin vederpart ett våldsamt slag för bröstet med sin räfsa, hvarefter hon skyndsamligen aflägsnade sig åt sitt hem; i vreden förglömmande både sin middag som på stunden vankades, och sina på morgonen hopsamlade »kakbullar». Hemkommen satte hon ögonblickligen eld och lågor i den hemma varande dottren som genast skyndade till landtmannens gård efter de förglömda effekterna, dervid äfven hon med ett egendomligt tillbygge (ett bleckspann) måttade ett väldigt slag åt sjelfva kokaremor i huset, som dock lyckligtvis icke träffade.

Af nyfikenhet att se en negergosse, som missionär Nilson förde med sig, var i dag Vamlingbo missionshus totalt fullproppadt af folk.

Hemse, 29 Juli.
På tal om resande kan meddelas, att till och med det ju i många afseenden obetydliga Hemse fått glädja sig åt framstående mäns besök. Ledamoten at riksdagens förste kammare, godsägaren Hugo Tamm och hans fru hafva nämligen i dag besökt Hemse, dervid folkhögskolans föreståndare fick visa folkhögskolans och landtmannaskolans lokal, uudervisningsmateriel m. m., derv:d herskapat Tamm med synnerligt intresse gjorde sig underrättade om allt som rörde landtbruksundervisningen och dess ordnande härstädes. Återresan ägde rum med eftermiddagens bantåg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Juli 1890
N:r 116

Ett godt regn

föll under några timmar af förmiddagen i går öfver södra Gotland; välbehöfligt, ty torkan har i dessa trakter varit svår i år.
Norrut hade vi i går det härligaste väder.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Juli 1890
N:r 111

Från landsbygden.

Södra Gotland, 25 Juni.
Nidingsdåd. För en fattig slipstensa.betare sönderslogs vid stenbrottet en natt under förliden vecka en del färdighuggna slipsten. Hvem som föröfvat detta usla och om en låg karaktär vittnande dåd, vet man ej med bestämdbet. Åtskilliga personer, som varit misstänkte härför, torde dock vid närmare granskning befianas oskyldiga. Apropå slipsten, kan antecknas att denna vara i år stått till ovanligt högt pris och rönt liflig efterfrågan, hvadan sandstensarbetarne haft en god inkomstkälla af slipstenshuggning, som äfven utöfvats af mången hemmansägare som en lönande binäring.

Bristen på våtväder börjar allt mer och mer göra sig känbar härute i södret. På många högländta åkertegar står rågen hvitnad, såsom vid skördetiden, och från Hablingbo (en eljest ovanligt bördig trakt) mäles, att mången landtman afmejat en del råg till foder åt kreaturen. 1 sistnämde trakt, der torkan särskildt varit svår, har kornet alldeles gulnat och förvissnat, äfvenså hvetet. Brunnar och bryor börja utsina här och hvar. Betet blir kuapt och magert åt kreaturen.
Slåttern, som på en del tillsåningsvallar särskildt luzern — i förra veckan tog sin början, torde under de närmaste dagarne blifva allmän om torrvädret fortfar, och tyckes det — öfverhufvud taget — som afkastningen blir ungefårligen medelmåttig. Hvad den naturliga ängsvallen åter beträffar, hoppas man att den, åtminstone å de sanka markerna, kommer att lemna någorlunda god skörd.

Fårösund, 26 Juni.
En drunknad. En fattig arbetare i närheten af södra inloppet till Fårösund ägde en ko, hvilken till följd af sin benägenhet att rifva upp gärdesgårdar fått en s. k. black på hornen, Denna skymde äfven för djurets syn. Emellertid begaf sig kon en dag ut i vattnet för att gå omkring en i detsamma utskjutande tun, men råkade komma ut på djupet så att hon måste simma, Som vinden blåste från Fårölandet, kunde djuret icke medelst lukten finna land, utan sam och sam, sannolikt hela natten. På morgonen hittades kon drunknad vid Sundets norra inlopp.
En mindre jordbrukare i trakten, som fick böra talas om arbetarens förlust — kon var naturligtvis ej försäkrad — föranstaltade gepast en insamling för honom, och med det lyckliga resultat, att efter ett par dagar kunde till arbetaren öfverlemnas omkring 70 kronor.

Öja, 20 Juni.
Natten till midsommardagen nedbrunno tvänne ladugårdsbygnader vid Sandqvie i Öja, den ena tillhörig Hans Jakobsson och den andra Karl Andersson. Folk och sprutor anlände skyndsamt, man kunde endast med stort arbete hindra elden att angripa närliggande manbygnader. Bygnaderna voro lågt försäkrade, Inga kreatur innebrändes, men en myckenhet redskap, vagnar, ett tröskverk m. m. förlorades.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Juni 1890
N:r 97

Något regn

föll i går morgse öfver vår ö, men vi behöfva mycket mera. Öfverallt klagas öfver den ihärdiga torkan, som rakt håller på att bränna upp landtmannens förhoppningar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Juni 1890
N:r 97

Ett oväder

med åska, starkt regn och hagel gick i måndags förmiddåg öfver nordöstra Gotland, såsom socknarne Othem, Boge, Bäl, Lärbro, Vallstena, Gothem och Norrlanda. På sina ställen öste regnet ner, på andra föllo hagel stora som ärter, i sådan mängd att de kunde ösas med händerna.
På södra delen af ön, föll deremot så godt som intet regn.
Allmänt är nederbörd nw efterlängtad, ty torkan börjar blifva svår.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juni 1890
N:r 96

En liten smula regn

ha vi fått i dag, som det tyckes öfver hela ön. Vi skulle ha haft mera, och det såg också ut, som om vårt hopp ej skulle bedragas, men vid middagstiden klarnade himlen upp och när detta skrifves skiner solen klart. Enligt ingångna underrättelser hår det på morgonen regnat smått i Hemse, duktigt i Burgsvik, rätt jämt i Slite och hårdt i Fårösund. Norr ut var åter klart på middagen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Juni 1890
N:r 86

Om väderleken på Gotland

skrifver St. Db.: Vår korrespondent från nordvestra Gotland skrifver 15 dennes, att den nyss förlidna vintern har varit en bland de blidaste man haft der på länge. Snö hade fallit högst ringa, så att slädföret räckte blott omkring 3 veckor på hela vintern. I allmänhet har termometern visat omkring 2 grader kallt i medeltal, tills temperaturen på en gång sprang upp till 10 till 12 grader varmt i skuggan, och våren var inne. Till följd af fjorårets tidiga skörd och tidiga sådå har växtligheten nått en ovanlig utveckling. Rågen gick i ax sista dagarne af April, då jämväl björken började löfvas, så att göken, som första gången nördes 1 Maj, slapp att ropa på bar qvist. Vårsådden började spira upp i början af månaden. Smultronblommor sågos redan 2 Maj och fruktträden stå i blom. Kreatur äro utslöpta på bete, får redan sedan början af April. Allt lofvar ett godt år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Maj 1890
N:r 77

Ett par skarpa åskknallar

och tämligen starkt mullrande tordön hugnades vi med i går morgse vid 1/2 5-tilen. Åskvädret gick hastigt öfver samt åtföljdes af ett intensivt regn.
Luften har emellertid blifvit rensad, så att qvalmet nu är borta. På eftermiddagen i går sjönk termometern rätt betydligt. En intensiv dimma rådde dels på morgonen och dels senare på aftonen i går.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Maj 1890
N:r 74

Omslag i vädret

fingo vi i onsdags. Det har regnat rätt betydligt natten till torsdagen ej mindre än 11 millimeter på mindre än ett par timmar — stormat och varit kusligt. Temperaturen har gått ned ända till + 10 grader.
Men det är friskt i luften och få vi nu bara annan vind, blir det nog sommar igen på allvar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1890
N:r 70